SJÖFÖRLAGD VATTENLEDNING MELLAN SLUSSEN OCH ÅS

HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SJÖFÖRLAGD VATTENLEDNING MELLAN SLUSSEN OCH ÅS ORUST OCH UDDEVALLA KOMMUER 2014-04-26 RAPPORT 715

HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för tillståndsprövning (MB kap 6) av vattenverksamhet (MB kap 11) med anledning av planerad sjöförlagd vattenledning samt rör för optokabel mellan Slussen och Ås i Orust och Uddevalla kommuner. Sökande 1: Uddevalla Vatten AB Att. Robert B;rjesson 451 34 Uddevalla Tfn: 0522-69 63 14 Sökande 2: Orust kommun Att. Lars-Erik Gustavsson Tekniska kontoret 473 80 HENÅN Tfn: 0304-33 40 00 Kontaktperson: Lars-Harry Jenneborg HydroGIS AB Tfn: 0303-656 91 Sweden 2 www.hydrogis.com

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKBn 4 1.2 METOD 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING 6 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 8 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 8 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER 9 3.3 MILJÖMÅL 12 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER 13 3.5 PLANFÖRHÅLLANDEN 23 4 PROJEKTBESKRIVNING 24 4.1 NOLLALTERNATIVET 24 4.2 ALTERNATIV NORR 24 4.3 ALTERNATIV SYD - HUVUDALTERNATIVET 28 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 29 5.1 NATURMILJÖ 29 5.2 KULTURMILJÖ 36 5.3 LANDSKAPSBILD 38 5.4 FRILUFTSLIV 38 5.5 NATURRESURSER 38 5.6 BOENDEMILJÖ 38 5.7 SÄKERHETSFRÅGOR 38 5.8 KOMMUNIKATIONER 40 5.9 MÖJLIGA ÅTGÄRDER 41 6 BYGGTID 42 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 42 8 AVVECKLING 42 9 SAMRÅD 43 10 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 45 11 REFRENSER 46 BILAGA 1(1-2): Länsstyrelsens beslut BILAGA 2(1-8): Ledningssträckor i plan och profil Ansvarig för MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: 0303-656 91 Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg E-post: mery-lorna@hydrogis.se Tfn: 0303-656 92 Originaldokument: MKB 715 VA Ås Slussen 2014 04 26.pmd/pdf 3

INLEDNING 1 INLEDNING Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad på uppdrag av Uddevalla Vatten AB och Orust kommuner efter att Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat att projektet måste prövas enligt miljöbalkens kap 11 för anläggande av sjöförlagd vattenledning samt rör för optokabel mellan Slussen och Åh. 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKBn Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är en prövning av projektets vattenverksamhet enligt miljöbalkens kap 11. Miljökonsekvensbeskrivningen skall belysa de direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till att omfatta de frågor som bedömts som mest väsentliga vid prövning av här aktuell vattenverksamhet. Geografiskt har studien begränsats till strand- och vattenområdet kring planerad vattenledning (se fig 2). För att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för det fall om projektet inte genomförs beskrivs även effekterna av ett nollalternativ, dvs om ingen sjöledning anläggs. Syftet med projektet är att möjliggöra en sammankoppling av Orusts och Uddevallas vattenförsörjningsanläggningar så att de utgör en vattenreserv för varandra. Diskussioner pågår även för en anslutning och sammankoppling av Tjörn, Stenungsund och Kungälv via ytterligare framtida utbyggnad av reservvattensystemet. 4

INLEDNING 1.2 METOD Bottentopografin i området kartlades med 200 khz ekolodsplotter samt 450 khz och 1000 khz chirpad sidescan sonarer. Den senare användes för att undersöka eventuell förekomst av arkeologiska föremål på bottnen samt förekomst och fördelning av berg, sten och sediment. Bottnens flora, fauna och substrat har inspekterats med en ROV-farkost (Remotely Operated Vehicle), dvs en fjärrstyrd undervattensfarkost med inbyggd videokamera (se bilden nedan). Från video har representativa stillbilder tagits ut för redovisning i denna MKB. Fältarbetet med ekolodningar och sidescan sonar utfördes 2011-06-26, 2012-03-27, 2012-10-02, 2012-10- 30, 2011-07-29 och 2013-05-07. Botteninspektion med ROV-farkost utfördes 2011-07-29, 2012-10-30 och 2013-05-27 Även flygbilder med polarisationsfilter har använts för att åskådliggöra grundområdenas vegetationssamhällen med framför allt utberedning av ålgräs Zostera marina (referenser 3-14). Fig. 1: MiniROV-farkosten med kontrollsystem och undervattensnavigation. Farkosten har ett maximalt dykdjup till 300 m och drivs av tre propellrar som medger en hastighet på 4,2 knop, vilket är en stor fördel vid strömmande vatten. 5

OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Aktuellt vattenområde (fig 2) beläget i Havstensfjorden mellan Ås i Uddevalla kommun och Slussen i Orust kommun. I området kring planerad ledning ligger flera öar Kråkholmen, Brunnefjälls holme, Hornö och Lilla Hasselön som är den största och dessutom bebodd. Genom fjorden där vattenledningen planeras läggas går två farleder i nord-sydlig ritning på vardera sidan av Kollholmen. Mellan Kollholmen och Lilla Hasselön finns de största vattendjupen på ca 35 meter. Havstensfjorden ingår i systemet med tröskelfjordar innanför Orust och Tjörn. Det innebär att utbyte av djupvatten under tröskelnivåerna sker mycket sällan, dvs i stort sett bara i samband med stormiga förhållanden. Resultatet av detta är att djupvatten som är beläget under 14-18 m djup i detta område som regel karakteriseras av låga syrevärden, varför bottnarna oftast är belagda med vita svavelbakterier och saknar därför annat liv. Slussen är ett litet samhälle med en småbåtshamn och ångbåtsbrygga. Slussens pensionat bär på anrika traditioner med olika kulturevenemang, konferenser och matservering. Musselodling förekommer i vattenområdet (fig 4). Fig. 2. Översiktskarta med markerat utredningsområde. 6

