SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN STORUMANS KOMMUN Våren 2008

2 FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN STORUMANS KOMMUN Våren 2008

3 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...14 Om undersökningen...15 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...22 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...23 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...24 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...27 Tabell 2A.1 4 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 28 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...31 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...32 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...33 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...35 Tabell 2B.1 7 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga Frågeblankett

4 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjöd för första gången under våren 2008 Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Denna undersökning kommer framöver att genomföras årligen, varje vår. Sammanlagt deltog 23 kommuner i årets undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på Denna rapport avser företagarundersökningen i Storumans kommun våren Undersökningen genomfördes som en totalundersökning under tiden 14 februari 9 april. Enkäten skickades ut till 412 företag och svarsandelen blev 50 procent i Storumans kommun. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen Jämförelser med resultat från samtliga kommuner avser de 23 kommuner som var med i årets undersökning. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. A. Företagarna i Storumans kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Storumans kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 37. Genomsnittet för de 23 kommunerna i vårens undersökning blev 45. För Storumans kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Inställning till företagande, Kontaktytor och rådgivning samt Kommunikationer som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Storumans kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Storumans kommuns service åt företagen blev 27. Genomsnittet för samtliga kommuner i vårens undersökningsomgång blev 39. För Storumans kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Inställning till företagande och Service som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

5 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor (indikatorer) som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de olika enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. En faktor med betygsindex under 40 innebär att företagen gett ett klart underkänt betygsindex för det som den faktorn mäter. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (23,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (eller i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. 2

6 SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan 3

7 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. I t.ex. undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett som är och ett som är 57 61, anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. 4

8 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellstrukturbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Storumans kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Storumans kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 5) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Storumans kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 37, vilket motsvarar betyget 4,3 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 45. FMI för Storumans kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för de 23 kommunerna. 5

9 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Av företagen i Storumans kommun ger 8 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9), medan 47 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Storumans kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 42. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Storumans kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FMI 37 ±2 Framtiden 39 ±2 Samhällsservice, Boende m.m. 51 ±2 Finansiellt stöd 48 ±2 Regionens attraktivitet 44 ±2 Kontaktytor och rådgivning 42 ±1 Inställning till företagande 42 ±2 Kommunikationer 38 ±2 Kompetensförsörjning 32 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i årets undersökning har Storumans kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. För faktorn Kompetensförsörjning är det frågan om möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens som har fått lägst betyg av företagen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 3,8 och hela 61 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Frågan om möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken under faktorn Kommunikationer har fått ett så pass lågt medelbetyg som 1,8. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om hur trygg och säker boendemiljön är under faktorn Samhällsservice, boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 7,6 och hela 57 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 6

10 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Storumans kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FMI Framtiden Storuman Samtliga Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m. Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än företag) har Storumans kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Storuman kommuner FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice, boende m.m Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER I Storumans kommun är det framförallt faktorerna Inställning till företagande, Kontaktytor och rådgivning samt Kommunikationer som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått låga betygsindex och har relativt hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Storumans kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Regionens attraktivitet förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget FMI. 7

11 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex Storuman 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Samhälls. Fin. stöd Kontakt. Kompetens Kommunik. Attrakt. Inställn. III. Lägre prioritet II. Prioritera 20 Effekt 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Kompetensförsörjning Denna faktor har fått betygsindex 32 och effektmått 0,2. Totalt fyra frågor ingår i faktorn och medelbetygen ligger mellan 3,8 och 4,1. Lägst medelbetyg har frågan om möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens fått, där hela 61 procent gett ett lågt betyg. Högst medelbetyg fick frågan om annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag. Samhällsservice, boende m.m. Faktorn Samhällsservice, boende m.m. har fått betygsindex 51 och effektmått 0,2 och är därmed den faktor som erhållit högst betygsindex i modellen. Faktorn består av tio frågor och medelbetygen skiftar mellan 4,1 och 7,6. Lägst medelbetyg fick frågan om tillgång till Försäkringskassans service. Högst medelbetyg fick frågan om hur trygg och säker boendemiljön är, där hela 57 procent gav ett högt betyg. 8

