Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Relevanta dokument
Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

Vision och övergripande mål

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Tillväxt genom internationellt arbete

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox

KRAVSPECIFIKATION för Strategisk Kommunikation SLL 1922

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Riktlinjer för styrdokument

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Kvalitetsprogram Högskolebiblioteket

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete

Forskningspolicy Region Skåne

Analys av Plattformens funktion

Handbok för fullmäktiges beredningar

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Dingle. Hotel Lab

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

En styrelse som gör skillnad

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Yttrande

UFV 2003/39 CK

Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse februari 2016

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret Sektionen för Lärarutbildning

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Internationellt program för Karlshamns kommun

FAMILJEN KAMPRADS STIFTELSE

Forskning och utveckling inom landstinget

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Antagen i kommunstyrelsen , 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Policy för internationellt arbete

JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Slutrapport: Act Art for Tourism

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj Utbildningsdepartementet Stockholm

FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Fördjupad Projektbeskrivning

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

Handling för tillväxt... 2

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

turism handlingsprogram för örebroregionen

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Regionala utvecklingsnämnden

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Kvalitétsredovisning 07/08

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Bakgrund och förutsättningar

ÅRE vision Ansvar för miljön

Transkript:

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor

Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7)

Inledning Familjen Kamprad har under 2011 skapat en stiftelse, Familjen Kamprads stiftelse. Stiftelsens ändamål är att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas - regionalt nationellt och globalt. Särskilt fokus skall riktas på genomförandet av resultaten av denna forskning och utbildning så att de snarast och kostnadseffektivt kan komma de många människorna till del. I första hand skall forskning och utbildning stödjas som gagnar Småland och som bedrivs inom ramen för Linnéuniversitetet. I andra hand kan regionala forsknings- och utbildningsprojekt stödjas. Därefter kan medel från Stiftelsen fördelas nationellt och globalt i enlighet med syftet ovan. Stiftelsen skall särskilt stödja projekt som syftar till: Förbättrad livskvalitet för de äldre Entreprenörskap, särskilt för en levande landsbygd En bättre miljö, med särskild inriktning på möjligheten till att praktiskt genomföra forskningsresultat Utveckling, forskning och utbildning inom arkitektur, inredning och design Forskning och utbildning inom medicin Eftersom Linnéuniversitetet är utpekad som särskilt prioriterat lärosäte har universitetet en mycket fördelaktig position i förhållande till andra lärosäten vad gäller möjligheten att få medel av Stiftelsen. Det är därför av central vikt att universitetet formulerar visioner och mål inom de aktuella områdena samt gör en kartläggning av den kompetens som kopplar till Stiftelsens ändamål. Universitetet kommer att prioritera forskningsverksamhet i förhållande till utbildningsverksamhet vid detta arbete. Linnéuniversitetets visioner och mål finns uttryckta i strategidokumentet Linnéuniversitetet - en resa in i framtiden. Strategi 2010-2015. Kampradstiftelsen utgör en enastående möjlighet för universitetet att förverkliga delar av målen som universitetet har satt i upp i detta dokument. Universitetet vill bygga på de kompetenser och resurser som redan nu finns, men också ta fram tänkbara tillväxtområden. Målet är att formulera visioner, mål och strategier för universitetets forskningsverksamhet i följande av de av Stiftelsen utpekade områdena 1 a. medicin och förbättrad livskvalitet för de äldre, b. entreprenörskap, c. miljö. 1 Områdena arkitektur, inredning och design kommer att behandlas vid ett senare tillfälle. 3 (7)

Viktigt i detta sammanhang är Stiftelsens prioritering att gagna Småland samt snabbt komma många människor till del. För att skapa underlag för mål och strategier med relevans för Kampradsstiftelsen inbjöds samtliga forskare vid universitetet att inkomma med en beskrivning av nuvarande kompetens, resurser samt utvecklingsmöjligheter inom vart och ett av de tre områdena ovan. En internationell expertgrupp för vart och ett av de tre områdena har utifrån en omvärldsanalys, de interna beskrivningarna samt de ovan beskrivna övergripande målen föreslagit mål och strategier för områdena. Särskilt fokus ligger på tillväxtområden och Linnéuniversitetets möjlighet att profilera sig. Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Kampradstiftelsen grundar sig på de tre expertgruppernas rapporter. Därutöver och inledningsvis finns en mer generell del som anger universitetets övergripande mål och strategier som är gemensamma för alla områden. Gemensamma mål och strategier Mål I universitetets styrdokument "En resa in i Framtiden - Strategi 2010-2015" under det strategiska satsningsområdet "Framstående forskning" nämns följande mål ha en nationellt och internationellt framstående forskning ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centres vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter ha en balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Dessa övergripande mål skall även gälla för den forskningsverksamhet på universitetet som har relevans för Kampradstiftelsen. Man kan utöver dessa mål också formulera mer specifika mål för verksamheten som har relevans för Kampradstiftelsen. Forskningsverksamheten med relevans till stiftelsen skall leda till att det växer fram ett antal större sammanhållna miljöer som skall vara starka och goda forskningsmiljöer utifrån ett vidare perspektiv än bara relevansen för stiftelsen. Forskningsmiljöer med relevans för stiftelsen skall ha nationellt och internationellt framstående forskning och kunna verka långsiktigt. Miljöerna skall inkludera en tydlig del som kan gagna Småland och komma många människor till del. Medlen från Kampradstiftelsen skall leda till betydande ytterligare externa medel från nationella och internationella forskningsfinansiärer. 4 (7)

