Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030



Relevanta dokument
Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

BEFOLKNINGS- PROGNOS

Befolkningsplan Trelleborgs kommun

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Skånes befolkningsprognos

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Boendeplan för Skellefteå kommun

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Jämförelser regional utveckling

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

1. INLEDNING :1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD :2 Flyttmönster...

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

ARBETSMARKNAD I GRUVORTER MED SKELLEFTEÅ SOM EXEMPEL

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg Rapport 2013:3

Befolkningsprognos

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

BoPM Boendeplanering

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Matchning och kompetensförsörjning

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Perspektiv Helsingborg

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Sundsvall och omvärlden

Planeringstal för befolkningsutvecklingen

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Regionala obalanser. Korpi, Martin. - ett demografiskt perspektiv

Företagens betydelse i Hörby. Medlemsföretaget Järna Rosor

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare

Företagens betydelse i Motala. Medlemsföretaget Järna Rosor

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Företagens betydelse i Härjedalen. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Uddevalla. Medlemsföretaget Järna Rosor

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Barns och ungdomars flyttningar

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016

Befolkningsutveckling

med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Budget och planer för år

Företagens betydelse i Ockelbo. Medlemsföretaget Järna Rosor

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Företagens betydelse i Habo. Medlemsföretaget Järna Rosor

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

OKTOBER Förutsättningar, drivkrafter och effekter. Nyköping Östgötalänken AB

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

Befolkningsprognos

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Kronobergs län

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Alternativa regionbildningar

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Företagens betydelse i Lycksele. Medlemsföretaget Järna Rosor

Transkript:

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07

- 1

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [2015] Grafisk form Pangea design ISBN anges här i förekommande fall www.gavle.se 2

Sammanfattning Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att ställningstagandet kring planeringsfolkmängd i år görs för år 2030, och att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 111 000 invånare år 2030. Det innebär en oförändrad planeringsfolkmängd jämfört med den beslutade vid översynen 2014. En utgångspunkt för framtidsbedömningarna är de befolkningsframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige. Östra Mellansverige utgörs av Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. Scenariot är att Stockholmsregionens utveckling hämmas av ett otillräckligt byggande, vilket samtidigt påverkar utvecklingsförutsättningarna för angränsande lokala arbets- /bostadsmarknader i Östra Mellansverige. Det gäller inte minst Gävle med sitt gynnsamma geografiska läge, med god tillgänglighet till en vidgad arbetsmarknad och ett utvecklat boendealternativ i en attraktiv livsmiljö. Gävles utbyte med Stockholm-Uppsalaregionen har utvecklats starkt efter millennieskiftet. Med förbättrade förutsättningar för arbetspendling och godstransporter kommer utbytet att fortlöpande förstärkas. Expansionsmöjligheter i tillgängliga lägen tillsammans med en god kompetenstillgång innebär en stor potential för en miljödriven näringslivsutveckling. Gävles betydelse för en hållbar utveckling av storstadsregionen blir alltmer tydlig för såväl regionens invånare som företag. Bakgrund och syfte Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för långsiktig planering i kommunen. Utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar lämnar Kommunledningskontoret ett beslutsunderlag till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. 3

Befolkningsutvecklingen fram till idag Våren 2009 beslutade kommunstyrelsen om en planeringsfolkmängd på 99 500 invånare år 2020, vilket då innebar en genomsnittlig folkökning med 500 personer per år. Vid följande årliga översyn beslutades att planeringsfolkmängden skulle höjas till 101 000 invånare år 2020, vilket då innebar en genomsnittlig folkökning med 600 personer per år. Sedan översynen 2011 har planeringsfolkmängden varit oförändrad, 104 000 invånare år 2025. Vid översynen 2014 beslutade Kommunstyrelsen att planeringsfolkmängden skall vara 111 000 invånare år 2030. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 800 personer per år. Folkökningen har varit större än 800 personer vid fyra tillfällen under den senaste tioårsperioden. Befolkningsökningen under år 2014 uppgick till 1 078 personer, och var den största i Gävle sedan år 1975. Sedan början av 1990-talet har inflyttningen till Gävle fördubblats och uppgick till 4 827 personer år 2014. Utflyttningen har inte ökat i motsvarande omfattning och nådde upp till 3 998 personer samma år. En bakomliggande drivkraft är urbaniseringen som sker över hela världen, där Sverige svarar för den starkaste urbaniseringstrenden i Europa. Människor väljer i allt större utsträckning att flytta från mindre samhällen till större, från det större till det ännu större etc. Vidare har asyl- och anhöriginvandringen ökat kraftigt med anledning av det rådande läget i olika delar av världen. Migrationsverket lämnar fortlöpande prognoser på utvecklingen. Högskolan i Gävle har utvecklats framgångsrikt, inte minst mätt i ett ökat sökandetryck. Endast Malmö högskola har fler förstahandssökande än Högskolan i Gävle bland rikets högskolor, enligt Universitets- och högskolerådet. Det innebär att högskolan får tacka nej till 51 procent av behöriga förstahandssökande till program. Det är en högre andel i jämförelse med övriga högskolor och yngre universitet. Den viktigaste faktorn för en långsiktig ekonomisk tillväxt är humankapitalet. Utbildningsnivån i Gävleborgs län är bland de lägsta i riket. Samtidigt är andelen högutbildade i Gävleregionen i nivå med flera till Stockholm-Uppsalaregionen angränsande arbetsmarknadsregioner (FAregioner). De goda möjligheterna till pendling underlättar matchningen på den lokala arbetsmarknaden. Samtidigt har Gävleregionen fortfarande en hög arbetslöshet, inte minst bland unga och utrikes födda. 4

