Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28



Relevanta dokument
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Innehållet i Snomed CT en översikt

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Strukturering av fritext

Tillämpningsanvisningar

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Slutrapport från terminologibindningsprojektet

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

NI 2015:1 Kort introduktion

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg mars 2009 Elmia Jönköping

Dödsbevis och dödsorsaksintyg

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Snomed CT. Mikael Nyström Hälsoinformatik, Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Major Release 3.1. Vad innebär Major Release 3.1 för svenska användare?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Sammanhållen vaccinationsinformation

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun

Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Introduktion till nationell informationsstruktur

Medicinsk Informatik VT 2006

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Introduktion till nationell informationsstruktur

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster

Metod för mappning till Snomed CT

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Informationsteknologi (vårdgivare nivå C)

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Övertagande av patient från annan enhet

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) Kan inte mappas till till Snomed CT

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

SOC1ALSTYRELSEN

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

NYA OCH FÖRÄNDRADE ENTITETER OCH OBJEKT...

Program. Öppet hus. 17 oktober 2015 kl. 10:00-14:00

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Introduktion till Äldre

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp

NKRR. Regelskrivning i praktiken

kroppsliga reaktioner Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Registerbaserade PROM-studier

Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1

Barnmorskeprogram, 90 hp

Vaccinering av barn mot pneumokocker?

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte

Transkript:

Terminologibindning Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen 2010-09-28

Hur ska detta representeras? Patienten har malignt melanom. Han opereras och melanomet tas bort. Efter operationen tillstöter en sårinfektion.

3

Beskrivet enbart med terminologi Nationellt fackspråk för vård och omsorg Melanom Sjukdom Begrepp Infektion Kirurgisk åtgärd Excision Beskrivet med samma terminologi inbäddad i en informationsstruktur identifikation Information som saknas: Patientidentifikation Tidpunkter Sambandet mellan excisionen och infektionen Patient Melanom Excision har sjukdom får behandling tidpunkt Infektion komplikation

Terminologi Terminologilösningar föredras Område med alternativa lösningar Lösningar inom informationsmodellen föredras Informationsmodell Sjukdomar, åtgärder, läkemedel, anatomi etc T ex avgränsningar med avseende på postkoordinering T ex sammanhangsberoende information T ex grupperade registreringar med avseende på tid Datum, platser, identiteter för patienter och personal m fl Idé: David Markwell NHS

Problem Utvecklingen av informationsmodeller och terminologier har till stor del skett oberoende av varandra Informatikerna och terminologerna saknar till viss del kunskap om varandras områden Samma förhållande kan representeras på flera olika sätt - överlappning mellan informationsmodell och terminologi Risk för bristande enhetlighet - kommunikation och återanvändning av information försvåras eller omintetgörs

Det är en grov förenkling att tro att det kommer att fungera om element från en terminologi bara läggs in i en informationsmodell. Det behövs en speciell process, terminologibindning, för att specificera hur man skapar en länk mellan terminologin och informationsmodellen; hur de båda interagerar.

Återanvändningsbehoven styr En datorjournal ska kunna ge exakta och effektiva svar på relevanta frågor Vi dokumenterar för att senare återanvända informationen Sättet på vilket den kliniska informationen representeras ska styras av vad informationen ska användas till vilken svarsprecision som behövs hur snabbt och effektivt systemet ska svara

Något gemensamt förhållningssätt finns inte inom detta område. Det pågår terminologibindningsprojekt i andra länder, till exempel England, men till följd av att informationsmodellernas utformning skiljer sig åt, kan inte resultatet från dessa arbeten enkelt överföras till oss.

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt

Begrepp och kod Nationellt fackspråk för vård och omsorg SNOMED CT-begreppet representeras av en kod SNOMED CT-koden för femurfraktur (71620000) representerar betydelsen ett brott på lårbenet Beroende på var i journalen denna kod finns kan den ha olika betydelser, till exempel: Patienten har ett lårbensbrott (just nu) Patienten har haft ett lårbensbrott (tidigare) Patienten misstänks ha ett lårbensbrott Patientens mor har haft ett lårbensbrott

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (1) En checklista med rubriken familjeanamnes innehåller boxar för olika sjukdomar. Lagringen sker genom att sjukdomskoder populerar ett fält för attributet Familjens sjukhistoria som tillhör informationsmodellen.

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (2) Ett avsnitt där man kan välja mellan olika sjukdomar Ett avsnitt innehåller olika alternativ för att precisera förekomst/närvaro Vidare finns ett avsnitt där man kan specificera vilken familjemedlem det gäller Lagringen sker genom att informationsmodellen innehåller klassen Familjeanamnes som har ett antal attribut: sjukdom, förekomst/närvaro och familjemedlem.

