SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN ZÖK I MARS 2006
Innehållsförteckning F ö r o r d... 8 Huvudrapport, sammanfattning... 9 INLEDNING...9 Bakgrund och nytta med utredningen...9 Uppdraget...9 Disposition...10 UTREDNINGSOMRÅDETS DETALJHANDEL...11 Dagens detaljhandel...11 Dals-Ed...12 Lysekil...12 Munkedal...12 Sotenäs...13 Strömstad...13 Tanum...14 Trollhättan...14 Uddevalla...14 Vänersborg...15 Sammanfattning...15 Framtida detaljhandelsetableringar...17 Dals-Eds...17 Lysekil...17 Munkedal...17 Sotenäs...18 Strömstad...18 Tanum...18 Trollhättan...18 Uddevalla...18 Vänersborg...19 Värmlands län...19 BEFOLKNINGSUNDERLAG...22 KONSUMTIONSUTVECKLING...24 Försörjningsandelsutveckling 1995-2004...24 Konsumtionsutveckling 2005-2015...24 DETALJHANDELNS UTVECKLING...25 Polarisering-Konsumtionsmönster...26 FRAMTIDENS KONSUMENT...28 Framtidens konsumentbeteende...28 FRAMTIDENS BUTIK/HANDELSPLATS...29 HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING...30 GRÄNSHANDELN...31 SHOPPINGTURISM/FRITIDSBOENDE...32 Turistshopping och shoppingturism...32 Konsumtionsutrymmet på 5 och 10 års sikt...33 HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR...34 Några erfarenhetsmässiga tumregler i samband med detaljhandelsetableringsbeslut...34 ZÖK I MARS 2006
Vad talar för och emot stora etableringar...35 För...35 Mot...35 Slutsatser...36 FRAMTIDA HANDELSSTRUKTUR...38 Inledning perspektiv...38 Kraven på dagligvaruhandeln...38 Kraven på sällanköpsvaruhandeln...38 Shoppingbutiker...38 Volymhandel...39 Planerade framtida etableringar...40 ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV HÅBYETABLERINGEN...41 Sammanfattning...42 BILAGOR... 4 3-3 -
Bilaga 1. Definitioner... 4 4 DEFINITIONER...45 Detaljhandelsgruppering...49 Bilaga 2. Befolkningsuppgifter... 5 0 STATISTISKA BEFOLKNINGSUPPGIFTER...51 KARTOR - BEFOLKNINGSUPPGIFTER...53 Bilaga 3. Verksamhetsuppgifter... 5 4 OMSÄTTNING - ANTAL ANSTÄLLDA - ANTAL BUTIKER ÅR 2004...55 KARTA - OMSÄTTNING/ANTAL ANSTÄLLDA/ANTAL BUTIKER ÅR 2004...56 FÖRSÖRJNINGSANDELSUTVECKLING - HIS...57 KARTA - FÖRSÖRJNINGSANDELSUTVECKLING 1995-2004...58 KONSUMTIONSUNDERLAG...59 KARTA - FÖRSÄLJNINGSUNDRLAG/KONSUMTIONSTILLVÄXT...60 KONSUMTIONSUNDERLAGSJÄMFÖRELSE ÅR 2004 - KPG/HIS...61 KÖPCENTRA > 3000 KVM ÅR 2003...62 VERKSAMHETSINNEHÅLL 03/04...63 Nordby Köpcenter, Strömstad...63 Nordby Shopping Center, Strömstad...63 Svinesunds Handelsområde, Strömstad...64 Oden Affärshus, Trollhättan...64 SIBA-huset Överby, Trollhättan...65 Sten & Ström Överby, Trollhättan...65 Överby Köpcenter, Trollhättan...66 Gallonen, Uddevalla...66 Torp Köpcentrum, Uddevalla...67 DAGLIGVARUBUTIKER ÅR 2004...68 Dals-Ed...68 Lysekil...68 Munkedal...69 Sotenäs...69 Strömstad...70 Tanum...71 Trollhättan...72 Uddevalla...73 Vänersborg...74 KARTA - DAGLIGVARUBUTIKER/STÖRRE KÖPCENTRA ÅR 2004...75 PLANERADE UTBYGGNADER AV HANDELSPLATSER INOM 5-10 ÅR...76 KARTA 2. FRAMTIDA DETALJHANDELSETABLERINGAR...77 Bilaga 4. Detaljhandelns utveckling... 7 8 ALLMÄNT / BAKGRUND...79 DETALJHANDELN...79 Detaljhandelns utveckling...79-4 -
Polarisering-Konsumtionsmönster...81 Lägets och tillgänglighetens betydelse...85 Bilaga 5. Framtidens konsument... 8 7 MORGONDAGENS KONSUMENT...88 Konsumentgrupper...88 Framtidens konsumentbeteende...89 Förändrad åldersstruktur...89 Hushållsstorleken...89 De kvinnliga konsumenterna...89 Internationalisering...90 IT-utvecklingens inverkan...90 Bilaga 6. Framtidens butik/handelsplats... 9 2 MORGONDAGENS BUTIK...93 Bilaga 7. Handelsetableringslagstftning... 9 4 FRAMTIDA LAGSTIFTNING PÅ DETALJHANDELSETABLERINGSOMRÅDET...95 Dagens svenska styrmedel...95 Restriktioner/lagar i Europa...97 EU-länderna samt Norge, översikt...97 Norge...97 Danmark...98 Finland...99 Frankrike...99 Holland... 100 Tyskland... 100 Storbritannien... 101 Italien, Spanien, Portugal, Grekland m.fl... 101 SAMMANFATTNING... 101 Bilaga 8. Gränshandeln... 103 GRÄNSHANDELN MELLAN NORGE OCH SVERIGE... 104 Allmänt... 104 Drivkrafter... 104 Prisskillnader... 104 Befolkningsunderlag... 107 Lagstiftning... 107 Tullbestämmelser... 107 Gränsövergångar-Transportmedel... 107 Varuslag... 108 Omsättning... 108 Influensområde-turlängd... 109 Sammanfattning... 110 Bilaga 9. Shoppingturism / Fritidsboende... 111 TURISTSHOPPING OCH SHOPPINGTURISM... 112 Inledning... 112 Lågprisbutiker... 112 Regioncentra... 113 Gränshandeln... 113 Turisternas shopping... 113-5 -
Shoppingen under längre turistresor... 114 City breaks... 114 Kranskommuner... 114 Turistshoppingens utveckling... 115 De utländska turisternas shopping... 115 Närshoppingturism... 116 Den lokala betydelsen... 116 UTVECKLINGEN AV TURISTSHOPPING OCH SHOPPINGTURISM I UTREDNINGSOMRÅDET HISTO- RIK OCH NULÄGE... 118 Turistutlägg totalt... 118 Turistshopping exklusive gränshandel... 119 Gränshandel... 120 Sammanfattning... 121 MORGONDAGENS SHOPPINGTURISM... 122 Konsumtionsutrymmet på 5 och 10 års sikt... 122 Bilaga 10. Handeln/Shoppingturismen som tillväxtmotor... 123 HANDEL OCH SHOPPINGTURISM SOM TILLVÄXTMOTOR I KOMMUN OCH REGION... 124 Delrapportsupplägg... 124 Inledning... 124 Handelns utveckling i Sverige... 126 Omstrukturering av svensk detaljhandel... 126 Effektivitetsdata inom detaljhandeln... 126 Bruttovinstmarginal... 127 Yteffektivitet... 127 Omsättning per anställd... 129 Att ta med från effektivitetsdata!... 130 En generell kundbeskrivning... 131 Några erfarenhetsmässiga tumregler i samband med detaljhandelsetableringsbeslut... 132 Turism... 133 Shoppingturism... 136 KOMMUNAL KONTRA REGIONAL TILLVÄXT... 137 Ullared ett svenskt marknadsfenomen... 137 Upptagningsområde... 138 Kunder... 139 Marknadsföring... 139 Regional påverkan... 139 Varför fungerar Ullared?... 140 Nordvästra Skåne... 140 Varför?... 142 Mjölby... 142 Regional påverkan... 142 Varför?... 143 Skara... 143 Påverkan i omvärlden?... 144 Varför?... 144 Andra exempel... 144 VAD TALAR FÖR OCH EMOT STORA ETABLERINGAR... 145 För... 145 Mot... 145 SLUTSATSER... 146-6 -
Bilaga 11. Framtida handelsstruktur... 148 FRAMTIDA HANDELSSTRUKTUR... 149 Inledning perspektiv... 149 Kraven på dagligvaruhandeln... 149 Kraven på sällanköpsvaruhandeln... 149 Shoppingbutiker... 149 Volymhandel... 150 Planerade framtida etableringar... 151 Bilaga 12. Håby... 153 BEDÖMNING AV DETALJHANDELSETABLERING I HÅBY... 154 Bakgrund... 154 Utgångspunkt... 154 Munkedal kommun... 154 Länsstyrelsen... 155 Översiktlig bedömning av Håbyetableringens effekter på kringliggande detaljhandel... 155 Omsättningskrav... 155 Sammanfattning... 157 Bilaga 13. Kartor... 158 KARTOR... 159 * - 7 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND F ö r o r d I samband med utbyggnadan av E-6:an i norra Bohuslän, den utökade gränshandeln samt den ökande turismen har en rad aktörer uppvaktat berörda kommuner med propåer om att få etablera detaljhandelsanläggningar. Den senaste begäran om en större etablering är den som inkommit till Munkedals kommun beträffande ett handelsområde på i storleksordningen 70.000 kvadratmeter i Håby. För att förbättra kunskapsunderlaget för handel i norra Bohuslän (Strömstad-Uddevalla, inkl Trollhättan, Vänersborg) samt för att utföra en övergripande analys och bedömning av vilka effekter en etablering av ett nytt handelsområde i Håby, kan komma att få för redan befintlig handel i norra Bohuslän/regionen har Länsstyrelsen i Västra Götaland, genom samhällsbyggnadsdirektör Dick Hedman, och Munkedals kommun, genom näringslivschef Agneta Johansson, anlitat ZÖK AB. Syftet med uppdraget är även att synliggöra dagsläget för sambanden mellan handel och befolkningsutveckling i norra Bohuslän. På ZÖK AB har ekon dr Ove Krafft, fil kand Susanne Krafft, civ ing Eli Zlotnik (projektansvarig), samt ekon lic Martin Öberg svarat för denna rapport. Som underkonsult har ZÖK AB knutit till sig Leif Aronsson från Turismens Utredningsinstitut i frågor som berör turistnäringen. - 8 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Huvudrapport, sammanfattning INLEDNING Bakgrund och nytta med utredningen Handel och annan tjänsteintensiv verksamhet blir allt viktigare inom svenskt näringsliv. I norra Bohuslän har intresset för denna utveckling accentuerats ytterligare i och med utbyggnadan av E-6:an, den utökade gränshandeln, samt den ökande turismen och trycket på fritidsboende. Tecken på denna utveckling är tex den kommande högskoleutbildning med fokus på handel och turism som kommer att starta i Uddevalla i januari år 2007 samt önskemålet om att få uppföra ny handelsplats i Håby på ca 70.000 kvm, 2,5 mil norr om befintlig handel i Torp 1, Uddevalla. På 5-10 års sikt visar vår kartläggning att planerna för framtida nyetableringar i utredningsområdets 9 kommuner är omfattande och uppgår till över 200.000 kvadratmeter. Kartläggningen visar att de 9 kommunerna spelar olika roller och har olika förutsättningar för tillväxt och utveckling. Vilken betydelse och påverkan handel/shoppingturism har för norra Bohuslän kan ses och bedömas ur flera olika perspektiv beroende på olika roller. - ett konsumentperspektiv - ett fastighetsägarperspektiv - ett handlarperspektiv - ett kommunperspektiv - ett länsstyrelseperspektiv Handelsutredningen avses att kunna användas som ett förbättrat kunskapsunderlag och beslutsunderlag både på enskild kommunnivå och som underlag för att lösa och diskutera strategiska frågor över kommungränser Uppdraget Denna rapport syftar till att: - förbättra kunskapsunderlaget för handel i norra Bohuslän (Strömstad-Uddevalla, inkl Trollhättan, Vänersborg) - synliggöra dagsläget för sambanden mellan handel och befolkningsutveckling i norra Bohuslän. - visualisera sambanden med kartbilder förutom texter, tabeller och diagram 1 Ca 95.000-100.000 kvm handel, efter senaste pågående och planerade utbyggnader - 9 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND - utföra en övergripande analys och bedömning av vilka effekter en etablering av ett nytt handelsområde på 70.000 kvm i Håby, kan komma att få för redan befintlig handel i norra Bohuslän/regionen. och kan utgöra första steget i en regional överblick avseende handel i Västra Götalands län. I Länsstyrelsens roll och ansvar ligger att både förmedla kunskap, följa upp och aktivt delta i frågor som rör länets utveckling. Handelsutreningen och det regionala perspektivet på handel är ett förbättrat kunskapsunderlag som kommer att spridas till berörda kommuner. I den fysiska planeringen har Länsstyrelsen en roll att tillhandahålla planeringsunderlag/kunskapsunderlag av olika karaktärer som stöd i kommunernas planeringsprocesser. Dessa underlag kan bidra till att viktiga mellankommunala frågor samordnas på ett tillräckligt bra sätt och därmed utgöra underlag för kommunernas gränsöverskridande långsiktiga och strategiska planering. Disposition Vi har valt att dela upp rapporten i en huvudrapport samt en bilagedel. I huvudrapporten återfinns sammanfattande delrapporttexter och kommentarer till kartor, diagram och tabeller. I bilagedelen återfinns kartor, diagram, tabeller samt delrapporttexter. - 10 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND UTREDNINGSOMRÅDETS DETALJHANDEL 2 Dagens detaljhandel Karta 1: Dagligvarubutiker och större köpcentra inom utredningsområdet 2 Se även bilaga 3-11 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Dals-Ed Försäljningsindex för dagligvaror är 100% och för sällanköpsvaror 90%. För att vara en så liten kommun har man ett förhållandevis högt försäljningsindex inom framförallt sällanköpsvarusektorn. Detta beror i stor utsträckning på att man med riktad marknadsföring mot Östfoldsbor lyckats attrahera kunder inom hemsektorn. Även andra sektorer inom handeln gynnas av närheten till Norge. Lysekil Under sommaren tredubblas befolkningen i kommunen. Försäljningsindex för Lysekils kommun är 106% för dagligvaror och 53% för sällanköpsvaror. Lysekil ligger med sin handel nära Torp. Handeln är framförallt koncentrerad till centralorten. Det finns inget direkt etableringstryck avseende nya detaljhandelsetableringar. Trots detta finns det få lediga lokaler och en successiv påfyllning av verksamheter, ofta småskalig. Kedjebutiker lyser med sin frånvaro. Svensk handel har tagit tag i handelsfrågorna i kommunen för att aktivera verksamhetsidkarna och kommunen stödjer detta. Avsikten är att det skall hända saker i centrum. Munkedal I Munkedals kommun finns en handelsstruktur, som idag består av centrum i tätorten med i första hand två livsmedelsbutiker och Systembolag. Detta kompletteras med ett begränsat utbud av handel och service i små enheter samt offentlig service som exempelvis kommunhuset. Det finns externt belägen handel i Munkeland. Ett mindre antal stora fackhandelsbutiker i huvudsak av volymhandelskaraktär är lokaliserade till detta område. Försäljningsindex för Munkedals kommun är 69% för dagligvaror och 45% för sällanköpsvaror. Utflödet av köpkraft från kommunen är alltså stort och man vill hämta igen detta och utveckla handeln som näringsgren. Detta är bakgrunden till planerna på en större etablering i Håby. Munkedals kommun har även uttalat följande: Munkedals kommun behöver en turistattraktion som skall komplettera kustens traditionella utbud med shoppingturism. Övriga kommuner i norra Bohuslän har vid möte den 19 december ställt sig bakom skrivningen och därmed Håby etableringen i ett gemensamt strategidokument vars huvudsyfte är att främja besöksnäringen i norra Bohuslän. - 12 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Vi anser därmed att det mellankommunala frågetecknet i samrådet är utrett. Nytt handelscentrum är en stor möjlighet för kommunen att tillskapa nya arbetsplatser och kanske den enda chansen att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Sotenäs Kungshamn är centralort i en kommun där övriga större orter är Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Bohus-Malmön. Kommunen har en mycket stark turismnäring. Befolkningen nära nog femdubbleras under sommaren vilket sätter sin prägel på utbud och verksamheter. Försäljningsindex för Sotenäs kommun är 142% för dagligvaror och 82% för sällanköpsvaror. Framförallt har det funnits en stark dagligvaruhandel med aktiva handlare. Dessa har mycket väl klarat av att hantera den konkurrenssituation som Torp utgör. Kungshamn har varit det absoluta navet vad avser handel och annan näring i kommunen, vilket i viss mån håller på att ändras. Kungshamn hade tidigare en stark företagarförening där framförallt den tidigare innehavaren av DV-enheten varit drivande. Sedan någon tid är det en lägre aktivitet och en eventuellt alltför stor fokusering kring turistevenemang. I Kungshamn är parkeringsfrågan ett bekymmer. Det finns en önskan att behålla handel och stadskärnans karaktär. I Smögen har bland annat en bryggförening bildats. Strannes rökeri (granne med magasinet) lämnar södra delen av hamnen och flyttar till ett läge norr om ABBA. Detta ger ytor som kan användas till andra intressanta verksamheter i Smögens hamn. I Hunnebostrand har dagligvarubutik byggt ut. I Bohus-Malmön är Affären (kooperativ) en nyckelfunktion. På hamnplanen byggs för närvarande bostäder. Strömstad Strömstads kommun har en mycket omfattande försäljning i sin detaljhandel i relation till antalet boende i kommunen. Försäljningsindex för dagligvaror är 1220% och för sällanköpsvaror 258%. Ingen annan kommun i landet har ett så högt försäljningsindex vad gäller dagligvaror. Orsaken till detta är gränshandeln med Norge. Det är därvid intressant att konstatera att det är mindre än 30% av de som passerar gränsen med bil från Norge till Sverige som fortsätter längre söderut än i höjd med Strömstad C. - 13 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND De största detaljhandelsetableringarna återfinns vid Svinesund, Nordby och Strömstad centrum. Tanum Detaljhandeln finns framförallt i tätorterna Fjällbacka, Grebbestad, Hamburgsund och Tanumshede. Grebbestad har det största utbudet följt av Tanumshede och Fjällbacka. Försäljningsindex för dagligvaror är 121% och för sällanköpsvaror 96%. Det är den stora andelen fritidsboende och den omfattande turismen som ger underlag för det relativt höga försäljningsindexet. Trollhättan Trollhättan är idag en stark handelsstad. Försäljningsindex för dagligvaror är 112% och för sällanköpsvaror 140%. Efter beräkningen av dessa siffror har ytterligare sällanköpsvaruhandel tillkommit på Överby. Trollhättans centrum är koncentrerat kring affärshuset Oden. En positiv utveckling av handeln har börjat ske utefter Storgatan. Ett EU-projekt har bidragit till utvecklingen av organisationen för centrum. Ett centrumbolag är bildat med kommunen, fastighetsägarna och handeln som delägare. Det skall anställas en centrumledare. Överby, som är det stora externhandelsområdet, är föremål för en fördjupad översiktsplan. Sten & Ström har öppnat ett nytt affärshus, som förefaller fungera väl mitt i Överbyområdet. Överby är orsaken till det stora inflödet av köpkraft till Trollhättan. Hojums centrum består idag i huvudsak av Willys och ÖB. Någon expansion förekommer inte. LIDL och Netto har öppnat butiker i trafikvänliga lägen. Kronogårdens centrum stänger sin livsmedelshandel på grund av den ökande konkurrensen. Lexby och Sylte har likartade problem som Kronogården. Uddevalla Uddevalla är en mycket stark handelsstad. Försäljningsindex för dagligvaror är 136% och för sällanköpsvaror 173%. - 14 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Den starkaste handelsenheten i Uddevalla kommun är Torp. Torp är en mycket stark dragare, som är orsaken till det stora inflödet av köpkraft till Uddevalla. Där finns både omfattande dagligvaruhandel, volymhandel samt sällanköpsvaruhandel av stadskärnekaraktär. Uddevalla centrum har tappat en del i samband med att Torp etablerades. Nu finns en välfungerande centrumorganisation med en centrumledare och ett genomtänkt utvecklingsarbete, som sannolikt kommer att stärka centrum mycket på sikt. Kungsgatan är det starka stråket för närvarande. Herrestad har en del större etableringar av volymhandelskaraktär som exempelvis SIBA, Odal samt möbelhandel. I Kjelldal finns ÖB. Kuröd innehåller handel med byggmaterial, färg mm. Dagligvaruhandel finns på ett flertal olika ställen i kommunen. Vänersborg Vänersborg har en relativt svag handelsituation. Försäljningsindex för dagligvaror är 85% och för sällanköpsvaror 62%. Vänersborgs centrum har ett begränsat utbud. Fackhandelskedjorna tycker att marknaden är för liten för att etablera sig i centrum. Där finns dagligvaruhandel och ett antal fackhandelsbutiker i en trivsam och småskalig miljö. Trestad center innehåller idag Willys och en del volymhandel bl.a. möbelhandel. Viktiga företag har försvunnit. Elgiganten har flyttat till Överby och Göfab har gått i konkurs. Kvantumområdet nära centrum innehåller en större dagligvarubutik och ett blomsterland. Det finns ett politiskt beslut om Ingen handel utanför broarna. Sammanfattning Detaljhandeln är en av de absolut viktigaste näringsgrenarna i de flesta kommuner. Många människor är sysselsatta i handeln. Samtliga boende och besökande är beroende av att handeln fungerar så att de kan få tillgång till både livsmedel och andra varor på ett enkelt sätt. Nedanstående kommentarer illustrerar handelns betydelse för sysselsättning och för varuförsörjning för invånarna i området. - 15 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND I en liten kommun som Sotenäs är nära 300 heltidspersoner sysselsatta inom handeln. Detta innebär sannolikt betydligt fler individer eftersom många arbetar deltid inom handeln. 400 500 arbetstillfällen för kommuninvånarna är sannolikt vad handeln bidrar med. I en större handelskommun som Uddevalla är antalet heltidsanställda 1.440. Det innebär i praktiken arbete för över 2.000 personer. Strömstad med sin omfattande norgehandel har nära 1.100 heltidsanställda inom handeln. Det är uppenbart att denna näringsgren är oerhört viktig för Strömstads kommun. Trollhättan har flest butiker nästan 300. Därnäst följer Uddevalla med 272 och Strömstad med 210. Storleken på butiker varierar. Trollhättan har många förhållandevis små butiker t.ex. i centrum, medan Uddevalla har många stora butiker i bl.a. Torp. Strömstad har i förhållande till sin storlek ett mycket stort antal stora butiker framför allt inom DV-sektorn. Den i särklass största omsättningen för dagligvaror finner vi i Strömstad, som omsätter för över 3 miljarder SEK. Det innebär att man har ett försörjningsindex på över 1100%! Detta är unikt för Sverige. Även sällanköpsvaruhandel är förhållandevis omfattande i Strömstad med 682 miljoner SEK. Den högsta omsättningssiffran för sällanköpsvaruhandel finner vi i Uddevalla med nära 2 miljarder SEK. Även Trollhättan har en betydande sällanköpsvaruhandel med nära 1,4 miljarder SEK. Vänersborgs sällanköpsvaruhandel (644 miljoner SEK) är nästan lika omfattande som Strömstads. Omfattande dagligvaruhandel förekommer i Uddevalla (drygt 1,6 miljarder SEK) och i Trollhättan (drygt 1,4 miljarder SEK). - 16 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Framtida detaljhandelsetableringar Det finns för närvarande en omfattande planering för ny detaljhandel och service i det undersökta området. Dals-Eds Närheten till Norgemarknaden stimulerar etableringsivern. Sedan en tid pågår planering av ca 5.000 kvm för handel i anslutning till Europamöbler. Här finns expansionsmöjligheter och avsikten är att komplettera med en stor livsmedelsenhet och annan kompletterande handel. Intressenten för dagligvaror har hoppade av så sent som i december 2005, men arbetet med att få tag i en ny operatör pågår. För några år sedan fanns ett etableringsintresse från samma intressenter som i Håby. Man planerade att uppföra en detaljhandelsanläggning på ca 20.000 kvm invid väg 164, söder om infarten till centrum. Då Håbyplanerna blev aktuella valde man att lägga detta projekt på is. Kommunen har också förhoppningar om att etableringen av Karlssons lågpris skall kunna utvecklas på ett positivt sätt. Lysekil Inga nyetableringar av detaljhandel på gång förutom i bottenvåningen till ett bostadsprojekt nära centrum. Politikerna i Lysekil har en tydlig vilja att koncentrera handeln till centrum Munkedal Utflödet av köpkraft från kommunen är stort och man vill hämta igen detta och utveckla handeln som näringsgren. En medborgarundersökning som gjordes hösten 2005 av kommunen konfirmerar att medborgarna är missnöjda med handelsutbudet i kommunen.detta är bakgrunden till planerna på en större etablering i Håby. Ett annat skäl är att Munkedals kommun behöver en turistattraktion. Läget vid Håby Gård är en historisk knutpunkt, Håby Motell o Restaurang har ca 1 miljon besökare per år. Håby Center planeras totalt bli 65.000 70.000 kvadratmeter varav 10.000 kvadratmeter gemensamma ytor och 5.000 10.000 kvadratmeter livsmedelshandel. Den centrala gallerian i centret med specialbutiker planeras få en yta på 30.000 40.000 kvadratmeter. Förhoppningen är att kunna öppna Håby Center till julhandeln 2007. - 17 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Sotenäs Inga större nyetableringar av detaljhandel på gång förutom de som möjliggörs vid flytten av Strannes. Strömstad Vid infarten till centrum från den kommande nya motorvägen invid Skee finns ett område på ca +100.000 kvm planerat för bla detaljhandel. Marken finns i kommunens ägo men planeringen är tillsvidare lagd på is, tills lämplig intressent dyker upp. Strax utanför centrum längs Oslovägen invid Strömsvattnet planeras en handelsetablering i storleksordningen 5-10.000 kvm tillsammans med bostäder. Det finns idag inga konkreta planer på nybyggnationer inom Nordby eller Svinesundsområdet, men troligtvis kommer etableringstrycket att vara starkt så länge drivkrafterna bakom gränshandeln finns kvar. Tanum Under en lång period har det varit aktuellt med en stor verksamhetsetablering av en kinesisk affärsman i Tanums Näringspark som är belägen vid den kommande nya centruminfarten från E6:an till Tanumshede. Då denna etablering tycks dröja arbetar kommunen vidare med andra alternativ. Gällande detaljplanen medger handel utom livsmedel. DP-arbete pågår att ta bort livsmedelsrestriktionen. Markområdet är nästan 150.000 kvm och kan komma att utvidgas med lika mycket. Trollhättan Arbetet med att utveckla Trollhättans centrum fortsätter. En centrumledare kommer att driva centrum. Översiktsplanen för Överby omfattar ytterligare 45 hektar mark som skulle kunna användas till handel. Det finns ännu inga politiska beslut om hur man skall gå vidare med detta. Det finns flera utredningsområden för tillskott av handel och övriga verksamheter i kommunen. Tillväxtstudie Tvåstad är ett samarbetsprojekt mellan Trollhättan och Vänersborg. Mottot för arbetet är : Två kommuner en stad. Uddevalla Det finns pågående utbyggnad och planer för utvecklingen av Torp. - 18 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Biltema och Plantagen bygger för närvarande c:a 10.000 kvadratmeter handel i området. Nuvarande ICA Maxi stormarknad vill bygga ut i nytt läge. De befintliga Maxiytorna planeras att användas för småbutiker. Utvecklingen av centrum fortsätter. Ett viktigt tillskott blir Clas Ohlson på Kungsgatan vid McDonalds. Vänersborg Den känsligaste frågan, som diskuteras i Vänersborg idag, är Sportcentrum. Man önskar få tak över bandybanan, men detta kräver en utveckling av ett handelsområde på c:a 20.000 kvadratmeter för att projektet skall kunna finansieras. Läget är utanför broarna och skulle kunna bli en stark konkurrent till centrum. Programarbete pågår. Politskt beslut kommer att fattas under 2006. Kvantumområdet kan utvecklas. Det finns intressenter, som vill bygga 8.000 kvadratmeter handel i området nära bron till centrum. Det finns inga politiska beslut i denna fråga. LIDL öppnar sin första butik i kommunen under 2006. Trestad center kommer med stor sannolikhet att försvinna i sin nuvarande form. Värmlands län Med tanke på den potential som norgemarknaden utgör är det av intresse att även uppmärksamma vad som händer på andra sidan länsgränsen. I november 2005 öppnades i Töcksfors ett köpcentrum på 28.000 kvm med bla Maxi i Mat, Eurocash, Karlsons lågpris. I Charlottenberg kommer Thongruppen att öppna två köpcentrum på 7.000 respektive 25.000 kvm första halvåret 2006. Bland annat Maxi i Mat lär vara en av hyresgästerna. Enligt ett pressmeddelande idag (060124) planeras ett nytt köpcentrum vid Arvika på 20.000 kvm som beräknas stå klart under år 2007. Viss begränsad påverkan kommer även det nya IKEA varuhuset som skall uppföras i Bergvik utanför Karlstad att få. I nedanstående tabell sammanfattas kommunernas planer avseende större möjliga nyetableringar. - 19 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Tabell Framtida etableringar i uppdragsområdets kommuner Plan/byggläge Förväntad Kommun Namn S t o r l e k k v m 3 öppning A Munkedal Håby center 65 programarbete 2007/08 70 000 S a n n o l i k. Genomf. B Uddevalla Torp + 10 000 Under byggnad 2006 100% C Uddevalla Torp ca 8 000 Nytt Ica Maxi D Vänersborg Sportcenter 20 000 programarbete 2007/08 E Vänersborg Kvantumområdet + 8 000 förfrågan 2007/08 F Trollhättan Överby 45 ha ÖP-arbete Tidigt skede. Möjligtvis inget. G Tanum Näringsparken 15 ha DP-arbete Plan finns. Tillägg livs H Strömstad Skee +10 ha DP finns I Strömstad Strömsvattnet 5-10 000 J Uddevalla Netto c:a 2 000 Söker lägen 2007 90% K Uddevalla KF Söder 2 500 2007/08 90% L Dals Ed Europamöbler 5 000 Plan 2007 50% M Dals Ed Söder väg 164 20 000 Plan Som syns i tabellen är planerna för nyetablering omfattande, över 200.000 kvadratmeter. Allt detta kan inte genomföras utan att befintlig struktur påverkas påtagligt. Konsekvenserna av etablering bör studeras ingående i varje enskilt fall då det gäller större etableringar (3.000 kvadratmeter eller mera). 