Framtidsbedömningar Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att ställningstagandet kring planeringsfolkmängd i år görs för år 2030, och att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 111 000 invånare år 2030. Det innebär en oförändrad planeringsfolkmängd jämfört med den beslutade vid översynen 2014. Förslaget till planeringsfolkmängd bygger på scenariot Hög Stor Omflyttning i de befolkningsframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige1. Östra Mellansverige utgörs av Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. Scenariot innebär i korthet att Stockholmsregionens ekonomiska utveckling hämmas av ett otillräckligt byggande, vilket samtidigt påverkar utvecklingsförutsättningarna för angränsande lokala arbets-/bostadsmarknader i östra Mellansverige. Scenariot bygger på att storstadsregionen anpassar sig väl till globaliseringen med en stor tillväxt. Stockholm är navet i storstadsregionens utveckling, men har ett bostadsbyggande som inte motsvarar efterfrågan på bostäder. Samtidigt som Stockholms utveckling hämmas av otillräckligt bostadsbyggande blir utvecklingsförutsättningarna mer gynnsamma för angränsande lokala arbetsmarknadsregioner i Östra Mellansverige. Resultaten av framskrivningarna på länsnivå har fördelats på varje kommun utifrån särskilda fördelnings- och lokaliseringsprinciper, bland annat olika typer av tillgänglighetsmått. Generellt visar resultaten på en ökad koncentration och centralisering av befolkningen och arbetsplatserna till länens centralkommuner. Dagens utvecklingstendenser fortsätter och kommuner som Gävle växer i kraft av egen storlek och geografiskt läge. 1 Stockholms läns landsting; Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (2013:8) 5

Antal förvärvsarbetande Antal förvärvsarbetande Enligt scenario Hög Stor Omflyttning kommer sysselsättningen i Gävle kommun bibehållas i nuvarande nivå fram till år 2030. Figur 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning 20-64 år i Gävle kommun enligt scenario Hög Stor Omflyttning 46 000 44 000 42 000 42 646 40 000 38 000 Hög Stor Omflyttning 36 000 34 000 1990 2000 2010 2020 2030 Källa: Statistiska centralbyrån och Gävle Kommunledningskontor Scenariot innebär för Gävles del en fortsatt sysselsättningsminskning i varuproducerande branscher. Till skillnad från hushållstjänster i offentlig produktion innebär scenariot en sysselsättningsökning inom privata hushållstjänster. Sysselsättningen inom producenttjänster respektive förmedlingstjänster förväntas vara oförändrad. Figur 2 Förvärvsarbetande 20-64 år i Gävle kommun efter branschaggregat enligt scenario Hög Stor Omflyttning 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 Varuproduktion Producenttjänster 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 2000 2010 2020 2030 Förmedlingstjänster Hushållstjänster Privat Hushållstjänster Offentlig Källa: Källa: Statistiska centralbyrån och Gävle Kommunledningskontor 6

Antal invånare Befolkningsutvecklingen enligt scenariot är starkt positiv. Utvecklingen baseras på en stor inflyttning samt en ökad utpendling till Stockholm-Uppsalaregionen. Figur 3 Befolkningsutveckling i Gävle kommun enligt Scenario Hög Stor Omflyttning samt planeringsfolkmängd vid tidigare års översyn 115 000 110 000 105 000 111 000 104 000 107 000 100 000 95 000 90 000 Översyn våren 2013 Hög Stor Omflyttning 85 000 80 000 1990 2000 2010 2020 2030 Källa: Statistiska centralbyrån och Gävle Kommunledningskontor Faktorer som är av stor betydelse för att Gävle skall utvecklas i den riktning som scenario Hög Stor omflyttning ger uttryck för är bland annat följande. Av avgörande betydelse är en infrastruktur som erbjuder stor kapacitet av snabb och leveranssäker järnvägstrafik. Det gäller inte minst Gävle med sitt gynnsamma geografiska läge, med god tillgänglighet till en vidgad arbetsmarknad. Gävles utbyte med Stockholm- Uppsalaregionen har utvecklats starkt efter millennieskiftet. Med förbättrade förutsättningar för arbetspendling och godstransporter kommer utbytet att fortlöpande förstärkas. Bostadsbyggandet har ökat i Gävle och det finns i nuläget en god planberedskap för nya bostäder. Attraktiva boendemiljöer med upplevd livskvalitet och goda förutsättningar för arbetspendling/distansarbete utgör en potential till ökad inflyttning. En ökad inflyttning av flyttningsbenägna åldersgrupper ger på sikt även positiv effekt genom familjebildning. Nettoinvandringen har ökat väsentligen mer än vad som tidigare beräknats i Statistiska centralbyråns prognoser. Det finns skäl till fortsatt stor nettoinvandring. Till den direkta effekten av immigrationen kan läggas en indirekt effekt i form av inrikes omflyttning av utrikes födda. Gävleregionens expansionsmöjligheter i tillgängliga lägen, tillsammans med en god kompetenstillgång, innebär en stor potential för en miljödriven näringslivsutveckling. En viktig aktör i regionens strukturomvandling från industrisamhälle till informationssamhälle är Högskolan i Gävle. Det gäller såväl i rollen att försörja regionen med kompetent arbetskraft som i rollen som partner i regionens innovationssystem. Gävles betydelse för en hållbar utveckling av storstadsregionen blir alltmer tydlig för såväl regionens invånare som företag. 7