OMRÅDESBESKRIVNING Fig 3. Flygfoto över grundområdet kring Hornö mellan Slussen och Lilla Hasselön. Fig 4. Musselodlingen utanför Ås. 7

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MILJÖBALKENS 2 KAP Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentar: Vattenledningen bedöms ej orsaka skada eller olägenhet för vare sig människors hälsa eller miljön. Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kommentar: Vid utläggning av ledningen skall entreprenör anlitas med mångårig erfarenhet av liknade projekt och som tillämpar bästa möjliga teknik. Val av plats: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärd får. Enligt 2 kap 6 miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Kommentar: Platsen har valts med utgångspunkt från lämpligaste anslutningspunkter på land och för att få minsta möjliga schaktningar/sprängningar i känslig landmiljö. Därtill har ledningssträckningen i havet noggrant framtagits för att erhålla den bästa profilen och kortaste sträckningen, samt att undvika känsliga marina miljöer både vad avser kultur och biotoper. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Kommentar: Både ledningar av polyeten och vikter av betong har lång livslängd och materialen är återvinningsbara. Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall ersätta materiel eller produkter, som kan antas medföra risker för människors hälsa eller miljön, med likvärdig materiel eller produkter, som kan antas medföra mindre sådana risker. 8

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommentar: För ledningar används numera polyeten, som ger koldioxid och vatten vid förbränning, istället för den mindre miljövänliga PVCn, som ger saltsyra och klorerade kolväten vid förbränning. I övrigt se föregående punkt. På de sträckor där svavelbakterier och därmed också svavelväte förekommer i både sedimentet och i vattnet, måste vikterna utföras av specialbetong som är resistent mot svavelföreningarnas påverkan på kalken. Det gäller djupare belägna bottnar än 14-18 m djup. Rimlighetsavvägning: Kraven på de allmänna hänsynskraven gäller i den utsträckningen det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kommentar: Kostnaden för att anlägga ledningen bedöms vara rimlig i proportion till nyttan med tillgången på färskvatten till Orust och Uddevalla kommuner. Ansvar för skadad miljö: Enligt 8 alla som bedriver eller har bedrivit eller vidtagit en åtgärd som medför skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört. Kommentar: Uppkommer oförutsedd skada på miljön kommer detta att behandlas enligt reglerna för oförutsedd skada. Slutavvägning: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Kommentar: Ledningens nuvarande sträckning bedöms ej innebära risk att människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Snarare fyller tillgången på vatten en viktig funktion för de boende på främst östra Orust och i Uddevalla kommun. Båda kommuner får tillgång till reservvatten. 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 i miljöbalken användas för det eller de ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Kommentar: Genom renvattenledningen och tomrör för fiberoptik kan kommunerna sammanbinda sina ledningsnät och möjliggöra reservvattenleverans av renvatten mellan 9

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Område med fiskeförbud Område med fiskerestriktioner Fig 5. Utpekade områden där särskilda bestämmelser för fiske råder. sig. Avsikten härmed är att säkerställa reservvattenförsörjningen och därmed öka säkerheten i kommunernas respektive vattenförsörjning. Planerad ledning bedöms dessutom ej hindra övrig användning av vattenområdet i någon betydande omfattning. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska enligt 3 kap 5 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Kommentar: Ledningen ligger inom område som belagts med restriktioner för fiske enligt vad som visas i fig 5. Ledningen bedöms inte få någon negativ betydelse i sammanhanget. Område av riksintresse för yrkesfisket enligt MB 3 kap 5 redovisas i fig 6. Kommentar: Delar av ledningssträckan går genom detta område men riksintresset påverkas ej negativt. Tvärtom kommer ledningar och vikter som ligger grundare än ca 14-18 meter att bilda hårdbotten som attraherar fler marina djur (och fisk) än vad nollalternativet förmår. 10

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Fig 6. Riksintresseområde för yrkesfisket i förhållande till vattenledningen (röd). Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt pga områdenas natureller kulturvärde eller med hänsyn till friluftslivet ska enligt 3 kap 6 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Kommentar: Gäller ej då en ledning inte är en byggnad. Riksintresse för Kust och skärgård enligt MB 4 kap 4. Kommentar: Hela vattenområdet med ledningen ingår i riksintresse för Kust och skärgård. Ledningen bedöms inte skada riksintresset annat än att ankringsförbud måste införas inom en korridor längs ledningssträckan. Strandskydd: enligt 7 kap 13-18 miljöbalken omfattar land- och vattenområdet vid havet, insjöar och vattendrag intill åtminstone 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (fig 7). Inom detta område får inte grävningsarbeten utföras eller andra åtgärder utföras som kan förhindra allmänhetens åtkomst av området eller väsentligen försämra livsvillkoren för djur- och växtarter. Kommentar: Dispens från strandskyddsbestämmelserna erhålls om tillstånd för vattenverksamhet beviljas av Mark- och miljödomstolen. Vattenverksamhet: Uppförande, ändring mm av anläggningar i vattenområden utgör vattenverksamhet enligt 11 kap 2 och 9 miljöbalken. Kommentar: Länsstyrelsen har beslutat att anläggande av vattenledningen i området är tillståndspliktig vattenverksamhet. Tillstånd måste sökas hos Mark- och miljödomstolen. 11