3 Där exploateringsgraden finns uttryckt i kvm verksamhetsyta har denna måttenhet använts. I annat fall har areaenheten hektar använts. Ett vanligt exploateringstal då det gäller detaljhandel i motsvarande läge är 0,3-0,4. - 20 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Karta 2. Framtida detaljhandelsetableringar - 21 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BEFOLKNINGSUNDERLAG 4 Västra Götalands län ökade sin befolkning med 3% under den senaste tioårsperioden. Riksgenomsnittet för motsvarande period är en ökning med 2,2%. Tillväxtkommuner i det studerade området är Strömstad (+3,8%), Uddevalla (+2,5%), Trollhättan (+1,7%) och Vänerborg (+1,1%). Strömstad har stärkts genom sin närhet till Norgegränsen medan övriga är högskoleorter och/eller kommuner som genomgått förändring från industrikommun till handels- och servicekommun. De kommuner, som minskat sin befolkning är i första hand kommuner med liten centralort. I en del av dessa kommuner har permanentboende i mycket stor utsträckning ersatts med fritidsboende. Följande kommuner har minskat sin befolkning: Dals Ed (-7,6%), Munkedal (-7,2%), Lysekil (-5%), Sotenäs (-4,7%) och Tanum (-0,4%). Åldersfördelningen i länet påminner mycket om strukturen i riket som helhet. I det studerade området är det bara Trollhättan, som har lika stor andel små barn som länet och riket i genomsnitt. Särskilt låga siffror finner man i Lysekil, Tanum och Sotenäs. Andelen äldre över 65 år är samtidigt högst i dessa kommuner. Hushållsstorleken i länet är ungefär den samma som i riket. I länet är 54% av hushållen enpersonshushåll. Denna siffra dras upp av Göteborg. De undersökta kommunerna har samtliga färre enpersonshushåll än riksgenomsnittet. Det bör emellertid noteras att andelen enpersonshushåll är strax under eller drygt 50% för samtliga undersökta kommuner. Det är dessutom en ökande andel. Enpersonshushållen har annorlunda inköpsmönster än de större familjerna. Det lilla hushållet är inte alls lika intresserat av att åka långa sträckor för att göra storköp. Personbilstätheten är hög i de undersökta kommunerna. Samtliga har större andel bilar än riksgenomsnittet. Detta innebär också att rörligheten bland de boende är stor. Hög andel personbilar finns framför allt i de mindre kommunerna Munkedal, Tanum och Dals Ed. 4 Se bilaga 2-22 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Andelen utrikes födda i de undersökta kommunerna är i de flesta fall låg eller mycket låg. Undantaget är Strömstad och Dals Ed där inslaget av norrmän är stort. Förvärvsintensiteten är hög i de undersökta kommunerna med undantag av Strömstad och Dals Ed. Närheten till gränsen är förmodligen förklaringen till undantagen. Det förekommer en hel del gränsöverskridande arbetsresor. Detta kan påverka statistiken. Inkomstindex är lågt i Dals Ed och Tanum medan det är relativt högt i Trollhättan, Vänersborg och Sotenäs. - 23 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND KONSUMTIONSUTVECKLING 5 Försörjningsandelsutveckling 1995-2004 Försörjningsandelarna varierar mycket mellan de studerade kommunerna. Det mest extrema värdet finner vi för dagligvaror i Strömstads kommun. Strömstad har också ett mycket högt värde på försörjningsandelen för sällanköpsvaror. Förklaringen till detta är norgehandeln, som vuxit kraftigt under senare år. I mitten på 90-talet var försörjningsandelen för DV en bit över 300%. Nu är den runt 1200%. Denna stora försäljningsvolym kan försvinna snabbt genom politiska beslut i Norge. Detaljhandelsbranschen i Strömstads kommun är alltså mycket känslig och kan utsättas för snabba förändringar. Tanum och Sotenäs har höga och växande försörjningsandelar för DV. Detta beror i första hand på det omfattande fritidsboendet i dessa kommuner. Andra kommuner med hög försörjningsgrad för DV är Uddevalla och Trollhättan. I de två fallen beror det på stora DV-etableringar i kommunerna. De enda kommunerna i området med mindre än 100% i försörjningsgrad för DV är Munkedal och Vänersborg, som båda ligger i skuggan av var sin stor granne Uddevalla respektive Trollhättan. Försörjningsandelarna för Uddevalla och Trollhättan är höga och växande beroende på framför allt utvecklingen i de två stora köpcentra Torp och Överby. Strömstad har ett mycket högt värde, som nämnts, till följd av norgehandeln. Övriga kommuner når inte upp till 100%. Invånarna i dess kommuner gör ofta sina sällanköpsvaruinköp i de stora kommunerna Uddevalla och Trollhättan. Konsumtionsutveckling 2005-2015 I samtliga kommuner kommer försäljningen av såväl DV som SV att öka under kommande femårs- respektive tioårsperiod. Ökningen blir störst i de stora kommunerna som också har en befolkningstillväxt. Även de mindre kommunerna med befolkningsminskning kommer emellertid också att få en tillväxt till följd av ökad konsumtion per capita. Stora möjligheter finns också i en ökande turisthandel. 5 Se bilaga 3-24 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND DETALJHANDELNS UTVECKLING 6 Figur 1. Detaljhandelns utveckling 1960 Miljonåren City, Stadsdelscentra, Expansion Bilismen spränger ramarna, externhandel, närhandelns nya lägen Marknaden stagnerar överetablering, lönsamhetsproblem, innovationer P o l a r i s e r i n g Citys kvalitet, externhandelns volym. Det finns pengar... 1995 Återhämtning stagnation, överetablering, lönsamhetsproblem 2000 Informationssamhället Datorer, trafikrestriktioner nya handelsmönster, ökad konkurrens ökad internationalisering 2005 Globalisering De faktorer som haft en avgörande betydelse för detaljhandelns utveckling efter 2:dra världskriget är bland annat: - kvinnornas inträde på arbetsmarknaden - förbättrad hushållsekonomi - förbättrade förvaringsmöjligheter i hushållen 6 Se bilaga 4-25 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND - bilismens utveckling - borttagande av producenternas bruttoprissättning - den ökande internationaliseringen Informationssamhället med dess möjligheter till alternativa handelsmönster kommer med stormsteg, konkurrens från nya aktörer, en ökande miljömedvetenhet och en strävan mot minskat resursutnyttjande innebärande att ytterligare restriktioner mot bilismen planeras att genomföras. Testet med trängselavgifter i Stockholms innerstad är ett exempel på detta. Det internationella inflytandet på detaljhandeln har ökat kraftigt under senare år. Svenska företag som IKEA och H&M har gjort världen till sin marknad, samtidigt som vi finner många nya internationella inslag i såväl dagligvaruhandel som sällanköpsvaruhandel. Välkända exempel är LIDL, Netto, Bauhaus, Hornbach, K-Rauta, Silvan, ToysRus, Cubus, BikBok och många andra. Den kraftiga internationaliseringen av detaljhandeln kan förväntas fortsätta. Polarisering-Konsumtionsmönster Då man skall formulera en detaljhandelsstrategi måste man först välja rätt utgångspunkt. Det är viktigt att förstå vad som egentligen leder till framgång på lång sikt. I den situation vi befinner oss idag och kommer att befinna oss i under lång tid framåt är det konsumenten som bestämmer i distributionskedjan. Att förstå konsumentbeteendet och att anpassa detaljhandelstrukturen till detta är det enda framgångsreceptet. ZÖK har under lång tid tillämpat en modell som kan vara utgångspunkt i den strategiska planeringen. Ett antal empiriska studier har genomförts och visar på intressanta kopplingar mellan modellen och verkligheten. Modellen bygger på teoretiska utgångspunkter om Complex buying behaviour i relation till Habitual buying behaviour. Vi talar i detta sammanhang om självförverkligandeköp respektive rationella inköp. Dessa två kategorier av inköpsbeteende tillfredsställer två olika typer av behov hos dagens konsumenter. En konsuments inköpsbeteende kan beskrivas dels som ett "rationellt köpbeteende". Detta innebär att konsumenten söker tillfredsställa sina basbehov i första hand av dagligvaror och andra skrymmetunga varor genom att besöka stora rationella enheter i externa lägen med hjälp av bilen som transportmedel. Vid "självförverkligandebeteende" besöker kunden specialbutiker ofta fler vid ett inköpstillfälle - för att tillgodose behovet av kläder, fritidsvaror etc.. - 26 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Vid ett sådant inköp är ett djupt sortiment, god service ofta i en trevlig miljö viktigare än produktens pris. Utvecklingen i Sverige med dess cityhandel och externenheter går mot en förstärkning av detta polariserade beteendemönster. - 27 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND FRAMTIDENS KONSUMENT 7 Konsumenten har idag mycket stor makt i distributionskedjan. Tillgången till persondatorer och Internet gör det möjligt för konsumenten att skaffa omfattande information om de varor och tjänster hon/han planerar att köpa. Vi får räkna med en allt mer välinformerad och kunnig konsument i framtiden. Teknikutvecklingen leder till att informationsmonopolen, som företagen tidigare haft, sprängs. Konsumenterna får ökad valfrihet och ökad kunskap. Gränserna mellan länder öppnas. Konsumenterna söker mer värde för pengarna och söker stimulans och upplevelse i inköpssituationen. Framtidens konsumentbeteende Viktiga karakteristika och beteenden hos grupper av morgondagens konsument blir: - ont om tid, gott om pengar - resande (viktigt med upplevelser) - uteätande (ett sätt att umgås för många, kan också vara ett sätt att spara tid) eller att lösa det lilla hushållets problem - den egna skyddade tillvaron blir viktig för många - kultur (viktigt med upplevelser) Några av de viktigaste konsumentgrupperna: - de äldre - woopies (well off older people) - ensamhushållen (kraftig ökning framför allt i storstadsregionerna) - kvinnorna (konsumerar mera på sina egna villkor) - kunder med olika etnisk bakgrund (redan idag är över 12% av invånarna i Sverige födda i annat land) - uteätarna (vi har t ex redan kunnat se en kraftig ökning av cafe kulturen främst i högskolestäderna) 7 Se bilaga 5-28 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND FRAMTIDENS BUTIK/HANDELSPLATS 8 Handeln är en upplevelsebransch. Konsumenter går till butiken för att köpa varor men också för att uppleva. Shoppingbeteendet då man går från butik till butik är en viktig del i upplevelsen. Miljön i och kring bu-tikerna blir i denna situation en mycket betydelsefull faktor, då kunden skall välja besöksmål. Man väljer inte butik med bara prisnivån som utgångspunkt. Sortimentet är många gånger en mer avgörande faktor tillsammans med service och personligt bemötande. Morgondagens butik kommer att innehålla betydligt mer av upplevelse och även utvecklad teknik. Detta kommer i de framgångsrika butikerna att göras på ett mycket konsumentanpassat sätt. Service och personlig kontakt kommer att bli mycket viktigare konkurrensmedel i framtiden. Morgondagens butik kan innehålla både lågprisbutiken och saluhallen i samma lokaler. Vi kommer att möta branschblandningar, som vi inte är vana vid idag. Man kan redan nu exempelvis finna kombinationen av restaurang och livsmedelsbutik. Man kan också tänka sig kombinationen av ökad personlig service i kombination med genomförande av nya tekniska lösningar som exempelvis självscanning av varorna, nya presentationstekniker, robotar, som utför vissa arbetsuppgifter i butiken etc. Morgondagens framgångsrika butik kommer att på ett effektivt sätt anpassa sig till morgondagens erfarna och krävande konsument. 8 Se bilaga 6-29 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING 9 Sammanfattningsvis kan sägas att många av EU-länderna är mycket observanta på överdriven externhandelsetablering. Man vill stödja stadskärnor och stadsdelscentra och få till stånd en hållbar stadsutveckling. Detta görs i många länder genom att man inför lagar som tummar på de lokala myndigheternas planmonopol samtidigt som man stärker de regionala myndigheternas inflyttande vad gäller den fysiska planeringen inom detaljhandelsområdet. Sverige har f.n. bland de mest liberala externhandelslagarna i Europa. Av de medvetna länder som vi refererat till har England störst likhet med Sverige. Sveriges relativt sett liberala lagar är säkerligen en del av förklaringen till det just nu ganska stora utländska intresset för externhandelseta-blering i den egentligen ganska lilla, hårt konkurrensutsatta och logis-tiskt svårförsörjda svenska marknaden. Från politiskt håll vill man idag ej tumma ytterligare på det kommunala planmonopolet i Sverige. Man anser att PBL ger alla de möjligheter som behövs för att hantera bebyggelsestrukturen. Hösten 1999 utgav Boverket skriften Handeln i planeringen för att belysa frågeställningen ytterligare. I juni 2002 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att se över PBL. Utredningens huvudmål är att stärka och utveckla PBL så att bättre förutsättningar skapas för miljö, bostadsbyggande och handel samt att se till att kraven på demokratisk inflytande säkerställs. Ut-redningen har lämnat sitt slutbetänkande i slutet av september 2005. Slutbetänkandet är nu ute på remissbehandling. Parallellt med ovanstående arbete har man med anledning av EG-direktiv ändrat PBL och miljöbalken (MB) med skärpta krav på miljöbedömningar för översiktsplaner och detaljplaner i vissa fall. 9 Se bilaga 7-30 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND GRÄNSHANDELN 1 0 Under de senaste årtiondet har norrmäns gränshandel i Sverige ökat mycket kraftigt. Drivkraften för denna försäljning är de mycket stora prisskillnaderna som finns på vissa varuslag. Dessa prisskillnader är främst föranledda av höga punktskatter som tas ut av bla folkhälsoskäl och kraftiga jordbruksbidrag till de norska bönderna. Den starka norska kronan spelar också en stor roll. Vår bedömning är att det finns stora osäkerheter beträffande den framtida gränshandelns omfattning. Det kan ske mycket snabba omkastningar p.g.a politiska beslut. Detta innebär att investeringar som bygger på gränshandel måste ha mycket korta avskrivningstider. Osäkerheten i framtidsbedömningen av gränshandelns storlek illustreras även av att visserligen har gränshandeln totalt sett ökat våldsamt det senaste årtiondet men ser man till enskilda år så har både ökningar och minskningar inträffat beroende på att man gjort förändringar i bakomliggande drivkrafter. 1 0 Se bilaga 8-31 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND SHOPPINGTURISM/FRITIDSBOENDE 1 1 Turistshopping och shoppingturism De flesta människor i de utvecklade industriländerna gör nu årligen både längre och kortare turistresor. Men fortfarande gör nästan bara var tionde person i världen en utlandsresa. I Sverige tillbringar vi över 10% av vår tid på andra orter belägna längre bort än 10 mil från bostadsorten. 10- milsgränsen används ofta i nationella sammanhang för att mäta och beskriva turistflöden. Shoppingturism kallas de turistresor där handel eller shopping är huvudsyftet med resan. Handel har alltid varit ett viktigt skäl för att resa. Redan före medeltiden gick det övervägande antalet resor inte bara i Sverige utan över huvud taget i världen till närbelägna marknadsplatser. Olikheter på båda sidor om landsgränser skapar mycket stora reseströmmar. Vår egen gränshandel är vårt största turistsegment som svarar för ca 12 miljarder kronor av en total turistexport på 48 miljarder kronor. Under 2004 spenderade de turister enligt SCB och Turistdelegationen (TD) som reste längre än 10 mil eller som kom från utlandet 172 miljarder kronor på resa, uppehälle och aktiviteter. Av den totala summan avsåg 16,3 miljarder livsmedel (9,5%) och 27,5 miljarder (16,0%) avsåg sällanköpsvaror. De totala shoppingutläggen 43,8 miljarder utgjorde 25% av den totala turistomsättningen 172 miljarder för dessa längre resor och något mer än 10% av hela detaljhandels omsättning. Turisternas sammanlagda shoppingutlägg i samband med längre resor ökade från 25 miljarder kronor 1995 till 44 miljarder 2004, en ökning med +76%. Shoppingutläggen ökade betydligt snabbare än de turistiska medelutläggen +57%. Kommunerna inom Bosam och tvåstadsområdet hade under år 2004 sammantaget en turistomsättning av turister som rest längre än 10 mil eller som övernattat på i storlekordningen 3,1 mdr kronor. Omsättningen ökade från 1998 med 1 mdr eller med +50%, dvs med +6,7% per år i genomsnitt. Den andel av turistomsättningen som turisterna spenderar på handel är relativt mycket stor inom Bosamområdet (51% av alla turistutlägg mot normalt ca 35% på destinationerna) beroende på mycket höga andelar av fritidshus, camping, fritidsbåtar och betydligt lägre andelar affärsturism i förhållande till genomsnittsturismen i riket. Trollhättan och Vänersborg har mer normala andelar för shopping. 1 1 Se bilaga 9-32 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Utöver utläggen på destinationerna tillkommer i flera av de aktuella kommunerna den stora gränshandeln mot Norge. Den har vuxit upp från en rätt låg nivå i början av perioden på någon miljard kronor till att i dag omfatta bara vad gäller detaljhandeln i storleksordningen 3,7 miljarder kronor. Konsumtionsutrymmet på 5 och 10 års sikt Om vi antar att tillväxten i reala termer kommer att vara +4% per år då kommer turisternas inköp årliga inom det aktuella marknadsområdet att i dagens penningvärde öka med +22% efter fem år och med +48% efter 10 år. Det innebär att konsumtionsutrymmet som definieras av den ökade turismen beräknas till 1,95 mdr efter fem år och till 2,37 mdr efter 10 år. - 33 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR 1 2 Några erfarenhetsmässiga tumregler i samband med detaljhandelsetableringsbeslut Nedan följer ett antal tumregler som bygger på de senaste fyra decenniernas utveckling inom svensk handel. - Det räcker inte med att vara stor till ytan för att skapa sig en position i marknaden. För externhandel i form av externa köpcentrum (t ex Kista centrum, Frölunda Torg, Jägersro) gäller dock att de sällan är under 15 000 uthyrbar yta. Vanligen är dessa etableringar över 30.000 (de större är idag över 50.000) för att vara attraktiva i marknaden. - En stormarknad har normalt ett mycket begränsat upptagningsområde. En stormarknad drar vanligen 80 % av sina besökare (och oftast mer av sin försäljning) inom en radie om 20 km. Restiden är då max 20-30 minuter. Det visar sig även att de nya konceptanläggningarna har denna dragningskraft. T ex redovisade Heron City (en temaanläggning med biografer, restauranger och tänkt handel invid Kungens Kurva i Stockholm) att deras besökare till 72 % kom inom en radie om 20 km. Detta var närmast en besvikelse för anläggningens företrädare som hade tänkt sig hela stockholmsregionen som upptagningsområde. - Vanligen är turisternas andel begränsad i normala köpcentrumanläggningar (5 25 %). - Tillgänglighet måste vata god och externhandel som har ett stort bilberoende har vanligen behov av 70 90 parkeringsplatser per 1000 kvm verksamhetsyta. - En stormarknad har vanligen 24.000 28.000 artiklar. Inom t ex dagligvaror är det normalt med 6.000 9.000 artiklar och de nya koncepten inom lågpris (Lidl och Netto) diskuterar ett sortiment om ca 1.000 1.500 artiklar. - De i den svenska marknaden välkända kedjeföretagen har egna tydliga tumregler för sina etableringar. Det är närmast osannolikt att idag t ex H & M etablerar sig i orter under 50.000 invånare. Även andra kedjeföretag har denna typ av storleksregel. Under senare år är det egentligen endast Dressman och Lindex inom konfektion som gjort avsteg från regeln om ortstorlek och etablerat verksamheter i t ex Karlshamn och Åmål, Tidaholm dvs. orter med en befolkning om lägst 12-14.000 invånare. 