12 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Regionens attraktivitet Faktorn Regionens attraktivitet har fått betygsindex 44 och effektmått 1,2, vilket är det högsta effektmåttet i modellen. Totalt består faktorn av fem frågor och medelbetygen varierar mellan 3,9 och 6,3. Den fråga som har fått lägst medelbetyg är tillgången till lämpliga företagslokaler, där så många som 63 procent gett ett lågt betyg. Den fråga som har fått högst medelbetyg är den allmänna bilden av regionen som en plats att leva och bo på, där nästan en tredjedel gett ett högt betyg. Kontaktytor och rådgivning Denna faktor har fått betygsindex 42 och effektmått 0,9. Faktorn består av totalt sex frågor. Medelbetygen för de enskilda frågorna går från 3,5 för frågan om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag, till 5,5 för möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar. Finansiellt stöd Faktorn Finansiellt stöd har fått ett betygsindex på 48 och ett effektmått på 0,5. Faktorn består av två frågor vars medelbetyg blev 5,4 respektive 5,3. Kommunikationer Denna faktor har fått betygsindex 38 och effektmått 0,8. Totalt består faktorn av fem frågor och medelbetygen varierar kraftigt, mellan 1,8 och 6,6. Lägst medelbetyg har frågan om möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken fått, där hela 93 procent av de svarande gett ett lågt medelbetyg. Frågan som har fått högst medelbetyg är möjligheterna till resor/transporter med flyg, där 46 procent av de svarande har gett ett överbetyg. Inställning till företagande Faktorn Inställning till företagande har fått ett betygsindex på 42 och ett effektmått på 1,1. Faktorn utgörs av två frågor, hur allmänheten i regionen ser på företagande som får medelbetyget 4,9 och hur media i regionen beskriver företagande med medelbetyg 4,6. Nästan hälften av de svarande ger låga betyg till de två frågorna medan endast cirka en av tio ger motsvarande höga betyg. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 4 redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 9

13 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 B. Företagarna om Storumans kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Storumans kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Storumans kommuns service åt företagen blev 27, vilket motsvarar betyget 3,4 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Storumans kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för samtliga 23 kommuner. I Storumans kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 28. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Storumans kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FSI 27 ±2 Tillståndsgivning 36 ±2 Inställning till företagande 26 ±2 Service 26 ±2 Upphandling 24 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen har Storumans kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. För faktorn Upphandling är det frågorna om kommunens kompetens för upphandlingar, information om kommande upphandlingar samt stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet som av företagen har fått lägst betyg. Dessa frågor har fått ett medelbetyg på 3,0 och omkring 80 procent av företagen har gett låga betyg på frågorna (betyg 1 4). 10

14 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Storumans kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FSI Storuman Samtliga Inställning till företagandet Service Tillståndsgivning Upphandling Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än företag) har Storumans kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Storuman kommuner FSI Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER I Storumans kommun är det framförallt faktorerna Inställning till företagande och Service som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått låga betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Storumans kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Tillståndsgivning förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI. 11

15 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Tillstånd III. Lägre prioritet Upphandling Service Inställning II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Inställning till företagande Denna faktor har fått betygsindex 26 och ett effektmått på 1,9, vilket är det högsta effektmåttet i modellen. Totalt består faktorn av fyra frågor och medelbetygen skiftar mellan 3,0 och 3,7. Den fråga som har fått lägst medelbetyg är att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling, där hela 79 procent av de svarande gett ett lågt betyg. För övriga frågor är det mellan 65 och 74 procent som ger låga betyg. Service Faktorn Service har fått betygsindex 26 och effektmåttet 1,3. Faktorn består av sex frågor och medelbetygen varierar mellan 3,0 för frågan om hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling till 4,4 för frågan om möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman. Tillståndsgivning Faktorn Tillståndsgivning har fått betygsindex 36, vilket är det högsta i modellen, och effektmått 1,2. Faktorn består av fem frågor och medelbetygen går från 3,4 till 5,3. Högst medelbetyg har personalens bemötande fått och lägst medelbetyg har tiden det tar för beslut i ett ärende fått. 12

16 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Upphandling Faktorn Upphandling består av sex frågor. Betygsindex för faktorn blev 24, vilket är modellens lägsta, och effektmåttet blev 0,4. Av frågorna får kommunens kompetens för upphandlingar, information om kommande upphandlingar och stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet medelbetyget 3,0. Högst medelbetyg har frågan om vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar fått, 3,6. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 7 redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 13

17 Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2008 Inför eget arbete med materialet Starta med modellstrukturbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på indikatorerna (frågorna), för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se Tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister i kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 14

18 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Lars-Gunnar Strand varit projektledare och Fredrik Hult ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg, Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Jonas Olofsson. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger kronor. För företag startade år 2006 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med till företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än företag drogs ett urval på företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda 15