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Fig 7. Strandskydd och naturreservatet Lilla Hasselön i förhållande till vattenledningen (röd). 3.3 MILJÖMÅL Föreslagen vattenverksamhet bedöms beröra följande miljömål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Vattenledningen med vikter tar endast mindre bottenytor i anspråk med biogent sediment. Ledningar och vikter som ligger grundare än ca 14-18 meter kommer att bilda hårdbotten som attraherar fler marina djur (och fisk) än vad nollalternativet förmår. Mångfalden kommer att öka betydligt inom djupintervallet 3-14 meter. På djupare nivåer är det normala marina livet mer eller mindre utslaget pga svavelbakterier. Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. 12

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommentar: Någon övergödningseffekt bedöms ej uppkomma på den marina miljön utav en sjöförlagd vattenledning. Där och när omgrävning av sediment i grundområdena sker, dvs vid landanslutningarna kan en mindre ökning av närsalthalten ske. Denna bedöms bli så liten att ingen märkbar påverkan på befintliga bottensamhällen, med t ex ålgräs vid Ås, kommer att uppkomma. Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Vattenledningen påverkar ej miljömålet negativt. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Kommentar: Där vattenledningen med vikter kommer att ligga fritt ovanpå sedimentet inom intervallet 3-14 m djup innebär att en nykolonisation av fastsittande växter och djur kan äga rum på dessa delar. Ett rikare växt- och djurliv kommer att gynnas. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Genom renvattenledningen och tomrör för fiberoptik kan kommunerna sammanbinda sina ledningsnät och möjliggöra reservvattenleverans av renvatten mellan sig. Avsikten härmed är att säkerställa reservvattenförsörjningen och därmed öka säkerheten i kommunernas respektive vattenförsörjning. 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) MILJÖKVALITETSNORMER - LUFT Enligt miljöbalkens 5 kap 3 skall miljökvalitetsnormer beaktas vid planering och planläggning. Det ska säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att reglerna i förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrides. Miljökvalitetsnormer finns för halter av kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM 10, kvävedioxid, bensen och ozon). Halterna av kvävedioxid, bly, kolmonoxid och partiklar härrör från biltrafik. Halterna av luftföroreningar ut- 13

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR med gatorna inom och kring planområdet bedöms i huvudsak och under stora delar av året vara relativt låga, men inga mätningar är gjorda. Kommentar: Anläggandet av vattenledning kräver insats av transportfordon, fartyg, småbåtar och verktygsmaskiner (kranar och svets för rörskarvar mm). Driften av dessa orsakar utsläpp men bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. MILJÖKVALITETSNORMER - BULLER Buller kan dock orsaka sömnstörningar, irritation, stress, huvudvärk, sämre inlärningsförmåga, högt blodtryck och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Kommentar: Anläggandet av vattenledning kräver insats av transportfordon, fartyg, småbåtar och verktygsmaskiner. Driften av dessa orsakar buller men bullerstörningarna för omgivningarna på land bedöms som ringa och tillfälliga varför normerna inte bedöms överskridas. MILJÖKVALITETSNORMER - VATTEN Vattenmyndigheten kartlägger och beskriver tillståndet för alla vattenförekomster i Sverige. För ytvatten anges dels ekologisk status, dels kemisk status. Detta arbete ligger sedan till grund för beslut om vilka miljökvalitetsnormer som skall fastställas för respektive område och vid vilken tidpunkt de senast skall var uppfyllda. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst. Nedan återges relevanta parametrar från databasen VISS angående Havstensfjorden. Hur vattenförekomsten berörs av vattenledningen kommenteras med kursiv stil. VATTENFÖREKOMST: Havstensfjorden EU_CD SE581740-114820 Ekologisk status Status 2009: Otillfredsställande ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 andra stycket NFS 2008:1). Det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021. Undantag: Övergödning Tidsfrist: 2021 Skäl Naturliga förutsättningar 14

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Fig 8. Vattenförekomsten Havstensfjorden med ungefärlig markering för vattenledningen Övergödning av vattenmiljön har fler effekter och det kommer att kräva flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Det är därför tekniskt omöjligt att åtgärdernas effekt uppnås till 2015. Övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. För att de biologiska kvalitetsparametrar som påverkas av övergödning ska uppnå god status behövs stegvis kombinerade åtgärder. Arbetet med planering, genomförande av åtgärder och att åtgärdens effekt uppnås kommer att ta tid, och därför har vattenförekomsten fått tidsfrist till 2021. Gemensamma internationella minskningar av näringsämnestillförseln har stor betydelse för att minska påverkan på de svenska kustvattnen. Kommentar: Databasens redovisning av övergödningsproblematiken saknar en sammanvägning av de nya rön som tyder på att närsaltöverskott är en effekt av ekologisk obalans genom främst överfiske. Uppsatta mål kommer därför aldrig att uppnås om inte de naturliga fiskpopulationerna utmed Bohuskusten först återskapas. Projektet genererar inga gödande ämnen till Havstensfjorden varvid miljökvalitetsnormen kan upprätthållas. Kemisk status (exklusive kvicksilver) Status2009 God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatus ska fastställas till god kemisk ytvattenstatus. (NFS 2008:1 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 3 kap. 4 ). 15

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommentar: Projektet genererar inga föroreningar av någon betydelse till Havstensfjorden, vilket innebär att miljökvalitetsnormen med god kemisk ytvattenstatus kan upprätthållas. Skyddade områden EUID Område Kvalitetskrav SESH44 Havstensfjorden Miljökvalitetsnormer enligt fiskoch musselvattenförordningen SE0A21485000000603 Saxenhof Tillfredsställande badvattenkvalitet SE0520173 Havstensfjorden-Svälte kile Gynnsam bevarandestatus SE0A21485000000598 Unda camping Tillfredsställande badvattenkvalitet SE0A21485000000597 Hafstens camping Tillfredsställande badvattenkvalitet Ekologisk status Värde - Klassificering Otillfredsställande Data från provtagning av växtplankton visar på god status medan data från bottenfauna visar på otillfredsställande status. Även statusen för syrgas visar på otillfredsställande status. Den ekologiska statusen bedöms således vara otillfredsställande enligt principen one out, all out. Kommentar: Projektet bedöms inte påverka nuvarande status negativt. Kemisk status Värde - Klassificering Uppnår ej god I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram (mg/kg). 16