1 2 Se bilaga 10-34 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND - Ofta gäller även att det råder en följa John-regel, dvs. om en större kedja väljer att etablera sig i en ort eller ett köpcentrum finns viss möjlighet även att någon av de övriga konkurrenterna inom branschområdet följer efter. - Dagligvaror köper vi som konsumenter nära bostaden, sällanköpsvaror kan vi resa för att köpa. - En arbetsplats är värd 10 30 % av en fast boende vad avser konsumtion. Dvs. vi köper en begränsad mängd nära arbetet eller fritidshuset. Vad talar för och emot stora etableringar För Det finns ett antal viktiga argument vilka talar för etableringar av stora detaljhandelsanläggningar i en kommun, vilka i sig kan motsäga ett regionalt hänsynstagande. - Genom att erbjuda ett brett utbud och one-stop-shopping kan de egna kommuninvånarnas resor och tid effektiviseras. - Kommunen får en stor arbetsplats som kan attrahera eventuella andra etableringar såväl inom som utom handel och besöksnäring. - Kommunen får en mötesplats av betydelse som kan innebära att de kan föra ut information till besökare som annars inte hade stannat inom kommungränserna. - Över tiden kan betydande spin-off effekter erhållas t ex vad avser utveckling av boende och befolkningssiffror, arbete mm. Mot Lika väl som det finns argument för etableringar finns en del som talar emot. - Med vissa undantag, om än tämligen få, gäller att handel är lokal. Dvs. en köpcentrumanläggning hämtar sin huvudsakliga omsättning inom en ganska snäv geografisk marknad. Detta får till följd att en betydande andel av den försäljning som idag sker flyttar ut till det stora och dominerande köpcentret. En strukturomvandling sker. Ibland kan den anses naturlig och endast vara en utveckling som ändå skulle komma att ske medan i andra fall den kan anses mer oönskad. - Vi har idag exempel på havererade anläggningar vilka planerats utifrån felaktiga antaganden. Tydliga exempel är de anläggningar av Factory outlet karaktär som fanns på allas läppar under 1990-talets mitt och senare hälft. Av tre förverkligade har två idag strandat Arlanda stad norr om Stockholm och Festival Parks i Södertälje. Dessa är idag - 35 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND stängda med betydande förluster till följd. I Kungsbacka lever Freeport än men med stor möda och besvär. Erfarenheterna visar att anläggningar måste planeras på grundval av väl underbyggda och realistiska marknadsanalyser. - Då centrat havererat har man lyckats slå ut goda entreprenörer/verksamheter som tidigare fanns i marknaden, vilket gör att utbudet under lång tid har svårt att återhämta sig. - Det är få förunnat att finna och bibehålla koncept och affärsidéer som av marknaden betraktas som unika. Den långväga gästen uteblir och anläggningen hamnar i en konkurrenssituation där regionens köpkraft står på spel. Närhet och utbud blir då argument för kunden. - Storlek, investering och risk är stora. S l u t s a t s e r Handel och besöksnäring har en stor betydelse för landets kommuner och regioner. Stora förändringar sker i marknaden och vi ser såväl nya idéer som aktörer i marknaden. Det finns också en stor investeringsvilja på många platser i Sverige. En vilja som ger sig uttryck i planer om nya handelscentra eller övertagande och satsningar på reaktiveringsprojekt. I många fall under senare år har detta intresse kommit från utländska aktörer. Vi har under de senaste åren fått en skärpt konkurrens inom handel och besöksnäring, dels genom att utländska kedjeföretag inom såväl dagligvaruhandels om sällanköpsvaror har valt att etableras sig i Sverige. Dagligvarukedjorna Lidl s och Nettots intresse är att betrakta som den första betydande inbrytningen i svensk detaljhandel i modern tid och har satt sin prägel på debatt och aktiviteter under de senaste åren. För handel gäller att utvecklingen i många fall styrs av sin tid. Butiker, köpcentrum, butiksnät mm är barn av sin tid och speglar de beteenden som gäller under en begränsad tid. Vi ser därför en ständig utveckling inom handel och besöksnäring. Andra slutsatser är: - Dagens och morgondagens köpcentrum växer i storlek. Detta gäller framförallt för de köpcentra som har ambitionen att vara ett regionalt centrum. - Handel och besöksnäring internationaliseras allt mer såväl vad avser koncept som ägande. Framtidens drivkraft då utbudet finns tillgänglig nära hemmet, är i större utsträckning prisbildningssituationen. - Handel är en stark och drivande aktivitet för besökare och turister. Denna utveckling fortsätter att stärkas. - 36 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND - Att skapa dragningskraft över långa avstånd och bidra till en regional tillväxt bygger på en förmåga att skapa unika affärsidéer och verksamhetskoncept. Detta är få förunnat vilket innebär att huvudparten av svenska handelsplatser verkar i en tämligen avgränsad geografisk miljö. En tillväxt i en kommun sker då på regionens bekostnad. - Stor slår liten. Den stora kommunen med det breda utbudet drar köpkraft från angränsande småkommuner och stora köpcentra med omfattande utbud drar köpkraft från små centra. - Den gamla devisen att all handel är lokal gäller i stort med få undantag. Besökare är sällan villiga till stora uppoffringar och resor om inte utbudet i alla stycken kan betraktas som unikt. Gekås i Ullared är att betrakta som ett unikt fenomen. Strömstads starka handel är på andra sätt unik men drivs av andra faktorer än Ullared. - 37 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND FRAMTIDA HANDELSSTRUKTUR 1 3 Inledning perspektiv Handelsstrukturer kan ses ur olika perspektiv. Fastighetsägarna har t.ex. ett perspektiv och handeln själv har ett något annorlunda perspektiv. I denna rapport utgår vi ifrån kundernas, konsumenternas perspektiv. Vad innebär en optimal handelsstruktur på sikt för kunderna i de undersökta kommunerna med avseende på dagligvauhandel, sällanköpsvaruhandel av stadskärnekaraktär och volymhandel? Kraven på dagligvaruhandeln Den befintliga dagligvaruhandelsstrukturen framgår av karta bilaga 3. Dagligvaruhandeln skall vara lättillgänglig för alla konsumentgrupper. Detta kan delvis operationaliseras som att varje kommun bör ha ett försörjningsindex för dagligvaror på minst 100%. Eftersom de flesta dagligvaruinköpen är relaterade till bostaden är också avstånden mellan bostadskoncentrationerna och de enskilda butikerna viktiga. Handelsströmmarna ser inga administrativa gränser. Dagligvaruförsörjningen skulle alltså kunna vara god även om inte försörjningsgraden uppgår till 100%. Det finns en del luckor i utbudet i vissa bostadsområden. Detta är svårt att göra något åt eftrsom dagens dagligvaruhandel behöver nå en relativt stor storlek för att kunna hålla konkurrenskraftiga priser och ett rimligt sortiment. Ett sätt att planera för framtiden kan vara att se till att tillräckligt stora dagligvaruenheter etableras relativt nära större bostadsområden. Kraven på sällanköpsvaruhandeln Shoppingbutiker Med shoppingbutiker avses butiker, som den aktive konsumenten besöker med ett visst mått av upplevelse involverat. Shoppingbeteendet innebär att konsumenten går från butik till butik. Detta är ett typiskt beteende vid inköp i stadskärnan eller i ett modernt shoppingcenter. Stadskärnorna måste för att vara tillräckligt attraktiva erbjuda ett omfattande utbud av butiker framför allt inom beklädnadssektorn. Miljön där butikerna och servicen finns måste vara trevlig, så att besökarna vill stanna kvar och handla och uppleva omgivningarna. Det är viktigt att 1 3 Se bilaga 11-38 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND stråkuppbyggnaden i centrum är attraktivt utformad. Butiker och serviceverksamheter bör vara lokaliserade tätt intill varandra utan mellanliggande barriärer som exempelvis döda fasadytor. Verksamheter, som stöttar varandra, bör vara lokaliserade nära varandra. Beklädnadsbutiker stöttas t.ex. på ett bra sätt av andra beklädnadsbutiker, eftersom konsumenterna oftast besöker flera butiker då de handlar kläder. Shoppinghandeln är mycket beroende av en välfungerande kollektivtrafik, eftersom man ofta handlar varor, som är lätta att bära med sig. God biltillgänglighet måste också finnas för att shoppinghandeln skall vara framgångsrik. Handel och service är den viktigaste motorn för stadskärnan. Denna måste fungera för att kommunen skall fungera väl. Stadskärnan är en kommuns själ och hjärta och har en avgörande betydelse för den totala näringslivs- och boendeutvecklingen i kommunen. Stadskärnan kan inte ersättas av ett shoppingcenter. Däremot kan ett shoppingcenter vara ett attraktivt komplement framför allt då stadskärnan behöver avlastas på grund av för stort besökstryck. Detta är t.ex. fallet i Göteborg där City inte kan ta emot alla besökare, som vill shoppa. De större av de undersökta kommunerna bör kunna ha en välfungerande centrumhandel. Det gäller i första hand Uddevalla och Trollhättan men även Vänersborg och Strömstad bör kunna ha ett attraktivt shoppingutbud i en trevlig miljö. Det finns idag två shoppingcenter av mera traditionell karaktär i de aktuella kommunerna: Torp och Överby. Detta kan vara en rimlig omfattning för att få ett balanserat utbud i området. Det finns även shoppingcenterinslag i Strömstadsområdet, men situationen där är inte planeringsbar på samma sätt som i övriga kommuner i det undersökta området. Strömstad med sin omfattande norgemarknad måste behandlas på särskilt sätt i den långsiktiga planeringen. Volymhandel Volymhandel innebär handel med tunga och eller skrymmande varor. Det gäller t.ex. handel med byggvaror, möbler, vitvaror, stora volymer dagligvaror etc. Denna typ av handel är normalt inte lämplig att lokalisera i stadskärnan eller i bostadsområden. Volymhandeln kräver mycket god biltillgänglighet och bör därför lokaliseras i goda trafiklägen i anslutning till större trafikleder. En styrka för volymhandeln är givetvis om det också finns god tillgänglighet med kollektivtrafik. Kundernas krav på trevlig miljö ökar även för volymhandeln.det finns idag ett relativt omfattande volymhandelsutbud i Torp och i Överby. Strömstads kommun har flera områden med volymhandel för norgemarknaden. Det finns även volymhandel i t.ex. - 39 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND Trestads center, Hojum, Herrestad, Kuröd och Kjelldal. Volymhandeln är mera utspridd, vilket är mera naturligt eftersom det inte så ofta förekommer samma kombinationsbesök som vid shoppinghandeln. I framtiden kommer sannolikt Torp och Överby att utveckla sin volymhandel och bli mera dominerande i marknaden. En del av de mindre volymhandelscentra kommer sannolikt att försvinna i samband med denna koncentration av volymhandel till de stora centra. En rimlig framtida volymhandelsstruktur kan vara två större koncentrationer i anslutning till de två största städerna samt viss utspridd volymhandel på andra områden. En viktig utgångspunkt är att utveckla handeln så att man minimerar resebehoven. Koncentration kring de områden där flest konsumenten kan nå handeln på kort tid med små avstånd är en bra strategi. Volymhandeln i Strömstadsområdet passar inte in i det totala mönstret utan måste behandlas på särskilt sätt. Både möjligheterna och riskerna för handeln där är speciella. Planerade framtida etableringar Det finns för närvarande en omfattande planering för ny detaljhandel och service i det undersökta området. Denna finns redovisad i tidigare avsnitt 1 4. Planerna för nyetableringar är mycket omfattande. Allt kan inte genomföras utan att befintlig struktur påverkas påtagligt. Konsekvenserna av etablering bör studeras ingående i varje enskilt fall då det gäller större etableringar (3 000 kvadratmeter eller mera). 1 4 Se avsnittet Framtida detaljhandelsetableringar. - 40 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV HÅBYETABLERINGEN 1 5 År 2004 inkom en begäran till Munkedals kommun att få uppföra ett nytt detaljhandelscentrum vid Håby. De planerade ytorna i Håby centrum uppgår till 65 000 70 000 kvadratmeter. Innehållet i Håby centrum är tänkt att vara följande: - Stormarknad på c:a 16 000 kvm varav livsmedel 5 000 10 000 kvm. - Galleria med specialbutiker på 30 000 40 000 kvm - Storbutiker - Lekland - Food court Förhoppningen är att kunna öppna Håby Center till julhandeln 2007. För att verksamheten i Håby Center skall vara lönsam krävs en stor omsättning. De angivna ytorna leder fram till ungefär följande omsättningssiffror: Dagligvaror: Sällanköpsvaror: 300 600 miljoner SEK storleksordningen 1,1 miljard SEK Totalt alltså i storleksordningen 1,5 miljarder SEK. För att denna omsättning skall vara möjlig i ett läge med begränsat lokalt upptagningsområde och med den starka befintliga konkurrensen från bl.a. Torp och Överby måste Håby Center bli oerhört starkt och unikt i marknaden. Den enda etablering i Sverige idag som är så stark är GK 1 6 -marknaden i Ullared, som har ett mycket omfattande upptagningsområde. Hit reser kunderna på sommarhalvåret i genomsnitt 23 mil enkel resa och på vinterhalvåret 16 mil enkel resa. Detta visar vilka krav på attraktionskraft, som måste finnas för Håby Center. Norgemarknaden kan vara en möjlighet, men de flesta kunderna från Norge stannar i Strömstad. Endast c.a 30% fortsätter söder om de stora centra i Strömstad. Den förbättrade infrastrukturen genom att E6 blir av högre kvalitet gör att restiderna minskar. Detta kommer bara att vara en fördel under förutsättning att Håby Center får den unika profil, som diskuterats ovan. Om så inte blir fallet har den förbättrade E6:an mycket begränsad positiv effekt på omsättningen i det nya centret. Att trafiken på vägen ökar inne- 1 5 1 6 Se biaga 12 Se bilaga 10. Besöksrekord 24.700 kunder på en dag, antal årsbesökare 3,3 miljoner motsvarande ca 9.000 besökare per årsmedeldygn, varuhuset omsätts 2,5 ggr per vecka, butiksyta 20.000 kvm - 41 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND bär mycket begränsade omsättningseffekter, eftersom vägens marknad = kunder, som stannar spontant, normalt aldrig svarar för mer än 5% av ett centrums omsättning. Helt avgörande för Håby Centers framgång blir i vilken utsträckning man kan bli unik i marknaden och därigenom få ett stort antal målkunder dvs. besökare, som redan från början bestämmer sig för att åka till Håby Center. Det är viktigt att komma ihåg att konsumenterna alltid väljer det närmaste inköpsstället om utbuden är likvärdiga. Det innebär att ett centrum måste vara mycket annorlunda för att kunderna skall åka förbi sitt närmaste centrum. Ett skäl kan vara priserna. Norgekunderna åker över gränsen eftersom de kan spara väldigt mycket pengar på att handla livsmedel mm i Sverige. Detta är en stark attraktionsfaktor, som kan leda till långa resor, dock inte längre än nödvändigt dvs. så nära som möjligt på andra sidan gränsen. Sammanfattning För att lyckas få lönsamhet måste Håby Center bli lika unikt och få en lika stark position i marknaden som GK:s i Ullared. Norgemarknaden finns, men större delen av denna klipps av redan i Strömstad. Det måste finnas något, som lockar speciellt i Håby Center om norgekunderna skall passera Strömstad. - 42 -
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning 8. Gränshandeln 9. Shoppingturism/f ritidsboende 10. Handeln/shoppingturismen som tillväxtmot o r 11. Förslag till framtida handelsstruktur 12. Håby 13. Kartor - 43 -
DEFINITIONER BILAGA 1 Bilaga 1. Definitioner - 44 -
DEFINITIONER BILAGA 1 DEFINITIONER Inledning Ett stort antal begrepp används i projektet. I denna PM ges definitionerna till dessa begrepp. De flesta av dessa definitioner är vedertagna och förekommer i den officiella statistiken för detaljhandel och service. Grundbegrepp för klassificering av handel (används bl.a. av SCB och handelns organisationer) Dagligvaruhandel= handel med dagligvaror handel med: livsmedel kemiskt/tekniska produkter blommor tobak/tidningar Sällanköpsvaruhandel= handel med sällanköpsvaror handel med: beklädnadsvaror fritidsvaror hemvaror Övrig detaljhandel Apotek Systembolag Övriga begrepp för klassificering av handel Fackhandel/fackhandelsbutiker I huvudsak samma som sällanköpsvaruhandel men kan även innefatta specialbutiker för olika slag av dagligvaror Handel med specialvaror Se fackhandel Fackhandel av citykaraktär Mindre butiksenheter av den typ man vanligen finner i stadskärnorna. - 45 -
DEFINITIONER BILAGA 1 Inköp för dagligt behov Inköp av dagligvaror Volymhandel Handel av tunga och/eller skrymmande varor. Detta kan orsakas av att varorna i sig är tunga och/eller skrymmande eller av att den typen av inköp man gör är av sådan omfattning att den totala inköpsvolymen blir tung och/eller skrymmande. Volymhandelscentrum Koncentration av butiker som erbjuder volymhandelsmöjligheter för kunderna (se volymhandel). Plats där majoriteten av kunderna gör volymhandelsinköp. Inköpsställe för volymhandel Volymhandelscentrum eller enskild butik, som erbjuder volymhandelsmöjligheter. S t o r k ö p Se volymhandel Skrymmande varor Se volymhandel Externhandel Butiker eller centra lokaliserade utanför stadskärna och bostadsområden. Termen säger något om det fysiska läget men inget om innehållet. Ett mycket exklusivt köpcenter kan vara externhandel lika väl som en lådbutik i ett perifert industriområde. Externhandel har ofta använts som synonym till volymhandel, vilket är olyckligt. Externt centrum Se externhandel. - 46 -
DEFINITIONER BILAGA 1 L å g p r i s Priser som konsumenterna uppfattar som låga. Det finns ingen operationalisering av begreppet. Lågprishandel, lågprisinriktning Se lågpris. Självförverkligandehandel Ett begrepp, som beskriver handel som utförs av en aktiv konsument. Upplevelsehandel kan vara en synonym till självförverkligandehandel. Rationell handel Motsatsen till självförverkligandehandel. Passivt/relativt ointresserat inköp, som genomförs för att förråden av vissa produkter behöver fyllas på. Ofta rena rutinköp. Kedjeföretag Företag bestående av minst fem samordnade butiker. Stort kedjeföretag Kedjeföretag bestående av många butiker. S t o r m a r k n a d Stor butik med brett sortiment bestående av både dagligvaror och sällanköpsvaror. Enligt grunddefinitionen skall butiken dessutom överstiga 2 000 kvadratmeter i storlek. Idag uppfylls kraven på att kunna kallas stormarknad t.ex. av Coop Forum och ICA Maxi. G a l l e r i a Köpcentrum bestående av flera oftast mindre butiker. Den ursprungliga gallerian består av endast en gång med butiker på båda sidor och skapades redan i mitten av 1800-talet. Många tidigare centralt belägna varuhus i Sverige har omvandlats till gallerior. - 47 -
DEFINITIONER BILAGA 1 V a r u h u s Stor butik med flera avdelningar med olika sortiment. Varuhusens storhetstid i Sverige var främst under 1960- talet och delvis under 1970- talet. Då fanns t.ex. EPA, TEMPO, Domus, NK och Åhléns. Idag finns endast det sistnämnda kvar. Elektronisk handel, e-handel Synonyma sammanfattande beteckningar på all handel, som sker via nätet. Man brukar skilja på B to B (business to business) och B to C (business to consumer). B to B är idag mycket omfattande medan B to C endast svarar för c:a 1% av detaljhandeln till konsument. Konsumtionsunderlag Den volym varor (uttrycks ofta i SEK) som boende i ett definierat område konsumerar. Försäljningsunderlag Den volym varor som boende i ett definierat område köper i butiker någonstans. Är något mindre än motsvarande konsumtionsunderlag eftersom det förekommer viss självförsörjning samt en grå marknad. Marknadsunderlag Se försäljningsunderlag. Försörjningsandel/försörjningsgrad Relationen mellan verklig försäljning inom ett område och dess försäljningsunderlag. - 48 -
DEFINITIONER BILAGA 1 Detaljhandelsgruppering G r u p p i n d e l n i n g ZÖK 1Detaljhandel = Dagligvaror (DV) + Sällanköpsvaruhandel (SV); Övr detaljhandel (ÖDH);Restauranger (R) ;Övrig service (ÖS) ZÖK 2Detaljhandel = Dagligvaror (DV)+(Beklädnad (B)+Varuhus (V)+Hemvaror (H)+Fritidsvaror mm Övr detaljhandel (ÖDH);Restauranger (R) ;(Annan kommersiell service (AKS) ;Social service (SS) N r B r a n s c h ZÖK DV SV ÖDH R ÖS DV B V H F ÖDH R AKS SS 1 Antikviteter,mynt,frimärken x 2 Beklädnad(herr/dam/barn) x 3 Belysningsarmatur,Elartiklar x 4 Blommor x 5 Böcker,Papper,Konstartiklar x 6 Foto x 7 Färg mm x 8 Garn,Sybehör,Beklädnadstyger x 9 Glas,Porslin,Husgeråd,Presentbutik x 10 Guld,Ur,Optik x 11 Kosmetika, Kroppsvårdsmedel x 12 Leksaker x 13 Livsmedel,allivs x 14 Livsmedel,speciallivs, x 15 Livsmedel,servicebutik/jour x 16 Lädervaror,Reseeffekter,Handskar,Väskor x Möbler,Heminredningsartiklar,Köksinredningar, 17 Vitvaror x Radio,TV,Grammofonskivor,Hemelektronik,Musik- 18 instrument x 19 Skor x 20 Sportartiklar,Cyklar,Bilutrustning x 21 Systembolag x 22 Tobak.Tidningar,Kiosk x 23 Varuhus x 24 Verktyg och järnvaror x 25 Videobutik x 26 Zoobutik x 27 Apotek x Advokat-,Begravnings-,Redovisnings-,reklam-, 28 Skrivbyrå,Konsulttjänst,Trafikskola x 29 Bank,Post,Försäkringsbolag x 30 Bensinstation,Bilverkstad x 31 Bibliotek x 32 Biluthyrning x 33 Bingo,biljard,etc x 34 Bio x 35 Bobutik,Fastighetsägarservice,Mäklarservice x 36 Cafe,Konditori x 37 Frisör,Solarium,Gym,Övrig kroppsvård x 38 Galleri x 39 Hotell x 40 Låssmed,Tryckeri,Inramning,Kemtvätt,Skomakeri Skräddare,Tidningsredaktion x 41 Museum x 42 Myndigheter x 43 Resebyrå x 44 Restaurang x 45 Restaurang inom fast food x 46 Restaurang (bar/pub) x 47 Teater x 48 Tandläkare x 49 Utbildning,Partilokal x 80 B i l 81 Båt 82 Industriell verksamhet - 49 -
BEFOLKNINGSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2 Bilaga 2. Befolkningsuppgifter - 50 -
BEFOLKNINGSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2 STATISTISKA BEFOLKNINGSUPPGIFTER Bakgrundsfakta -Västra Götalands län 1 438 1 484 1 430 1 427 1 486 1 435 1 488 1 485 1 487 14 - Område Dals-Eds Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg V:a Göt län Riket Folkmängd Förändring 1994-2004 -7,6% -5,0% -7,2% -4,7% 3,8% -0,4% 1,7% 2,5% 1,1% 3,0% 2,2% 2005-2010** -0,2% -1,2% -2,5% -1,7% 2,5% 2,6% 1,0% 2,0% 0,8% 2,3% 1,7% 2005-2015** 0,2% -2,0% -4,6% -2,9% 5,7% 6,1% 2,0% 4,4% 1,8% 5,0% 3,4% 03.12.31 5 014 14 798 10 405 9 359 11 233 12 288 52 920 49 871 37 101 1 514 992 8 975 670 04.12.31 4 941 14 767 10 318 9 336 11 373 12 317 53 154 50 068 37 105 1 521 895 9 011 392 Män 04.12.31 2 531 7 361 5 258 4 631 5 638 6 165 26 736 24 720 18 470 756 318 4 466 311 Kvinnor 04.12.31 2 410 7 406 5 060 4 705 5 735 6 152 26 418 25 348 18 635 765 577 4 545 081 Ålderstruktur 0-6 år 6,8% 6,0% 6,5% 6,2% 6,7% 6,0% 7,4% 7,1% 7,3% 7,4% 7,4% 04.12.31 7-15 år 11,9% 11,3% 12,1% 10,4% 11,5% 12,0% 12,3% 12,0% 12,2% 11,6% 11,5% 16-18 år 4,0% 4,0% 4,2% 3,7% 3,6% 4,2% 3,8% 4,1% 4,2% 3,8% 3,8% 19-44 år 30,2% 27,1% 28,3% 26,4% 30,2% 27,5% 34,6% 31,8% 31,3% 34,6% 33,9% 45-64 år 27,8% 29,7% 28,0% 29,0% 27,9% 28,5% 24,8% 25,6% 26,3% 25,5% 26,1% 65-79 år 13,1% 15,1% 14,6% 16,7% 13,7% 15,3% 11,5% 13,5% 13,3% 11,7% 11,9% 80-w år 6,2% 6,7% 6,3% 7,6% 6,4% 6,5% 5,5% 6,0% 5,3% 5,4% 5,4% Familjetyp [inv>20år]enpersonshushåll 52,5% 49,6% 49,3% 49,0% 52,8% 50,3% 52,7% 53,2% 50,1% 54,0% 53,9% 04.12.31 Flerpersonshushåll 47,5% 50,4% 50,7% 51,0% 47,2% 49,7% 47,3% 46,8% 49,9% 46,0% 46,1% 04.12.31 [bil/1000 inv] Personbilstäthet 544 470 569 481 493 546 509 469 472 446 457 04.12.31 Utrikes födda 12,2% 8,0% 6,4% 6,1% 17,7% 8,1% 13,7% 10,1% 7,5% 12,8% 12,2% 03.12.31 [20-64år] Förvärvsintensitet 73,3% 75,7% 75,1% 77,3% 70,6% 76,4% 76,1% 76,4% 78,8% 75,7% 75,1% Ekonomi 03.12.31 [20-64år] Inkomstindex 87,7% 96,4% 89,2% 96,3% 93,5% 89,7% 99,8% 95,8% 98,7% 97,6% 100,0% ** Preliminär befolkningsprognos erhållen av analysenheten på V:a Götalandsregionen avseende kommunnivå samt be18sm0201 från SCB avseende riksnivå. Övriga uppgifter från SCB. - 51 -
Enpersonshushåll Riket 54% V:a Göt län 54% Vänersborg 50% Uddevalla 53% Trollhättan 53% Tanum 50% Strömstad 53% Sotenäs 49% Munkedal 49% Lysekil 50% Dals-Eds 53% 46,0% 48,0% 50,0% 52,0% 54,0% Riket V:a Göt län Vänersborg Uddevalla Trollhättan Tanum Strömstad Sotenäs Munkedal Lysekil Dals-Eds BEFOLKNINGSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2 Personbilar per 1000 inv Andel utrikes födda Förvärvsintensitet Inkomstindex 457 Riket 12% Riket 75% Riket 100% 446 V:a Göt län 13% V:a Göt län 76% V:a Göt län 98% 472 Vänersborg 7% Vänersborg 79% Vänersborg 99% 469 Uddevalla 10% Uddevalla 76% Uddevalla 96% 509 Trollhättan 14% Trollhättan 76% Trollhättan 100% 546 Tanum 8% Tanum 76% Tanum 90% 493 Strömstad 18% Strömstad 71% Strömstad 94% 481 Sotenäs 6% Sotenäs 77% Sotenäs 96% 569 Munkedal 6% Munkedal 75% Munkedal 89% 470 Lysekil 8% Lysekil 76% Lysekil 96% 544 Dals-Eds 12% Dals-Eds 73% Dals-Eds 88% 0 200 400 600 0,0% 10,0% 20,0% 50,0% 75,0% 100,0% 75,0% 85,0% 95,0% 105,0% - 52 -
BEFOLKNINGSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2 KARTOR - BEFOLKNINGSUPPGIFTER (Se bilaga 13) Karta 3. Befolkningsförändring 1994-2004 Karta 4. Befolkningsprognos 2005-2010 Karta 5. Befolkningsprognos 2005-2015 Karta 6. Folkmängd och åldersfördelning 2004 Karta 7. Andelen män/kvinnor 2004 Karta 8. Förhållandet en-/flerpersonshushåll 2004 Karta 9. Personbilsinnehav 2004 Karta 10. Andelen utrikes födda 2004 Karta 11. Förvärvsindex 2003 Karta 12. Inkomstindex 2003-53 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Bilaga 3. Verksamhetsuppgifter - 54 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 OMSÄTTNING - ANTAL ANSTÄLLDA - ANTAL BUTIKER ÅR 2004 Kommun Omsättning år 2004 [MSkr] Antal anställda år 2004 [st] Antal butiker år 2004 [st] Komnnr Namn DV SV B H F DV SV B H F DV SV B H F 1427 Sotenäs 298 179 35 85 58 187 102 20 50 32 27 64 18 19 21 1430 Munkedal 146 107 19 42 40 64 68 12 26 18 16 28 10 9 7 1435 Tanum 328 276 35 80 158 153 115 32 50 31 38 53 13 17 20 1438 Dals-Eds 109 104 5 38 16 54 51 2 26 6 11 19 5 5 7 1484 Lysekil 344 181 39 66 59 131 78 22 27 20 22 47 14 10 19 1485 Uddevalla 1 629 1 950 409 826 588 542 898 263 313 259 86 186 56 40 73 1486 Strömstad 3 065 682 182 107 331 748 339 104 63 150 87 123 40 27 46 1487 Vänersborg 697 644 86 352 135 286 348 55 176 82 48 105 21 35 32 1488 Trollhättan 1 403 1 383 398 273 568 486 686 239 121 247 99 200 60 42 70 I SV ingår förutom B+H+F även annan dhandel med brett sortiment samt övrig SV-handel Uppgifterna hämtade från SCB:s momsstatistik Försörjningsunderlag samt försörjningsandel se - 55 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KARTA - OMSÄTTNING/ANTAL ANSTÄLLDA/ANTAL BUTIKER ÅR 2004 (Se bilaga 13) Karta 13. Antal butiker inom detaljhandeln 2004 Karta 14. Antal anställda inom detaljhandeln 2004 Karta 15. Detaljhandelsomsättning 2004-56 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 FÖRSÖRJNINGSANDELSUTVECKLING - HIS HIS=Handeln i Sverige Kommun/Område Handelsslag År Nr Namn 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1427 Sotenäs Dagligvaror 120% 122% 122% 123% 129% 139% 133% 141% 141% 142% 1430 Munkedal Dagligvaror 82% 82% 84% 84% 87% 94% 87% 81% 71% 69% 1435 Tanum Dagligvaror 114% 118% 118% 112% 119% 123% 126% 137% 132% 123% 1438 Dals-Eds Dagligvaror 80% 86% 88% 86% 88% 87% 86% 93% 91% 100% 1484 Lysekil Dagligvaror 91% 101% 99% 101% 105% 106% 99% 105% 103% 100% 1485 Uddevalla Dagligvaror 122% 110% 113% 130% 132% 129% 125% 128% 131% 136% 1486 Strömstad Dagligvaror 321% 347% 354% 416% 561% 924% 1042% 1153% 1209% 1146% 1487 Vänersborg Dagligvaror 91% 87% 92% 90% 90% 88% 85% 86% 88% 85% 1488 Trollhättan Dagligvaror 110% 107% 103% 109% 109% 108% 107% 104% 103% 112% 14 Västra Götalands län Dagligvaror 98% 100% 102% 103% 104% 104% 104% 104% 104% 1427 Sotenäs Sällanköpsvaror 94% 88% 91% 76% 79% 87% 76% 77% 90% 81% 1430 Munkedal Sällanköpsvaror 45% 55% 61% 54% 49% 48% 46% 46% 46% 45% 1435 Tanum Sällanköpsvaror 63% 70% 70% 71% 66% 68% 67% 71% 66% 65% 1438 Dals-Eds Sällanköpsvaror 67% 59% 57% 60% 59% 54% 51% 50% 65% 91% 1484 Lysekil Sällanköpsvaror 48% 50% 46% 51% 51% 54% 55% 56% 57% 53% 1485 Uddevalla Sällanköpsvaror 126% 127% 135% 151% 154% 134% 169% 172% 173% 173% 1486 Strömstad Sällanköpsvaror 162% 196% 204% 217% 222% 231% 232% 288% 272% 335% 1487 Vänersborg Sällanköpsvaror 64% 64% 67% 64% 65% 66% 67% 65% 60% 62% 1488 Trollhättan Sällanköpsvaror 118% 111% 109% 104% 103% 99% 102% 106% 109% 140% 14 Västra Götalands län Sällanköpsvaror 99% 100% 99% 100% 101% 103% 103% 102% 103% - 57 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KARTA - FÖRSÖRJNINGSANDELSUTVECKLING 1995-2004 (Se bilaga 13) Karta 16. Försörjningsandelsutveckling dagligvaror 1995-2004 Karta 17. Försörjningsandelsutveckling sällanköpsvaror 1995-2004 - 58 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KONSUMTIONSUNDERLAG N r Kommun Centra Befolkning Inkomst År 2004 År 2004 År 2004 [04.12.31] Omsättning [Mkr] Försäljningsunderlag [Mkr] Försörjningsandel [%] DV SV DV SV DV SV [st] [%] Beklädnad Hem Fritid SV Beklädnad Hem Fritid SV Beklädnad Hem Fritid SV 1438 Dals-Eds Totalt 4 941 87,7% 109 5 38 16 104 109 27 36 39 115 99,9% 18,3% 105,9% 40,7% 90,2% 1484 Lysekil Totalt 14 767 96,4% 344 39 66 59 181 326 82 107 119 344 105,6% 47,5% 61,5% 49,7% 52,6% 1430 Munkedal Totalt 10 318 89,2% 146 19 42 40 107 227 59 76 83 241 64,2% 32,3% 55,6% 48,3% 44,5% 1427 Sotenäs Totalt 9 336 96,3% 298 35 85 58 179 206 52 68 75 218 144,4% 67,5% 125,6% 77,3% 82,3% 1486 Strömstad Totalt 11 373 93,5% 3 065 182 107 331 682 251 63 83 91 265 1220,0% 288,6% 129,5% 363,0% 257,5% 1435 Tanum Totalt 12 317 89,7% 328 35 80 158 276 272 69 89 99 287 120,6% 50,8% 89,7% 159,6% 96,1% 1488 Trollhättan Totalt 53 154 99,8% 1 403 398 273 568 1 383 1 174 295 386 426 1 239 119,5% 135,1% 70,7% 133,3% 111,6% 1485 Uddevalla Totalt 50 068 95,8% 1 629 409 826 588 1 950 1 106 277 364 401 1 167 147,3% 147,5% 227,1% 146,5% 167,2% 1487 Vänersborg Totalt 37 105 98,7% 697 86 352 135 644 819 206 270 297 864 85,1% 41,8% 130,4% 45,4% 74,5% 14 V:a Götaland Totalt 1 521 895 97,6% 35 791 8 710 12 517 12 397 36 631 33 621 8 433 11 059 12 205 35 458 106,5% 103,3% 113,2% 101,6% 103,3% 0 Riket Totalt 9 011 392 100,0% 199 072 49 934 65 479 72 271 209 943 199 072 49 934 65 479 72 271 209 943 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% N r Kommun Tillväxt 2005-2010 Tillväxt 2005-2015 Befolkning Konsumtion Befolkning Konsumtion DV Beklädnad Hem Fritid SV DV Beklädnad Hem Fritid SV [%] [%] [Mkr] [%] [Mkr] [%] [Mkr] [%] [Mkr] [Mkr] [%] [%] [Mkr] [%] [Mkr] [%] [Mkr] [%] [Mkr] [Mkr] 1438 Dals-Eds -0,2% 4,6% 5 7,7% 2 10,4% 4 18,8% 7 13 0,2% 9,4% 10 16,1% 4 21,9% 8 41,1% 16 29 1484 Lysekil -1,2% 4,6% 11 7,7% 5 10,4% 10 18,8% 21 36-2,0% 9,4% 24 16,1% 12 21,9% 21 41,1% 46 79 1430 Munkedal -2,5% 4,6% 5 7,7% 3 10,4% 6 18,8% 13 23-4,6% 9,4% 11 16,1% 7 21,9% 13 41,1% 30 50 1427 Sotenäs -1,7% 4,6% 6 7,7% 3 10,4% 6 18,8% 13 22-2,9% 9,4% 13 16,1% 7 21,9% 13 41,1% 29 48 1486 Strömstad 2,5% 4,6% 18 7,7% 6 10,4% 11 18,8% 19 36 5,7% 9,4% 38 16,1% 14 21,9% 23 41,1% 43 79 1435 Tanum 2,6% 4,6% 20 7,7% 7 10,4% 12 18,8% 21 40 6,1% 9,4% 42 16,1% 15 21,9% 25 41,1% 47 87 1488 Trollhättan 1,0% 4,6% 65 7,7% 26 10,4% 44 18,8% 84 154 2,0% 9,4% 133 16,1% 53 21,9% 92 41,1% 183 329 1485 Uddevalla 2,0% 4,6% 73 7,7% 27 10,4% 45 18,8% 83 156 4,4% 9,4% 152 16,1% 57 21,9% 96 41,1% 182 335 1487 Vänersborg 0,8% 4,6% 44 7,7% 18 10,4% 30 18,8% 58 106 1,8% 9,4% 91 16,1% 37 21,9% 64 41,1% 127 228 14 V:a Götaland 2,3% 4,6% 2 329 7,7% 849 10,4% 1 410 18,8% 2 577 4 837 5,0% 9,4% 4 833 16,1% 1 776 21,9% 2 975 41,1% 5 622 10 373 0 Riket 1,7% 4,6% 12 505 7,7% 4 708 10,4% 7 928 18,8% 14 793 27 429 3,4% 9,4% 25 406 16,1% 9 709 21,9% 16 559 41,1% 32 124 58 391 -Inkomst=medelinkomst i förhållande till Riket 2004 -Kommunomsättning är hämtad från SCB -Befolkningsprognoser: Preliminär befolkningsprognos erhållen av analysenheten på V:a Götalandsregionen avseende kommunnivå samt be18sm0201 från SCB avseende riksnivå. -Omsättningstillväxt/år: DV=0,9% B=1,5% H=2,0% F=3,5% - 59 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KARTA - FÖRSÄLJNINGSUNDRLAG/KONSUMTIONSTILLVÄXT (Se bilaga 13) Karta 18. Försörjningsunderlag 2004 Karta 19. Försörjningsandel 2004 Karta 20. Konsumtionstillväxt 2005-2010 Karta 21. Konsumtionstillväxt 2005-2015 - 60 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KONSUMTIONSUNDERLAGSJÄMFÖRELSE ÅR 2004 - KPG/HIS KPG=Konsumtionsprognosgruppen SCB=Statistiska Central Byrån HIS=Handeln i Sverige Omsättning/Index enligt HIS Kommun Oms 2004 enl HIS-2005 [Mkr] Index 2004 enl HIS-2005 [%] Komnnr Namn DV SV DH DV SV DH 1427 Sotenäs 291 174 465 142% 81% 110% 1430 Munkedal 155 107 262 69% 45% 56% 1435 Tanum 333 186 519 123% 65% 93% 1438 Dals-Eds 109 104 213 100% 91% 96% 1484 Lysekil 324 181 505 100% 53% 76% 1485 Uddevalla 1 500 2 004 428 136% 173% 155% 1486 Strömstad 2 865 882 3 747 1146% 335% 730% 1487 Vänersborg 697 534 1 231 85% 62% 74% 1488 Trollhättan 1 306 1 717 3 023 112% 140% 126% - V:a Götaland 34 792 36 334 71 126 104% 103% 104% Omsättning/Index enligt SCB Kommun Oms 2004 enl SCB-2005 [Mkr] Index 2004 enl SCB-2005 [%] (Baskonsumtion=rikssnitt) Komnnr Namn DV SV DH B H F Brett Övr VH SV DV SV DH B H F Brett Övr 1427 Sotenäs 298 179 477 35 85 58 0 1 144 179 144% 82% 112% 68% 126% 77% - 88% 1430 Munkedal 146 107 253 19 42 40 0 0 82 101 64% 44% 54% 32% 56% 48% - - 1435 Tanum 328 276 604 35 80 158-0 238-121% 96% 108% 51% 90% 160% - - 1438 Dals-Eds 109 104 213 5 38 16 0 2 56 61 100% 90% 95% 18% 106% 41% - 46% 1484 Lysekil 344 181 525 39 66 59 0 0 125 164 106% 53% 78% 48% 62% 50% - 5% 1485 Uddevalla 1 629 1 950 3 579 409 826 588 101 25 1 540 1 949 147% 167% 157% 148% 227% 147% 108% 83% 1486 Strömstad 3 065 682 3 747 182 107 331 0 30 468 650 1220% 258% 726% 289% 130% 363% - 426% 1487 Vänersborg 697 644 1 341 86 352 135 59 12 558 644 85% 75% 80% 42% 130% 45% 86% 54% 1488 Trollhättan 1 403 1 383 2 786 398 273 568 95 48 984 1 382 120% 112% 115% 135% 71% 133% 96% 148% - V:a Götaland 35 791 36 631 72 422 8 710 12 517 12 397 2 194 813 27 921 36 631 106% 103% 105% 103% 113% 102% 78% 87% =För få företag För att anges - 61 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KÖPCENTRA > 3000 KVM ÅR 2003 Enligt köpcentrumkatalogen 04/05 Kommun Omsättning-2003 [Mkr] Yta-2003 N r Komnnr Kommnamn Butiksnamn Oms-DV Oms-SV Yta-DV Yta-SV Yta-DH 1 1486 Strömstad Nordby Köpcenter 700 111 5 150 2 550 7 700 2 1486 Strömstad Nordby Shopping Center 0 0 10 025 12 011 22 036 3 1486 Strömstad Svinesunds Handelsområde 1 260 240 13 420 4 080 17 500 4 1488 Trollhättan Oden Affärshus 62 268 1 800 12 382 14 182 5 1488 Trollhättan Siba-Huset, Överby 10 350 350 10 750 11 100 6 1488 Trollhättan Steen & Ström Överby 0 0 500 15 100 15 600 7 1488 Trollhättan Överby Köpcenter 498 402 11 800 18 800 30 600 8 1485 Uddevalla Gallionen 15 37 459 2 472 2 931 9 1485 Uddevalla Torp Köpcentrum 767 988 10 600 54 900 65 500 3 312 2 396 54 104 133 045 187 149-62 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 VERKSAMHETSINNEHÅLL 03/04 Nordby Köpcenter, Strömstad DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d Flowershop Evalvi Boda Nova Keramik Albrekts Guld Outlet McDonald Rasta Hotell Godisfabriken Hanssons Skinn & MC Bazaar Outlet Sport & FrRasta Guns Hälsokost Zoom Leksaksbutiken Nordby Supermarket Nordby Radio & TV Nordby Tobak & Godis Sportshopen Parfymeri Paz Nordby Shopping Center, Strömstad DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d Glasskiosk Adriatik All Ride Babyproffsen Joe Diner Apoteket Gottebiten Din Sko Galleriet Gåvor och Inte BR Leksaker Restaurang Taste Handelsbanken Kahls Kaffe Dressmann Hemtex BRL Electronics KICKS H&M iett EB Games Life Hälsokostbutiken Indiska Oldsbergs Corner GMJ MaxiMat Individ Rusta Guldfynd Jack & Jones Sia Intersport MQ Trend My One Share Notabene Sockshop Silverhuset Street One Teknikmagasinet Vero Moda Telekiosken Ur & Penn - 63 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Svinesunds Handelsområde, Strömstad DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d Euro Cash Adriatik Sigmaskin Väst Abelson House Burger King Idrottens Bingo Godisfabriken Veteranen Bazaar Outlet Svinesund TK Allköp Bilshopen Café Julias Krog Godishuset Clothing Company BRL Electronics Café Veteranen Gottebiten Klädkammaren GMJ Sibylla Happy Godis Märkeskompaniet Happyland Babyshop Happy Mat Sko Veteranen Hönan Agda Erotic Shop Hälsokostbolaget TP Konfektion KIA Butiken Kötthallen Morobutikken Maxi Mat Radio Max Rema 1000 TV-Boden Tobakshyttan Tobaksvagnen Oden Affärshus, Trollhättan DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d Denise Beauty Boutique Cassels Åhléns Duka Bokia Trollhättans BokhaCafé Oden Bogart Videobutik Entrébutiken Din Sko Gallerix DVD Norden McDonald Mister Minit ICA Supermarket Oden Dressmann Verner & Verner Guldfynd Exit Intersport Gina Tricot Kodak Image Center H&M Leksakshörnan Indiska Liljelood Optik JC Opta Ur & Guld Kappahl Telia butik Lindex X-price Mr Jones Petronellas Vero Moda Wedins Accent - 64 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 SIBA-huset Överby, Trollhättan DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d Gott & Blandat Brothers Armstrongs Hemtextil BR Leksaker Café Z Klipparna KICKS Din Sko Cervera Guldfynd Restaurang Briggen Siba Service Dressmann Maja Bruhn Interiör & D Partaj Presenter & Hembryggning H&M Siba Jack & Jones Sportson JC/JC Boys & Girls Stadium KappAhl Morris Fashion & Jewellery MQ Tippy Vero Moda Walk On Shoes Wedins Accent Sten & Ström Överby, Trollhättan DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d Bellbox Cassels Cervera Aircall Burger King Önskeleken Äventyrslek Bubbeltian Cubus Harald Nyborg Albrekts Guld Eat Café & Restaurang Harriets Parfymeri Esprit Hemtex Bokia Life Hälsobutiken Eurosko - Hamburgsunds skor Rusta CD-Specialisten FemiNica Underwear EB Games Gina Tricot Expert Glitter Intersport Guppi Micro Bildelar Harmoni Nids 4 Kids Indiska Teknikmagasinet Joy Tre kronor Guld & Silver Kårlins Väskor Petronellas Boutique Pondus SkoGiganten Trespass - 65 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Överby Köpcenter, Trollhättan DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d M e d i a Backa Fisk Lindex Obs! Stormarknad EM Möbler Trollhättan BRL Electronics McDonald Brandservice Blomsterlandet Ljuspunkten Dialect Obs! Restaurang Löfgrens Trädgårdsentreprenad Godisjätten Maximal Färg, Golv & Kö El-Giganten Nyckelservice Skomakeri vid Obs! ICA Kvantum Direkt Trollhatten Hem & VillamGranngården Posten Kronans Fisk Gymgrossisten Preem B/S Spel Direkt Junkyard Trestads Trädgårdscenter Nya Vapenaffären Växtlaget Gallonen, Uddevalla DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d M e d i a Gallionens Kiosk & Spel Lindex Åhléns Gallerix Intersport Le Croissant Flygspecialisten KICKS Tiimari Sko- & Nyckelservice Life Hälsobutiken - 66 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Torp Köpcentrum, Uddevalla DV SV R ÖS Tom lokal Beklädnad V a r u h u s Hem F r i t i d M e d i a Fiskboden Bianco Footwear Maxi ICA Stormarknad Bauhaus Albrekts Guld Briggen Restaurang Bellbox Glade Kasper BikBok Obs! Stormarknad Cervera Alfreds Leksaker Café Torp Flygspecialisten Hariett Parfym Brothers Gallerix Arken Zoo & Ridsport Coffee Roomer Harriet s Hårvård Kahls Kaffe Carlings Göfab 10:- Blic McDonald Mister Minit Life Hälsobutiken Din Sko HemCompaniet Bokia Obs! Restaurang Systembolaget Naturapoteket Dixon Hemtex Böcker & Blad Turistinformation Dressmann Himla Fint CD-Specialisten Ewings Imerco Cykelhuset Gina Tricot Jula El-Giganten Glitter Jysk Bäddlager Expert Guppi Klas/Martin Möbler Glasögonmagasinet H&M Womanhood Groggys Bartillbehör Hamburgsunds Skor Hööks Hästsport Indiska Intersport JC Ljud & Bild Joy Martins Ur & Guld KappAhl Micro Bildelar Lindex OnOff Modeff Partaj MQ Pyssla/Panduro Pondus Sports Gallery Skogiganten/Handelshuset Stadium Vero Moda Teknikmagasinet Wedins Accent Tradition Womanhood Zoo & Ridsport Önskeleken - 67 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 DAGLIGVARUBUTIKER ÅR 2004 Enligt marknadsguiden 2005 (omsättning > 3 MSkr) Dals-Ed Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 38 Konsum Kooperationen Delesgatan 7 D 50-74 2 400-799 39 Willy:s Hemma Axfood Storgatan C 20-49 3 800-1199 36 Nössemark Lanthandel Övriga Nössemark, Strand 130 A 3-7 1-399 37 Shell Övriga Jordbron A 3-7 1-399 Lysekil Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 47 ICA Supermarket ICA Landsvägsgatan 17 E 75-199 4 1200-42 ICA Nära ICA Hallindenvägen 16 C 20-49 2 400-799 45 Konsum Kooperationen Dalskogen C 20-49 3 800-1199 48 Konsumhallen Kooperationen Rosviksgatan 3 C 20-49 2 400-799 41 Brastads Köpcentrum Övriga Kyrkvägen 9 C 20-49 2 400-799 49 Skaftöhallen Axfood Fiskebäck B 8-19 1-399 50 ICA Nära ICA Lönndalsvägen 45 B 8-19 1-399 40 Konsum Kooperationen Brodalen B 8-19 1-399 43 Konsum Kooperationen Lysekilsvägen 3 B 8-19 2 400-799 44 OKQ8 Övriga Dalskogen B 8-19 1-399 46 Tempo Axfood Landsvägsgatan 42 A 3-7 1-399 - 68 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Munkedal Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 12 Hemköp Axfood Industrivägen 4 D 50-74 4 1200-14 ICA Munkedal ICA Stationsvägen 2 C 20-49 2 400-799 19 ICA Nära Centrumhallen ICA Järnvägsgatan 4 C 20-49 2 400-799 13 Tempo Stale Axfood Stalevägen 59 B 8-19 1-399 17 ICA Nära Arwidssons ICA Norra Bohusvägen 1 B 8-19 2 400-799 15 Konsum Kooperationen Strömstadsvägen 3 B 8-19 1-399 10 Statoil Övriga Uddevallavägen 11 B 8-19 1-399 11 OKQ8 Övriga Håbygård/Bohusrasta B 8-19 1-399 16 Hedekas Allköp Övriga Dinglevägen B 8-19 1-399 18 Shell Övriga Strömsborgsvägen 4 A 3-7 1-399 S o t e n ä s Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 2 ICA Supermarket Skeppet ICA Skeppartorget E 75-199 4 1200-8 Ankaret ICA Hasselösundsv 2 C 20-49 2 400-799 1 Konsum Kooperationen Väggabacken 2 C 20-49 2 400-799 6 Konsum Kooperationen Torggatan 19 C 20-49 1-399 3 Tärnan ICA Dinglevägen 1 B 8-19 1-399 7 Konsum Kooperationen Strandvägen 38 B 8-19 1-399 4 Hunnebo Servicebutik Övriga Stationsgatan 5 A 3-7 1-399 5 Shell Övriga Dinglevägen 21 A 3-7 1-399 9 Smögens Närlivs Övriga Sillgatan 3 A 3-7 1-399 - 69 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 S t r ö m s t a d Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 78 Eurocash Axfood Skogar Svinesund F 200-291 4 1200-2 000 85 Nordby Supermarket Kooperationen Nordby F 200-503 4 1200-4 000 79 Maximat Svinesund Övriga Skogar 1 F 200-366 4 1200-2 000 84 Maximat Nordby Övriga Nordby Köpcenter F 200-4 1200-88 ICA Kvantum ICA Oslovägen 58 E 75-199 4 1200-90 Konsum Kooperationen Oslovägen 1 E 75-199 4 1200-80 Nya Kötthallen Axfood Svinesund 4482 C D 50-74 2 400-799 92 ICA Supermarket Centrumhallen ICA S Hamngatan 8 D 50-74 3 800-1199 76 Rema 1000 Övriga Skogar 3 D 50-74 4 1200-83 Stene Kött & Livs Övriga Stene 1 D 50-74 1-399 77 Happy Mat Övriga Skogar Svinesund C 20-49 3 800-1199 81 Svinesunds Center Övriga Svinesund C 20-49 1-399 89 ICA Express ICA Oslovägen 42 B 8-19 1-399 94 ICA Nära ICA Torget 2 B 8-19 1-399 74 Hydro Övriga Viks Vägskäl B 8-19 1-399 82 OKQ8 Övriga Svinesund B 8-19 1-399 87 Strömstads Livs Övriga Oslovägen 46 B 8-19 2 400-799 91 Södertulls Livs Axfood Karlsgatan 50 A 3-7 1-399 93 Tempo Axfood Surbrunnsgatan 14 A 3-7 1-399 75 Rossöboden, Nära Dej Övriga Långesandsvägen 31 A 3-7 1-399 86 Statoil Övriga Stationsvägen 26 A 3-7 1-399 95 Affären på Nord Övriga Lotsvägen 10 A 3-7 1-399 - 70 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Tanum Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 29 ICA Supermarket Hedemyrs ICA Affärsvägen 12 D 50-74 4 1200-23 Spar Axfood Knäm C 20-49 4 1200-24 ICA Nära Ekan ICA Hamnplanen C 20-49 2 400-799 35 ICA Supermarket Skutan ICA Udden C 20-49 3 800-1199 26 Konsum Kooperationen Nedre Långgatan 4 C 20-49 2 400-799 30 Konsum Kooperationen Affärsvägen 4 C 20-49 2 400-799 34 Coop Konsum Kooperationen Jasminvägen 2 C 20-49 3 800-1199 33 Evas Livs Axfood Kyrkvägen 1 B 8-19 1-399 32 Östads Livs ICA Östad B 8-19 1-399 31 Vassbotten Handel Övriga Vassbotten 12 B 8-19 1-399 20 Tempo Axfood Oljeskär 9 A 3-7 1-399 21 Statoil Knäm E6 Övriga Knäm 6 A 3-7 1-399 22 Preem Övriga Stora Oppen 5 A 3-7 1-399 25 Shell Övriga Tanumsvägen 1 A 3-7 1-399 27 Bilisten Övriga Riksvägen 91 A 3-7 1-399 28 Statoil Övriga Riksvägen 116 A 3-7 1-399 - 71 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Trollhättan Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 114 Maxi ICA Stormarknad ICA Överby Köpcentrum F 200-325 4 1200-5 700 128 Willy:s Axfood Bilprovarevägen 6 E 75-199 4 1200-127 ICA Kvantum Jätten ICA Skogmansgatan 22 E 75-199 4 1200-115 Coop Forum Kooperationen Överby Centrum E 75-199 4 1200-116 ICA Supermarket ICA Sylte Center D 50-74 3 800-1199 120 Willy:s Hemma Axfood Lantmannavägen 111 C 20-49 3 800-1199 125 Hemköp Hjortmossen Axfood Hjortmossegatan 121 C 20-49 2 400-799 130 Hemköp Axfood Kungsgatan 12 C 20-49 2 400-799 131 ICA Supermarket Oden ICA Kungsgatan 30 C 20-49 2 400-799 118 Konsum Granngården Kooperationen Lantmannavägen 92 C 20-49 2 400-799 122 Konsum Strömslund Kooperationen Albertsvägen 77 C 20-49 2 400-799 133 Konsum Kooperationen Trollhättevägen 52 C 20-49 1-399 129 Lidl Övriga Gärdhemsvägen 50 C 20-49 3 800-1199 123 ICA Nära ICA Karlstorpsvägen 96 B 8-19 1-399 124 ICA Express ICA Lasarettsvägen B 8-19 1-399 126 Konsum Kooperationen Hörngatan 14 B 8-19 1-399 113 Bilisten Övriga Åsaka B 8-19 1-399 112 Kryddlunds Lanthandel ICA Slätternavägen 1 A 3-7 1-399 132 Köplusten ICA Sjuntorpsvägen 13 A 3-7 1-399 117 Granngårdens Servicebutik Övriga Granngårdens Centrum A 3-7 1-399 119 OKQ8 Övriga Lantmannavägen 6-8 A 3-7 1-399 121 Sleipners Livs Övriga Albertsvägen 27 A 3-7 1-399 - 72 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Uddevalla Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 58 Maxi ICA Torp Köpcentrum F 200-390 4 1200-4 000 67 ICA Supermarket Spara ICA Odengatan 3 E 75-199 3 800-1199 70 ICA Kvantum ICA Göteborgsvägen 18 E 75-199 4 1200-59 Coop Forum Kooperationen Torp E 75-199 4 1200-72 Willy:s Axfood Kilbäcksgatan 7 C 20-49 3 800-1199 73 Willy:s Hemma Axfood Kungsgatan 39 C 20-49 3 800-1199 52 ICA Supermarket ICA Vällebergsvägen 6 C 20-49 2 400-799 61 ICA Nära Dalaberg ICA Dalabergscentrum C 20-49 2 400-799 54 Konsum Kooperationen Vällebergsvägen C 20-49 2 400-799 64 Konsum Kooperationen Sunnanvindsvägen 10 C 20-49 3 800-1199 55 Rotviksbro Handel Övriga Rotvik 10 C 20-49 3 800-1199 69 Lidl Övriga Bastionsgatan 12 C 20-49 3 800-1199 71 Tempo Axfood S:a Drottninggatan 6 B 8-19 1-399 68 Coop Nära Kooperationen Boxhultsvägen 2, RamnerödB 8-19 1-399 53 Shell Övriga Ljungsberg B 8-19 1-399 63 Mandolinen Övriga Fasserödsvägen 2 B 8-19 1-399 65 Shell Övriga Nordmannerödsvägen 1 B 8-19 1-399 57 ICA Express ICA Hogstorp A 3-7 1-399 51 Ulvesunds Handel, Nära Dej Övriga Ulvesund 31300 A 3-7 1-399 56 Statoil Övriga Rotviksbro 314 A 3-7 1-399 60 Preem Övriga Almåsvägen 1 A 3-7 1-399 62 OKQ8 Övriga Kurverödsleden A 3-7 1-399 66 Statoil Övriga Helenedalsvägen 24 A 3-7 1-399 - 73 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 Vänersborg Adress Omsättning-2004 [Mkr] Yta-2004 N r Butiksnamn Kedja Gata Omsklass Omsklass 150 i topp Ytklass Ytklass 150 i topp 101 ICA Kvantum ICA Brogatan 4 F 200-223 4 1200-2 500 98 Willy:s Axfood Stampgatan 15 E 75-199 4 1200-100 Hemköp Axfood Tegelbruksvägen 2 E 75-199 4 1200-103 Hemköp Axfood Sundsgatan 19B C 20-49 3 800-1199 97 ICA Supermarket Älgen ICA Storegårdsvägen 4 C 20-49 2 400-799 109 Tempo Axfood Allégatan 1 B 8-19 2 400-799 110 Tempo Axfood Klockaregatan 2 B 8-19 1-399 106 ICA Nära Cypressen ICA Storgatan 21 B 8-19 2 400-799 96 Konsum Kooperationen Storegårdsvägen 8 B 8-19 2 400-799 99 Shell Övriga Gropbrovägen 2 A 3-7 1-399 102 Södergatans Minilivs, Nära Dej Övriga Södergatan 22 A 3-7 1-399 104 Nordstans Livs Övriga Skansgatan 7 A 3-7 1-399 105 Jacks Servicebutik Övriga Kronogatan 54 A 3-7 1-399 107 OKQ8 Övriga Storgatan 62 A 3-7 1-399 108 Bilisten Övriga Göteborgsvägen 1 A 3-7 1-399 111 Statoil Övriga Dykällan A 3-7 1-399 - 74 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KARTA - DAGLIGVARUBUTIKER/STÖRRE KÖPCENTRA ÅR 2004 (Se bilaga 13) Karta 1: Dagligvarubutiker och större köpcentra 2004-75 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 PLANERADE UTBYGGNADER AV HANDELSPLATSER INOM 5-10 ÅR Kommun Namn Storlek kvm Plan/byggläge Förväntad öppning A Munkedal Håby center 65 70 000 programarbete 2007/08 Sannolik. Genomf. B Uddevalla Torp + 10 000 Under byggnad 2006 100% C Uddevalla Torp ca 8 000 Nytt Ica Maxi D Vänersborg Sportcenter 20 000 programarbete 2007/08 E Vänersborg Kvantumområdet + 8 000 förfrågan 2007/08 F Trollhättan Överby 45 ha ÖP-arbete Tidigt skede. Möjligtvis inget. G Tanum Näringsparken 15 ha DP-arbete Plan finns. Tillägg livs H Strömstad Skee +10 ha DP finns I Strömstad Strömsvattnet 5-10 000 J Uddevalla Netto c:a 2 000 Söker lägen 2007 90% K Uddevalla KF Söder 2 500 2007/08 90% L Dals Ed Europamöbler 5 000 Plan 2007 50% M Dals Ed Söder väg 164 20 000 Plan Där exploateringsgraden finns uttryckt i kvm verksamhetsyta har denna måttenhet använts. I annat fall har areaenheten hektar använts. Ett vanligt exploateringstal då det gäller detaljhandel i motsvarande läge är 0,3-0,4. - 76 -
