Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19)
Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik Bergman Projektledare och författare Markör: Pernilla Tollin Datainsamlingsperiod: 7 september - 19 oktober 2015 Markör AB 2 (19)
Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Målgrupp och urval... 5 Datainsamling... 5 Svarsfrekvens och bortfall... 5 Analysmodellen med NKI... 7 Prioriteringsmatrisen... 8 Resultat... 9 Övergripande resultat... 9 Resultat närstående vård- och omsorgsboende... 14 boende för personer med psykisk funktionsnedsättning... 16 LSS-boende... 17 Bakgrundsfaktorer närstående... 19 Markör AB 3 (19)
SAMMANFATTNING Vi har på uppdrag av Gävle kommun undersökt nöjdheten (NKI) hos personer som har en närstående på ett särskilt boende inom kommunen. Datainsamlingen har gjorts som en postal enkät, med möjlighet att svara på webben, riktad till samtliga 1060 personer i målgruppen. Svar inkom från 724 personer vilket ger en svarsfrekvens på 68 procent. Resultaten visar att de svarande totalt sett är nöjda med den anhöriges omvårdnad. NKI uppmäts till 69 vilket med god marginal ligger inom intervallet för nöjd enligt SCB:s gränsvärden (55-74). Samtidigt skiljer sig nöjdheten åt mellan olika målgrupper (se diagram 1). Lägst NKI uppmäts bland närstående till personer i boenden med inriktning på psykisk funktionsnedsättning (63) och högst bland närstående till personer i vård- och omsorgsboende/äldreboende (69). Betygen för boenden med inriktning på psykisk funktionsnedsättning ligger också lägre i betyg på flera kvalitetsområden, till exempel Inflytandet (43) och Informationen (51). Om man vill förbättra kvaliteten på de särskilda boendena är Aktiviteter det område som är viktigast att satsa på, ur de närståendes perspektiv. Resultaten pekar på att faktorn, utöver ett lågt betyg, har stor betydelse för helhetsbedömningen av omvårdnaden. Kvalitetsområdet mäter i vilket utsträckning de boende får möjlighet att komma ut, att delta i aktiviteter och att leva ett aktivt liv. Diagram 1. NKI och betygsindex totalt och per målgrupp NKI Aktiviteter Hälso och sjukvård Maten Utförandet Omfattningen Informationen Tryggheten Bemötandet Inflytandet 56 69 74 75 77 70 65 70 79 64 Total Närstående vård- och omsorgsboende Närstående boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Närstående LSS-boende 0 20 40 60 80 100 En analys av olika bakgrundsfaktorer visar att svarande som har en kvinnlig anhörig är mindre nöjda med omvårdnaden än svarande med en manlig anhörig. Vidare framkommer att de som har bra kunskaper om den anhöriges situation på boendet (t ex kännedom om vem som är kontaktman) är mer nöjda än de som har sämre kunskaper. Markör AB 4 (19)
BAKGRUND OCH SYFTE Omvårdnad Gävle genomför regelbundet nöjdhetsmätningar för de grupper som är berörda av deras verksamhet. Förvaltningen har ansvar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning i Gävle kommun. Äldre personer och personer med funktionsnedsättning som behöver omvårdnad och service kan erbjudas boende i ett särskilt boende. I denna undersökning mäter vi nöjdheten hos personer som har en anhörig i vård- och omsorgsboende (äldreboende), boende för personer med psykisk funktionsnedsättning eller LSS-boende. MÅLGRUPP OCH URVAL Målgruppen är närstående till personer i särskilt boende i Gävle kommun. Urvalet är ett så kallat totalurval, det vill säga samtliga i målgruppen ingår. Markör fick tillgång till urvalet genom Gävle kommun. Bruttourvalet bestod av 1062 personer. Vi fick senare uppgift om att två personer (boende) avlidit varpå ett nettourval på 1060 anhöriga återstod (se tabell 1). De närstående tillhör tre undergrupper (målgrupper) beroende på vilken typ av omsorg som den närstående får. Inom de olika målgrupperna finns ett antal verksamheter som refererar till själva boendet. Nedan framgår hur målgrupper och verksamheter fördelar sig i urvalet. Vård- och omsorgsboende (863 närstående fördelat på 15 verksamheter) Boende för personer med psykisk