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Provtagning i sediment (år 2006) visar att halterna i sediment av de prioriterade ämnena Kadmium, Kvicksilver, Nickel och Bly inte uppvisar någon betydande avvikelse från referensvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 5052. Även halten TBT understiger gränsvärdet 0,1 mg/kg som tillämpas enligt norska bedömningsgrunder. Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt om projektet genomförs. Kemisk status (exklusive kvicksilver) Värde - Klassificering God Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter - se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Kommentar: Nuvarande status bedöms ej försämras om projektet genomförs. Växtplankton Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 3 års klorofyllmedelvärden (2004-2006) (jun-aug). Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2007-12-21). Kommentar: Nuvarande status bedöms ej försämras om projektet genomförs. Klorofyll a Värde - Klassificering Måttlig Bedömningen baseras på 3 års klorofyllmedelvärden (2004-2006) (jun-aug). Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2007-12-21). Kommentar: Nuvarande status bedöms ej försämras om projektet genomförs. Makroalger och gömfröiga växter Värde - Klassificering Ej klassad Data saknas för att kunna klassa denna vattenförekomst. Kommentar: Nuvarande status bedöms förbättras något om projektet genomförs, då ledning och vikter inom djupintervallet 3- ca 14 meter kommer att utgöra ny hårdbotten som kan koloniseras av marina alger. 17

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bottenfauna Värde - Klassificering Otillfredsställande Dataunderlaget för denna vattenförekomst är otillräckligt för att tillämpa Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tre års medelvärde (1999-2001) från station Havfj i vattenförekomsten visar på otillfredsställande status. Underlagsmaterialet sammanställt av M. Blomqvist (HAFOK). Kommentar: Nuvarande status bedöms förbättras något om projektet genomförs, då ledning och vikter inom djupintervallet ca 3-14 meter kommer att utgöra ny hårdbotten, som kan koloniseras av marin fastsittande fauna. Syrgasförhållanden Värde - Klassificering Otillfredsställande Bedömningen baseras på 3 års medelvärden (2004-2006). Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data sammanställt av SMHI (ver. 2007-12-21) Kommentar: Bottnen nedanför 14 m djup var vid senaste undersökningstillfället vit av svavelbakterier med syrebrist i och under sedimentytan. Ledningen och vikter påverkar inte normen negativt. Siktdjup Värde - Klassificering Måttlig Bedömningen baseras på 3 års medelvärden (2004-2006) (juni-augusti). Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data sammanställt av SMHI (ver 2007-12-21). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Totalmängd kväve - sommar Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 3 års medelvärden (2004-2006) för månaderna juli-augusti. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2007-12-21). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Totalmängd kväve - vinter Värde - Klassificering Måttlig 18

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bedömningen baseras på 5 års medelvärden (2004-2008) för månaderna december-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station:havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2008-10-22). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Totalmängd fosfor - sommar Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 3 års medelvärden (2004-2006) för månaderna juli-augusti. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2007-12-21). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Totalmängd fosfor - vinter Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 5 års medelvärden (2004-2008) för månaderna december-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2008-10-22). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Löst oorganiskt kväve (DIN) - vinter Värde - Klassificering Måttlig Bedömningen baseras på 5 års medelvärden (2004-2008) för månaderna december-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2008-10-22). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Löst oorganiskt fosfor (DIP) - vinter Värde - Klassificering Måttlig Bedömningen baseras på 5 års medelvärden (2004-2008) för månaderna december-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Havstensfjord. Data är sammanställt av SMHI (ver. 2008-10-22). Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. 19

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Icke syntetiska ämnen Värde - Klassificering God Provtagning i sediment (år 2006) visar att halterna av Krom, Koppar och Zink inte uppvisar någon betydande avvikelse från referensvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 5052. Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Prioriterade ämnen Värde - Klassificering God Provtagning i sediment (år 2006) visar att halterna i sediment av de prioriterade ämnena Kadmium, Kvicksilver, Nickel och Bly inte uppvisar någon betydande avvikelse från referensvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 5052. Även halten TBT understiger gränsvärdet 0,1 mg/kg som tillämpas enligt norska bedömningsgrunder. Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Övergödning Värde - Klassificering Ja Enligt den svenska rapporteringen till OSPAR 2007 finns det övergödningsproblem med förhöjda halter av näringsämnen både i Skageracks och Kattegatts kustnära vatten. Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Miljögifter Värde - Klassificering Ja I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram (mg/kg). 20

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Miljögifter (exklusive kvicksilver) Värde - Klassificering Nej Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Kommentar: Ledningen med vikter påverkar inte normen negativt. Främmande arter Värde - Klassificering Ja Det finns ett stort antal främmande arter som är helt eller delvis etablerade utmed den svenska västkusten. En del av dessa är sk invasiva vilket betyder att de kan tränga undan etablerade inhemska arter. Underlaget är dock för osäkert för att kunna dra några slutsatser om påverkan på ekologisk status. Detta måste utredas ytterligare. I referenslistan till denna klassning finns en lista med exempel på några av de viktigaste främmande arterna som är eller kan komma att utgöra ett hot mot de naturliga ekosystemen. Kommentar: De främmande arter som i nuläget har identifierats i området är japanska jätteostron, amerikansk kammanet och sargassosnärja. Risken för hittransport av främmande arter genom fler fritidsbåtar bedöms vara helt försumbar. Ledningens och vikternas hårda yta kan komma att koloniseras av t ex Sargassosnärjan. Risk att Ekologisk status/potential inte uppnås 2015 Värde - Klassificering Risk Vattenförekomsten uppnår inte god ekologisk status. Det finns ett antal miljöproblem som kan vara orsaken till detta. Det är osäkert om åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem hinner få önskvärd effekt till år 2015. I vissa fall behöver även kunskapsunderlaget förbättras för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Kommentar: Ledning med vikter utgör artificiella hårdbottensubstrat där framför allt marina djur kan slå sig ner och öka faunans mångformighet i området på grundare djup än ca 14 meter. Risk att Kemisk status inte uppnås 2015 Värde - Klassificering Risk 21

