Rum för vid Umeå universitet det finns ett växande intresse för rummets betydelse för i högre utbildning. Det har länge varit ett område som inte rönt så mycket uppmärksamhet då utbildningsverksamheten ansetts vara relativt oberoende av de utrymmen i vilken den bedrivits. Ofta underlättar lokalernas utformning inte studenternas kommunikation utan präglas av åtskillnad av funktioner, har liten anpassningsförmåga, saknar miljöskapande inredning, har begränsad tillgänglighet och begränsad möjlighet till påverkan från studenters och lärares sida, och kan därför vara mindre optimalt ur ett perspektiv. Förändrade förutsättningar vad gäller bland annat studenters socioekonomiska och utbildningsmässiga bakgrund, ny teknik och nya pedagogiska ansatser innebär att universiteten får ett behov av att utveckla adekvata, pedagogiskt anpassade lärmiljöer. Dagens studenter vill vara delaktiga, aktiva och gärna vara experimentella i sitt, något som många föreläsningssalar motverkar i sin utformning och möblering.
Rummets betydelse för Vi ser medvetenhet om rummets betydelse för samt delaktighet i förändringsprocessen som två nyckelfaktorer för framgång i arbetet för att skapa nästa generation av miljöer. Miljöerna ska utformas för att bland annat kunna: Vara maximalt flexibla samtidigt som de ger sammanhang och uttryck stödja olika undervisningsformer och förändras av både lärare och studenter underlätta användande av ny teknik och integrering av digitala resurser vara komfortabla, säkra och funktionella återspegla institutionens/universitetets värderingar l R rektor har beslutat att initiera ett arbete med att utveckla interaktiva miljöer där Rum för fått i uppdrag att under 2012 arbeta med den pågående planeringen av Humanisthusets renovering. Vi kommer att arbeta tillsammans med lärargrupper, studenter och lokalplanerare med idéer och förankring av nya undervisningsmodeller i humanisthuset. Resultaten kommer senare att kunna appliceras vid andra renoveringsprojekt. Rum för
Projektgruppen Rum för vill 1. Genomföra brukarundersökningar där lärare, studenter, lokalvårdare, hustekniker m.fl. får ge sin bild över utformning och användning av lokalerna. Undersökningarna genomförs huvudsakligen genom enkäter och intervjuer men även i form av observation kring hur lärare och studenter använder olika lokalytor. Ett tredje sätt är att låta studenter göra olika former av dokumentation, exempelvis s.k. Gåtur beroende på vilken slags utbildning de går, till exempel digital mediaproduktion. En fjärde metod är att ta fram en metrik över användningen av lokalerna. Korta seminarier med lärare och studenter (se punkt 2 nedan) ger också underlag. 2. Genomföra en inspirationsdag fylld av aktiviteter kring rummets betydelse för, som skapar intresse för området och material att arbeta vidare med. Ett antal kortseminarier och workshops med studenter och lärare, i första hand användarna i de aktuella husen, anordnas för kunskapsuppbyggnad och idéutbyte vad gäller rum för. Som en uppstart anordnas en idédag om hur man kan utforma lärmiljöerna i Humanisthuset och Samhällsvetarhuset. Detta kan kopplas till relevanta aktiviteter som genomförs redan idag, till exempel UPC-kursen Lärandemiljön och till arkitektutbildningen. De testmiljöer som etableras på Campus kan användas som plats för flera av dessa aktiviteter. 3. skapa rum för genom att utforma lokalytor, både undervisningssalar såväl som utrymmen utanför, som syftar till att underlätta och stimulera. Det är viktigt att Umeå universitet har lokaler som lockar till och att studenterna känner en hög grad av tillgänglighet till universitets olika utrymmen. Utformningen av de rum för som studenter och lärare använder ska framför allt vara flexibelt och funktionellt utformade. Vi avser att komma med förslag på hur ytor inom och mellan föreläsningssalar kan utvecklas att bli flexibla, tillgängliga och inbjudande rum för. Det ska skapas fler miljöer utformade för såväl diskussion som enskild förkovran. Det ska bli lättare för lärare att anpassa rummet utifrån ett pedagogiskt upplägg istället för att vara tvungen att begränsa undervisningsformen utifrån rummets beskaffenhet. Användning av ny teknik ska underlättas för såväl studenter som lärare. Det är också viktigt att tillgodose de behov som lokalservice har. Vi vill därför tillsammans med ansvariga för olika kommande renoveringar av universitetets lokaler samt lokalservice föra en dialog med utgångspunkt i ovan beskrivna aktiviteter och tidigare erfarenheter hur vi kan skapa Rum för.
Projektet Rum för Lärande Rum för består av lärare och forskare som sedan 2005 arbetat med frågor som rör rummets betydelse för i högre utbildning. Gruppen har en tvärvetenskaplig sammansättning och består av lärare från främst Umeå universitet, men även Uppsala universitet och Lunds universitet. Gruppens arbete har hittills huvudsakligen bestått i utveckling och uppföljning av inslag på universitetspedagogiska kurser och kurser inom lärarprogrammet. Gruppen genomförde den nationella konferensen Rum för 2009, och har också presenterat sitt arbete vid en rad olika konferenser i landet Thomas Fritz Thomas Fritz är pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogiskt centrum. Han ansvarar för vidareutveckling och genomförande av kursen Lärandemiljön som ges för universitetslärare. Tomas Grysell Tomas Grysell, FD i pedagogik, arbetar som pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet och har medverkat i Rum för sedan dess tillkomst. Ewa Gruffman Cruse Ewa Gruffman Cruse arbetar vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Ewa undervisar i huvudsak i lärarprogrammet. Lisbeth Lundahl Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Hennes forskning rör främst utbildningspolitik och ungas övergångar mellan skola och arbete, men hon leder också projektet Rum för. Hon har tidigare bl a varit ordförande för två campusgrupper vid universitetet och arbetat med pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetsutveckling vid Lunds och Umeå universitet. Gerd Johansson Gerd Johansson är professor i ergonomi och prefekt vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds Universitet. Hennes forskning är inriktad på studier av samspelet mellan människan och tekniska system och användning av datorer och Vitual Reality, som verktyg för planering, delaktighet och. Patrik Svensson Patrik Svensson är föreståndare för HUMlab och docent i humaniora och informationsteknik vid Umeå universitet. Hans forskning rör bl.a. och informationsteknik, digital humaniora som innovationsområde och YouTube som uttryckande medium. Hans arbete i HUMlab inbegriper för närvarande en större expansion av miljön genom tillskapandet av en ny studiemiljö vid Konstärligt Campus. Han är också aktivt involverad i arbetet med nya kreativa miljöer vid universitetet. Kia Sundbaum Kia Sundbaum arbetar vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Hon undervisar i lärar- och speciallärarprogrammet. I kurser på lärarprogrammet arbetar Kia Sundbaum och Ewa Gruffman med att synliggöra det fysiska rummets betydelse för både i den högre utbildningen och i förskolan och skolan. De har tillsammans genomfört undersökningar om hur studenter vid Umeå universitet ser på det fysiska rummets betydelse för i olika kurser. Bengt Malmros Bengt malmros är pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogiskt centrum. Bengt är för närvarande projektkoordinator för Rum för. Han har sin bakgrund som lärare vid lärarutbildningen och har medverkat i projekt riktade mot framtida lärmiljöer och arkitektur i skolan. Rum för