VERKSAMHETSUPPGIFTER - VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 3 KARTA 2. FRAMTIDA DETALJHANDELSETABLERINGAR (Se bilaga 13) Karta 2. Framtida detaljhandelsetableringar - 77 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 Bilaga 4. Detaljhandelns utveckling - 78 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 ALLMÄNT / BAKGRUND För att kunna bedöma vilken inverkan etablering av nya detaljhandelsenheter har på konsumenten, är det bl.a. av vikt att känna till på vilka grunder denne väljer färdsätt, inköpsställe och vilket inköpsbeteende konsumenten har. I denna bilaga belyses några av de faktorer som är allmängiltiga för såväl dagligvaru-, som sällanköpsvaruhandeln. DETALJHANDELN Detaljhandelns utveckling Figur 1. Detaljhandelns utveckling 1960 Miljonåren City, Stadsdelscentra, Expansion Bilismen spränger ramarna, externhandel, närhandelns nya lägen Marknaden stagnerar överetablering, lönsamhetsproblem, innovationer P o l a r i s e r i n g Citys kvalitet, externhandelns volym. Det finns pengar... 1995 Återhämtning stagnation, överetablering, lönsamhetsproblem 2000 Informationssamhället Datorer, trafikrestriktioner nya handelsmönster, ökad konkurrens ökad internationalisering 2005 Globalisering - 79 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 De faktorer som haft en avgörande betydelse för detaljhandelns utveckling efter 2:dra världskriget är bland annat: - kvinnornas inträde på arbetsmarknaden - förbättrad hushållsekonomi - förbättrade förvaringsmöjligheter i hushållen - bilismens utveckling - borttagande av producenternas bruttoprissättning - den ökande internationaliseringen I figur 1 på omstående sida har vi beskrivit detaljhandelns utveckling sedan början av 60-talet. I början av den beskrivna perioden hade vi de s.k. miljonåren med stora satsningar på expansion inom samtliga samhällsfunktioner. Ett omfattande bostadsbyggande kompletterades under denna period med att stadsdelscentra växte upp med en omfattande detaljhandel. Under 60-talet och inledningen av 70-talet ökade bilismen kraftigt vilket skapade problem i stadskärnorna. Trafiksaneringar i stor omfattning tillgreps för att komma tillrätta med problemen. Olika former av externanläggningar började etableras. Under perioden 1975-85 stagnerade marknaden för detaljhandeln. En följd av detta blev överetablering på marknaden och lönsamhetsproblem. Samtidigt medförde denna nya situation att en del innovationer inom handeln kom fram. I slutet av 80-talet tog marknaden åter fart. Nya centra växte upp och det var en tillväxt såväl i dagligvaru -, som i sällanköpsvaruhandeln. En spänning hade dessutom uppkommit mellan cityhandel och externhandel där kvalificerad fackhandel etablerade sig i externläge på flera ställen samtidigt som man ville fortsätta att bedriva handel i city. De glada dagarna i början av 90-talet förbyttes i stagnation. Svensk detaljhandel befann sig under 90-talet åter i en brytningstid. Det sista året på 90-talet och början på 2000-talet innebar en kraftig tillväxt av den privata konsumtionen och denna förväntas att öka under början av innevarande decennium. Informationssamhället med dess möjligheter till alternativa handelsmönster kommer med stormsteg, konkurrens från nya aktörer, en ökande miljömedvetenhet och en strävan mot minskat resursutnyttjande innebärande att ytterligare restriktioner mot bilismen planeras att genomföras. Testet med trängselavgifter i Stockholms innerstad är ett exempel på detta. Det internationella inflytandet på detaljhandeln har ökat kraftigt under senare år. Svenska företag som IKEA och H&M har gjort världen till sin - 80 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 marknad, samtidigt som vi finner många nya internationella inslag i såväl dagligvaruhandel som sällanköpsvaruhandel. Välkända exempel är LIDL, Netto, Bauhaus, Hornbach, K-Rauta, Silvan, ToysRus, Cubus, BikBok och många andra. Den kraftiga internationaliseringen av detaljhandeln kan förväntas fortsätta. Exempel på de förändringar som vi idag bl. a bedömer kommer att ske är följande: - Konsumenten kommer att p g a IT-utvecklingen ha en mycket större kunskap och kännedom om alternativa inköpsmöjligheter vad avser själva varan, alternativa varor samt varans pris. Däremot kommer sannolikt själva detaljhandelsvarorna att distribueras på ungefär samma sätt som idag. Denna utveckling är även i linje med den maktförskjutning som skett från producent-, till grossist-, och nu vidare till själva konsumentledet. - Vi går från relativt homogena konsumentgrupper och konsumentbeteenden till en allt större fragmentering. Exempel på detta är: - konsumentgrupper med låg sysselsättning samt dålig ekonomi - de s.k. woopies, en stor och ökande grupp äldre som kommer vara mycket köpstark - De allt större grupperna av etniska minoriteter - Trenden mot alltfler enpersonshushåll - Den ökade internationaliseringen syns redan tydligt och håller på att övergå i globalisering - Kommuner och regioner upprättar strategier och policies för detaljhandelsutveckling. - Detaljhandeln blir en allt viktigare näringsgren. Polarisering-Konsumtionsmönster Då man skall formulera en detaljhandelsstrategi måste man först välja rätt utgångspunkt. Det är viktigt att förstå vad som egentligen leder till framgång på lång sikt. I den situation vi befinner oss idag och kommer att befinna oss i under lång tid framåt är det konsumenten som bestämmer i distributionskedjan. Att förstå konsumentbeteendet och att anpassa detaljhandelstrukturen till detta är det enda framgångsreceptet. ZÖK har under lång tid tillämpat en modell som kan vara utgångspunkt i den strategiska planeringen. Ett antal empiriska studier har genomförts och visar på intressanta kopplingar mellan modellen och verkligheten. - 81 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 Modellen bygger på teoretiska utgångspunkter om Complex buying behaviour i relation till Habitual buying behaviour. Vi talar i detta sammanhang om självförverkligandeköp respektive rationella inköp. Figur 2. Polarisering FÖRÄNDRINGAR AV KONSUMTIONSMÖNSTER OCH BUTIKSTYPER RATIONELLT BETEENDE Nedanstående figur illustrerar de två huvudinriktningarna för inköpsbeteende. SJÄLV- FÖRVERKLIGANDE LÅGA PRISER HÖG SERVICEGRAD * Ofta begränsat och * djupt sortiment, grunt sortiment "specialister" * låg service * god service, rådgivning * ofta stora och * påkostad butiksmiljö rationella butiker + väljer lägen med låg + kan klara lägen med hyra hög hyra + viktigt med god + viktigt med gott biltillgänglighet stråkläge eller goda grannar. inga tillgänglighetströsklar STAPELVAROR HÖG KVALITET, PERSONORIENTERADE VAROR Dessa två kategorier av inköpsbeteende tillfredsställer två olika typer av behov hos dagens konsumenter. En konsuments inköpsbeteende kan beskrivas dels som ett "rationellt köpbeteende". Detta innebär att konsumenten söker tillfredsställa sina basbehov i första hand av dagligvaror och andra skrymmetunga varor genom att besöka stora rationella enheter i - 82 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 externa lägen med hjälp av bilen som transportmedel. Vid "självförverkligandebeteende" besöker kunden specialbutiker ofta fler vid ett inköpstillfälle - för att tillgodose behovet av kläder, fritidsvaror etc.. Vid ett sådant inköp är ett djupt sortiment, god service ofta i en trevlig miljö viktigare än produktens pris. Utvecklingen i Sverige med dess cityhandel och externenheter går mot en förstärkning av detta polariserade beteendemönster. Alla konsumenter gör ibland rationella inköp och vid andra tillfällen självförverkligandeinköp. Det finns stora variationer mellan olika konsumentgrupper. Som exempel kan nämnas att barnfamiljer gör en relativt stor andel av sina inköp i form av rationella inköp medan exempelvis ensamstående ungdomar gör en stor andel av sina inköp i form av självförverkligandeköp. Det finns flera orsaker till att rationellt inköpsbeteende fungerar i Sverige idag:: I de flesta familjer arbetar både mannen och kvinnan utanför hemmet och har därmed begränsad tid för inköp. I det moderna svenska hemmet finns många goda möjligheter att förvara varor som köpts i samband med storinköp - stora ytor i bostäderna, stora kylskåp och frysar etc. Familjeekonomin tillåter storköp. En stor andel av hushållen har tillgång till bil. Modellen är förenklad men visar sig fungera väl i verkligheten. Om man för över detta beteende till ett positioneringresonemang kan man koppla företagens positionering i marknaden till de två huvudkategorierna av inköpsbeteende och sedan med detta som bas bygga upp en strategi för detaljhandelsstrukturen. I nedanstående figur kopplas det polariserade inköpsbeteendet till företagens positionering i marknaden. - 83 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 Figur 3 Polariserat inköpsbeteende i relation till företagens positionering. Polarisering DJUPT SORTIMENT PÅGÅENDE POLARISERING FACK- HANDEL U L T R A - S P E C S P E C - L I V S LÅGT P R I S S T O R B U T I K E R V A R U - H U S HÖGT P R I S SECOND H A N D STOR- M A R K N A D L Å D - B U T I K E R L I V S - B U T I K E R S E R V I C E - B U T I K E R GRUNT SORTIMENT Det finns ett starkt samband mellan företagens positionering med anpassning till inköpsbeteendet och deras ekonomiska framgång. De som anpassar sig till konsumenternas beteende och krav lyckas bäst. Det visar sig att renodling av profilen ger bättre utfall i marknaden. Ett flertal empiriska studierna har gjorts på både enskilda detaljhandelsenheter - butiker och på koncentrationer av butiker köpcentra (t.ex. Göteborgsregionen, Jönköping, Kalmar). De studier som genomförts visar att de ovan nämnda hypoteserna kan verifieras. Studierna visar också att både stadskärnans och externhandelns verksamheter behövs för att få en framgångsrik detaljhandelsstruktur. Det som krävs är emellertid en tydlig uppdelning av rollerna för respektive typ av handel. Det beteende som i figur 2 betecknas som det självförverkligande inköpsbeteendet passar följaktligen mycket bra ihop med den kvalifi- cerade fackhandeln som vi idag återfinner i välfungerande citykärnor medan det rationella beteendet väl stämmer överens med externhandeln/stormarknaderna. Denna utgångspunkt om polariserat inköpsbeteende bör ligga till grundför en framgångsrik detaljhandelsstrategi. - 84 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 Lägets och tillgänglighetens betydelse För att lyckas måste en butik ha rätt sortiment för det fysiska läge man har i en ort/region. Framgången är tyvärr inte så lätt fångad som att se till att sortimentet är det rätta utan beror också på omgivningen kring den egna verksamheten och hur tillgänglig den är för konsumenterna. Figur 4. Framgångsfaktorer. OMGIVNING TILLGÄNGLIGHET GRANNAR ÖPPETTIDER - en familj bestående av två vuxna och två barn bär årligen hem ca 4 ton varor fördelade på 2,5 ton dagligvaror och 1-1,5 ton sällanköpsvaror. STRÅKUPP- BYGGNAD YTTRE MILJÖ KONKURRENS LÄGETS BETYDELSE (KVALITE) PARKERING KOLLEKTIV- TRAFIK GÅNG/CYKEL- TRAFIK B U T I K E N S FRAMGÅNG PERSONAL DISTRIBUTION VAROR LOKAL LEDNING FINANSIERING SÄRART SORTIMENTSBREDD PRIS INRE FAKTORER Vad avser cityhandeln tillgodoses oftast de framgångsfaktorerna som i figuren betecknas som grannar, stråk, öppettider och kollektivtrafik. Tillgänglighetsfrågornas betydelse är intressant att diskutera utifrån följande bakgrundsfakta : - 85 -
DETALJHANDELNS UTVECKLING BILAGA 4 - Volymmässigt transporteras enligt olika undersökningar ca 80% av inköpsvolymen i en stadskärna med bilen som transporthjälpmedel, (betyder ungefär vartannat inköpstillfälle). - Avstånden från citykärna till konkurrerande externanläggningar är ofta korta vilket betyder att färdtiden i flera fall understiger 20 mi-nuter och parkeringssituationen vid dessa anläggningar är mycket gynnsam. - Citykärnan har idag ofta höga parkeringsavgifter och en stort underskott på parkeringsplatser. - Stockholms innerstad som idag genom ett utbyggt kollektivtrafiknät, kanske Sveriges bäst fungerande, kan sägas ge konsumenterna sådan transportservice att bilen inte behövs uppvisar ändå siffror kring bilens andel av transportarbetet som motsvarar 25-30%. - 86 -
FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5 Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 -
FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5 MORGONDAGENS KONSUMENT Konsumenten har idag mycket stor makt i distributionskedjan. Tillgången till persondatorer och Internet gör det möjligt för konsumenten att skaffa omfattande information om de varor och tjänster hon/han planerar att köpa. Vi får räkna med en allt mer välinformerad och kunnig konsument i framtiden. Teknikutvecklingen leder till att informationsmonopolen, som företagen tidigare haft, sprängs. Konsumenterna får ökad valfrihet och ökad kunskap. Gränserna mellan länder öppnas. Konsumenterna söker mer värde för pengarna och söker stimulans och upplevelse i inköpssituationen. Konsumentgrupper I framtiden kommer det sannolikt att finnas två huvudkategorier av konsumenter: - En grupp med god köpkraft och ont om tid. De karakteriseras av: - Varierande inköpsvanor - Inköp av halvfabrikat - Inköp genom one stop shopping - de vill spara tid - Inköp i stora lågprisbutiker - En grupp med sämre köpkraft och relativt gott om tid. De karakteriseras av: - Mer deltidsarbete eller arbetslöshet - Inköp av basvaror - Inköp i lågprisbutiker i närheten - Inköp i stormarknader på längre avstånd Den demografiska uppdelningen blir mera dramatisk i framtiden: Gruppen > 50 år kommer att öka med 70-80%. Gruppen < 50 år kommer inte att öka alls. De äldre blir alltså viktigare för företagen. Dessa nya pensionärer och andra äldre har mer lust att köpa och utvecklas än de tidigare äldre generationerna. Relationen kvinnligt - manligt blir viktigare. Kvinnorna kommer att agera mer på kvinnornas villkor och inte härma männen, som de gjort till stor del hittills. - 88 -
FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5 Framtidens konsumentbeteende Viktiga karakteristika och beteenden hos grupper av morgondagens konsument blir: - ont om tid, gott om pengar - resande (viktigt med upplevelser) - uteätande (ett sätt att umgås för många, kan också vara ett sätt att spara tid) eller att lösa det lilla hushållets problem - den egna skyddade tillvaron blir viktig för många - kultur (viktigt med upplevelser) Några av de viktigaste konsumentgrupperna: - de äldre - woopies (well off older people) - ensamhushållen (kraftig ökning framför allt i storstadsregionerna) - kvinnorna (konsumerar mera på sina egna villkor) - kunder med olika etnisk bakgrund (redan idag är över 12% av invånarna i Sverige födda i annat land) - uteätarna (vi har t ex redan kunnat se en kraftig ökning av cafe kulturen främst i högskolestäderna) Förändrad åldersstruktur Under den närmaste femtonårsperioden kommer andelen s.k. woopies (well off older people) att öka dramatiskt. Alla fyrtiotalister kommer att bli pensionärer. De flesta förväntas vara aktiva, friska och konsumtionsglada. De kommer att utgöra en mycket viktig konsumentgrupp för morgondagens detaljhandel. Samtidigt minskar den relativa betydelsen för de yngre konsumenterna. Undantag från detta är universitetsstäderna, som även fortsättningsvis kommer att ha stora grupper av unga konsumenter. Hushållsstorleken Vi ser en tydlig utveckling i samhället mot allt större andel småhushåll. Det lilla hushållet finner det inte lika intressant, som det traditionella fyrapersonshushållet att åka ut till stormarknaden och göra storköp. Priset per enhet är inte lika viktigt då man är en person i hushållet som då man är fyra eller fem personer. Man vill dessutom ofta ha viss omväxling och vi ser att många enpersonshushåll idag ersätter inköp i dagligvarubutiken med ett besök på fast-food restaurangen. I synnerhet i en stad där andelen studenter är hög är detta mycket viktigt att ta hänsyn till för utvecklingen av detaljhandel och service. Detta talar fördel för stadskärnans verksamheter. De kvinnliga konsumenterna Sedan lång tid tillbaka har utvecklingen av detaljhandel och service till stor del skett på männens villkor. Detta kommer inte att hålla i längden. De - 89 -
FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5 krav som kvinnorna ställer på verksamheten måste få en större tyngd. Det är redan idag kvinnorna, som svarar för en större andel av detaljhandelns försäljning. En anpassning till kvinnligt inköpsbeteende är nödvändigt. Kvinnor har andra krav än män bl.a. då det gäller krav på butikssammansättning och parkeringsanläggningars utformning. Internationalisering Under senare år har den svenska konsumenten blivit alltmer internationell. Detta beror på att många reser utomlands och skaffar sig internationella konsumtionsvanor. Tågluffning och studentutbyte har bidragit till att ungdomar rör sig i olika kulturer. Allt billigare resor även till fjärran länder bidrar också till att en stor del av konsumenterna hämtar erfarenheter från utländska marknader. Till detta kommer EU-medlemskapet samt den moderna kommunikationsteknologin som ytterligare underlättar gränsöverskridande. Vi har dessutom under flera decennier haft en betydande invandring till Sverige. Kraven på internationell anpassning av morgondagens detaljhandel och service i Sverige är stora. IT-utvecklingens inverkan - Teknikutvecklingen inom dataområdet ger kundmakt. TV + datorn är det spännande instrumentet som blir audiovisuellt + interaktivt. - Hemmet får en viktigare roll som plattform för livet (arbete, skola, resebyrå, inköp etc.). - Kunderna kommer i stor utsträckning till butiken i framtiden också. - Möjligheterna att presentera produkter för sina kunder blir avsevärt bättre. - Det kommer sannolikt att bli svårt att få ekonomi i databaserade inköp av basvaror. Det kostar idag för mycket i relation till marginalerna att plocka ihop leveranserna och att transportera hem. Man måste ta extra betalt för detta. Många kunder kommer att ha gott om tid och mindre gott om pengar. De kommer därför att plocka ihop och transportera själva. - Den sociala funktionen i köpandet är viktig. Det är spännande att gå i en bra butik. Upplevelsen i samband med inköpen blir allt viktigare. Butiken är en mötesplats för människor - Dyrare märkesvaror och andra produkter som är lätt att identifiera kan med fördel köpas via Internet om man därigenom kan nå till billigare marknadsplatser. Man kan köpa billigt på annan ort. - Problemet ur konsumentsynpunkt är att finna billiga distributionssystem. Idag svarar konsumenten för en stor del av distributionsarbetet. Kanske kan en kombinationsbutik vara lösningen - beställning + - 90 -
FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5 egen hämtning. Teknologiutvecklingen går allt snabbare. Detta gäller framför allt informationsteknologin. Det diskuteras idag intensivt vilken betydelse detta kommer att ha för morgondagens detaljhandel. Vi kan konstatera att speciellt de yngre har vant sig vid att använda datorer i olika sammanhang och inte minst vid informationssökning via Internet. Även stora grupper av medelålders och äldre konsumenter surfar på nätet. Möjligheterna att erhålla information är fantastiska. Detta kommer att göra morgondagens konsument mycket kunnig och krävande. Visserligen kommer en hel del handel att bedrivas via Internet men den stora revolutionen är tillgången till information, vilket gör konsumenten till den part i distributionskedjan, som tar över en stor del av makten i distributionskedjan. Övriga parter detaljister, grossister och producenter får i allt större utsträckning anpassa sin verksamhet till konsumenternas krav. Det är viktigt att understryka att Internethandeln är mycket effektiv då det gäller handel med digitala produkter, dvs. produkter som går att distribuera via nätet. Då det blir fråga om fysiska produkter möter Internethandeln samma logistikproblem som dagens postorderhandel. Detta i kombination med de svårigheter osäkerheter som är förknippade med betalningssystemen, har gjort att Internethandeln inte har kommit att växa till med den hastighet som de flesta inom databranschen tror. Det är rimligt att under överskådlig tid göra en jämförelse med postorderhandeln omfattning. Det finns med mycket stor sannolikhet ett betydande utrymme i framtiden för traditionell detaljhandel och service. Tillväxten i marknaden under åtminstone de närmaste fem åren kommer att vara så stor att den mer än väl täcker både utvecklingen av Internethandeln och en tillväxt i den traditionella detaljhandeln. Vi får räkna med en tillväxt av dagligvarukonsumtionen per capita med ca 1% om året under de närmaste fem kanske tio åren. Under samma period bedöms sällanköpsvarukonsumtionen öka med 2 till 3% per capita och år. Dagens Internethandel (2005) omfattar c:a 3% av detaljhandeln i Sverige. Detta kan jämföras med postorderhandeln, som är ungefär dubbelt så stor. - 91 -
FRAMTIDENS BUTIK/HANDELSPLATS BILAGA 6 Bilaga 6. Framtidens butik/handelsplats - 92 -
FRAMTIDENS BUTIK/HANDELSPLATS BILAGA 6 MORGONDAGENS BUTIK Handeln är en upplevelsebransch. Konsumenter går till butiken för att köpa varor men också för att uppleva. Shoppingbeteendet då man går från butik till butik är en viktig del i upplevelsen. Miljön i och kring butikerna blir i denna situation en mycket betydelsefull faktor, då kunden skall välja besöksmål. Man väljer inte butik med bara prisnivån som utgångspunkt. Sortimentet är många gånger en mer avgörande faktor tillsammans med service och personligt bemötande. Morgondagens butik kommer att innehålla betydligt mer av upplevelse och även utvecklad teknik. Detta kommer i de framgångsrika butikerna att göras på ett mycket konsumentanpassat sätt. Service och personlig kontakt kommer att bli mycket viktigare konkurrensmedel i framtiden. Morgondagens butik kan innehålla både lågprisbutiken och saluhallen i samma lokaler. Vi kommer att möta branschblandningar, som vi inte är vana vid idag. Man kan redan nu exempelvis finna kombinationen av restaurang och livsmedelsbutik. Man kan också tänka sig kombinationen av ökad personlig service i kombination med genomförande av nya tekniska lösningar som exempelvis självscanning av varorna, nya presentationstekniker, robotar, som utför vissa arbetsuppgifter i butiken etc. Morgondagens framgångsrika butik kommer att på ett effektivt sätt anpassa sig till morgondagens erfarna och krävande konsument. - 93 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 Bilaga 7. Handelsetableringslagstftning - 94 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 FRAMTIDA LAGSTIFTNING PÅ DETALJHANDELSETABLERINGSOMRÅDET Dagens svenska styrmedel I Sverige regleras detaljhandelns lokalisering genom detaljplaneläggning enligt PBL (Plan- och bygglagen) och Miljöbalken (MB). Kommunen kan genom sitt planmonopol bestämma läge och till vissa delar utformning av detaljhandelsanläggningar. För mellankommunala frågor har Länsstyrelsen överinseende och kan kalla in planer för över-prövning, vilket dock är ovanligt. PBL har nyligen (1996) ändrats och innehåller nu möjligheter för kommunerna att i detaljplan särskilja olika typer av handel. Partihandel och handel med skrymmande varor (möbler, vitvaror, byggmaterial, etc.) kan inrymmas i detaljplan där industriändamål är angivet. Om handelsändamål anges kan endast livsmedelshandel undantas. Denna möjlighet fanns även i den ursprungliga PBL, men togs bort i april 1992 för att inte motverka effektiv konkurrens. De skäl som Plan- och byggutredningen, delbetänkande SOU 1996:52, Precisering av handelsändamålet i detaljplan, angav för återinförande av möjligheterna att reglera olika handelsändamål är desamma som motiven var i förarbetena till PBL 1986-87 att införa dem. Man talar om möjligheten att få en för konsumenterna lämplig butiksstruktur, hänsyn till omgivningen samt kvartersmarkens och bebyggelsens lämpliga utformning. Man säger vidare att livsmedelshandeln i vissa lägen kan behöva begränsas eller helt förbjudas med hänsyn till kravet på en lämplig samhällsutveckling. Inför den nu genomförda lagändringen har även miljöfrågor tagits upp och man påpekar att för att uppnå t.ex. minskade koldioxidutsläpp krävs en minskning av vägtrafiken och medveten styrning av bebyggelseutveckling och infrastruktur. Man säger också att för stadsstrukturen och möjligheten att nå service utan bil spelar handelns lokalisering en avgörande roll. År 1993 infördes en portalparagraf i PBL, en bestämmelse om att planläggning skall främja en långsiktigt hållbar livsmiljö. Sammanfattningsvis kan kommunerna alltså vägra detaljplan och länsstyrelserna kan kräva överprövning. Man kan också precisera nyttjandet, typ max XXXX kvm livsmedel, vilket dock kräver tung argumentation, vanligen i form av en saklig och neutral konsekvensanalys. Argument som kan uppfattas som försök till konkurrensbegränsning kan inte användas. Detta gäller för all form av detaljhandel, men aktualiseras oftast när det gäller externhandel. Regionförbundet i Skåne tog 1998 i samarbete med Boverket fram ett förslag till handelsetableringspolicy för Skåne. Förslaget innebar att Regionförbundet skulle samordna handelsetableringarna i regionförbundets kommuner. Den politiska majoriteten i förbundet lade dock förslaget i byrålådan efter valet hösten 98 med den motiveringen att man ej ville - 95 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 ha ytterligare en instans som kunde överpröva den kommunala självbestämmanderätten. Konkurrensverket har i sin rapport Konkurrensen i Sverige under 90- talet sett frågan ur ett konkurrens- och konsumentperspektiv. Där konstateras bl.a. följande: Sådana delar i plan- och bygglagstiftningen som inverkar på handelns etableringsmöjligheter bör utformas så att förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens inte begränsas. Ett sådant mål underlättas av att PBL inte ger kommunerna möjligheter att hindra etableringar mer än nödvändigt. Sverige behöver varken en dansk lukkelov eller ett norskt etableringsmoratorium. Svenska Naturskydddsföreningen har å sin sida tagit ett policybeslut att försöka överklaga alla externetableringar med hänvisning till ett Agenda 21 perspektiv samt att kräva ett införande av en liknande etableringslagstiftning som i Norge och Danmark. I juni 2002 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att se över PBL. Utredningens huvudmål var att stärka och utveckla PBL så att bättre förutsättningar skapas för miljö, bostadsbyggande och handel samt att se till att kraven på demokratisk inflytande säkerställs. Kommittén har lämnat 2 delbetänkanden 1 7 år 2003 och år 2004 samt sitt slutbetänkande 1 8 i slutet av september år 2005. Slutbetänkandet är nu ute på remissbehandling. Parallellt med ovanstående arbete har man med anledning av EG-direktiv 1 9 ändrat PBL och miljöbalken (MB) med krav på miljöbedömningar för översiktsplaner och detaljplaner. Bla ändrades PBL 5 kap 18, där två stycken tillkom, stycke tre och fyra. Av dessa framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för vissa utpekade ändamål, bla nya köpcentrum. Om så är fallet skall vissa krav i 6 kap 6-8 tillämpas innebärande att man skall ta fram en miljökonsekvensbeskrivning med ett specificerat innehåll. 