Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Relevanta dokument
Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

BBIC Barns behov i centrum. Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

Agenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Användarstöd för systematisk uppföljning med stöd av BBIC-variabler

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Individbaserad systematisk uppföljning

Introduktion till nationell informationsstruktur

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet.

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Introduktion till nationell informationsstruktur

Individbaserad systematisk uppföljning

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Kommuner som vill delta i pilotinsamlingen anmäler detta senast 30 april 2015 till:

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Strategisk färdplan Kortversion

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Individens behov i centrum

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling. Jan Hjelte

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

Uppföljning av resultat inom den sociala barn- och ungdomsvården. ett utvecklingsprojekt under 2016

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

NI 2015:1 Kort introduktion

Individens behov i centrum, IBIC

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Utreda. Planera utredning. Vad ska utredas? Hur ska svaren hittas?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Utvärdering av Norrbussamverkan

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Familjehemsplacerade barns röster

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

Individens behov i centrum

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017

Webbkollen Barn och Unga. ett utvecklingsprojekt för uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården 2016

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

BBIC och BoU-satsningen

Riktlinje för riskanalys

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Utredningstider inom Individ- och familjeomsorgen

Barns delaktighet i socialtjänsten

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018

Självbestämmande och inflytande

Förarbete, planering och förankring

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Transkript:

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Systematisk uppföljning och BBIC - erfarenheter och lärdomar Sofie Dahl, Socialt ansvarig samordnare/ kvalitetssamordnare, Hammarö kommun Ulrika Vitalis, Enhetschef IFO, Hammarö Kommun Ola Grönnesby, Ehälsostrateg, Socialstyrelsen 2019-05-22

Hammarö Skärgårdskommun i Värmland 16 500 invånare Hög inflyttning 500 medarbetare på Socialförvaltningen varav 40 på IFO. 11 socialsekreterare i barn och ungdomsgrupp 424 orosanmälningar, 139 inledda utredningar 2018 2019-05-22

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Dokumentation i patientjournal eller personakt Utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ Underlag för patientens eller brukarens ställningstagande Fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning Tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen

Socialstyrelsen stödjer utvecklingen av dokumentationen Vi tillhandahåller som tillsammans kallas Gemensam informationsstruktur

Hur många av er: Har bra koll på systematisk uppföljning? Har arbetat med BBIC-variablerna? Tänker att systematisk uppföljning är något vi behöver börja med eller göra bättre hemmavid?

Vad vill vi prata om? Systematisk uppföljning BBICs variabler Projektet BBIC SU och processen Erfarenheter och goda råd Frågor!

SU-Systematisk uppföljning & BBIC-Barns Behov i Centrum

Organisatoriska förutsättningar Organisatoriska förutsättningar Kunskapsbaserad socialtjänst Evidensbaserad praktik Systematisk uppföljning

Strukturerad dokumentation och systematisk uppföljning för Verksamhetsdriven kunskapsutveckling om behov, insatser och resultat Efterfrågat sedan länge Strävan mot EBP stärkt behovet Stor brist på forskning om behov, insatser och resultat

Systematisk uppföljning handlar om att: Beskriva, mäta och dokumentera enskilda personer problem/behov, insatser och resultat Sammanställa informationen på gruppnivå för att utveckla verksamheten 2019-05-22 12

BBIC och variabellistan

BBIC:s mål Tillhandahålla en nationellt enhetlig struktur för handläggning, genomförande och uppföljning Visionärt mål Barn och unga som socialtjänsten stödjer ska ha samma chanser i livet som alla barn och unga i samhället

BBIC syftar till att Stärka barns delaktighet och inflytande Förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk Skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggningen och insatserna lättare kan följas upp Bidra till ökad kvalitet och rättsäkerhet

Triangeln

BBIC och variabellistan Variabellistan var en del av regeringsuppdraget om att uppdatera BBIC. En arbetsgrupp tog fram ett antal olika indikatorer. Hitta minsta gemensamma nämnare mellan offentlig statistik, framtida Öppna jämförelser och vad som borde vara intressant för systematisk uppföljning. Materialet anpassades sedan för att i möjligaste mån kunna återanvända information som redan dokumenteras i dokumentationsstödet.

