SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN PITEÅ KOMMUN Våren 2009

2 FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN PITEÅ KOMMUN Våren 2009

3 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...12 Om undersökningen...13 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...21 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...22 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...23 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...26 Tabell 2A.1 5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 27 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...31 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...32 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...33 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...35 Tabell 2B.1 8 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga Frågeblankett

4 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder årligen Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Sammanlagt deltog 13 kommuner i 2009 års undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på Denna rapport avser företagarundersökningen i Piteå kommun våren Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning under tiden 12 februari 7 april. Urvalet bestod av 800 företag och svarsandelen i Piteå kommun blev 39 procent. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. De jämförelser som görs med resultat från samtliga kommuner avser de 33 kommuner som varit med i undersökningen år 2008 eller 2009 (i de fall en kommun varit med i båda undersökningarna ingår endast kommunens resultat för år 2009). A. Företagarna i Piteå kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Piteå kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 49. Genomsnittet för de 33 kommuner som hittills har genomfört undersökningen är 46. För Piteå kommun är det enligt modellanalysen främst en förbättring av betygsindex för faktorn Inställning till företagande som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Piteå kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Piteå kommuns service åt företagen blev 45. Genomsnittet för samtliga kommuner som genomfört undersökningen är 39. För Piteå kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Service och Inställning till företagande som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

5 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2009 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår även som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den tio-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten tyder på att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för tycks gå vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för tycks gå vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket. Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens 2

6 SCB:s företagarundersökning våren 2009 SCB:s analysmodell med NKI modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. 3

7 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. Till exempel, i undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att det inte är samtliga företag i kommunen som har tillfrågats och besvarat enkäten utan endast ett urval av dem. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2,2 så innebär det att det sanna värdet, med 95 procents säkerhet, ligger i intervallet 52,8 57,2. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. 4

8 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Piteå kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Piteå kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 6) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9:a), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Piteå kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 49, vilket motsvarar betyget 5,4 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 33 kommuner som varit med i undersökningen år 2008 eller 2009 uppgår till 46 (i de fall en kommun varit med i båda undersökningarna ingår endast kommunens resultat för år 2009). 5

9 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 FMI för Piteå kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 33 kommunerna. Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst företag) är FMI för Piteå kommun däremot inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittsresultatet. Av företagen i Piteå kommun ger 19 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9:a), medan 32 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Piteå kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 55. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Piteå kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Piteå kommun. År 2009 Betygsindex Felmarginaler FMI 49 ± 2,2 Framtiden 50 ± 2,3 Samhällsservice, Boende m.m. 61 ± 1,5 Regionens attraktivitet 61 ± 1,7 Finansiellt stöd 57 ± 2,4 Kontaktytor och rådgivning 54 ± 1,7 Kommunikationer 51 ± 1,7 Inställning till företagande 51 ± 2,2 Kompetensförsörjning 49 ± 1,9 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningarna år 2008 och 2009 har Piteå kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorerna Kompetensförsörjning, Samhällsservice, Boende m.m., Regionens attraktivitet, Kontaktytor och rådgivning samt Kommunikationer. Resultatet för faktorn Regionens attraktivitet är dock inte helt jämförbart med genomsnittsresultatet för samtliga kommuner, eftersom det till 2009 års undersökning har tillkommit en fråga om tillgången till mark för företagen under denna faktor. 6

10 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Piteå kommun samt för samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 FMI Framtiden Samtliga Piteå Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet* Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning Betygsindex * Faktorns betygsindex är ej helt jämförbara mellan åren Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst företag) har Piteå kommun fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorerna Samhällsservice, Boende m.m. och Regionens attraktivitet. Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 Antal företag i kommunen Samtliga Piteå kommuner FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m Regionens attraktivitet* Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER * Faktorns betygsindex är ej helt jämförbara mellan åren I Piteå kommun är det framförallt faktorn Inställning till företagande som bör uppmärksammas. Den faktorn har fått relativt lågt betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Piteå kommun. Även förbättringar av betygsindexen för faktorerna Regionens attraktivitet och Samhällsservice, Boende m.m. förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FMI. 7

11 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Piteå kommun. År 2009 Betygsindex 100 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Piteå Fin. stöd Kontakt. Kommunik. Kompetens Samhälls. Attrakt. Inställn III. Lägre prioritet II. Prioritera Effekt 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 För faktorn Inställning till företagande är det frågan om hur media i regionen beskriver företagen som har fått lägst betyg av företagen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 5,3 och 33 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Frågan om möjligheterna till resor/transporter med tåg (eller båt) under faktorn Kommunikationer har fått ett så pass lågt medelbetyg som 3,3. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om hur trygg och säker boendemiljön är under faktorn Samhällsservice, Boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 7,5 och hela 60 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 5 (se bilaga) redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna om antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder samt målsättning om tillväxt. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 8