19 Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2006 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 februari 2008 och avbröts den 9 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 23 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 43 procent av nettourvalet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att den viktade andelen företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet Ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna (se tabell 1 A B). Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,58 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 58 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. 16

20 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell C. Urval per kommun. Våren 2008 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel Arjeplog Bjurholm Finspång Gotland Karlskrona Kinda Kramfors Linköping Mjölby Motala Norrköping Robertsfors Sandviken Sollefteå Storuman Sundsvall Svalöv Tanum Umeå Uppvidinge Vindeln Vännäs Östsam Totalt

21 Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. Våren 2008 Stratum efter antal anställda Kommun > , AB 0, gamla 0, nya Totalt Arjeplog Bruttourval Antal i kommunen Bjurholm Bruttourval Antal i kommunen Finspång Bruttourval Antal i kommunen Gotland Bruttourval Antal i kommunen Karlskrona Bruttourval Antal i kommunen Kinda Bruttourval Antal i kommunen Kramfors Bruttourval Antal i kommunen Linköping Bruttourval Antal i kommunen Mjölby Bruttourval Antal i kommunen Motala Bruttourval Antal i kommunen Norrköping Bruttourval Antal i kommunen Robertsfors Bruttourval Antal i kommunen Sandviken Bruttourval Antal i kommunen Sollefteå Bruttourval Antal i kommunen Storuman Bruttourval Antal i kommunen Sundsvall Bruttourval Antal i kommunen Svalöv Bruttourval Antal i kommunen Tanum Bruttourval Antal i kommunen Umeå Bruttourval Antal i kommunen Uppvidinge Bruttourval Antal i kommunen Vindeln Bruttourval Antal i kommunen Vännäs Bruttourval Antal i kommunen Östsam Bruttourval Antal i kommunen Totalt Bruttourval Antal i kommunen

22 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. Våren 2008 Antal anställda Total Kommun eller fler Arjeplog Bjurholm Finspång Gotland Karlskrona Kinda Kramfors Linköping Mjölby Motala Norrköping Robertsfors Sandviken Sollefteå Storuman Sundsvall Svalöv Tanum Umeå Uppvidinge Vindeln Vännäs Östsam Totalt

23 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 20

24 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 21

25 Diagram 1A Modellstrukturbild Storuman Fråga Faktor Effektmått Kompetensförsörjning Våren :1-4 Framtiden 32 ±2 0,2 Samhällsservice, Boende m.m. Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Företagarna om regionens 51 ±2 0,2 39 företagsmiljö 3:1-5 Regionens attraktivitet 3,3 ± 2 Frågeblock ±2 1,2 * FMI 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,4 Fråga: 9 Antal svarande ±1 0,9 37 ± 2 Andel svarande (%) 50 5:1-2 Finansiellt stöd Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Medelindex ±2 0,5 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-0, ±2 0,8 0,0-0,8 7:1-2 Inställning till företagande 0,5-1,9 42 ±2 1,1 0,2-1,6 * Värdet 1,2 innebär att om 0,0-1,1 betygsindexet för faktorn Regionens attraktivitet 0,2-1,4 ökar med 5 enheter från 44 till 49 då 0,5-1,7 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,2 enheter från 37 till 38,

26 Diagram 2A Prioriteringsmatris Storuman Storuman Våren 2008 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock 1-9 FMI 37 Framtiden 39 Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex 42 Medeleffekt 0,7 Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 32 0,2 Samhällsservice, boende m.m. 51 0,2 Regionens attraktivitet 44 1,2 Kontaktytor och rådgivning 42 0,9 Finansiellt stöd 48 0,5 Kommunikationer 38 0,8 Inställning till företagande 42 1,1 Betygsindex IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Samhälls. Fin. stöd Kompetens Attrakt. Kontakt. Inställn. Kommunik. III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2421 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex

27 Tabell 1 A. Företagarna om regionens företagsmiljö, våren Storuman Antal svarande: 198 Andel svarande (%): 50 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagandet i sin helhet? 4,6 5,3 4,6 6, Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagen dina förväntningar? 4,5 5,1 4,5 5, Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företag. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 4,0 4,8 4,0 5, FRAMTIDEN Fr 9 Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 4,5 5,2 4,5 6, KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 3,8 4,7 3,8 5, Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 3,9 5,0 3,8 6, Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 4,1 5,1 4,1 6, Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 3,9 4,7 3,9 5,