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram (mg/kg). Den kemiska statusen bedöms som god i vattenförekomsten. Det finns i dagsläget inga identifierade påverkansfaktorer som skulle kunna utgöra ett hot mot den kemiska statusen i vattenförekomsten. Kommentar: Någon risk föreligger inte om projektet genomförs. Risk att Kemisk status (exklusive kvicksilver) inte nås till 2015 Värde - Klassificering Ingen risk Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Kommentar: Någon risk föreligger inte om projektet genomförs. Skyddade områden EUID Typ Område SESH44 Shellfish Havstensfjorden SE0A21485000000603 Bathing Saxenhof SE1 Nitrates Skåne, Blekinge, Hallands och Gotlands län samt Öland och känsliga kustområden i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län SE0520173 Habitats Havstensfjorden-Svälte kile SE0A21485000000598 Bathing Unda camping SECA002 UWWT Avloppskänsliga vatten fosfor och kväve - kust SE0A21485000000597 Bathing Hafstens camping 22

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.5 PLANFÖRHÅLLANDEN För området i Uddevalla kommun gäller Översiktsplan för Uddevalla kommun 2010 (referens 1), antagen 2010-09-08 och lagakraftvunnen 2010-10-05. I denna anges att ett samarbete pågår om reservvattenförsörjning mellan kommunerna Tanum, Munkedal, Uddevalla, Orust, Sotenäs samt Lysekil. En sammankoppling av VA-systemen skulle ge flera fördelar såsom ett nätverk med större säkerhet, stöd vid större haveri, kapacitetsökning samt möjlighet till exploatering utmed sträckorna där det idag saknas vatten och avlopp. För området i Orust kommun gäller Översiktsplan för Orust kommun 2009 (referens 2). I denna anges att området kring Brunnefjälls holme har högsta hänsynsnivå (fig 9). Detta måste beaktas vid anläggande av luftningsbrunn på holmens norra klippstrand. Projektet bedöms ej stå i strid med gällande planer. Fig 9. Utdrag från Orust kommuns översiktsplan 2009. 23

PROJEKTBESKRIVNING 4 PROJEKTBESKRIVNING Inom vattenområdet har flera alternativa lokaliseringar (se fig 10) av vattenledningen utretts, varav alternativ syd utgör huvudalternativet. Från Åsebuktens norr om Åh stiftsgård läggs en vattenledning på havsbottnen fram till Slussens pensionat enligt planritningar i Bilaga 2 (1-8). Ledningens kvalitet och dimensioner är polyeten PE 80 med ytterdiametern 315 mm. Ledningen viktas till 110 %. Vikter som läggs djupare än ca 14-18 meter skall utföras av betong som motstår svavelväteangrepp. Från landanslutningarna schaktas ledning en ner i bottensedimentet för att komma ut på fritt vatten vid 3-4 m djup för att undvika frysskador.vid Åh kommer i första hand styrd borrning att prövas från land ut till nämnda vattendjup. Vid norra sidan av Brunnefjälls holme (fig 11) går ledningen upp till strandkanten för anslutning till en luftarbrunn med lock ca 1 m diameter och som når 0,3 m över marknivån. Ledningen läggs i ett 1-1,5 m brett schakt genom berget och täcks med stenkross. Luftningsanordning är nödvändigt för att inte få luft i ledningens höjdpunkter, vilket annars kan medföra att ledningen flyter upp till ytan och orsakar problem för sjöfarten. Utmed hela vattenledningens sträcka läggs även ett skyddsrör med ytterdiametern 50 mm för optokabel PE40. 4.1 NOLLALTERNATIVET Ett nollalternativ innebär en analys av vad som inträffar eller inte inträffar i det aktuella området, om ingen vattenförbindelse med Orust kommer till stånd i det föreslagna läget. Vid en utebliven sammankoppling av VA-systemen uteblir också nätverket som skulle ge större säkerhet, stöd vid större haveri samt kapacitetsökning. Möjligheten till exploatering utmed sträckorna där det idag saknas vatten och avlopp uteblir även. 4.2 ALTERNATIV NORR Norr om Näset läggs ledningen antingen i nordostlig riktning (röd linje i fig 10) mot Lilla Hasselön eller alternativt rakt öster ut mot Brunnefjälls holme (se svart linje i fig 10). Väl framme vid randen till djupområdet i båda alternativen går ledningen i en båge ner i den djupa sänkan söder om L. Hasselön för att runda Kollholmen och vidare in mot den grunda bukten norr om Åh. Ledningen kommer att ligga ca 100 m söder om en befintlig musselodling, vilket innebär att läget är relativ nära odlingens södra förankringar i bottnen. 24

PROJEKTBESKRIVNING Musselodling Musselodling Alternativ norr Farled Farled Alternativ syd Vrak? Fig 10. Översikt av samtliga utredda ledningssträckor samt luftningsanslutning till Brunnefjälls holme. Två befintliga musselodlingar är markerade samt en indikation på eventuellt vrak utanför Slussen Fig 11: Anslutning till luftare vid Brunnefjälls holme, samt bottenprofil för delsträcka från holmen och ut mot farleden i öster. Väster om landanslutningen finns en grynna som måste kringgås. Grynna Brunnefjälls holme 25