funktionsnedsättning (42 närstående fördelat på 3 verksamheter) LSS-boende (155 närstående fördelat på 10 verksamheter) DATAINSAMLING Undersökningen genomfördes som en postal enkät med möjlighet att svara via webben. Enkäten innehöll ett frågeformulär och följebrev där det framgick vad undersökningen handlade om samt vilken målgrupp och verksamhet som frågorna syftade på. Frågeformuläret (som använts i tidigare undersökningar riktad till samma målgrupp) bestod av 42 frågor om olika kvalitetsfaktorer (exempelvis bemötande och trygghet) och ett antal bakgrundsfaktorer. I följebrevet fanns instruktioner om hur enkäten som alternativ kunde besvaras på webben. Datainsamlingen pågick mellan 7 september och 19 oktober 2015 och 80 procent besvarade enkäten postalt. SVARSFREKVENS OCH BORTFALL Av 1060 i urvalet inkom svar från 724 närstående, vilket ger en svarsfrekvens på 68 procent. I tabell 2 framgår att svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan olika målgrupper. I gruppen närstående till boende i vård- och omsorgsboende blev svarsfrekvensen 70 procent, följt av LSS-boende (63 procent) och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning (50 procent). Markör AB 5 (19)
Tabell 1. Urval och svarsfrekvens totalt Bruttourval 1062 Övertäckning 2 Nettourval 1060 Svar 724 Svarsfrekvens 68 % Tabell 2. Urval och svarsfrekvens per målgrupp Målgrupp Urval Svar Svarsfrekvens Närstående vård- och omsorgsboende 863 605 70 % Närstående psykisk funktionsnedsättning 42 21 50 % Närstående LSS-boende 155 98 63 % Markör AB 6 (19)
ANALYSMODELLEN MED NKI Modellen som undersökningen utgår ifrån bygger på att det finns ett antal kvalitetsfaktorer (även kallat latenta variabler) som avgör hur nöjd den närstående 1 är med helheten. Inflytande och bemötande är exempel på sådana kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorerna fångas genom ett antal delfrågor i enkäten som mäter olika aspekter av den latenta variabeln. Ett exempel på en delfråga som avser mäta en aspekt av kvalitetsfaktorn Inflytande är Hur nöjd är du med hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål?. Enkäten redovisas i sin helhet i bilaga. I enkäten finns också de tre standardiserade frågorna som ligger till grund för måttet på totalkvaliteten (Nöjd-Kund-Index): 1) Hur nöjd är du med din närståendes hjälp/omvårdnad i sin helhet? 2) Hur väl uppfyller hjälpen/omvårdnaden dina förväntningar på den? 3) Föreställ dig en hjälp som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hjälp/omvårdnad är den som han/hon får? Alla frågor i modellen (både helhetsbedömningen och de frågor som bygger upp kvalitetsfaktorerna) besvaras på en 10-gradig skala, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Ju högre betyg desto mer nöjd är respondenten. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Skattningarna redovisas med felmarginaler som bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Vid beräkning av NKI, betygsindex och effektmått har vi använt en statistisk metod som kallas Partial Least Squares (PLS), en typ av regressionsanalys. Förklaringsgraden (som kan anta värden mellan 0 och 1) redovisas i varje enskild analys. När analysen görs räknas både uteblivet svar och svarsalternativet ingen åsikt som ett internt bortfall. För att hantera detta i analysen har vi använt så kallad medelvärdesimputering, vilket innebär att det partiella bortfallet har ersatts med medelvärdet för frågan i den lägsta redovisningsgrupp som medelvärdet kan beräknas på. Respondenter med internt bortfall på mer än 25 procent av frågorna exkluderas vid skattning av modellens parametrar, men tas med vid beräkning av index. I alla övriga tabeller i rapporten redovisas resultaten från samtliga som har svarat på frågan. För varje faktor beräknar analysmodellen ett mått på sambandet mellan NKI och varje kvalitetsfaktor i analysen - effektmåttet. En faktors effektmått anger i vilken utsträckning NKI förväntas förändras vid en förändring av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor till exempel har fått effektmåttet 1 innebär det att NKI förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. 1 NKI-modellen kan appliceras på många andra målgrupper, t ex medarbetare och kunder. Markör AB 7 (19)