1 7 Miljöbedömningar avseende vissa planer och program SOU 2003:70 samt Kortare instanskedja och ökad samordning-alternativ för plan-och bygglagens prövningsorganisation SOU 2004:40 1 8 Får jag lov? SOU 2005:77 1 9 (2001/42/EG) avseende miljöbedömningar av planer och program samt (85/337/EG). - 96 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 Restriktioner/lagar i Europa F.n. skärps lagarna i många europeiska länder i syfte att försvåra tillkomsten av skadliga externhandelsetableringar. Det sker bl.a. i våra nordiska grannländer. Följande är saxat/sammanfattat ur Andre landes regler for detaljhandelns placering och omfång 2 0. EU-länderna samt Norge, översikt De flesta EU-länder har en nationell policy för att styra detaljhandelns struktur. Politiken inriktar sig på att bevara och stärka stadskärnans funktion att öka utbudet av servicefunktioner i städer och stadsdelscentra att begränsa de negativa effekterna av externa etableringar att vidmakthålla en balans mellan olika typer av handelsfunktioner i staden att förnya nedgångna stadsdelar och att vitalisera problemområden att begränsa bilresandet genom en koncentration av serviceutbudet I Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Norge, Tyskland och England finns regeringsförankrade policydokument. Nedan följer en sammanfattning av de nationella lagstiftningarna. Framställningen är upplagd så att de nordiska länderna kommer först samt att en fylligare presentation ges första gången då en viss typ av lagstiftning behandlas. Norge Norges Etableringslag samt dess Plan och Bygglag ger i princip goda möjligheter att styra butiksetableringar. 1990 gjordes en ändring av lagen om planläggning och byggeri så att man i samband med ansökan om etablering av storbutiker blev tvungen att ta fram en konsekvensbeskrivning. Med anledning av denna bestämmelse skulle det då investeringen översteg 250 Mnkr göras en beskrivning av investeringens konsekvenser på miljön, samhällsekonomin samt andra relevanta förhållanden. 2 0 Publicerades mars 1997 av Miljö och Energiministeriet i Danmark författad av Axel Thrige Laursen 00945/33927600. Följande rapporter är bl. a även publicerade: - Boverkets PM Detaljhandel som planeringsfråga i Europa, 1998-01-20 bygger på Laursens - The Right Business in the Right Place, Ministry of Housing, Holland, 1997(?). - Handel, tilgjengelighet og bymiljö, Miljöverndepartementet, Norge, 1997. - Miljöprogram för Öresundsregionen, Öresundskomiteen, Köpenhamn, nr 2 1997. - 97 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 Som följd av övergripande politiska riktlinjer från 1993 skulle detaljhandelscentra lokaliseras utifrån en helhetssyn som är anpassad till existerande och planlagda centra samt kollektivtrafikknutpunkter. 1996 skärptes planlaeggning og byggeri lagen så att en konsekvensbeskrivning av verkningarna för närområdet, regionen, resursanvändningen samt miljökonsekvenser skulle utföras vid en detaljhandelsetablering som översteg 12.000 kvm. Förslag 2 1 till ett temporärt stopp för externhandelscentra las under 1997. Stortinget tog beslut under hösten 1998 som innebar 2 2 att ett stopp på upp till 5 år infördes fom den 1 februari 1999 för detaljhandelsetableringar över 3000 kvm (enskilda eller utbyggnader över denna gräns) utanför stadskärnorna. Fylkena (länen) kan ge dispens. Under den tid som det temporära stoppet gäller skall myndigheter och näringsliv i samverkan utarbeta mer permanenta principer och riktlinjer för den regionala lokaliseringspolitiken. Undantaget från etableringsstoppet är etableringar i de större städerna centrumområde samt etableringar i stadsdelscentra och mindre tätorters centrumområde där den nya etableringen är i proportion till centrumområdets storlek. Dessutom finns undantag för handel med skrymmande varor samt undantag om etableringen är i samklang med ikrafftvarande länsplaner. Trots regelverket gavs dispans för IKEA:s etablering på 18.000 kvm i Trondheim. Det temporära stoppet som enligt ovan gällde längst till den 1/2 2004 kom att successivt ersättas med fylkesdelplaner som beaktar detaljhandelns lokalisering ur ett regionalt perspektiv. Hösten 2003 hade ca 50 % av fylkena fått godkända fylkesdelplaner och idag har samtliga fylken fått fylkesdelplaner Danmark 1987 infördes särskilda bestämmelser för detaljhandeln i regionplanläggningen. 1997 antogs en lag 2 3 som innebar att det måste finnas regionala planer som kompletteras med kommunala översiktsplaner och detaljplaner innan en sammanlagd detaljhandelsetablering på 3000 2 4 kvm kan komma till stånd. I samband med framtagandet av planerna skall en rad konsekvensbeskrivningar göras 2 5 för att förhindra oönskade detaljhandelsetableringar. 2 1 St meld nr 29 (1996-97) samt Innst S nr 219 (1996-97) 2 2 Kongelig Resolusjon, Statsrådssak nr 1/99, 08.01.1999, Miljöverndepartementet. 2 3 Lov nr 324 af 14. maj 1997. 2 4 Maximalt 3000 kvm dagligvaror eller maximalt 1000 kvm sällanköpsvaror. 2 5 Se kap 3 6, 11, 16-98 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 Under år 2001 förväntas 2 6 de sista regionplanerna 2 7 fastställas. Det kompletterande kommunala planarbetet pågår. I januari 2002 kom ett ändringsförslag 2 8 till lagstiftningen där man föreslår 2 9 att etableringslagen endast skall gälla etableringar utanför stadskärnorna och att gränsen då lagstiftningen är tillämplig för sällanköpsvarubutiksetableringar skall vara 1500 kvm istället för 1000 kvm. Finland Efter lång politisk debatt antogs en ny lag 3 0 som trädde kraft vid årsskiftet 2000. Större detaljhandelsanläggningar utanför stadscentra får endast komma tillstånd om regionplan och kommunala planer tillåter detta. Handelns art, storlek och belägenhet i byggnaden kan bestämmas i dessa. Ett nytt inslag i Finlands lagstiftning var att man där införde ett krav på regional tillgång till service vilket numera utgör en besvärsgrund om inte denna fråga är löst. Frankrike Frankrike var det första land som införde en speciell lag för planläggning av detaljhandel. 1974 blev Loi Royer antagen. Denna skulle säkra en balans mellan stora och små butiker. Loi Royer stipulerade att tillstånd måste sökas vid butiksetableringar större än 3.000 kvm våningsyta eller 1.500 kvm säljyta. För kommuner under 40.000 invånare var gränsen 2.000 respektive 1.000 kvm. På grund av den stora generositeten vid tillståndsgivningen ökade de stora butikerna sin andel av detaljhandelsomsättningen från 25% 1973 till 50% 1993. Lagen fick också till följd att etableringar som precis klarade de uppsatta gränserna etablerades sig i stor omfattning. 1993 infördes därför en ny lag Loi Sapin som skärpte upp bestämmelserna. Två organ inrättades: - Det ena ODEC är ett regionalt center och har tre huvuduppgifter - ta fram fakta om detaljhandelsstrukturen och resursutnyttjandet i respektive region - värdera förändringar i nyckelfaktorerna som styr detaljhandelsstrukturen i regionen 2 6 Planlægning for detailhandel i Norden ISBN 87-601-8925-8. Detta är en sammanfattning inom etableringslagstiftningsområdet som de Nordiska miljödepartementen gjorde år 2000. 2 7 Gäller för en tid av 12 år. 2 8 Lovförslag L 59 24012002 detailhandel och landzone 2 9 Punkt 3.2.1 3 0 MBL - 99 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 - mot bakgrund av ovanstående ge de lokalt beslutande organen råd i samband med etableringsansökningar - Det andra är ett nationellt center som har till uppgift att - utarbeta en årlig rapport till regeringen avseende utvecklingen av butiksnätet. - analysera de beslut som tagits av de lokalt beslutande organen. Offentlig hearing har dessutom numera införts för etableringar större än 6.000 kvm. Holland Jämfört med andra västeuropeiska länder karakteriseras detaljhandeln i Holland av en låg koncentration och där små och mellanstora butiker stadigt dominerat butiksnätet. De väsentligaste planeringsproblemen är: - stadskärnornas stagnation - trafikbelastning och emissioner - överkapacitet i detaljhandeln Sedan 1990 har man sökt lösa dessa problem genom att indela lokaliseringarna i 3 kategorier: A, B, C där A är en knutpunkt för kollektivtrafik B är ett läge som kan nås av såväl kollektiv som biltrafik C är ett läge som bara är tillgängligt för människor med bilinnehav Detaljhandel får endast lokaliseras i A och B lägen, vilket begränsar externetableringar som önskar etablera sig längst motorvägar. Från 1993 har de lokala myndigheterna även haft möjlighet att bestämma sortimentsutbudet för detaljhandel som ligger utanför de traditionella detaljhandelskoncentrationerna. Även i Holland har man ett krav på en konsekvensbeskrivning vid etableringar på mer än 1500 kvm. Tyskland Prövning måste ske huruvida föreslagen externhandel stämmer med målen i den översiktliga planeringen. Samråd skall ske över kommungräns. Handelns organisationer skall höras. Nyckelfrågor är medborgarnas varuförsörjning och transportsätt. Syftet är att stödja stadskärnor och stadsdelsservice. I likhet med Holland har Tyskland delat in regionerna i olika kategorier. Stora butiker (över 1.200 kvm) kan endast etableras i de större stadskärnorna (Kerngebite) samt i särskilda områden (Sondergebiete) I samband med etableringsansökan utvärderar tillståndsmyndigheten butikens varusortiment och kan ställa krav på butikens varumix. - 100 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 Bestämmelserna har bl. a fått till följd att butiker strax under 1.200 kvm samlokaliserats så att stora oönskade externetableringar uppstått. Man har även fått en stark utveckling av stora butiker med ett brett och djupt varusortiment inom ett visst branschområde. Storbritannien I England har man i den offentliga planläggningen av detaljhandelsstrukturen sökt kanalisera utvecklingen i bestämda riktningar, framför att utarbeta en nationell lagstiftning Regeringens politik från 1996 sätter tre mål för stadsmiljön. att behålla och utveckla liv och livskraft i stadskärnor och stadsdelscentra. att göra dem intressanta för investering för bl.a. detaljhandel. att ge god tillgänglighet till service med olika transportmedel. Omfattande konsekvensanalyser skall göras. Stora externa centra etableras dock trots denna policy, t.ex. Bluewater utanför London. I dagarna (jan 2006) har dock en gigant som IKEA fallit tillföga och skall nu för första gången öppna ett 10-tal anpassade centrumvaruhus. Italien, Spanien, Portugal, Grekland m.fl. I rubricerade länder förekommer idag ingen speciell etableringslagstifning. SAMMANFATTNING Sammanfattningsvis kan sägas att många av EU-länderna är mycket observanta på överdriven externhandelsetablering. Man vill stödja stadskärnor och stadsdelscentra och få till stånd en hållbar stadsutveckling. Detta görs i många länder genom att man inför lagar som tummar på de lokala myndigheternas planmonopol samtidigt som man stärker de regionala myndigheternas inflyttande vad gäller den fysiska planeringen inom detaljhandelsområdet. Sverige har f.n. bland de mest liberala externhandelslagarna i Europa. Av de medvetna länder som vi refererat till har England störst likhet med Sverige. Sveriges relativt sett liberala lagar är säkerligen en del av förklaringen till det just nu ganska stora utländska intresset för externhandelsetablering i den egentligen ganska lilla, hårt konkurrensutsatta och logistiskt svårförsörjda svenska marknaden. Från politiskt håll vill man idag ej tumma ytterligare på det kommunala planmonopolet i Sverige. Man anser att PBL ger alla de möjligheter som behövs för att hantera bebyggelsestrukturen. - 101 -
HANDELSETABLERINGSLAGSTIFTNING BILAGA 7 Hösten 1999 utgav Boverket skriften Handeln i planeringen 3 1 för att belysa frågeställningen ytterligare. I juni 2002 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att se över PBL. Utredningens huvudmål är att stärka och utveckla PBL så att bättre förutsättningar skapas för miljö, bostadsbyggande och handel samt att se till att kraven på demokratisk inflytande säkerställs. Utredningen har lämnat sitt slutbetänkande i slutet av september 2005. Slutbetänkandet är nu ute på remissbehandling. Parallellt med ovanstående arbete har man med anledning av EG-direktiv ändrat PBL och miljöbalken (MB) med skärpta krav på miljöbedömningar för översiktsplaner och detaljplaner i vissa fall. 3 1 ISBN:91-7147-566-4, Boverket, sept. 99, 0455-353000. - 102 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 Bilaga 8. Gränshandeln - 103 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 GRÄNSHANDELN MELLAN NORGE OCH SVERIGE Allmänt Gränshandel definierar vi som: Privatpersoners direkta inköp av varor i ett grannland för konsumtion i hemlandet, i samband med handelsmotiverade resor över gränsen. Norska konsumenters inköp i Sverige har ökat markant under de senaste åren medan svenskarnas inköp i Norge ligger lågt och går något tillbaka. Mot bakgrund av ovanstående är det främst norrmännen som har ägnat frågan uppmärksamhet. Nedan följer en redogörelse över den svensk-norska gränshandeln. Redogörelsen är baserad främst på uppgifter utifrån de norska rapporterna: A Grensehandeln mot Sverige-en strategi for å redusere grensehandelen 3 2 B Grensehandelen med Sverige og Danmark-sammenlikning av priser på grensen og i Oslo 2001 3 3 C Grensehandel mot Sverige-bil og bussbasert handel år 2000 3 4. Rapportförfattarna har främst använt sig av följande metoder för att komma fram till sina resultat: * Beräkningar gjorda utifrån teoretisk köpkraft i berörda kommuner och verklig försäljning. * Valutastatistik * Resandeintervjuer (vid gränsen) * Besökarintervjuer (i butik) * Boendeintervjuer (boenden i berörda kommuner) D r i v k r a f t e r Prisskillnader Huvudorsaken till gränshandeln mellan Norge och Sverige är prisskillnader för vissa varor. Dessa är i sin tur avhängiga av respektive lands valuta-, skatte-, bidrags-, och näringspolitik. 3 2 Handels-og servicenæringens hoveforganisasjon (2000) 3 3 Statistisk sentralbyrå, (september 2001), ISBN82-537-4977-5 3 4 Stiftelsen østfoldforskning (maj 2001) - 104 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 En avgörande roll för livsmedelspriserna spelar producentpriserna till bönderna eftersom dessa är betydligt lägre i Sverige än i Norge, liksom även den harmonisering av matpriserna som sker inom EU. De norska produktskatterna på alkohol, tobak och socker är idag betydligt högre i Norge än motsvarande skatter i Sverige: Detta gäller även bilaccisen. 1990 fick man ca 1:05 NOK för 1:00 SEK medan det omvända förhållandet gällde från 1993 och resten av 90-talet. Under år 2001-2002 stärktes den norska kronan betydligt och låg på 0:82 NOK för 1:00 SEK. 2004 var den norska kronan svag för att ånya stärkas under i början av 2005. Idag (jan 2006) får man betala 0:86 NOK för 1:00 SEK. I mitten på 90-talet sänktes den svenska livsmedelsmomsen till 12%. Detta skedde även i Norge 010701 då man sänkte momsen från 24% till 11%. 060101 höjdes den norska matmomsen till 13%. Enligt Eurostat hade Norge gentemot genomsnittet i EU (=100) ett matvarukorgsprisindex på 137 år 1994 och 162 år 2000. Motsvarande siffror för Sverige var 125 både år 1994 och år 2000. I den senaste undersökningen från 2005 hade Norges korgindex sjunkit till 138 medan det svenska indexet sjunkit till 112. Nedan finns ett exempel 3 5 på en varukorg med priser från slutet av 2005. Varukorgen står i samklang med införselbestämmelserna (fom 2006) för en resa som varar mindre än 24 timmar, och ger en uppfattning om vilka besparingar 3 6 som kan göras av ett gränshandlande norskt par. 3 5 Publicerad av förbrukerrådet 2005.12.05, tel 0047-81558200. 3 6 För en mer vetenskaplig genomgång av prisskillnader under tidsperioden år 2002-2004 hänvisas till Statens institutt for forbrukningsforsknings rapporter: Prisforskjeller, prisutvikling och prisspredning i Norge og Sverige - 2002,2003,2004 av Randi Lavik, Prosjektnr 11-2002-10, Fagrapport nr 3-2004, ISBN 1502-6760 samt Prisforskjeller og grensehandel mellom Norge og Sverige av Randi Lavik, Prosjektnr 2002-10, Oppdragsrapport nr 5-2003. - 105 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8-106 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 Befolkningsunderlag 3 7 Den norska sidan av den södra gränsen är betydligt mer tätbefolkat. För gränsen mellan Østfold-fylke och handelsplatser på den svenska sidan gäller att ca 140.000 människor bor med 30-40 minuters bilavstånd till gränshandelsplatser medan motsvarande siffra för den svenska sidan är 10-15.000 invånare. Lagstiftning 3 8 Sverige har lördagsöppet på Systemet vilket inte Norge har. Norge har en hårdare etableringslagstiftning än Sverige. Några sådana restriktioner finns ej ännu på den svenska sidan men diskuteras inom vissa kretsar. Tullbestämmelser Sedan 040101 har de skattefria införselkvoterna i Sverige harmoniseras fullt ut med EU:s vilket bla inneburit att svensken kan handla 110 l öl, 90 liter vin,10 l sprit samt 800 st cigaretter tullfritt. Detta har inneburit att det idag förs en livlig debatt om att alkoholskatterna skall sänkas vilket sannolikt även kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Norrmännens tullfria handelskvot vid vistelse i utlandet mer än 24 timmar är från och med 060101 bla maximalt 2 l öl, 1 l vin, 1 l sprit, 10 kg kött samt 200 st cigaretter. Sammanlagt tullfritt varuvärde är 6.000 NOK (5.000 NOK före årsskiftet). Vid vistelse i utlandet mindre tid än 24 timmar är tullfrihetsgränsen för det sammanlagda varuvärdet 3.000 NOK (2.000 NOK före årskiftet) med samma begränsningar vad avser alkohol, tobak och kött som ovan Norge deltar i Schengensamarbetet (personkontroll). Skatte- och avgiftsnivåer är undantagna från EÖS-avtalet (tullkontroll). I det följande behandlas främst norrmännens gränshandel i Sverige om inte annat anges: Gränsövergångar-Transportmedel 39 Gränshandeln mellan Sverige och Norge sker i huvudsak med bil (95% av varuvärdet) som transportmedel. Andra transportslag är buss (3%) samt 3 7 Se även karta sid 42 i Grensehandel mot Sverige-bil og bussbasert handel år 2000 3 8 Se bilaga 7 3 9 Uppgifterna hämtade från Stiftelsen Østfoldforskningen skrift - 107 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 båttur med Color Scandi Line (2%). De 5 gränsövergångarna: * Svinesund (ca 12000 personbilar sammantaget i bägge riktningarna per årsmedeldygn) * Ørje-Täckfors (E18) (ca 3000 pb) * Magnor-Charlottenberg (Rv61) (ca 4000 pb) * Taveldal-Åre (E14) (ca 650 pb) * Sandefjord (Calor Scandi Line) svarar för knappt 90 % av gränshandelns varuvärde. Därav svarar gränsövergången vid Svinesund för drygt 60 % av varuvärdet. Ökningen av personbilstrafiken vid Svinesundsgränsen var 65% mellan år 1995 och år 2000. En intressant uppgift 4 0 är att det 1999 endast var ca 30% av personbilsantalet som passerade Skee i förhållande till de som passerade Svinesund. V a r u s l a g 41 Norrmännens gränshandeln består i huvudsak av följande varugrupper: Tobaksvaror Kött Andra livsmedel Vin, sprit, öl Läsk och godis Bensin/bilrep-/delar Andra varor Kläder Kapitalvaror ca 20% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 20% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 18% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 10% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 10% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 8% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 7% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 6% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund ca 3% av varuvärdet för dom som passerar Svinesund Svenskarna handlar till ca 60% bröd och bakverk. För övrigt finns inga speciella gränshandelsvaror Omsättning Norrmännen gränshandel var i storleksordningen 3,5 MDR NOK år 2000 i Sverige. Det finns uppskattningar på det dubbla beloppet men vår åsikt är att Stiftelsen Østfoldforskningen har den mest trovärdiga 4 2 bedömningen. Dessutom ligger uppskattningarna för Svinesundspasserare på 4 0 Stiftelsen Østfoldforskningen skrift sid 14 4 1 Uppgifterna hämtade från Stiftelsen Østfoldforskningen skrift 4 2 Østfoldforskningen har lagt ihop all försäljning som sker i berörda svenska kommuner och kommit fram till att dessas omsättning ligger på drygt 7 MDR NOK. Antagandet att svenskar tillför en nettoomsättning verkar ytterst trolig. - 108 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 ungefär likvärdig nivå i de utredningar som vi tagit del av. Om denna bedömning är korrekt skulle norrmännens omsättningen per varuslag år 2000 vara i storleksordningen: V a r u s l a g Totalt [MDR NOK] Svinesundspasserare Tobaksvaror 700 425 Kött 700 425 Vin, sprit, öl 350 200 Läsk och godis 350 200 Andra livsmedel 600 350 Bensin/bilrep-/delar 250 200 Kläder 200 125 Kapitalvaror 100 50 Andra varor 250 200 Totalt 3 5 0 0 2 2 2 5 Under 1999 och 2000 växte gränshandeln med 40-50% per år. År 2001 var den totala tillväxten ca 20%. Medan försäljningen av fackhandelsvaror minskade något, så hade bildelar nolltillväxt medan vin och spritförsäljningen fortsatte att öka kraftigt. Under år 2002 ökade gränshandeln ånyo med 40-50% för att under första halvåret 2003 vara knappt 10%. År 2004 minskade gränshandeln med storleksordningen 15% huvudsakligen beroende på lägre valutadifferanser samt sänkningar av alkoholskatterna i Norge vid 2 tillfällen tidigare år. De senaste siffrorna som tagits 4 3 fram för år 2005 indikerar en ökning på ca 15% bla beroende på att valutaskillnaden återtog 2003 års nivå. En bedömning från HSH är att detta innebär att 8500 arbetstillfällen flyttas över gränsen till Sverige. Svenskarnas gränshandel i Norge ligger i storleksordningen på 0,1 MDR NOK. Influensområde-turlängd Ca 80% av gränshandeln sker under en dagstur. Till 70 % är det invånare i fylkena Østfold, Oslo och Akershus som står för den norska gränshandeln i Sverige. Svinesundspasserare kommer till 50% från Østfold och till 30% från Oslo/Akershus. En mycket stor andel gränshandlar ett flertal gånger om året 4 3 Av Handels och servicenärngens huvudorganisaton (HSH) - 109 -