12 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat B. Företagarna om Piteå kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Piteå kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten tre frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Piteå kommuns service åt företagen blev 45, vilket motsvarar betyget 5,1 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 33 kommuner som varit med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Piteå kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för samtliga 33 kommuner. Även vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst företag) är FSI för Piteå kommun statistiskt säkerställt högre än genomsnittsresultatet. I Piteå kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 46. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Piteå kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Piteå kommun. År 2009 Betygsindex Felmarginaler FSI 45 ±2,4 Inställning till företagande 48 ±2,1 Service 48 ±2,0 Tillståndsgivning 48 ±1,9 Upphandling 41 ±1,6 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningarna år 2008 och 2009 har Piteå kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för samtliga faktorer. 9

13 Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2009 Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Piteå kommun samt för samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 FSI Samtliga Piteå Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling Betygsindex Även vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (minst företag) har Piteå kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för samtliga faktorer. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 33 kommuner i undersökningen. År 2008 och 2009 Antal företag i kommunen Samtliga Piteå kommuner FSI Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER I Piteå kommun är det framförallt faktorerna Service och Inställning till företagande som bör uppmärksammas. De faktorerna har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Piteå kommun. 10

14 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Resultat Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Piteå kommun. År 2009 Betygsindex 100 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Piteå Tillstånd Inställning Service 40 Upphandling 30 III. Lägre prioritet II. Prioritera Effekt 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 För faktorn Service är det frågan om hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling som av företagen har fått lägst betyg. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 5,0 och 39 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). För den andra prioriterade faktorn, Inställning till företagande, är det frågan om hur kommunens personal ser på företagande som har fått lägst betyg. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 5,1. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om personalens bemötande under faktorn Tillståndsgivning. Medelbetyget för denna fråga blev 5,9 och 28 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 8 (se bilaga) redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna om antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 11

15 Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2009 Inför eget arbete med materialet Starta med modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på frågorna, för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister hos kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 12

16 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Johan Eklund varit projektledare och Marie Gullberg ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Soheila Rahimian och Maria Raptidou har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Johan Eklund. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger kronor. För företag startade år 2007 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med till företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än företag drogs ett urval på företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. 13

17 Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2009 Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2007 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2007 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2007 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 12 februari 2009 och avslutades den 8 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 13 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 38 procent av nettourvalet. Detta är en något lägre svarsandel än vid undersökningen år 2008 då andelen svarande företag var 43 procent. Den låga svarsandelen gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att det viktade antalet företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort och framgår av kolumnen Andel ej svar (se tabell 1 A B). Däremot är andelen som markerat alternativet Andel ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna. 14

18 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Om undersökningen Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,61 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 61 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. Tabell C. Urval per kommun. År 2008 och 2009 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel År Arjeplog Bjurholm Finspång Gotland Karlskrona Kinda Kramfors Linköping Mjölby Motala Norrköping Robertsfors Sandviken Sollefteå Storuman Sundsvall Svalöv Tanum Umeå Uppvidinge Vindeln Vännäs Östsam Gislaved Gotland Gävle Jönköping Kalix Linköping Ljusdal Lomma Piteå Sundsvall Trelleborg Östersund Övertorneå Totalt

19 Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. År 2008 och 2009 Stratum efter antal anställda Kommun > , AB 0, gamla 0, nya Totalt År Arjeplog Bruttourval Antal i kommunen Bjurholm Bruttourval Antal i kommunen Finspång Bruttourval Antal i kommunen Gotland Bruttourval Antal i kommunen Karlskrona Bruttourval Antal i kommunen Kinda Bruttourval Antal i kommunen Kramfors Bruttourval Antal i kommunen Linköping Bruttourval Antal i kommunen Mjölby Bruttourval Antal i kommunen Motala Bruttourval Antal i kommunen Norrköping Bruttourval Antal i kommunen Robertsfors Bruttourval Antal i kommunen Sandviken Bruttourval Antal i kommunen Sollefteå Bruttourval Antal i kommunen Storuman Bruttourval Antal i kommunen Sundsvall Bruttourval Antal i kommunen Svalöv Bruttourval Antal i kommunen Tanum Bruttourval Antal i kommunen Umeå Bruttourval Antal i kommunen Uppvidinge Bruttourval Antal i kommunen Vindeln Bruttourval Antal i kommunen Vännäs Bruttourval Antal i kommunen Östsam Bruttourval Antal i kommunen