28 *Samtliga deltagande kommuner våren Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller Fr 2:1 barnomsorgen? 6,2 6,5 6,0 7, Fr 2:2 grundskolan? 6,1 6,2 5,5 7, Fr 2:3 gymnasieskolan? 6,3 6,2 5,3 7, Fr 2:4 tillgången på bostäder? 4,7 5,9 4,6 7, Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 7,6 6,9 6,0 8, Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 5,8 5,2 4,4 6, Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 6,7 7,0 6,2 7, Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 4,1 4,7 3,3 5, Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 4,8 5,1 4,4 7, Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 4,5 5,6 4,5 7, REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 4,5 5,4 4,5 6, Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 6,3 6,6 5,6 7, Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 4,6 5,2 3,9 6, Fr 3:4 tillgången till lämpliga företagslokaler? 3,9 5,3 3,9 6, Fr 3:5 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 5,5 6,0 4,9 7, KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 5,5 5,9 5,3 6, Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 5,2 5,4 4,5 6, Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 4,9 5,3 4,7 6, Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 5,3 5,9 5,0 6, Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 4,3 5,0 4,3 5, Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 3,5 4,5 3,5 5,

29 *Samtliga deltagande kommuner våren Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 5,4 6,1 5,4 7, Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 5,3 6,0 5,2 6, KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 5,2 5,6 3,6 7, Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt)? 2,1 4,2 2,1 7, Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 6,6 5,2 3,1 7, Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 1,8 3,7 1,8 5, Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,2 6,0 4,9 7, INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 4,9 5,6 4,6 6, Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 4,6 5,3 4,6 6,

30 Diagram 3 A Andel som givit högt respektive lågt betyg Storuman Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7: Lågt Högt 27

31 Tabell 2A:1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Uppgift saknas Mindre än 1 år 1-5 år 6-15 år 16 år eller längre FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande ANTAL SVARANDE Tabell 2A:2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas I kommunens centralort FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande ANTAL SVARANDE

32 Tabell 2A:3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Helt eller huvudsakligen inom kommunen Främst inom kommunen men även i kringliggande kommuner Främst i andra delar av Sverige I Sverige, men delvis utomlands Främst utomlands FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande ANTAL SVARANDE Uppgift saknas Samtliga Tabell 2A:4 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga eller fler FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice, boende m.m Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande ANTAL SVARANDE

33 SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 30

34 Diagram 1B Modellstrukturbild Storuman Fråga Faktor Effektmått Inställning till företagande Våren :1-4 Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat FSI 26 ±2 1,9 * Service Företagsservice-Index (FSI) 11:1-6 Företagarna om kommunens 26 ±2 1,3 27 ± 2. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 0,8-3,0 Frågeblock ±2 1,2 Fråga 0,3-2,3 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,7-1,7 Antal svarande ±2 0,4 0,0-1,0 Andel svarande (%) 50 Medelindex 28 Medeleffekt 1, * Värdet 1,9 innebär att om betygsindexet för faktorn Inställning till företagande ökar med 5 enheter från 26 till 31 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 1,9 enheter från till 1,

35 Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Storuman Våren IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock FSI Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex Medeleffekt 1,2 50 Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 26 1,9 Service 26 1,3 Tillståndsgivning 36 1,2 Upphandling 24 0, Tillstånd 20 Service Inställning III. Lägre Upphandling prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2421 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex

36 Tabell 1 B. Företagarna om kommunens service åt företagen, våren Storuman Antal svarande: 198 Andel svarande (%): 50 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 3,6 4,6 3,6 5, Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 3,5 4,5 3,5 5, Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 3,3 4,4 3,3 5, INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 3,7 5,1 3,7 6, Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 3,3 4,8 3,3 6, Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 3,0 4,6 3,0 5, Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 3,4 4,7 3,4 6, SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller Fr 11:1 hur användbar kommunens service till företagen är för ditt företag? 3,7 4,5 3,7 5, Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 3,1 4,4 3,1 5, Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 3,2 4,4 3,2 5, Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 3,2 4,7 3,2 6, Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 3,0 4,3 3,0 5, Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 4,4 5,2 4,4 6,

37 *Samtliga deltagande kommuner våren Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 4,4 4,8 4,3 5, Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 4,3 4,8 4,1 5, Fr 12:3 personalens bemötande? 5,3 5,6 4,9 6, Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 4,0 4,7 4,0 5, Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 3,4 4,3 3,2 5, UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 3,0 4,0 3,0 5, Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 3,0 3,8 3,0 4, Fr 13:3 stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet? 3,0 3,7 3,0 4, Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 3,4 3,8 3,2 5, Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 3,6 4,4 3,6 5, Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 3,2 3,9 3,2 5,