SCB använder NKI-modellen i många av sina undersökningar och tagit fram gränsvärden för NKIvärden 2. Enligt SCB kan ett NKI mellan 55 och 74 betraktas som nöjd medan NKI-värden på 75 eller högre betyder mycket nöjd. PRIORITERINGSMATRISEN Resultaten från analysen sammanställs i prioriteringsmatriser. Faktorer som hamnar i rutorna till höger är de som bör prioriteras i förbättringsarbetet, eftersom de har högre effekt på kundernas bedömning av totalkvaliteten. Faktorer i rutan längts ned till höger (prioritera) är särskilt viktiga eftersom de har en kombination av högt effektmått och lågt betygsindex. En höjning av betyget skulle därför påtagligt förbättra helhetsbedömningen. Faktorer i rutan högst upp till höger har också högt effektmått men också ett högt betyg och bör därför förbättras om möjligt. Faktorerna till vänster behöver däremot inte prioriteras, men bevaras och vårdas. Ett lågt effektmått ska inte tolkas som att kvalitetsfaktorn är oviktig. Det är tvärtom sannolikt att en del faktorer saknar samband med NKI just på grund av att kvaliteten är god. Om kvaliteten skulle försämras skulle det kunna innebära att faktorn får effekt på NKI. 2 SCB Medborgarundersökningar (2014) Markör AB 8 (19)
RESULTAT Detta avsnitt inleds med de övergripande resultaten, varefter resultaten redovisas uppdelat per målgrupp. ÖVERGRIPANDE RESULTAT Analysmodellen som använts i undersökningen består av de nio faktorerna samt NKI som redovisas i tabell 3. De frågor som ingår i respektive faktor redovisas inom parentes (enkäten redovisas i bilaga). Tabell 3. Analysmodellen: De nio faktorerna, NKI och tillhörande frågor Faktor Frågor Inflytandet (fråga 4-7) Bemötandet (fråga 8-12) Tryggheten (fråga 13-15) Informationen (fråga 16-19) Omfattningen (fråga 20-21) Utförandet (fråga 22-27) Maten (fråga 28-30) Hälso- och sjukvård (fråga 31-32) Aktiviteter (fråga 33-35) NKI (fråga 36-38) NKI och faktorernas betygsindex och effektmått närstående totalt NKI: 69. Detta motsvarar ett betyg på 7,2 på den 10-gradiga skalan. Medelindex: 70. Medeleffekt: 0,58. Faktorer på/över medelindex: Bemötandet, Tryggheten, Omfattningen, Utförandet, Maten, Hälso- och sjukvård. Faktorer under medelindex: Inflytandet, Informationen, Aktiviteter. Markör AB 9 (19)
Tabell 4. Närstående totalt, analysmodell NKI Faktor Index Effekt Felmarginal - Felmarginal + Inflytandet 64 0,46 0,11 0,83 Bemötandet 79 0,83 0,45 1,40 Tryggheten 70 (0,16) 0 0,72 Informationen 65 0,35 0 0,86 Omfattningen 70 0,94 0,38 1,55 Utförandet 77 0,80 0,11 1,32 Maten 75 (0,14) 0 0,45 Hälso- och sjukvård 74 0,45 0,00 1,02 Aktiviteter 56 1,13 0,75 1,50 NKI 69 R² = 0,87 Faktorer med effektmått inom parentes har enligt analysen inget signifikant samband med NKI. Markör AB 10 (19)
Index Figur 1. Prioriteringsmatris närstående totalt 100 BEVARA FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT 90 80 (Maten) Hälso- och sjukvård Bemötandet Utförandet 70 (Tryggheten) Informationen Inflytandet Omfattningen 60 Aktiviteter LÄGRE PRIORITET 50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Lågt effekt Effekt PRIORITERA Hög effekt Prioritera Aktiviteter (56) Denna faktor har lägst betyg och samtidigt den starkaste effekten på NKI. Det innebär att en satsning på kvaliteten på detta område kan ge stor utväxling på helhetsbedömningen. Faktorn handlar om huruvida den närstående får möjlighet att komma ut, att delta i aktiviteter han/hon trivs med samt i vilken utsträckning personalen hjälper honom/henne att leva ett aktivt liv. Lägst betyg uppmäts på frågan om möjligheten att komma ut där 4 av 10 har lämnat ett lågt betyg. Markör AB 11 (19)