Test av variablernaprojektet BBIC SU

Projektet BBIC SU Socialstyrelsen ville Testa användbarhet och nytta av BBIC-variablerna för systematisk uppföljning Ge stöd i att välja variabler utifrån en fråga samt stöd i att sammanställa, analysera och använda uppgifterna i utvecklingssyfte Öka kunskaperna om systematisk uppföljning som grund för individuell- och verksamhetsutveckling Utforma ett användarstöd för BBICs variabler för systematisk uppföljning

Projektets genomförande Projektanställd aktivitetsledare och metodstöd Pågick under 2018 13/15 kommuner deltog 14 jämförelsekommuner Datainsamling enkät x 2 till deltagande kommuner och jämförelsekommuner Följde en fastställd metod med ett kringresande metodstöd Kommunerna bestämde själva upplägg och frågeställning

Målsättning att systematisk uppföljning ska vara en del av det kvalitets- och utvecklingsarbetet Deltagande i projektet BBIC SU Från Webbkollen till SU BBIC BBIC SU - möjlighet till fortsatt stöd i arbetet med implementering och i arbetet med BBIC-variabler i verksamheten.

Projektets metod & process Inledande enkät Ws 1: Uppstart, identifiera hinder Ws 2: Följa upp starten Ws 3: Resultat börjar komma, diskussion kring analys Ws 4: Tillbakablick och reflektion Avslutande enkät Produkter Användarstöd Rapport

Erfarenheter & goda råd

Viktigaste rådet: Håll fokus på målet Tankesättet kring barn har förändrats, barnets situation har stärkts. Vi har skapat en tydligare struktur i arbetet med placerade barn och vi ger dem bättre förutsättningar Syftet är att bedriva systematisk uppföljning för att få underlag till kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

3 viktiga områden Skapa goda förutsättningar- ws1 Skapa och formulera uppföljningen- ws 2 Analysera och använda data- ws 3

Organisering och bemanning Skapa ett bra team Kunskap och kompetens Säkerställ kompetensbehovet Tekniska förutsättningar Säkerställ in- och utdata samt efterbehandling Skapa goda förutsättningar- 3 delar

5/22/2019 BBIC SU Hammarö Projektgrupp; enhetschef IFO, kvalitetssamordnare, socialsekreterare och systemansvarig. Områden: - Barns delaktighet genom handläggningsprocessen - Resultat av insatser

Val av teknisk lösning

Tekniska förutsättningar 3 frågeställningar Indata- hur registrerar eller samlar vi in informationen Utdata- hur får vi ut informationen för behandling Statistisk efterbehandling- hur kan informationen behandlas och presenteras Vad är behovet? Vad finns i befintligt system? Vem kan behandla datan?

Skapa och formulera uppföljningen

Allt börjar med att någon är intresserad av något Ta stöd av BBICs grundprinciper Vilken kunskap är mest angelägen och relevant? Frågan påverkar kommande analys och i förlängningen verksamhetsutvecklingen Välj variabler och definiera värdemängder Bestäm urval och tidsperiod Rigga tekniken Val av teknisk lösning Val av fråga Sedan är det bara att starta! Skapa team Kunskap

Involvera handläggarna! Handläggarnas kontinuerliga delaktighet påverkar och förbättrar Datainsamlingen och datakvaliteten Analysen Återkopplingen Verksamhetsutveckling

Analysera och använda data Först några tankar och erfarenheter Samtliga BBIC-variabler i systemet är tvingande. Verksamhetsutvecklingsprocessen är inte linjär Genomgång och definition av variabler med arbetsgrupp Detta är inte forskning Genomförande Fortsatt arbete med mätbara mål Fokus på bollen Syftet är att bedriva systematisk uppföljning för att få underlag till kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Regelbundna träffar med SoS som gav vägledning samt erfarenheter från andra kommuner Utbyte av erfarenheter Täby och leverantör av verksamhetsystem 5/22/2019

Utdata största bekymret Uteblivet resultat men många lärdomar som tar oss framåt Förbättrat samarbete med leverantör av verksamhetsystem Ökad kunskap vilket ger bättre förutsättningar att utveckla SU inom alla IFO:s områden Vikten av rätt kompetenser och resurser Viktigt att ha med sig ledningen och sprida kunskap om SU och dess möjligheter Resultat som stöd för verksamhetsutveckling 5/22/2019

Nu är det är bara att läsa användarstödet och göra som det står. Frågor på det?

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se