PROJEKTBESKRIVNING Fig 12 och 13. Slussens hamnområde med Slussens pensionat där ledningen kommer att anslutas mot land genom en sandig grund botten som övre bilden visar. 26

PROJEKTBESKRIVNING Kråkholmen Gångstig Musselodling Fig 14. Aktuell sträcka förbi musselodlingen norr om Kråkholmen strax utanför Ås. Styrd borrning till 3 m djup Ålgräs Ålgräs Forshällaån Vågbrytare Fig 15. Landanslutning vid Åsebukten (Åh) söder om Forshällaåns mynning. Här avses styrd borrning användas för att ledningen kommer på frostfritt djupinnan den kommer ut i fritt vatten på 3 m djup. Med föreslagen sträckning kan man undvika betydande ingrepp i ålgräsbeståndet (grön markering) även om schaktning skulle tillämpas, vilket tydligt framgår av flygbilden. 27

PROJEKTBESKRIVNING Då norra alternativet kommer att ligga på stort djup (ca 35 m) och dessutom på skrå i branta sluttningar har alternativet utgått. Risk finns att ledningen kan glida ner varvid den kan komma på olika nivåer där luftfickor kan ansamlas. 4.3 ALTERNATIV SYD - HUVUDALTERNATIVET Från det grundare området mellan Näset och Hornö går ledningen rakt mot Brunnefjälls holme för landanslutning till luftningsbrunn. Därifrån går ledningen till skillnad mot alternativ norr, söder ut i en båge i den djupa rännan för att runda det stora grundområdet söder om Kollholmen. Vidare förbi Naglarna, rundar utsidan av Kråkholmen för att gå in i grundområdet vid Åsebukten där landanslutning görs. Uddevalla kommun Orust kommun 27 Fig 16. Marina bottensamhällen inom Orust kommuns gräns år 2004, med inlagd ledningssträcka för huvudalternativet. Här framgår vilka delar som periodvis drabbas av syrebrist med svavelväte-bildningar som följd. Dessa djupområden har markerats svarta. Inom Uddevalla kommun finns inga sådana bottnar i utredningsområdet. Noteras bör att kartans redovisning av syrefria områden 2004 stämmer även när undersökningarna gjordes 2013! 28

NATURMILJÖ 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 5.1 NATURMILJÖ Inventering av den marina miljön genomfördes 2011-07-29, 2012-10-30 och 2013-05-27. 5.1.1 MARIN MILJÖ Djup- och strömförhållanden Områdets bottentopografi framgår av sjökortet med ekolodade djup fig 10. Inom utredningsområdet finns flera djupa rännor, varav den djupaste är belägen utmed Lilla Hasselöns sydöstra sida. Här finns hålor med vattendjup på närmare 35 meter. Marinekologiska värdefulla grunda områden finns främst kring Hornö, utmed stränderna till Lilla Hasselön samt vid Åsebukten. Vattencirkulationen i området och hela fjordsystemet kring Orust och Tjörn påverkas främst av salthaltsprångskiktet som i regel finns på ca 12 meters djup. Det vatten som finns mellan detta djup och ytan har en nettoström som går mot norr. Strömmen drivs i huvudsak av tidvattenvariationen på ett par decimeters höjdskillnad. Dessutom av skillnader i lufttryck och vindriktning. Den kraftigaste strömmen uppkommer när stormiga västvindar plösligt pressar upp vattenståndet mot Bohuskusten, varvid fjordsystemets vatten fylls på med hög hastighet. Under salthaltsprångskiktet råder i regel betydligt långsammare strömmar som dessutom oftast går i motsatt riktning i förhållande till ytvattenströmmen. Bottenströmmarna tvingas naturligvis att följa djuprännorna. Då fjordsystemet på flera ställen har trösklar mellan djupbassängerna kommer vattenutbytet till djupområdena att begränsas av tröskeldjupen. Vid exempelvis Malöns södra sund är tröskeldjupet bara 8 meter. Vattenutbyte till fjordsystemets djupa delar sker i princip bara under stormiga väderförhållanden, vilket innebär att syrebrist oftast råder på bottnar med större djup än ca 14 meter. Detta har också verifierats i samband med videoinspektion av bottnarna (fig 34-40). Syrefria bottnar innebär att svavelbakterier samt svavelväte bildas i sediment med organsikt innehåll. Svavelväte reagerar också med kalken i betong, varför det är viktigt att beakta detta när ledningen skall förses med vikter. 29