Inflytandet (64) Faktorn har fått det näst lägsta betyget och har en medelstark effekt på NKI. Faktorn handlar både om den boendes inflytande över omsorgen (möjligheterna att byta till annat boende och i vilken utsträckning personalen tar hänsyn till den boendes åsikter) och respondentens inflytande över omsorgen (delaktighet i utformandet av genomförandeplanen och i vilken utsträckning personalen tar hänsyn till den svarandes åsikter). Lägst betyg uppmäts i frågan om den svarandes delaktighet i utformandet av genomförandeplanen där 36 procent gett ett lågt betyg. Ett tämligen lågt betyg uppnås också i frågan om möjligheterna att byta till annat boende. Här har 3 av 10 satt ett lågt betyg, samtidigt har en majoritet (6 av 10) ingen åsikt i frågan. Omfattningen (70) Här har respondenterna lämnat ett ganska gott betyg. Dock är effekten på nöjdheten betydande vilket innebär att det ändå är värdefullt att satsa på ytterligare förbättrad kvalitet. Frågorna handlar om i vilken utsträckning hjälpen överensstämmer med den anhöriges behov och hur snabbt hjälpen kan utökas om behoven ändras. Betygen är lika höga i de två frågorna. Förbättra om möjligt Hälso- och sjukvård (74) Frågorna handlar dels om hur personalen uppmärksammar den boendes behov av hälso- och sjukvård, dels om hälso- och sjukvården i sig. Faktorn har ett svagt, men signifikant, samband med NKI och ett betyg över genomsnittet. Båda frågorna inom faktorn har likvärdiga betyg. Utförandet (77) Frågorna inom faktorn får överlag mycket höga betyg och har samtidigt stor betydelse för nöjdheten, vilket gör det meningsfullt att förbättra kvaliteten ytterligare. Lägst betyg - men fortfarande högt - uppmäts i frågan hur väl den hjälp den närstående får stämmer med vad han/hon är lovad där 13 procent lämnat ett lågt betyg. Bemötandet (79) Analysen visar att bemötandet trots det redan mycket goda betyget har effekt på nöjdheten. Betygen på de fem frågorna som ingår i faktorn är dessutom höga rakt igenom. Markör AB 12 (19)
Bevara Maten (75) Detta är en typisk hygienfaktor vilket innebär att ett visst mått av kvalitet är nödvändig för att den som är berörd ska vara nöjd. Det betyder också att den statistiska effekten på nöjdheten kan utebli så länge den höga kvaliteten bibehålls. Om kvaliteten försämras kan faktorn däremot få betydelse för nöjdheten. Faktorn får högt betyg och högst betyg uppmäts på frågan om tillräckliga portioner med 77 procent höga betyg, och lägst men fortfarande högt uppmäts på frågan om hur varierad maten är där 6 av 10 gett ett högt betyg. Tryggheten (70) Faktorn har ett genomsnittligt betyg men ingen signifikant effekt på nöjdheten. Frågorna handlar om i vilken mån den boende får hjälp av samma personer, om personalen vet vad han/hon behöver hjälp med och möjligheten att få kontakt med personal om den boende behöver hjälp. Respondenterna sätter lägst betyg på frågan i vilken mån den boende får hjälp av samma personer. Här har 16 procent satt ett lågt betyg. Även här kan faktorn få betydelse för nöjdheten om kvaliteten försämras. Lägre prioritet Informationen (65) Faktorn Informationen handlar om i vilken utsträckning personalen informerar den boende respektive den närstående (respondenten) om omsorgen och om förändringar. Faktorn hamnar i kvadranten som indikerar lägst prioritet eftersom såväl betyget som effektmåttet ligger under genomsnittet. Notera dock att effekten är signifikant, även om den är låg. På de två frågorna som handlar om i vilken mån respondenten blir informerad ger var fjärde ett lågt betyg. Markör AB 13 (19)
RESULTAT NÄRSTÅENDE VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE NKI och faktorernas betygsindex och effektmått närstående vård- och omsorgsboende NKI: 69. Detta motsvarar ett betyg på 7,2 på den 10-gradiga skalan. Medelindex: 70. Medeleffekt: 0,58. Faktorer på/över medelindex: Bemötandet, Tryggheten, Omfattningen, Utförandet, Maten, Hälso- och sjukvård. Faktorer under medelindex: Inflytandet, Informationen, Aktiviteter. Tabell 5. Närstående vård- och omsorgsboende, analysmodell NKI Faktor Index Effekt Felmarginal- Felmarginal+ Inflytandet 65 0,46 0,07 0,95 Bemötandet 80 0,79 0,36 1,35 Tryggheten 70 (0,21) 0 0,71 Informationen 65 0,51 0 1,04 Omfattningen 71 0,78 0,31 1,41 Utförandet 77 0,85 0,17 1,45 Maten 75 (0,17) 0 0,52 Hälso- och sjukvård 75 0,37 0 0,79 Aktiviteter 54 1,13 0,75 1,52 NKI 69 R² = 0,86 Faktorer med effektmått inom parentes har enligt analysen inget signifikant samband med NKI. Markör AB 14 (19)