20 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Om undersökningen Tabell D forts. Bruttourval och antal företag per stratum. År 2008 och 2009 Stratum efter antal anställda Kommun > , 0, 0, Totalt År Gislaved Bruttourval Antal i kommunen Gotland Bruttourval Antal i kommunen Gävle Bruttourval Antal i kommunen Jönköping Bruttourval Antal i kommunen Kalix Bruttourval Antal i kommunen Linköping Bruttourval Antal i kommunen Ljusdal Bruttourval Antal i kommunen Lomma Bruttourval Antal i kommunen Piteå Bruttourval Antal i kommunen Sundsvall Bruttourval Antal i kommunen Trelleborg Bruttourval Antal i kommunen Östersund Bruttourval Antal i kommunen Övertorneå Bruttourval Antal i kommunen Totalt 2008 Bruttourval Antal i kommunen Totalt 2009 Bruttourval Antal i kommunen Totalt Bruttourval Antal i kommunen

21 Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. År 2008 och 2009 Antal anställda Totalt År Kommun eller fler Arjeplog Bjurholm Finspång Gotland Karlskrona Kinda Kramfors Linköping Mjölby Motala Norrköping Robertsfors Sandviken Sollefteå Storuman Sundsvall Svalöv Tanum Umeå Uppvidinge Vindeln Vännäs Östsam Gislaved Gotland Gävle Jönköping Kalix Linköping Ljusdal Lomma Piteå Sundsvall Trelleborg Östersund Övertorneå Totalt Totalt Totalt

22 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 19

23 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 20

24 Diagram 1A Modellbild Piteå Fråga Faktor Effektmått Våren :1-4 Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Kompetensförsörjning 49 ± 1,9 0,0 Samhällsservice, Boende m.m. Företagarna om regionens 61 ± 1,5 0,8 50 företagsmiljö 3:1-6 Regionens attraktivitet 3,7 ± 2,3 Frågeblock ± 1,7 1,3 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,3 Fråga: 9a Antal svarande ± 1,7 0,5 49 ± 2,2 Andel svarande (%) 39 5:1-2 Finansiellt stöd Medelindex ± 2,4 0,4 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-0,4 51 ± 1,7 0,1 0,2-1,4 7:1-2 Inställning till företagande 0,6-2,0 51 ± 2,2 1,6 * 0,0-1,1 * Värdet 1,6 innebär att om 0,0-0,8 FMI Framtiden Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betygsindexet för faktorn Inställning till företagande 0,0-0,6 ökar med 5 enheter från 51 till 56 då 1,0-2,2 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,6 enheter från 49 till 50,

25 Diagram 2A Prioriteringsmatris Betygsindex Piteå Piteå Våren 2009 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock FMI 49 Framtiden 50 Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex 55 Medeleffekt 0, Samhälls. Attrakt. Fin. stöd Kontakt. Kommunik. Inställn. Kompetens Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 49 0,0 Samhällsservice, Boende m.m. 61 0,8 Regionens attraktivitet 61 1,3 Kontaktytor och rådgivning 54 0,5 Finansiellt stöd 57 0,4 Kommunikationer 51 0,1 Inställning till företagande 51 1, ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2581 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner år 2008 och 2009 =lägsta kommunmedelindex år 2008 och 2009 =högsta kommunmedelindex år 2008 och

26 Tabell 1 A Företagarna om regionens företagsmiljö, våren Piteå Antal svarande: 310 Andel svarande (%): 39 Medelvärden och svarsfördelningar för delfrågorna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och Fråga FAKTOR Delfråga Piteå Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Piteå Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagande i sin helhet? 5,7 5,4 4,2 6, Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagande dina förväntningar? 5,5 5,2 4,2 6, Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företagande. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 5,1 4,8 3,6 6, FRAMTIDEN Fr 9 a Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 5,4 5,2 4,0 6, KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 5,6 4,9 3,8 6, Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 5,7 5,1 3,8 7, Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 5,8 5,2 4,1 6, Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 4,8 4,8 3,9 6,

27 *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och Fråga FAKTOR Delfråga Piteå Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Piteå Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller Fr 2:1 barnomsorgen? 7,2 6,6 5,7 7, Fr 2:2 grundskolan? 6,8 6,3 5,0 8, Fr 2:3 gymnasieskolan? 6,6 6,3 5,3 7, Fr 2:4 tillgången på bostäder? 6,4 5,9 4,2 7, Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 7,5 7,0 6,0 8, Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 5,8 5,3 4,3 6, Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 7,2 7,0 6,0 7, Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 4,5 4,5 3,0 5, Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 5,6 5,2 4,4 7, Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 6,5 5,7 4,5 7, REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 5,9 5,4 3,9 7, Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 7,1 6,6 5,6 8, Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 6,4 5,4 3,9 6, Fr 3:4 tillgången till mark för företagen? 6,4 5,9 5,1 6, Fr 3:5 tillgången till lämpliga företagslokaler? 6,0 5,3 3,9 6, Fr 3:6 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 7,4 6,1 4,9 7, KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 6,4 6,0 5,3 6, Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 6,0 5,5 4,5 7, Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 5,7 5,4 4,7 6, Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 6,4 5,9 5,0 6, Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 5,3 5,1 4,2 6, Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 5,1 4,6 3,5 6,