GRÄNSHANDELN BILAGA 8 Sammanfattning Under de senaste årtiondet har norrmäns gränshandel i Sverige ökat mycket kraftigt. Drivkraften för denna försäljning är de mycket stora prisskillnaderna som finns på vissa varuslag. Dessa prisskillnader är främst föranledda av höga punktskatter som tas ut av bla folkhälsoskäl och kraftiga jordbruksbidrag till de norska bönderna. Den starka norska kronan spelar också en stor roll. Vår bedömning är att det finns stora osäkerheter beträffande den framtida gränshandelns omfattning. Det kan ske mycket snabba omkastningar p.g.a politiska beslut. Detta innebär att investeringar som bygger på gränshandel måste ha mycket korta avskrivningstider. Osäkerheten i framtidsbedömningen av gränshandelns storlek illustreras även av att visserligen har gränshandeln totalt sett ökat våldsamt det senaste årtiondet men ser man till enskilda år så har både ökningar och minskningar inträffat beroende på att man gjort förändringar i bakomliggande drivkrafter. - 110 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Bilaga 9. Shoppingturism / Fritidsboende - 111 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 TURISTSHOPPING OCH SHOPPINGTURISM Inledning Turism kan ses som företeelsen att människor reser bort från sina ordinarie vistelseområden. Från att ha varit en aktivitet förbehållen ett fåtal utvecklades massturismen snabbt efter andra världskriget. De flesta människor i de utvecklade industriländerna gör nu årligen både längre och kortare turistresor. Men fortfarande gör nästan bara var tionde person i världen en utlandsresa. I Sverige tillbringar vi över 10% av vår tid på andra orter belägna längre bort än 10 mil från bostadsorten. 10-milsgränsen används ofta i nationella sammanhang för att mäta och beskriva turistflöden. I analyser av väldefinierade områden bör man emellertid betrakta alla inresande som turister eller besökare. Det lokala eller regionala syftet med turismutveckling är att öka inflödet av besökare och därmed inflödet av ny köpkraft till en kommun eller en region. Det är egalt hur långt dessa besökare/turister rest. Det enda viktiga är hur mycket de spenderar eller kan spendera inom det aktuella området, dvs det näringsunderlag de bidrager med eller potentiellt kan bidraga med. Shoppingturism kallas de turistresor där handel eller shopping är huvudsyftet med resan. Handel har alltid varit ett viktigt skäl för att resa. Redan före medeltiden gick det övervägande antalet resor inte bara i Sverige utan över huvud taget i världen till närbelägna marknadsplatser. Rekreationsresor gjordes praktiskt taget inte alls. Många marknader och marknadsplatser blev kända och flera växte ut till stora städer. Klassiska marknader i Sverige är bl.a. Arosmarknaden i Västerås, Distinget i Uppsala, Gregorimarknaden i Östersund, Skänninge marknad i Östergötland och marknaden i Värnamo. Fortfarande är resandet till olika marknader stort. Men långt viktigare är det växande shoppingresandet till attraktiva köpcentra och butiker. Orsaken kan vara allt mellan extremt lågpris och överdådigt sortiment. Ett viktigt skäl som tilltar i betydelse är upplevelseaspekten, avbrottet i dagsrutinerna och kontakten med andra. Lågprisbutiker Det finns många exempel på det växande segmentet för shoppingturism. Lågprisbutikerna skapar ofta stora reseströmmar från vida marknadsområden. En svensk klassiker är IKEA. Praktiskt taget alla stora IKEAvaruhus har upptagningsområden som är betydligt större än de aktuella kommunerna. Medelresandet till Gekås i Ullared uppgår till nästan 20 mil. På samma sätt har Claes Olsson i Insjön, Biltema i Linköping och köpcentret invid Skara stora marknadsområden utanför de egna kommu- - 112 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 nerna. Regioncentra Ett ännu större distansresande sker till regionala centralorter med attraktiva citycentra och externmarknader. Det gäller i princip alla regioncentra i landet. Största inflöden hade år 2004 Jönköping med netto 2,5 miljarder följt av Örebro 2,1 och Karlstad med 2,0 miljarder. Regioncentra Nettoflöden till detaljhandeln Flöden i mkr År 2004 JÖNKÖPING 2458 ÖREBRO 2146 KARLSTAD 2028 UDDEVALLA 1997 HELSINGBORG 1852 GÄVLE 1828 UPPSALA 1828 HALMSTAD 1748 VÄSTERÅS 1713 NORRKÖPING 1578 BORÅS 1489 LINKÖPING 1441 VÄXJÖ 1427 SUNDSVALL 1227 UMEÅ 1064 KRISTIANSTAD 1026 ÖSTERSUND 997 KALMAR 892 LULEÅ 865 BORLÄNGE 864 Nettoflöden över kommungränsen i mkr Gränshandeln Olikheter på båda sidor om landsgränser skapar mycket stora reseströmmar. Vår egen gränshandel är vårt största turistsegment som svarar för ca 12 miljarder kronor av en total turistexport på 48 miljarder kronor. Turisternas shopping Privatresorna ökade till släkt- och vänner, till egna eller lånade fritidshus, charterresor till främmande länder eller med buss till mer närbelägna resmål eller semesterresor till sol- och badområden eller till vintersportområden. Affärsresandet växte ut i takt med företagens allt större marknadsområden och koncernbildningar. - 113 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Men även i samband med dessa turistresor kom shopping att bli en rätt viktig aktivitet. Den del av reseutläggen som turister spenderar i handeln, turistshoppingen, utgör i dag ca 25% av de totala reseutläggen. På destinationerna kan andelen uppgå till 35% och inom områden med stora andelar fritidshus, camping och fritidsbåtar som i Bohuslän kan andelen överstiga 50%. Shoppingen under längre turistresor Under 2004 spenderade de turister enligt SCB och Turistdelegationen (TD) som reste längre än 10 mil eller som kom från utlandet 172 miljarder kronor på resa, uppehälle och aktiviteter. Av den totala summan avsåg 16,3 miljarder livsmedel (9,5%) och 27,5 miljarder (16,0%) avsåg sällanköpsvaror. De totala shoppingutläggen 43,8 miljarder utgjorde 25% av den totala turistomsättningen 172 miljarder för dessa längre resor och något mer än 10% av hela detaljhandels omsättning. City breaks De flesta storstäder med sina stora affärs-, kultur- och nöjesutbud lockar alltmer till storstadsresor (citybreaks). Dels i form av dagsbesök men i växande utsträckning i form av övernattningar. Storstäder Nettoflöden till detaljhandeln Belopp i mkr År 2004 GÖTEBORG 5097 STOCKHOLM 4135 MALMÖ 3992 Kranskommuner Stora shoppingflöden går också från storstäderna själva och från kranskommuner till lättillgängliga närliggande stormarknader. Regioncentra Nettoflöden till detaljhandeln Belopp i mkr År 2004 HUDDINGE 3694 STRÖMSTAD 3607 FALKENBERG 2645 MÖLNDAL 1561 JÄRFÄLLA 1417 ÅSTORP 1097 ALINGSÅS 1076-114 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Turistshoppingens utveckling Turisternas sammanlagda shoppingutlägg i samband med längre resor ökade från 25 miljarder kronor 1995 till 44 miljarder 2004, en ökning med +76%. Shoppingutläggen ökade betydligt snabbare än de turistiska medelutläggen +57%. Livsmedelsinköpen ökade +58% medan inköpen av sällanköpsvaror ökade med hela +88%. De utländska turisternas handel ökade svagare än hemmamarknaden trots den snabbt stigande gränshandeln, +73% mot den inhemska turismens +77%. Turistshoppingens utveckling 1995-2004 mkr; Resor över 10 milö; Källa SCB/Turistdelegationen 50000 45000 40000 38315 43563 43472 43817 35000 30000 25000 24953 24723 28586 30206 29809 32109 20000 15000 10000 5000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 De utländska turisternas shopping Turistshoppingen ökade särskilt starkt under perioden 2000-2002 men har sedan stagnerat. De utländska turisternas handel inklusive gränshandeln ökade snabbare fram till 2003 men har sedan gått tillbaka med -8%. Shopping tot utveckling 1995-2004; Utländsk turism; Källa SCB/Turistdelegationen 25000 20000 19353 20036 18510 18510 15000 10000 10677 10429 12251 14210 14694 16019 5000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-115 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Närshoppingturism En stor turistisk handel sker på resor mellan mer närbelägna orter främst in till regioncentra eller till förortscentra. Med hjälp av beräkningar av de köp som lokalbefolkningen gör inom den egna kommunen i relation till butikernas försäljning kan flödena in eller ut ur kommunen beräknas netto (nettoflöden). Totalt beräknas inflödena för hela detaljhandeln i samtliga kommuner under 2004 uppgå till 78 miljarder. Studeras flödena till detaljhandelns sex huvudbranscher (exklusive postorder) blir summa nettoflöden i storleksordningen 91 miljarder. Av dessa utgör turistshoppingen inom den egentliga turismen (resor över 10 mil) 44 miljarder. Därmed kan shoppingnärresandet över kommungränser för år 2004 värderas till åtminstone 47 miljarder. Det turistiska närresandet har ökat från 35 miljarder 1998 till 47 miljarder 2004. Det är en svagare ökning (+34%) än ökningen av den egentliga turismens handel (+45%). En förklaring är utbyggnaden av lokala köpcentra ibland annat kranskommunerna till storstäderna som dämpar det regionala shoppingresandet Närshoppingturismens utveckling 1998 till 2004; Belopp i mkr; Källa Leif Aronsson 50 000 45 000 40 000 35 000 35 205 45 248 46 203 40 269 39 583 41 470 47 217 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Den lokala betydelsen Turistshoppingens relativa betydelse varierar mellan kommunerna. Ju större inflöde per invånare ju viktigare är turismshoppingen. Störst betydelse har turistshoppingen i Strömstad där butikerna inklusive moms sålde för 4.071 mkr under 2004 samtidigt som hemmamarknaden lokalt bara handlade för 464 mkr. Nettoinflödet blev hela 3.607 mkr eller 317.120 kr per invånare. - 116 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Turistshoppingens relativa betydelse 2004 Shoppinginflöde per invånare Nettoinflöde per invånare Totalt utbud mkr Lokal efterfråga mkr Totalt nettoinflöde mkr STRÖMSTAD 317120 4071 464 3607 ÅSTORP 81954 1662 565 1097 FALKENBERG 67068 4254 1608 2645 ÄLMHULT 43162 1346 680 666 HUDDINGE 42135 8435 4740 3694 UDDEVALLA 39878 4181 2185 1997 BURLÖV 34611 1218 689 529 MALUNG 30307 731 411 320-117 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 UTVECKLINGEN AV TURISTSHOPPING OCH SHOPPINGTURISM I UTREDNINGS- OMRÅDET HISTORIK OCH NULÄGE Turistutlägg 44 totalt Turismen ger på flera sätt upphov till handel. Dels handlar turisterna på besökta destinationer. Dels handlar man både före och under resorna. Dels genomförs mycket ofta särskilda resor bara för shopping, inte minst över gränserna. Kommunerna inom Bosam och tvåstadsområdet hade under år 2004 sammantaget en turistomsättning av turister som rest längre än 10 mil eller som övernattat på i storlekordningen 3,1 mdr kronor. Omsättningen ökade från 1998 med 1 mdr eller med +50%, dvs med +6,7% per år i genomsnitt. Beräkningarna baseras på analyser av Turismens Utredningsinstitut för Bosam-området för år 2002 och på analyser av turismen i Götaälvdalen av Roland Olsson för år 2001. Utvecklingen för de aktuella kommunerna antas i stort ha följt länsutvecklingen under perioden 1998 till 2004 som analyserats av Resurs AB. Under dessa antaganden fås följande översikt av turismutvecklingen och innerfattar alla turistutlägg: Turismomsättning Bosam/Tvåstads-området 1998-2004 Belopp i mkr 1998 1999 2000 2001 2002 2 003 2004 STRÖMSTAD 349 344 333 407 491 552 533 TANUM 377 372 360 440 531 597 576 SOTENÄS 216 213 206 252 304 342 330 MUNKEDAL 87 86 83 102 123 138 134 LYSEKIL 225 222 215 263 317 357 344 UDDEVALLA 349 344 333 407 491 552 533 TROLLHÄTTAN 285 292 286 351 362 399 400 VÄNERSBORG 190 195 191 234 241 266 266 Bosam+Tvåstad 2078 2066 2009 2456 2860 3204 3116 Källa: Bearbetningar av statistik och analyser från Resurs, TD/SCB och Turismens Utredningsinstitut Syftet är inte här att göra noggranna beräkningar av storleken och utvecklingen av turismomsättningen inom de aktuella kommunerna utan att få en grov översikt av turismens storlek fördelning och utveckling för strategiska bedömningar. 4 4 Turist: Resande som rest längre än 10 mil Shoppingturist: Shoppingturist är någon som reser från sin bostadsort till en annan kommun och handlar. Statistiken för Göteborg omfattar därmed såväl Partillebor som människor från Manhattan. - 118 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Turistomsättningen per invånare är högst i Strömstads och Tanums kommuner med 47.000 kr per invånare. I Sotenäs är omsättningen 35.000 kr per invånare, i Lysekil 23.000, Munkedal 13.000, Uddevalla 11.000, Trollhättan 11.000 och Vänersborg 7.000 kr. Turistshopping exklusive gränshandel Den andel av turistomsättningen som turisterna spenderar på handel är relativt mycket stor inom Bosamområdet (51% av alla turistutlägg mot normalt ca 35% på destinationerna) beroende på mycket höga andelar av fritidshus, camping, fritidsbåtar och betydligt lägre andelar affärsturism i förhållande till genomsnittsturismen i riket. Trollhättan och Vänersborg har mer normala andelar för shopping. Turisternas shoppingutlägg kan därmed för åren 1998 till 2004 grovt beräknas till: Shopping inom egentlig turism Belopp i mkr 1998 1999 2000 2001 2002 2 003 2004 STRÖMSTAD 178 175 170 208 250 282 272 TANUM 192 189 184 224 271 305 294 SOTENÄS 110 108 105 128 155 174 168 MUNKEDAL 45 44 43 52 63 71 68 LYSEKIL 115 113 110 134 162 182 176 UDDEVALLA 178 175 170 208 250 282 272 TROLLHÄTTAN 100 102 100 123 127 140 140 VÄNERSBORG 67 68 67 82 84 93 93 Bosam+Tvåstad 1060 1054 1024 1252 1458 1634 1589 Huvuddelen av utläggen avser den egentliga detaljhandeln. I riket totalt utgör handeln med alkohol och tobak ca 8% av hela detaljhandeln. Enligt Bosamutredningen från 2002 var andelen något lägre år 2002 i Mellersta och Norra Bohuslän. Genomsnittligt svarade den egentliga turismen för följande andelar av handeln i de berörda kommunerna: Turisternas shoppingandel av butikernas försäljning Belopp i mkr 1998 1999 2000 2001 2002 2 003 2004 STRÖMSTAD 14% 10% 8% 8% 8% 8% 8% TANUM 57% 47% 42% 45% 49% 55% 53% SOTENÄS 33% 30% 26% 32% 36% 38% 36% MUNKEDAL 17% 15% 14% 18% 23% 26% 25% LYSEKIL 28% 26% 24% 29% 31% 34% 34% UDDEVALLA 8% 6% 6% 7% 8% 9% 8% TROLLHÄTTAN 4% 4% 4% 4% 4% 5% 4% VÄNERSBORG 6% 5% 5% 5% 6% 6% 6% Bosam+Tvåstad 13% 11% 10% 11% 12% 13% 12% - 119 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 Gränshandel 45 Utöver utläggen på destinationerna tillkommer i flera av de aktuella kommunerna den stora gränshandeln mot Norge. Den har vuxit upp från en rätt låg nivå i början av perioden på någon miljard kronor till att i dag omfatta bara vad gäller detaljhandeln i storleksordningen 3,7 miljarder kronor. Gränshandeln är svår att beräkna mer exakt. Vi vet vad butikerna säljer för. Vi kan också grovt beräkna vad lokalinvånarna har för efterfråga i den egna kommunen med hänsyn till köpkraft och egna turistresor. Jämför vi utbud med den lokala efterfrågan får vi en skillnad benämnd nettoflöde. Det är nettot av skillnaden mellan övriga in- och utflöden. Vi kan ha utflöden vad gäller dagligvaror och inflöden vad gäller sällanköpsvaror. Vi kan ha både in- och utflöden för samma varugrupper. En del av inflödena avser de utlägg turisterna lägger ned enligt tabellen ovan. Nettoflödena beräknas till följande: Nettoflöden till detaljhandeln över kommungränserna 1998-2004 Belopp i mkr NF 98 NF 99 NF 00 NF 01 NF 02 NF 03 NF 04 STRÖMSTAD 1164 1711 2233 2644 3359 3 697 3607 TANUM 55 94 128 176 219 205 189 SOTENÄS 106 110 152 126 150 188 177 MUNKEDAL -2-24 -19-38 -63-71 -88 LYSEKIL -2-14 10-18 37 29-6 UDDEVALLA 1101 1627 1310 1639 1833 1 819 1997 TROLLHÄTTAN 430 372 372 484 478 472 673 VÄNERSBORG -86-138 -114-100 -82-154 -182 Bosam+Tvåstad 2767 3739 4072 4914 5933 6186 6366 En del av nettoflödena avser turisternas shoppingutlägg enligt ovan. Elimineras dessa fås nettoflöden exklusive turistinflöden. Nettoflöden exkl turism till detaljhandel 1998-2004 Belopp i mkr NF 98 NF 99 NF 00 NF 01 NF 02 NF 03 NF 04 STRÖMSTAD 987 1536 2063 2437 3108 3416 3335 TANUM -137-95 -56-48 -51-100 -105 SOTENÄS -4 2 47-3 -5 14 8 MUNKEDAL -47-68 -61-90 -126-141 -156 LYSEKIL -116-127 -99-152 -124-153 -181 UDDEVALLA 923 1452 1140 1431 1583 1537 1725 TROLLHÄTTAN 331 270 272 361 352 333 533 VÄNERSBORG -153-206 -181-182 -166-247 -275 Bosam+Tvåstad 1707 2685 3047 3661 4475 4552 4776 4 5 innefattande även bla alkoholvaror - 120 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 I Strömstads fall redovisas nu ett nettoinflöde på 987 mkr för 1998. Det innebär att butikerna säljer för 987 mkr mer än vad lokalbefolkningen efterfrågar exklusive sina egna turistresor och exklusive de köp som de ordinarie turisterna gör. Samtidigt ser vi att Tanum i ställer redovisar ett nettoutflöde. Det senare är exempel på del av flödet från kranskommunerna ner till bl.a. Torp i Uddevalla. Vi ser att Lysekil, Munkedal och i viss mån Sotenäs har stora utflöden. Detta har även Strömstad men det framgår ej pga, de stora inflödena. Vi antar i den fortsatta analysen att Strömstadsborna handlar i Torp mm för 2/3-delar av utflödena i Tanum. Det innebär att Strömstad har ett bruttoutflöde 1998 på 100 mkr och att bruttoinflödet är 100 mkr större. Vi vet också att viss gränshandel även förekommer längre söderut än i Strömstad. Vi antar att denna handel i Tanum och Munkedal är 2% av motsvarande i Strömstad och att den i Torp/Uddevalla är 5% av nettoinflödena (det motsvarar i och med större enhetsköp ca var 40:e bil i Torp. Vår spontana uppfattning är att andelen är något högre). Med dessa förutsättningar fås en sammanställning av gränshandeln enligt följande: Bedömd gränshandel 1998-2004 Belopp i mkr 1998 1999 2000 2001 2002 2 003 2004 STRÖMSTAD 1042 1582 2096 2501 3208 3546 3455 TANUM 20 30 40 50 60 70 70 SOTENÄS MUNKEDAL 20 30 40 50 60 70 70 LYSEKIL UDDEVALLA 55 80 60 80 90 90 100 TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG Bosam+Tvåstad 1137 1722 2236 2681 3418 3776 3695 Sammanfattning Analysen innebär att den egentliga turismen, dvs. de som åker minst 10 mil eller övernattar, spenderar 3,1 mdr kronor på destinationerna inom området. Turisterna handlar för 1,6 mdr varav 0,1 mdr avser sprit och tobak. På sex år har turisternas handlande ökat med 0,5 mdr. Gränshandeln uppgår till i storleksordningen 3,7 mdr kronor. Den har ökat rekordartat med 2,6 mdr från 1,1 mdr 1998. Under 2004 minskade dock volymen med 0,1 mdr. Ett flertal bedömningar pekar på en fortsatt ökning för 2005 i och med kronans fortsatta försvagning, det nya köpcentrat vid Nordby och den nya Svinesundsbrons öppnande. - 121 -
SHOPPINGTURISM / FRITIDSBOENDE BILAGA 9 MORGONDAGENS SHOPPINGTURISM Konsumtionsutrymmet på 5 och 10 års sikt Världsturismen bedöms av världsturistorganisationen WTO att fortsätta att växa med genomsnittligt +4% per år fram till 2014. Europa antas ha något lägre tillväxttakt än övriga världen. Intressentorganisationen WTTC (ägs av de största turistföretagen) anger för Sveriges del en efterfrågetillväxt de närmaste 10 åren på +4,5% i genomsnitt per år. Inflödet utifrån bedöms öka med +6,5% per år. Om vi antar att tillväxten i reala termer kommer att vara +4% per då kommer turisternas inköp årliga inom det aktuella marknadsområdet att i dagens penningvärde öka med +22% efter fem år och med +48% efter 10 år. Det innebär att konsumtionsutrymmet som definieras av den ökade turismen beräknas till 1,95 mdr efter fem år och till 2,37 mdr efter 10 år. Det konsumtionsutrymme som gränshandeln skapar är i dagsläget hela 230% större än det som genereras av den egentliga turismen. Samtidigt är gränshandelns utrymme mycket mer svårbedömt. Det beror på en rad faktorer som påverkar prisrelationerna mellan Sverige och Norge. Den påverkas också av förändrad tillgänglighet och nya etableringar i konkurrerande lägen som i Töckfors (28.000 kvm) och i Eda. Bergviks köpcentrum utanför Karlstad får med ett nytt IKEA-varuhus och så småningom bättre väg ett mycket starkare konkurrensläge och norska Thongruppen inviger stor citygalleria i Karlstad. Med den utveckling som sker just nu verkar gränshandeln fortsätta öka på kort sikt och det finns inget i nuläget utöver den ökade konkurrensen som pekar på minskningar för Norra och Mellersta Bohusläns del. - 122 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 Bilaga 10. Handeln/Shoppingturismen som tillväxtmotor - 123 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 HANDEL OCH SHOPPINGTURISM SOM TILLVÄXTMOTOR I KOMMUN OCH REGION Delrapportsupplägg Denna delrapport bygger på de avsnitt i huvudrapporten vilka behandlar handelns utveckling, handels olika begrepp samt avsnitt om shoppingturism. Dock finns några specifika avsnitt i denna delrapport som är avsedda att öka förståelsen för de förutsättningar som gäller för handel och annan besöksintensiv näring. I denna delrapport kommer vi speciellt att ta upp: - effektivitetstal dvs hur många arbetstillfällen olika slag av handel genererar, vilka ytbehov olika slag av handel har, samt vilken omsättning som krävs för att handeln skall vara lönsam ur ett företagsekonomiskt perspektiv. - nyetablerade handelsverksamheters påverkan på liknande befintliga verksamheter - ett antal åskådningsexempel på detaljhandelsanläggningar som lyckats/misslyckats Inledning Att etablera stora centra och anläggningar har kommit att utvecklas till en påtaglig trend inom svensk handel och besöksintensiv näring. Många av de befintliga centra i landet har dessutom utvecklats vad avser yta och innehåll till mycket stora och ofta regionalt betydande anläggningar. I en sammanställning 4 6 av köpcentrum med en uthyrbar yta överstigande 3000 kvm finner vi att det år 2003 fanns 320 anläggningar klassade som köpcentrum i landet. Antalet har ökat under perioden 1995 2003 från 236 köpcentrum i sammanställningen till de 320 enheterna. Omsättningen i dessa anläggningar översteg 125 miljarder kronor (2003) och fördelningen vad avser ytstorlek var: Detaljhandelsyta 4 6 Köpcentrumkatalogen 2004/05-124 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 kvm Antal 40 001-19 20 001-40 000 36 10 001-20 000 77 7 501-10 000 40 5 001-7 500 50 3 000-5 000 98 320 Ett mycket stort antal köpcentrum förväntas öka sin storlek under de närmaste åren. I Stockholmsregionen talas det ibland i populärsammanhang om den s.k. +20 - klubben, dvs. att flera av de större köpcentrumen i regionen diskuterar utbyggnad med ca 20.000 kvm. I Göteborg finns startade eller planerade detaljhandelsprojekt på uppemot 200.000 kvm, exempelvis Partille nya centrum (Allum) 30.000 öppnar april 2006, Frölunda torg +26.000 kvm, Backaplan uppemot +50.000 kvm, samt Sisjön/Högsbo uppemot +50.000 kvm, fram till år 2010. Nyetablerade centra med en ambition om att nå en regional marknad är idag ofta mycket stora vad avser yta. Grovt kan sägas att för att erhålla en dragningskraft i en regional och även större marknad är minsta storlek ca 45 á 50.000 kvm handelsyta. Ofta är ytorna för handel och annan besöksintensiv näring över 70.000 kvm. Först vid denna storlek är centret så utbudsmässigt stark att det kan sägas dra besökare från en region. Vad avser externcentra är storleken mer varierande. Vi kan även konstatera att det skett en mindre förändring mellan år 2000 och 2003 avseende fördelningen av centrumtyp.. Fördelning efter centrumtyp Antal 2000 Antal 2003 Bostadsområdescentrum 33 30 Kommuncentrum 19 20 Stadsdelscentrum 23 23 Regioncentrum 26 24 Externcentrum 35 43 Storbutikscentrum 8 Handelsområden 26 35 Citygalleria 128 135 Temacentrum 3 2 293 320 I tabellen förekommer vissa omklassificeringar och med temacentrum avses Sky City, Arlanda och Heron City, Kungens kurva i Stockholm. - 125 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 Handelns utveckling i Sverige Omstrukturering av svensk detaljhandel 4 7 Svensk handel har genomgått en betydande omstrukturering under de senaste fyrtio åren. Vad som idag sker inom etablering, profilering m.m. är i huvudsak en följd av denna utveckling. Vad som i många fall kan konstateras är att olika koncept och centrumlösningar är barn av sin tid, dvs. utvecklas utifrån den marknadsefterfrågan som råder vid det aktuella etableringstillfället. En utveckling där utbud, storlek och andra besökskvaliteter utvecklas för att bättre stämma överens med den efterfrågan som gäller geografiskt och tidsmässigt. En marknadsplats måste ses i sitt sammanhang vad avser detaljhandelsutbudet. En marknadsplats lik till exempel dagens Ullared följer inte helt mönstren av ett traditionellt köpcentrum, även om det finns många likheter vad såväl avser uppbyggnad, utbudssammansättning som kundbeteenden. Som en följd av utvecklingen har kravet om tydlig profilering och etablering på rätt plats kommit att dominera diskussionen. Det är för olika detaljhandelsenheter idag mycket viktigt att ha en riktig profil, dvs. verksamhetsidé för att lyckas, t ex lågpris eller kvalitet. Goda exempel på sådan profilering är och har under många år varit IKEA, H & M, CityGross och OnOff (radio/tv). Profilering har även diskuterats för områden och stadskärnor. Externhandelsområden ges tydlig riktning mot lågpris t ex Knalleland i Borås och Ullared i Halland medan stadskärnor ges en mer allsidig inriktning t ex Jönköping där Östra centrum utgör den kommersiella delen av centrum och Västra centrum ges en tyngdpunkt kring kommunikation, kultur och kunskap (högskola och utbildning). Tillsammans skapar de östra och västra delarna av Jönköpings centrum en komplett stadskärna. Effektivitetsdata inom detaljhandeln I det inledande avsnittet presenterades antal köpcentrum i Sverige med uthyrningsbar yta över 3.000 kvm, fördelning efter ytstorlek samt fördelning efter centrumtyp. I detta avsnitt diskuteras en del andra nu gällande effektivitetsdata för handel och köpcentrum. Avsikten med avsnittet är att tillföra en faktabakgrund inför kommande exempel och re- 4 7 Dessa fakta har sammanställts ur information från Köpcentrumkatalogen 2004/05 (Centrumutveckling AB), Handeln i Göteborgsregionen (Göteborgs Köpmannaförbund), Handeln i Sverige 2005 (HUI), Kostnads- och effektivitetsdata (HUI) samt ett flertal studier i kommuner och regioner av ZÖK AB. - 126 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 sonemang. Bruttovinstmarginal Bruttovinstmarginal är den andel av omsättningen som kvarstår när leverantörer har ersatts för sina prestationer (normalt varukostnaden). Marginalerna har varit tämligen stabila under en längre tid men varierar naturligtvis med verksamheternas storlek, varukategorier mm. En vilja att påverka dagens bruttovinstmarginaler kan sägas driva utvecklingen inom EMV (Egna Märkes Varor) vilket är en tydlig förändring inom framförallt dagligvarusektorn. Tabell. Genomsnittlig bruttovinst i procent av omsättning i olika branscher. Bransch Bruttovinst i % Livsmedel upp till 23% Järnhandel 25-30% Möbelhandel, Fritidsvaruhandel, Radio och TV 30-35% Textil och beklädnad, Skor, El och belysning, Bok och papper 35-40% Blomsterhandel, Färg och parfym 40-45% Ur, optik och Guld över 50% Hotell och Restaurang 55-75% Redan en snabb granskning av tabellen ovan kan indikera den utveckling vi sett i landet under en längre tid. De verksamheter som finns med livsmedel som basutbud växer i syfte att procent skall bli mer i kronor. Det finns följaktligen en stark drivkraft att skapa stordriftsfördelar. Detta gäller även inom andra branscher som järnhandel, radio och TV mm. I andra branscher kan småskalighet fortfarande drivas lönsamt. Det finns anledning att fortsätta att följa denna utveckling vilken kommer att påverka storlek, utbud, lägesval och förutsättningar för samverkan och utveckling. Yteffektivitet Med yteffektivitet avses försäljning per kvadratmeter totalyta i verksamheten. Ett mått som på inget sätt anger verksamhetens lönsamhet men som kan utgöra en värdemätare av förmåga och prestation i olika lägen och med olika inriktning. Dagligvaruhandel har en betydligt större yteffektivitet än sällanköpsvaruhandeln genom sitt specifika utbud och konsumtionsbeteende. Det är vanligt att ange yteffektiviteten för den totala ytan. I en del statistikredovisningar förekommer begreppet