Index Figur 2. Prioriteringsmatris närstående vård- och omsorgsboende 100 BEVARA FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT 90 80 (Maten) Hälso- och sjukvård Bemötandet Utförandet 70 (Tryggheten) Omfattningen Informationen Inflytandet 60 LÄGRE PRIORITET Aktiviteter 50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Lågt effekt Effekt PRIORITERA Hög effekt Kommentar prioriteringsmatris närstående vård- och omsorgsboende Aktiviteter sticker ut som ett prioriterat förbättringsområde. Betyget är lågt (54) och effekten på NKI starkare än övriga kvalitetsområden. Omfattningen, Informationen och Inflytandet är faktorer som ligger på gränsen till kvadranten som indikerar hög prioritet. Beträffande Informationen framgår att var fjärde sätter låga betyg på frågor om den information som respondenten får av personalen. Bemötandet och Utförandet får mycket höga betyg, men samtidigt uppmäts signifikanta effekter på nöjdheten. Det betyder att det finns potential att öka nöjdheten ytterligare med ännu högre kvalitet. Markör AB 15 (19)
BOENDE FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING NKI och faktorernas betygsindex och effektmått närstående boende för personer med psykisk funktionsnedsättning NKI: 63. Detta motsvarar ett betyg på 6,7 på den 10-gradiga skalan. Medelindex: 64 Faktorer på/över medelindex: Bemötandet, Tryggheten, Omfattningen, Utförandet, Maten, Hälso- och sjukvård. Faktorer under medelindex: Inflytandet, Informationen, Aktiviteter. Tabell 6. Närstående boende för personer med psykisk funktionsnedsättning, NKI och faktorernas betygsindex. Faktor Index NKI 63 Inflytandet 43 Bemötandet 72 Tryggheten 66 Informationen 51 Omfattningen 66 Utförandet 77 Maten 81 Hälso- och sjukvård 70 Aktiviteter 54 Markör AB 16 (19)
LSS-BOENDE NKI och faktorernas betygsindex och effektmått närstående LSS-boende NKI: 68. Detta motsvarar ett betyg på 7,2 på den 10-gradiga skalan. Medelindex: 69. Medeleffekt: 0,64. Faktorer på/över medelindex: Bemötandet, Tryggheten, Utförandet, Maten, Hälso- och sjukvård. Faktorer under medelindex: Inflytandet, Informationen, Omfattningen, Aktiviteter. Tabell 7. Närstående LSS-boende, analysmodell NKI Faktor Index Effekt Felmarginal- Felmarginal+ Inflytandet 64 0,69 0 1,27 Bemötandet 76 (0,30) 0 1,15 Tryggheten 73 (0,08) 0 1,99 Informationen 66 (0) 0 0,44 Omfattningen 68 2,13 0,60 3,38 Utförandet 72 (0,81) 0 2,23 Maten 69 (0,46) 0 1,49 Hälso- och sjukvård 71 (0,23) 0 1,37 Aktiviteter 66 1,05 0,06 2,10 NKI 68 R² = 0,94 Faktorer med effektmått inom parentes har enligt analysen inget signifikant samband med NKI. Markör AB 17 (19)
Index Figur 3. Prioriteringsmatris närstående LSS-boende 100 BEVARA FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT 90 80 70 (Bemötandet) (Tryggheten) (Hälso- och (Utförandet) sjukvård) (Maten) (Informationen) Aktiviteter Inflytandet Omfattningen 60 LÄGRE PRIORITET 50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Lågt effekt Effekt PRIORITERA Hög effekt Kommentar prioriteringsmatris närstående LSS-boende Faktorn Inflytandet får lägst betyg (64) och har en viss effekt på NKI. Lägst betyg inom faktorn noteras på frågorna om möjligheten att byta till en annan boendeenhet och respondentens delaktighet i utformandet av genomförandeplanen. I dessa frågor sätter 3 av 10 ett lågt betyg (även om en stor andel inte har någon åsikt). Aktiviteter har också ett lägre betyg (66) och den näst starkaste effekten på NKI. Drygt var femte har lämnat ett lågt betyg på frågan om personalen hjälper den boende att leva ett aktivt liv. Omfattningen har den klart starkaste effekten på NKI och ett betyg (68) strax under genomsnittet. Lägst betyg uppmäts i frågan hur väl hjälpen överensstämmer med behovet. För övriga kvalitetsfaktorer finns ingen signifikant effekt på NKI. När det gäller kvalitetsfaktorer med mycket höga betyg i dagsläget (t ex Tryggheten och Bemötandet) skulle dock försämrad kvalitet sannolikt sänka nöjdheten påtagligt. Markör AB 18 (19)