28 *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och Fråga FAKTOR Delfråga Piteå Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Piteå Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 6,3 6,0 5,1 7, Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 5,9 5,8 4,5 6, KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 6,6 5,8 3,6 7, Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med tåg (eller båt)? 3,3 4,3 1,6 7, Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 6,2 5,1 2,4 7, Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 3,7 4,0 1,8 5, Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,7 6,1 4,9 7, INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 5,8 5,6 4,0 7, Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 5,3 5,4 4,6 6,

29 Piteå Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 a Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 3:6 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7: Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 26

30 Piteå kommun Våren 2009 Tabell 2A:1 Faktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Mindre än år 6-15 år 16 år eller Uppgift år längre saknas FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning ANTAL SVARANDE Tabell 2A:2 Faktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I kommunens I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas centralort FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning ANTAL SVARANDE

31 Tabell 2A:3 Faktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Samtliga Helt eller huvudsakligen Främst inom Främst i andra I Sverige, men inom kommunen kommunen men delar av Sverige delvis utomlands även i kringliggande kommuner Främst utomlands FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning ANTAL SVARANDE Uppgift saknas Tabell 2A:4 Faktorernas betygsindex och FMI efter företagens målsättning att ha fler anställda inom 5 år Är det företagets målsättning att inom 5 år ha fler anställda än idag? Ja Nej Vet ej Uppgift saknas FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning ANTAL SVARANDE Samtliga 28

32 Tabell 2A:5 Faktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga eller fler Uppgift saknas FMI Framtiden Kompetensförsörjning Samhällsservice Attraktivitet Kontaktytor Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning ANTAL SVARANDE

33 SCB:s företagarundersökning våren 2009 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 30

34 Diagram 1B Modellbild Piteå Fråga Faktor Effektmått Våren :1-4 Företagsservice-Index (FSI) 11: ±2,1 1,6 Service Företagarna om kommunens 48 ±2,0 2,1 * 45 ± 2,4. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 1,1-2,1 Frågeblock ±1,9 0,6 Fråga 1,5-2,7 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,2-1,0 Antal svarande ±1,6 0,4 0,1-0,7 Andel svarande (%) 39 Medelindex 46 Medeleffekt 1,2 Inställning till företagande FSI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat * Värdet 2,1 innebär att om betygsindexet för faktorn Service ökar med 5 enheter från 48 till 53 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 2,1 enheter från till 2,

35 Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Piteå Piteå Våren 2009 Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock FSI Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex Medeleffekt 1,2 50 Tillstånd Inställning Service Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 48 1,6 Service 48 2,1 Tillståndsgivning 48 0,6 Upphandling 41 0, Upphandling 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2581 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner år 2008 och 2009 =lägsta kommunmedelindex år 2008 och 2009 =högsta kommunmedelindex år 2008 och

36 Tabell 1 B Företagarna om kommunens service åt företagen, våren Piteå Antal svarande: 310 Andel svarande (%): 39 Medelvärden och svarsfördelningar för delfrågorna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och Fråga FAKTOR Delfråga Piteå Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Piteå Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 5,2 4,6 3,6 5, Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 5,1 4,5 3,5 5, Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 4,9 4,4 3,3 5, INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 5,5 5,1 3,7 6, Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 5,4 4,9 3,3 6, Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 5,2 4,7 3,0 5, Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 5,1 4,7 3,4 6, SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller Fr 11:1 hur användbar kommunens service åt företagen är för ditt företag? 5,2 4,6 3,7 5, Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 5,1 4,5 3,1 6, Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 5,1 4,5 3,2 5, Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 5,8 4,7 3,2 6, Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 5,0 4,4 3,0 5, Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 5,6 5,2 4,3 6,

37 *Samtliga deltagande kommuner år 2008 och Fråga FAKTOR Delfråga Piteå Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Piteå Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 5,3 4,8 4,2 5, Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 5,3 4,7 4,0 5, Fr 12:3 personalens bemötande? 5,9 5,6 4,8 6, Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 5,1 4,7 3,9 5, Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 4,8 4,3 3,4 5, UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 4,8 4,0 3,0 5, Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 4,4 3,8 3,0 4, Fr 13:3 generella stöd och råd om offentlig upphandling? 4,4 3,7 3,0 4, Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 4,7 3,9 3,2 5, Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 5,2 4,4 3,6 5, Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 4,4 3,9 3,0 5,