NATURMILJÖ 17 18 19 20 21 22 23 24 30

NATURMILJÖ 25 26 27 28 29 30 31 32 31

NATURMILJÖ 33 34 35 36 37 38 39 40 32

NATURMILJÖ Marin flora och fauna Åsebukten i öster är mycket grund med knappt meterdjupt vatten (fig 10). Ledningen skall utgå från en pumpstation belägen alldeles söder om Forshällaåns mynning i bukten (fig 15). Här föreslås ledningen läggas nere i sedimentet genom styrd borrning. Om den tekniken inte går att nyttja så kan man schakta ut till den kil, som saknar högre vegetation. Kilen syns tydligt på flygbilden (fig 15). Faunan inom grundområdet domineras av nergrävda djurformer som hjärtmussla Cardium cerastoderma, sandmussla Mya spp. och sandmask Arenicola arenaria. Fiskfaunan utgörs av sand- och lerstubb Pomatoschistus spp. samt plattfiskyngel. Alldeles vid krönet till djupare botten förekommer ålgräs Zostera marina ner till ca 4-5 m djup. På ålgräsbladen förekommer tämligen rikligt med småsnäckorna Rissoa parva och Bittium reticulatum. Sträckan med ålgräs i läge för kilen blir därigenom mycket kort ca ett tiotal meter, varför påverkan blir liten genom grävning ner till 3-4 m djup där ledningen kommer ut i fritt vatten. Används i stället styrd borrning sker ingen negativ påverkan. Sedimentbottnen nedanför ålgräsets djupgräns blir successivt allt lösare med tilltagande djup. Den synliga faunan utgörs av talrika pelikanfotsväckor Aphorrhais pes pelecani (fig 18) samt nätsnäckor Nassarius reticulatus (fig 18). Här och var ligger mindre ansamlingar av lösdrivande trådalger (fig 19). Inom djupintervallet 8-16 meter dominerar ormstjärnor Ophiura sp. helt (fig 16 och 24). På ännu större djup och ner till ledningssträckans största vattendjup på ca 24 m, är vattnet ofta syrefritt varvid vita svavelbakterier frodas (fig 25-30) och inga andra marina organismer kan leva här. Emellertid förekommer perioder då även bottenvattnet syresätts t ex i samband med stormar. Då vandrar ormstjärnorna och andra rörliga djur t ex fisk (fig 31) ner från omgivande sluttningar och kan förekomma ända ner till ca 30 m djup. Bergssluttningar mot fjordens djupare delar ner till ca 15 m djup domineras oftast av tarmsjöpungar Ciona intestinalis tillsammans med havsnejlikor Metridium senile. Grundbottnarna som omger Hornö hyser rikligt med sten samt skal som liggerspridda utanför bergsbottnen. Den mångfacetterade bottenstrukturen gör att området har högt marinekologiskt värde. Bottnen strax norr om Slussen ligger precis i gränsen för där utbredning av syrebrist och svavelbakterier förekommer (se fig 16). Där syre förekommer finns rörbyggande havsborstmaskar (fig 32) i stort antal samt gula svampdjur Haliclona sp. (fig 32). Mer kontinuerligt syresatta bottnar utan för Slussen har ljusbruna sediment men med sparsam fauna (fig 33-40). Utanför Slussens pensionat där bottnen grundar upp förekommer snärjtång Chorda filum i måttliga mängder. Bottnen utgörs av sandblandad lera på ca 4 m djup. Snärjtången var till stora delar övervuxen med fintrådiga brunalger Pilayella litoralis. Ingen förekomst av ålgräs observerades här. 33

NATURMILJÖ Faunan på de allra grundare delarna var vid undersökningstillfället med undantag av bultfiskarna sand- och lerstubb Pomatoschistus spp. tämligen sparsam, men botten hyser sannolikt periodvis många juvenila plattfiskar. Blåmusslor Mytilus edulis samt exkrementspår av sandmask Arenicola marina förekommer här och var samt vanlig sjöstjärna Asterias rubens. 5.1.2 LANDMILJÖ Landmiljön vid Åsebukten utgörs av en strandäng där Forshällaån mynnar. Närmast vattnet finns en zon med havsäv Scirpus maritima. Brunnefjälls holmes nordsida där anslutning till luftningsanordning skall ske består av rundhällar som når ner till vattnet. Holmen är i övrigt bevuxen med talldominerad skog. Landanslutningen vid Slussen sker vid stranden till Slussens pensionat (se fig 12). På tomtens södra del finns en brygga, som eventuellt kan hehöva flyttas tillfälligt under anläggningstiden. 5.1.3 KONSEKVENSER - NATURMILJÖ Alternativ syd Då ca 90 % av ledningssträckan berör botten som mer eller mindre är påverkad av syrebrist sker ingen negativ påverkan på den marina bottenmiljön inom dessa delar. I randområdena till dessa syrefattiga bottnar t ex kring 14 m djup där ledning med vikter kommer att ligga ovanpå bottnen, vars ovansidor således kommer längre upp i vattenmassan. Även om detta bara handlar om några decimeter, så kan syrevärdena vara betydligt högre här och tillräckligt för att marina fastsittande djup som Ciona intestinalis och Metridium senile skall kunna leva på dessa ytor. En ökad biologisk mångfald blir således det positiva resultatet av sjöledningen. Detta kan också dra till sig fisk (jfr fig 31) som då och då söker sig ner till drabbade bottnar när syrevärdena tillåter. Vid landanslutningen i Åsebukten påverkas ett tiotal meter ålgräs, som kommer under ledningen med vikter. Ledningsdragningen genom grundområdet har valts i ett läge där minsta påverkan på ålgräsvegetationen uppnås. Här finns en korridor där ålgräs och annan högre algvegetation saknas. Ledningen bör därför kunna grävas ner i sedimentet. Tillfälliga schaktmassor bör då läggas upp på bottenytor utan vegetation. Vid återfyllning är det viktigt att ytan blir så jämn som möjligt. Man kan med fördel sprida ut ett tunt lager med sand, som vågorna med tiden kan fördela ut över mindre svackor. I första hand avses i stället styrd borrning användas, varvid ingen ingen negativ påverkan på grundbottnen med bl a ålgräs uppkommer. I de sandliga grundområdena vid Åh och Slussen finns sannolikt nergrävda musslor som Cerastoderna edule och Mya spp. Vid grävning kommer många av dessa att övertäckas så 34