BAKGRUNDSFAKTORER NÄRSTÅENDE Kön Av de svarande har 63 procent en kvinnlig anhörig. Det visar sig att respondenter med en manlig anhörig är nöjdare i alla avseenden, framför allt gäller det Tryggheten och Aktiviteter. Svarande med en manlig anhörig har också ett högre NKI-värde. Kontaktman Nästan 90 procent vet vem i personalen som är den närståendes kontaktman. De som svarat ja på frågan har högre NKI än de som svarat nej och har för övrigt satt högre betyg på nästan alla kvalitetsområden. Detta gäller i synnerhet Informationen och Inflytandet. Genomförandeplan Drygt hälften uppger att de vet om den närstående har en genomförandeplan och den gruppen är betydligt nöjdare i alla avseenden. De har högre NKI och är klart mer nöjda med faktorerna Inflytandet och Informationen. Synpunkter Nästan 9 av 10 respondenter vet vem de kan vända sig till om de vill framföra synpunkter på omsorgen. I resultaten framträder stora skillnader i nöjdhet mellan de som svarat ja respektive nej på den här frågan. De som vet var de ska vända sig med synpunkter har exempelvis 20 procentenheter högre NKI-värde och 23 procentenheter högre betygindex på faktorn Informationen än de som inte vet var de ska vända sig med synpunkter. Hur ofta besöker du din närstående? En majoritet (64 procent) besöker sin närstående varje vecka och 26 procent uppger att de besöker sin närstående 1-3 gånger per månad. Resterande besöker den boende mer sällan. Det skiljer en del i nöjdhet mellan grupperna men skillnaderna är svåra att tolka. De som besöker oftast har lägre NKI än de som besöker 1-3 gånger per månad eller minst 3 gånger per halvår. Detta kan bero på att de som besöker sin anhöriga noterar fler avvikelser och därför blir mer kritiska. Samtidigt sjunker NKI för de som besöker ännu mer sällan. Relation till närstående Drygt 60 procent är syskon eller förälder till den boende och 28 procent är god man/förvaltare. Mindre vanligt är annan släkting (17 procent), make/maka/sambo (14 procent) och nära bekant (3 procent). Den största gruppen (syskon/förälder) är i allmänhet mindre nöjd än övriga grupper. Enhet Bland närstående till boende på vård- och omsorgsboende är det en något högre andel som har sin närstående på ett demensboende (54 procent) än ett boende för somatiska sjukdomar (42 procent). Resultaten visar att den förstnämnda gruppen är något nöjdare än den sistnämnda. Markör AB 19 (19)
Först några frågor om din närstående eller din huvudman. 1. Är din närstående/huvudman kvinna eller man? 1 Kvinna 2 Man Kontaktman Kontaktman är en person i personalgruppen som har ett extra ansvar för din närstående/huvudman. 2. Vet du vem i personalen som är din närståendes/huvudmans kontaktman? 1 Ja 2 Nej Genomförandeplan Alla kunder ska ha en genomförandeplan. Planen ska beskriva vad din närstående/huvudman behöver stöd med, när han/hon behöver stöd och hur stödet ska utformas. 3. Vet du om din närstående/huvudman har en genomförandeplan? 1 Ja 2 Nej Hur nöjd är du med stödet/hjälpen din närstående/huvudman får? Följande frågor ska du besvara med att välja en siffra mellan 1 och 10. Sätt kryss för varje fråga i den ruta som stämmer bäst med vad du tycker. Ett kryss i en ruta under siffran 1 väljer du för sådant som du inte alls är nöjd med. Ett kryss i en ruta under siffran 10 väljer du för sådant som du i allra högsta grad är nöjd med. Du väljer den av radens rutor som stämmer bäst med vad du tycker. INFLYTANDET Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 4....din närståendes/huvudmans möjlighet att byta till en annan boendeenhet? 5....din delaktighet i utformandet av genomförandeplanen? 6....hur personalen tar hänsyn till hans/hennes åsikter och önskemål? 7....hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål? Fortsättning på baksidan!