yteffektivitet - 127 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 per kvadratmeter försäljningsyta, ett förhållandevis högre värde då lager, personalutrymmen med mera inte medräknas. Nedan redovisas i förhållande till totalytan. Då ny handel planeras och diskuteras är yteffektivitet en bra indikator för att få en övergripande aning om vad en etablering kommer att behöva i omsättning för att nå framgång. Ett annat användingsområde är att se om verksamheten ligger normalt till i förhållande till sina konkurrenter och verksamhetskollegor. Har verksamheten en yteffektivitet under den lägre intervallsgränsen kan det föreligga anledning att anta en svag marknad, brister i verksamhetens utbud, etc. YTEFFEKTIVITET SEK/KVM KR/KVM Livsmedel 35 000-90 000 Tobak och tidningar (obs inte spel) även kiosk 30 000 - Blomsterhandel 30 000-45 000 Bageri och konditori 30 000-55 000 Ur, optik och guld 40 000-70 000 Skor 15 000-25 000 Textil 15 000-30 000 Hemtextil 15 000 - Handskar och väskor 20 000 - Fritid 15 000-25 000 Radio och TV 18 000-35 000 Foto 35 000 - Bok och papper 25 000 - Färg och parfym 20 000 - Järn 12 000-35 000 Möbler och mattor 5 000-12 000 Belysning El och hushåll 35 000-55 000 Glas, porslin och husgeråd 15 000-25 000 Hotell och restaurang 10 000-40 000 Det är breda intervall angivna för vissa branscher. Yteffektiviteten är stark beroende av storlek och lägesfaktorer men också typ av sortiment inom den egna branschen. Den årligen återkommande kartläggningen av Handeln i Göteborgsregionen anger yteffektiviteten för olika handelsområden. I denna sammanställning kan vi utläsa att för blandad handel gäller att kommuncentra återfinns i intervallet 4 8 18.000 62.000 SEK per kvm, volymhandelscentra 20.000 36.000 SEK per kvm, större stadsdelscentra (inbyggda köpcentra t ex Frölunda torg) 24 47.000 SEK per kvm och mindre stadsdelscentra 4 8 Intervallen anger kronor per kvadratmeter i 2004 års penningvärde. - 128 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 15.000 41.000 SEK per kvm. I de fall vi noterar den högre intervallsgränsen handklar det vanligen om centrum med en hög andel dagligvaruförsäljning. Några andra slutsatser som kan dras ur sammanställningar över yteffektivitet är att: - Andelen dagligvaruhandel påverkar starkt. Hög andel ger högre yteffektivitet i det aktuella centret. - Små lokala centra är ofta dominerade av dagligvaror. - Såväl yteffektivitet som bruttovinstmarginaler är relativt stabila över tiden. Ytstorleken varierar och avgör i många fall utvecklingen. Har och kan även påverkas av sortimentsförändringar i verksamheter och i enskilda enheter. Omsättning per anställd Detaljhandeln är en av landets största sysselsättningsområden. Det är därför naturligt i många falla att sysselsättningsargumentet förs fram i samband med etableringsdiskussioner. Vad som kan konstateras över tiden är att handeln har, likt de flesta sysselsättningsområden, blivit allt mer effektiv. Större köpcentra sysselsätter idag en stort antal personer. Detta såväl i direkt butiksarbete men även för att sköta underhåll och andra nödvändiga funktioner. Tabellen nedan visar ett urval branscher och försäljning per anställd. Kartläggningen Handeln i Göteborgsregionen visar att omsättningen per anställd inom dagligvaruhandeln 2004 varierade mellan 1,3 miljoner SEK och drygt 6 miljoner SEK. De lägre siffrorna finns generellt hos de små butikerna medan de högre siffrorna återfinns hos de stora butikerna. Mönstret är detsamma för sällanköpsvaruhandel, men här varierar omsättningen per anställd mellan knappt 700.000 SEK och 4 miljoner SEK. Nedanstående tabell är hämtad från Kostnads- och effektivitetsdata 2001-129 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 OMSÄTTNING PER ANSTÄLLD MILJONER SEK Livsmedel 1,0-3,0 Tobak och tidningar (obs inte spel) även kiosk 0,7-1,0 Blomsterhandel 0,7-1,2 Bageri och konditori 0,5-0,7 Ur, optik och guld 0,7-1,4 Skor 0,8-1,4 Textil 0,8-1,8 Hemtextil 0,9-1,1 Handskar och väskor 0,8-1,0 Fritid 0,9-1,9 Radio och TV 0,9-2,0 Foto 1,0-1,5 Bok och papper 0,9-1,2 Färg och parfym 0,8-1,0 Järn 0,9-2,5 Möbler och mattor 1,3-1,8 Belysning El och hushåll 0,7-1,3 Glas, porslin och husgeråd 0,8-1,2 Hotell och restaurang 0,6-0,9 Som synes visar tabellen lägre omsättning per anställd än den som tidigare redovisas för Göteborgsregionen. En förklaring till detta är att tabellen bygger på en spridning av enheter över landet och att Göteborg i en sådan jämförelse har en bättre utveckling och detaljhandelssituation än övriga landet. Detta gäller då främst det högre intervallet. Gö-teborgsregionens handel är expansiv och i många avseende jämförelsevis mycket effektiv Att ta med från effektivitetsdata! Det finns några sammanfattande slutsatser som kan göras ur den faktabeskrivning som redovisats ovan och vilken ligger till grund för kommande diskussioner om olika centra. - En verksamhet strävar idag efter att söka vara unik i marknaden i syfte att attrahera kunder. - Bruttovinstmarginalen och dess i huvudsak mycket stabila nivå är en orsak till att det inom en del detaljhandelsbranscher finns en drivkraft att öka omsättningen. Procent måste omvandlas till fler kronor. Detta innebär också att vissa detaljhandelsbranscher allt mer strävar efter att öka effektiviteten i form av försäljning per ytenhet och försäljningen per anställd. - Handel och besöksintensiv näring är betydande sysselsättningsområden i en kommun och region. Många sysselsätts i den direkta handeln men - 130 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 också i olika kringfunktioner. Lokalt finns det därför grund för sysselsättningsargument i samband med etableringsdiskussioner. En generell kundbeskrivning 49 Kunderna är alltid viktiga att belysa i samband med etablerings- och lokaliseringsfrågor. För en framgångsrik etablering och utveckling är analysen av kund och besöksbeteende närmast avgörande. Beskrivningen bör ta hänsyn till olika kunders beteenden. Ett sätt att beskriva kunder är att diskutera i termer av målbesökande, bekvämlighetsbesökande och spontanbesökande. Samtliga dessa beteenden kan anses ligga nära de definitioner som gäller av turist och turism. Detta sätt att beskriva kundbeteenden har i ett flertal studier använts för att skatta försäljning till de besökare som är kopplade till vägnätet, dvs. vägens kunder. Dessa kunder skiljer sig något från den direkta lokala marknaden vilken återfinns nära utbudet. Den lokala marknaden har som naturlig inköpskälla de verksamheter som finns i det egna området, t ex de som bor granne med t ex ett större köpcentrum har ingen direkt anledning att välja tätorten för inköp av dagligvaror. Vanligen är den lokala marknadens beteende och storlek avgörande för en lokalisering. Det är denna kund som primärt utgör basen för verksamheten. Andra kunder måste sökas och attraheras på längre avstånd i konkurrens med regionens övriga, ofta starka utbud. Den målbesökande kunden kan vid marknadsanalystillfället ofta jämställas med kunder i den lokala marknaden. Kundlojaliteten är ofta uttalad och kunden gör frekventa besök. En målbesökande kund har vid ett tidigt tillfälle bestämt sig för ett besök. Avstånd och ansträngning är av mindre betydelse. Bekvämlighetsbesökande kunder är medvetna om utbudets existens och anser att det är smidigt och bekvämt att besöka detta. Exempel på denna typ av kunder kan vara pendlare som frekvent passerar och kunder som funnit att tillgängligheten är god. Denna kategori besökare är ofta beroende av goda trafiklösningar. Ett nyckelord är bekvämt. Den tredje kategorin att diskutera är den s.k. spontanbesökande kunden. Denna kund kan passera, upptäcka utbudet och med ett ögonblicks varsel bestämma sig för besök. Fjärrverkan är viktig tillsammans med trafik- och tillgänglighetslösningar som underlättar detta kundbeteende. 4 9 Se även avsnittet Polarisering-Konsumtionsmönster bilaga 4. - 131 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 Analysen av kundstrukturen kan utgå från en beskrivning av olika kundbeteende enligt ovan. Lokaliseringar med liten egen lokal närmarknad är beroende av ett framgångsrikt arbete att locka målbesökare från regionen. Några erfarenhetsmässiga tumregler i samband med detaljhandelsetableringsbeslut Av den diskussion som förts ovan och de studier som ligger bakom de modeller som har starka företräden inom svensk detaljhandel och besöksintensiv näring kan vi skapa några generella tumregler för dagens köpcentrum. Tumregler som bygger på de senaste fyra decenniernas utveckling inom svensk handel. - Det räcker inte med att vara stor till ytan för att skapa sig en position i marknaden. För externhandel i form av externa köpcentrum (t ex Kista centrum, Frölunda Torg, Jägersro) gäller dock att de sällan är under 15 000 uthyrbar yta. Vanligen är dessa etableringar över 30.000 (de större är idag över 50.000) för att vara attraktiva i marknaden. - En stormarknad har normalt ett mycket begränsat upptagningsområde. En stormarknad drar vanligen 80 % av sina besökare (och oftast mer av sin försäljning) inom en radie om 20 km. Restiden är då max 20-30 minuter. Det visar sig även att de nya konceptanläggningarna har denna dragningskraft. T ex redovisade Heron City (en temaanläggning med biografer, restauranger och tänkt handel invid Kungens Kurva i Stockholm) att deras besökare till 72 % kom inom en radie om 20 km. Detta var närmast en besvikelse för anläggningens företrädare som hade tänkt sig hela stockholmsregionen som upptagningsområde. - Vanligen är turisternas andel begränsad i normala köpcentrumanläggningar (5 25 %). - Tillgänglighet måste vata god och externhandel som har ett stort bilberoende har vanligen behov av 70 90 parkeringsplatser per 1000 kvm verksamhetsyta. - En stormarknad har vanligen 24.000 28.000 artiklar. Inom t ex dagligvaror är det normalt med 6.000 9.000 artiklar och de nya koncepten inom lågpris (Lidl och Netto) diskuterar ett sortiment om ca 1.000 1.500 artiklar. - De i den svenska marknaden välkända kedjeföretagen har egna tydliga tumregler för sina etableringar. Det är närmast osannolikt att idag t ex H & M etablerar sig i orter under 50.000 invånare. Även andra kedjeföretag har denna typ av storleksregel. Under senare år är det egentligen endast Dressman och Lindex inom konfektion som gjort avsteg från regeln om ortstorlek och etablerat verksamheter i t ex - 132 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 Karlshamn och Åmål, Tidaholm dvs. orter med en befolkning om lägst 12-14.000 invånare. - Ofta gäller även att det råder en följa John-regel, dvs. om en större kedja väljer att etablera sig på en ort eller ett köpcentrum finns viss möjlighet att även någon av de övriga konkurrenterna inom branschområdet följer efter. - Dagligvaror köper vi som konsumenter nära bostaden, sällanköpsvaror kan vi resa för att köpa. - En arbetsplats är värd 10 30 % av en fast boende vad avser konsumtion. Dvs. vi köper en begränsad mängd nära arbetet eller fritidshuset. T u r i s m Turismen i norra Bohuslän behandlas utförligt i annan delrapport 5 0. Syftet med beskrivning i följande avsnitt är att vara en brygga mellan handelsavsnittet ovan och en diskussion kring shoppingturism. Turistdelegationen har i en studie 5 1 påvisat att 42 % av landets nära 130.000 anställda inom turism var anställda inom hotell- och restaurangbranschen och den näst största var varuhandeln med nära 22 %. Studier visar också att turister från Norge dominerar statistiken. En utländsk besökare som övernattar spenderar enligt IBIS 5 2 626 kronor per dag. Affärsresenärer spenderar 1.000 kronor medan fritidsresenären spenderar drygt 400 kronor. Det kan finnas anledning att definiera vissa begrepp 5 3, vanligt förekommande, när det gäller turism. Turism Turist Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin egen vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer och andra syften. Turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket. 5 0 5 1 5 2 5 3 Se bilaga 9 Fakta om svensk turism 2005 IBIS är en undersökning om Inkommande besökare i Sverige, 13 000 intervjuer per år gjorda vid 11 stora gränspassager. Begreppen definieras av Turistdelegationen och är en sammanställning över flera av de aktörers definitioner som idag förekommer - 133 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 Besökare Begreppet besökare är grundläggande i hela systemet för turiststatistik och ansluter till definitionen av begreppet turism. Tre krav ställs för att en resenär skall kunna räknas som besökare: - Resan skall gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Exkluderar regelbundna pendlingsresor, dvs. resor till och från hemmet för arbete och studier. - Den sammanhängande vistelsetiden på platsen för besöket skall vara högst ett år. Längre vistelsetid är bosättning. - Huvudsyftet med resan ska vara annat än att utöva lönearbete som betalas av någon på platsen. Exkluderar arbetsmigration. När det gäller att diskutera trender inom handel och besöksintensiv näring kan vi finna några olika huvudsakliga övergripande affärsidéer. En stark riktning för köpcentrum är att följa konceptet Shopping, eating and fun. Våra traditionella köpcentrum följer i huvudsak denna inriktning. Handel har i dessa centra stöd av restauranger och nöjesaktiviteter. En annan inriktning är leasure, pleasure and entertainment. Här är tyngdpunkten i utbudet kopplat till nöje och handel och annan service skall ses som stödjande komplement. Exempel på denna typ av anläggning är Liseberg men även Universeum. En sammanställning över Sveriges mest besökta resmål och sevärdheter visas i tabellen nedan. Observera att denna lista inte innefattar de resmål som kan klassificeras som shoppingturism, dvs. när handel är den stora dragaren för besök. Här ser vi exempel som Ullared 5 4 i Falkenbergs kommun, vilka har fler antal besökare än för Liseberg som toppar listan nedan. 5 4 Gekås i Ullared redovisade 2003 totalt 3,3 miljoner besökare - 134 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 I en studie 5 5 kring turismens betydelse konstateras att för en region skall utvecklas till ett attraktivt resmål krävs följande: - Attraktioner göra Något som drar turister till regionen (till exempel friluftsaktiviteter och shopping) 5 5 Turismens betydelse en studie av Glasriket, Idre fjäll och Icehotel, Turistdelegationen mars 2004 sidan 12-135 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 - Serviceutbud bo, äta - Kommunikationer resa - Informationsmöjligheter Logimöjligheter, restauranger Vägar och andra transportmöjligheter Försäljningskontor, turistbyråer. Det är just det första kriteriet som gör att vi nu osökt kommer in på nästa avsnitt vilket behandlar shoppingturism. Shoppingturism Shoppingturism har kommit att bli en betydande aktivitet i Sverige såväl som i andra länder. Flera studier markerar den viktiga turistupplevelsen att shoppa. Beräkningar visar på att turisterna svarar för ca 10 % av den totala handeln i Sverige och 25 % av turisternas totala utlägg i samband med vistelsen i landet. Studierna är också samstämmiga i sina utsagor om att shoppingturismen kommer att öka i betydelse i framtiden. Många regioner är redan idag starkt beroende av denna näring I följande avsnitt ges ett antal exempel på starka besöksmål och dess effekter på omlandet. - 136 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 KOMMUNAL KONTRA REGIONAL TILLVÄXT När det gäller att studera handelns utveckling i regioner finns det anledning att betrakta hur handelsindex i en region fördelas. Grovt kan sägas att kommunen mycket väl kan uppnå en stark egen tillväxt via etablerandet av en betydande anläggning för handel och annan besöksnäring. En detaljhandelsetablering i Håby 5 6 kan innebära följande positiva data: - en försäljning om blandat utbud om 1,5 miljarder SEK - 800 1000 personer i sysselsättning - en nästan femfaldig ökning av kommunens detaljhandelsförsäljning Ur ett strikt kommunperspektiv kan en sådan etablering därför betyda mycket. Ur ett regionalt perspektiv är det inte riktigt lika enkelt att bedöma ett positivt tillskott. Undantaget är naturligtvis bla Gekås i Ullared. En detaljhandelsetablering som idag måste betraktas som ett fenomen och som är mycket svår att upprepa. Naturligtvis utgör även Strömstad ett exempel som sticker ut. Här bygger dock framgången på effekten av Norgemarknaden med dess drivkrafter som bakomliggande orsakssammanhang. Nedan följer en del exempel på starka besöksmål och dess effekter i omlandet. Ullared ett svenskt marknadsfenomen 57 I Falkenbergs kommun bor idag drygt 38 000 invånare och den absoluta centralorten i kommunen är Falkenberg. I Ullared bor drygt 800 personer. Infrastrukturen och därigenom avståndet till större marknadsunderlag är stora. Ullared ligger en bra bit från vad vi normalt idag ser som allfartsvägar. Avstånden till de större befolkningscentra i kommunen och regionen är 35 km till Falkenberg, 38 km till Varberg, 103 km till Göteborg och 116 km till Halmstad. Vägstandarden är dålig. Gekås utveckling är exceptionell och unik i en svensk, men även internationell jämförelse. Det har sedan den dag då Gekås blev känt i marknaden gjorts ett antal försök att återskapa konceptet på andra platser (t ex Köpstaden i Skara) utan att lyckas. 5 6 Se bilaga 12 5 7 Rapport Ullared som marknadsplats, Martin Öberg, år 2002-137 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 När Gekås bildades 1963 bedrevs verksamheten i en liten lokal (enligt myten 150 kvm) i Ullared. Verksamheten fick under 1980-talet en stor marknadskännedom och ett starkt genomslag. När Göran Karlsson sålde samtliga aktier till Gekås nuvarande ägare 1991 var försäljningen 600 mkr. Sedan 1991 har verksamheten expanderat och 2004 omsatte Gekås nästan 1,9 miljarder kronor. Vinst nästa 100 miljoner kronor. Följande verksamhetsbeskrivning har hämtats ur beskrivningar av dagens Gekås: Affärsidé: Sälja kvalitetsprodukter till det lägsta priset i marknaden. Sortimentet utgörs av varugrupperna konfektion/hemtextil (50)%, kem/livs (25), hemelektronik, husgeråd, present, fritid, leksaker (25%). Sortimentet har utvecklats betydligt under det senaste decenniet. Antal anställda: 875 Antal årsbesökare: ca 3.300.000 (motsvarande ca 9.000 i snitt per dag) Besöksrekord: 24.700 kunder på en dag Varje vecka omsätts varuhuset 2,5 gånger Antal kassor: 63 (1 kund/1,5 sekunder som mest) Butiksyta: 20.000 kvm Upptagningsområde Gekås har via marknadsundersökningar konstaterat att de har ett upptagningsområde för kunder som sträcker sig över hela Sverige, Danmark, Norra Tyskland, Norra Polen och de Baltiska staterna. Resandet till Ullared är stort. Ca hälften av kunderna åker mer än 16 mil enkel resa (enligt - 138 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 uppgift ökar detta avstånd till 21 mil enkel resa under sommaren). Tidigare har poängterats behov av stora marknadsområden då en normal stormarknad i huvudsak finner sin kund inom en radie om 20 km. Under högsäsong är antalet besökande personbilar ca 4 000 per dag och antalet bussar ca 30 stycken per dag. Under samma period besöks Gekås kundcamping av ca 1000 nattgäster per dygn. Med besökstal om 3,6 miljoner besökare årligen är Gekås en mycket stor anläggning med svenska mått mätt. Besökstalen är väl i storleksordning med de stora externhandelscentra som finns i landet t ex Väla i Helsingborg, Center Syd i Löddeköpinge m fl. Anläggningar som geografiskt är betydligt mer väletablerade i förhållande till infrastruktur och marknadsområde. Kunder Gekås kunder är i huvudsak i åldrarna 31 60 år (ca 65 %) och endast 10 % av besökarna säger att hushållet är singelhushåll (dvs. en person). Detta styrker antagande om att det är aktiva familjer/hushåll som utgör kunden. Samtidigt visar undersökningarna att det är medelinkomsttagare och över som utgör den huvudsakliga kunden. Motsvarande sammansättning har redovisats av andra verksamheter och etableringar i landet. Myten om att lågpriskunden är en låginkomstkund kan därför en gång för alla avskrivas. En kundkorg som lämnar Gekås lokaler har ett värde av 2 600 kr i genomsnitt enligt marknadsundersökningar. Detta skall jämföras med de normala värden om 500 700 kr som vanligen mäts i anslutning till stormarknader och centra i landet. Marknadsföring Gekås anger starkt i sin strategiska beskrivning att de inte arbetar med traditionell marknadsföringsstrategi. Studiebesök, positiv uppmärksamhet i media och s.k. word-of-mouth är starka kommunikationskanaler. I sitt närområde har under senare år en kraftig expansion av verksamheter förekommit. Starka och välkända svenska kedjeföretag har etablerats t ex H & M, ICA Supermar-ket, Net-on-net och HK Factory outlet. Dessutom ett antal mindre välkända detaljhandelsföretag Regional påverkan Gekås i Ullared är som påtalats ett nationellt fenomen. En av landets absolut starkaste besöksmål och en dragningskraft långt över vad som är normalt för shopping. - 139 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 Detaljhandelsindex Dagligvaror Sällanköpsvaror Kungsbacka 99 81 Varberg 107 100 Mark 84 83 Svenljunga 89 33 Falkenberg 173 284 Hylte 88 46 Halmstad 105 109 Gislaved 87 63 Laholm 93 50 Tabellen indikerar att det föreligger en stor påverkan på främst sällanköpsvarusidan. Vid en närmare analys av de aktuella kommunerna visar det sig dock att de små kommunerna tappar en relativt sett normal andel inom sällanköp och att andra kommuner klarar sig mycket väl. I norr drar Göteborg med sitt starka utbud men Kungsbacka är av tradition en stark handelsort och i söder utgör Halmstad en stark utbudsplats. Av siffrorna kan vi inte dra slutsatsen att Gekås skulle utgöra ett hot mot andra kommuner i nuvarande utformning. Vi kan även notera att utbudet i Ullared främst handlar om just sällanköpsvaror vilket tenderar att attrahera besökare från stora avstånd. Dagligvaruutbudet i Ullared är mer begränsat om än mer starkare än motsvarande orter i landet. Varför fungerar Ullared? Gekås i Ullared har under flera decennier behållit och stärkt sin förmåga att genom en unik idé attrahera besökare över mycket stora avstånd. Erbjudandet har och är att erbjuda bra utbud till, för kunden, mycket lockande priser. Ägarskiften såväl som om- och tillbyggnader har passerat utan att den grundläggande verksamhetsidén har urholkats. Gekås i Ullared har dessutom genom åren lyckats att bygga en myt kring verk-samheten vilket attraherar mycket långväga besökare och skapat en marknadsposition som omfattar norden och nordeuropa. Ullared är en stark dragare till kommunen och regionen. En av hörnpelarna i imagen är att dom bara finns på ett ställe. Nordvästra Skåne 58 Skåneregionen är en expansiv del av landet. I närhet till Ängelholms kommun finns flera starka och betydande detaljhandelscentra med några av landets ledande detaljhandelsföretag inom sina områden. Bland annat så är City Gross i Hyllinge fortfarande landets största dagligvarubutik med en försäljning 2003 på totalt 712 miljoner kronor (varav dagligvaror svarade 5 8 Diagnos handel och besöksintensiv verksamhet i Ängelholms kommun, Martin Öberg, juni 2004-140 -
HANDELN/SHOPPINGTURISMEN SOM TILLVÄXTMOTOR BILAGA 10 för 652 mkr). Detta på en försäljningsyta om 6.500 kvadratmeter vilket ger en mycket hög yteffektivitet. En annan attraktiv och stark marknadsplats är Väla i Helsingborg. När vi studerar Ängelholms kommuns index för senaste mätperiod framträder bilden av en handel i viss balans. Dagligvaruindex var år 2003, 98 % och sällanköpsvaruindex 83 %. Nivåer som är godtagbara och där förhållandet i en jämförelse med andra orter och kommuner i landet med motsvarande regional struktur är likvärdig. Med de starka enheter som finns inom regionens dagligvarusektor så hade det dock varit naturligt med ett dagligvaruindex som klart översteg 100% dvs. ett inflöde från närliggande kommuner och förbipasserande. Med den relativa närheten till Hyllinge ges dock den nuvarande nivån en förklaring. För att närmare klargöra utvecklingen måste vi gå tillbaka ett tiotal år och studera de trender som gäller. Det är då även av betydelse hur närliggande grannkommuner i regionen utvecklas. Diagrammet visar att det föreligger en negativ trend för Ängelholm under de senaste åren. Kommunen har från de år med stort inflöde av konsumtionskraft inom dagligvaruområdet, i rask takt tappat attraktion. Diagrammet visar även att denna trend förklaras av den mycket starka expansion och dragningskraft som utvecklats i Åstorp (City Gross i Hyllinge). Grovt kan konstateras att alla kommuner tappar till Hyllinge och följer den negativa trenden för det egna indexet. De omfattande etableringarna i Hyllingen inom främst dagligvaruområdet men under senare år även vad avser sällanköpsvaror har inneburit en förskjutningar i handeln. Indextalen för - 141 -