MÖJLIGA ÅTGÄRDER mycket att de inte överlever. Sannolikt kommer dock många att klara sig och gräva ner sig på nytt i den återfyllda schaktgraven. Dessutom kommer inom ett år en nykolonisation av småmusslor att ske inom de omgrävda bottensedimenten. Ledningen går genom område där restriktion beträffande fiske råder. Anläggning av ledningen och när den ligger på plats bedöms inte påverka fiskbeståndet negativt. Snarare fungerar ledningen med vikter som artificiell hårdbotten som drar till sig fisk. Sammanfattningsvis blir den negativa påverkan på de marina bottnarna marginell och kan sägs kompenseras av nykolonisationen på de ledningsytor som kommer ovanför gränsen till syrebrist. Vid Brunnefjälls holme kan en mindre bergsprängning bli nödvändig i strandkanten och någon meter ner i vattnet för att inkommande och utgående ledning skall ligga skyddade. Sprängningens tryckvåg under vatten kan orsaka fiskdöd inom en radie på 100-200 meter. Alla djur som har luftfyllda organ (simblåsor eller lungor) påverkas av tryckvågen t ex dykande fåglar och sälar. Alternativ norr Ledningen kommer att ligga inom naturreservatet vid Lilla Hasselön. Någon betydande påverkan uppkommer ej på de skyddsvärden som finns inom reservatet. Ur marinekologisk synpunkt är de båda alternativen syd och norr tämligen likvärdiga. Om man väljer att gå in med ledningen till Brunnefjells holme uppkommer samma påverkan som beskrivs för detta moment i alternativ syd beträffande sprängning. Inom den sträcka där ledningen går intill Hornö finns viss risk för att alger, som lossnar från grundområdets sten- och bergsbottnar, kommer att ansamlas utmed ena sidan av ledningen (sidan med strömlä). Vid större ansamlingar och i kombinationen med generellt låga syrevärden finns risk för att de lösa algerna ruttnar med ökade beläggningar av vita svavelbakterier som följd. I övriga sträckor blir påverkan lika som för alternativ syd. I de djupaste delarna är det i princip alltid syrebrist med beläggningar med svavelbakterier. 35

KULTURMILJÖ 5.2 KULTURMILJÖ Viken utanför Slussen är djup och skyddas av branta bergväggar och har därför alltid lämpat sig väl som tilläggsplats för fartyg. Före 1658 tjänstgjorde berghällen vid Runn längre ut i viken som utskeppningsplats för timmer. Under 1800-talets senare del blev Slussen en betydelsefull anlöpshamn för post- och passagerartrafiken med ångbåtar utmed kusten. Tidigare fanns även flera varv med byggnation av större segelfartyg i området. Ett mindre småbåtsvarv finns fortfarande kvar vid bryggan inne i hamnkilen. Fig 41. Vraklikande föremål på sedimentbotten lokaliserat med en sidescan sonar. Ledningarna har flyttats så att de nu går ca 80 m väster om det väl avgränsade föremålet som således inte påverkas. Även landföringen vid Åsebukten är av stort kulturhistoriskt intresse. Ledningen är tänkt att ansluta land strax söder om Forshällaåns mynning. I detta område låg enligt 1829 års skifteskarta gården Åh, vars äldsta skriftliga belägg dateras till år 1528. I åmynningen fanns tidigare en kvarn vilken hörde till gården. Kvarnen är numera delvis förstörd. Läget för gårdstomten är registrerat som Forshälla 320:1 i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister FMIS. Utanför viken vid Slussen noterades ett båtlikande eko (fig 41) i samband med avsökning av ledningssträckan med sidescan sonar (chirpad frekvens 1MHz). För att inte skada objektet som eventuellt kan vara av marinarkeologiskt intresse, har ledningen lagts ca 80 m nordväst om detta. Luftarbrunnen vid Brunnefjälls holme kommer att ligga ca 50 meter NV om en fast fornlämning i form av ett röse (Myckleby 15:1). Denna berörs ej av projektet. Materialet från sidescan sonar har utvärderas av marinarkeologisk expertis och en marinarkeologisk undersöknng har genomförts (referens 16). Av resultatet framgår att inget av marinarkeologiskt intresse förekommer inom ledningskorridoren. 36

KULTURMILJÖ Fig 42 och 43. Täckningsytor från undersökning med sidescan sonar utmed ledningsträckan enligt huvudalternativet. Sonarkörning har gjorts två gånger med överlapp inom en korridor på ca 100 m. 37

SÄKERHET 5.3 LANDSKAPSBILD Landskapsbilden påverkas i anläggningsskedet med grävning i strandmiljö och grundområden. I driftsskedet kommer endast de skyltar att bli synliga som markerar enslinjer var ledningen går ut från stränderna vid Åsbukten och Slussen samt uppsatta förbudsskyltar mot ankring och texten Rör Se sjökort. Vid Brunnefjälls holme kommer en luftningsstation att bli synlig då den kommer att ligga på land några meter över medelvattennivån. 5.4 FRILUFTSLIV För båtfarande uppkommer begränsning i möjligheten att ankra inom en korridor på ca 100 meter utefter ledningen. Vid landanslutning intill Slussens pensionat berörs ej Slussens hamn av ledningsdragningen. 5.5 NATURRESURSER Inga naturresurser i form av grus-, sand- eller vattentäkter har tagits i anspråk i samband med sjöförläggning av ledningen. 5.6 BOENDEMILJÖ Tillgången till dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd under torra somrar medverkar till en avsevärd förbättring av boendemiljön på Orust. Genom renvattenledningen och tomrör för fiberoptik kan kommunerna sammanbinda sina ledningsnät och möjliggöra reservvattenleverans av renvatten mellan sig. Avsikten härmed är att säkerställa reservvattenförsörjningen och därmed öka säkerheten i kommunernas respektive vattenförsörjning. 5.7 SÄKERHETSFRÅGOR Människors hälsa och säkerhet är centrala frågor att belysa vid arbete med miljöbedömningar. Många mänskliga aktiviteter leder till påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet - direkt eller indirekt. Det handlar om t ex utsläpp till luft och vatten, elektromagnetiska fält, buller och andra störningar i boendemiljön. Hälsa är att ha ett psykiskt och fysiskt välbefinnande. I miljöbalken är olägenhet för människors hälsa ett grundläggande begrepp. Säkerhetsaspekten handlar om såväl trafikmiljösäkerhet som upplevd trygghet. 38

SÄKERHET Ledning 1 Mynning? Ledning 2 Ledning 1 Fig 44. Två parallella ledningar eller kablar med vikter som måste korsas norr om Slussen. 39