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (3) Begreppet Patientens bror har astma uttrycks med ett post-koordinerat uttryck: 413350009 fynd som rör specifikt sammanhang : { 246090004 associerat fynd = 195967001 astma, 408732007 förhållande till föremål för information = 70924004 bror } Lagring sker genom att uttrycket lagras i fältet som tillhör attributet Sjukdomar i klassen Sjukhistoria

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (4) Risk för dubbeltydighet Exempel: Negationer Negation kan utryckas genom attribut i informationsmodellen SNOMED CT:s kontextmodell kan uttrycka negation genom känt frånvarande Vad betyder dubbelrepresentation av negation (för en dator)? För att undvika missförstånd måste det finnas tydliga regler bland annat för hur negationer ska representeras

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (5) Specificiteten skiljer sig mellan informationsmodell och terminologi SNOMED CT skiljer till exempel mellan Direkt och indirekt plats för åtgärd Exempel: avlägsnande av sten i urinblåsan ÄR EN åtgärd på urinblåsan ÄR ETT avlägsnande av urinvägssten METOD avlägsnande, aktivitet DIREKT INVOLVERAD MORFOLOGISK STRUKTUR sten INDIREKT PLATS FÖR ÅTGÄRD urinblåsa struktur

Information med samma betydelse kan representeras på olika sätt (6) Specificiteten skiljer sig mellan informationsmodell och terminologi SNOMED CT skiljer även mellan Normala och onormala strukturer Exempel: tibiafraktur ÄR EN skada på tibia (kroppsstruktur) ÄR EN fraktur i nedre extremitet (morfologiskt avvikande struktur) ASSOCIERAD MORFOLOGI fraktur (morfologiskt avvikande struktur) FYNDPLATS tibia, struktur (kroppsstruktur)

Informationsmodellens granularitet (1) Begreppen binds till olika attribut 271807003 hudutslag 5742000 hud på underarm, struktur 777100 vänster 255604002 mild 333621002 vaccin mot stelkramp

Informationsmodellens granularitet (2) Ett uttryck binds till ett attribut 413350009 fynd som rör specifikt sammanhang : { 246090004 associerat fynd = ( 271807003 hudutslag : 363698007 fyndplats = 5742000 hud på underarm, struktur, 272741003 lateralitet = 7771000 vänster, 246112005 svårighetsgrad = 255604002 mild, 246075003 kausativt agens = 333621002 vaccin mot stelkramp

Konklusioner 1. Återanvändningsbehoven styr hur terminologibindningen utformas 2. Informationsmodellen måste anpassas till terminologin och vice versa 3. Specificitetsskillnader mellan modell och terminologi måste beaktas i terminologibindningsarbetet 4. Vid återanvändning kan man missa information om den representeras med olika strukturterminologikombinationer. För att undvika detta måste det finnas ett regelverk som beskriver vilken/vilka kombination(er) som är tillåten/tillåtna 5. Vid val av lösning måste man även ta hänsyn till det sätt på vilket data fångas möjligheterna att realisera komplexa lösningar påverkas av kompetensnivån de olika alternativens resursförbrukning

Terminologibindning Länkning mellan ett element i en informationsmodell och en komponent i en terminologi Element i en informationsmodell = ett attribut, en klass eller samling av relaterade attribut/klasser i en informationsmodell Komponent i en terminologi = en kod eller en uppsättning av koder, ett post-koordinerat uttryck eller en uppsättning av post-koordinerade uttryck

Sammanlänkning mellan en kod i en terminologi och en del i en informationsmodell Exempel: sammanlänkning av åtgärden Spirometri i Snomed CT med attributet Aktivitetskod i klassen Aktivitet i V-TIM INFORMATIONSMODELL KLASS AKTIVITET Aktivitetskod TERMINOLOGI Spirometri

Sammanlänkning mellan flera koder i en terminologi och en del i en informationsmodell Exempel: sammanlänkning av begreppet Spirometri och dess underordnade begrepp med attributet Aktivitetskod i klassen Aktivitet i V-TIM spirometri spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter antigenexponering spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter fysisk aktivitet spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter kall luft spirometri med förlängd utvärdering av bronkospasm efter metakolin spirometri med förlängd utvärdering efter bronkdilatation för bronkospasm spirometri, differentialventilation och syreförbrukning spirometrireversibilitet spirometriscreening öppen spirometri

Terminfoprojektet (Using SNOMED CT in HL7 Version 3; Implementation Guide, Release 1.5) Startade 2004 på initiativ av NASA Resulterade 2007 i ett dokument som ger råd för användning av SNOMED CT tillsammans med HL7 V3 Senaste revisionen 2009 Edward Cheetham. NHS Connecting for Health; Project Leader & Principal Contributor Robert H. Dolin. MD Kaiser Permanente; Principal Contributor David Markwell. MB BS The Clinical Information Consultancy Ltd; Principal Contributor & Editor

Terminfoprojektets betydelse Det första försöket att beskriva gränssnittet mellan informationsmodell, i detta fallet HL7 RIM, och SNOMED CT identifierade overlaps (överlappningar) rekommendationer för hur överlappningar ska hanteras Utgör en naturlig startpunkt för kommande arbete

Den kliniska informationens standardisering arbetsfördelningen i Sverige Socialstyrelsens domän Nationell Informationsstruktur (NI) och terminologisystem framförallt SNOMED CT Arkitekturledningens domän Modeller för representation till exempel ISO/EN 13606, openehr RM, V-TIM, referensarketyper Gemensamt arbetsområde för Arkitekturledningen och Socialstyrelsen Terminologibindning - överenskommelser för hur data ska representeras utifrån modeller och terminologisystem

Aktuellt terminologibindningsarbete på nationell nivå Analys av hur terminologibindningslösningar påverkar möjligheterna till återanvändning hur och i vilken utsträckning postkoordinering ska kunna användas om SNOMED CT:s attribut för begreppsmodellen kan användas vid uppbyggnaden av strukturen i referensarketyperna