BEMÖTANDET Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 8....hur personalen talar med din närstående/huvudman? 9....hur personalen lyssnar på honom/henne? 10....den respekt som personalen visar för honom/henne? 11....hur personalen bemöter dig? 12....hur omtänksam personalen är? TRYGGHETEN Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 13....i vilken mån din närstående/ huvudman får hjälp av samma personer? 14....hur väl personalen vet vad han/hon behöver hjälp med? 15....hans/hennes möjlighet att få kontakt med personal om han/hon behöver hjälp eller behöver fråga om något? INFORMATIONEN Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 16....hur tydligt du fått information om vilken hjälp din närstående/huvudman kan få? 17....hur snabbt personalen informerar honom/henne om förändringar? 18....på vilket sätt personalen informerar honom/henne om förändringar? 19....i vilken utsträckning personalen informerar dig? OMFATTNINGEN Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 20....hur väl den hjälp din huvudman/ närstående får stämmer överens med den hjälp han/hon behöver? 21....hur snabbt han/hon kan få mer hjälp om behovet av hjälp ändras? Fortsättning på nästa sida!
UTFÖRANDET Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 22....hur väl den hjälp din huvudman/ närstående får stämmer med vad han/hon är lovad? 23....hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter? 24....de tider på vilka han/hon får sin hjälp? 25....den hjälp han/hon får vid måltider? 26....hur många måltider han/hon får om dagen? 27....tiderna han/hon får sina måltider på? MATEN Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 28....den mat din närstående/huvudman får? 29....variationen på den mat som erbjuds? 30....hur tillräckliga portionerna är? HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 31....hur väl personalen uppmärk- sammar din närståendes/huvudmans behov av hälso- och sjukvård? 32....den hälso- och sjukvård som han/hon får? AKTIVITETER Hur nöjd är du med... Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 33....hur mycket din närstående/huvud- man får möjlighet att komma ut? 34....på vilket sätt han/hon ges möjlig- het att delta i aktiviteter han/hon trivs med? 35....på vilket sätt personalen hjälper honom/henne att leva ett aktivt liv? Fortsättning på baksidan!
HELHETSBEDÖMNING Inte alls I allra högsta Ingen nöjd grad nöjd åsikt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 99 36. Hur nöjd är du med din närståendes/ huvudmans hjälp/omvårdnad i sin helhet? 37. Hur väl uppfyller hjälpen/omvårdna- den dina förväntningar på den? 38. Föreställ dig en hjälp/omvårdnad som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hjälp/omvårdnad är den som han/hon får? 39. Vet du vem du kan vända dig till om du vill framföra synpunkter på den hjälp/omvårdnad som din närstående/huvudman får? 1 Ja 2 Nej 40. Ungefär hur ofta besöker du eller har du kontakt med din närstående/huvudman? 1 Varje vecka 4 Några gånger per år 2 1-3 gånger per månad 5 Någon gång per år 3 Minst 3 gånger per halvår 6 Ej varje år 41. Vilken är din relation till din närstående/huvudman? Flera alternativ kan markeras. a. Den närstående/huvudmannen är min... 1 Make/maka/sambo 3 Annan släkting 2 Syskon eller förälder 4 Nära bekant b. Jag är... 1 God man/förvaltare Fråga till dig vars närstående/huvudman bor på äldreboende: 42. Vilken typ av enhet bor din närstående/huvudman på? 1 Demens 2 Somatisk Tack för din medverkan! När du svarat på frågorna lägger du frågeblanketten i svarskuvertet, klistrar igen det och postar det till Markör Marknad & Kommunikation AB. Frimärke behövs inte.