Forskningsverksamhet med relevans för stiftelsen skall kännetecknas av goda samarbeten med såväl regionala som nationella och internationella aktörer. Medlen från Kampradstiftelsen skall leda till flera nya Linnaeus University Centers. Linnéuniversitetet skall vara den i särklass största mottagaren för medel ur stiftelsen. Strategier För att skapa ett antal större och sammanhållna forskningsmiljöer som är framgångsrika krävs fokusering och en väl genomtänkt strategi. För att få relevans relativt Kampradstiftelsen skall miljöerna ha en god koppling till stiftelsernas prioriterade områden. De prioriterade områdena i sig är inte nödvändigtvis den bästa organisatoriska ansatsen för universitetets egna miljöer. Istället kan man utgå från ett antal teman (eller alternativt styrkeområden). Vidare kan de formuleras i form av ett antal samhälleliga utmaningar som kopplar till de av stiftelsen prioriterade områdena. En formulering i form av samhälleliga utmaningar fångar olika dimensioner av verksamheten såväl de mer konkreta utmaningarna som forskningen syftar till att ta sig an som den mångdisciplinär karaktären av forskningen. Förslag på teman 1. Livskvalitet, hälsa och åldrande för hållbar utveckling (Quality of life, health and ageing for sustainable development) 2. Miljö för hållbar utveckling (Environment for sustainable development) 3. Entreprenörskap för hållbar tillväxt (Entrepreneurship for sustainable growth) Inom ramen för dessa teman kan subteman formuleras (se exempelvis expertgruppernas rapporter). Vi avstår här från att ge förslag på subteman, utan de bör identifieras som en del av processen med att utveckla mer detaljerade strategier inom ramen för varje övergripande tema ovan. Enligt ovan skall en uppbyggnad ske av teman med relevans för stiftelsen och som karakteriseras av nationellt och internationellt framstående forskning, kunna komma många människor till del och gagna Småland. Man kan identifiera tre olika nyckelområden. Kompetens: Grunden för framgångsrik forskning ligger i god forskningskompetens. Därför är en mycket viktig del av strategin att ta både ta tillvara på den kompetens som finns inom universitetet och dessutom komplettera den med ytterligare kompetens. Detta kan man göra på olika sätt. Dels kan annan kompetens på andra lärosäten eller utanför akademin kopplas till universitetet genom samarbeten, besök, gästforskningsprogram mm. Dessutom kan man stärka universitetets kompetens 5 (7)

genom strategiskt viktiga rekryteringar av olika slag exempelvis professorer eller forskarassistenter. Miljö: En viktig del i att skapa framgångsrik forskning är att bygga upp goda flerdisciplinära forskningsmiljöer. Goda forskningsmiljöer karakteriseras bl. a av god kompetens (se ovan). Men dessutom krävs en god koppling mellan kompetenserna i förhållande till styrkeområdets olika profiler (eller subteman) och så att synergier uppstår. Miljöerna skall ha en "kritisk massa", ha en god fokusering kring subteman som är relevanta, väl definierade och klart avgränsade. Miljöerna skall också ha en god organisation och ledning (se nedan), ha väl utvecklade nätverk med andra lärosäten nationellt och internationellt samt andra externa samarbetspartners. Organisation och ledning: För att styrkeområdena och forskningsteman inom dessa skall kunna bedriva en framgångsrik verksamhet och kunna utvecklas på ett positivt sätt krävs en god organisation och ledning. Styrkeområdena skall inte vara egna organisatoriska enheter utan utgöra en fiktiv organisatorisk del av universitetets verksamhet vars främsta syfte är att samla kompetenser till området samt utveckla och synliggöra styrkeområdena och underliggande subteman (profiler). Därför ställs stora krav på ledningen för styrkeområdena och deras subteman för att i möjligaste mån hålla samman forskningsverksamheten utan att den sönderfaller i små separata delar. På övergripande nivå för ett styrkeområde är ledningen framförallt en sammanhållande kraft för området och en tydlig ingång för externa intressenter. Ledningen skall också samverka med universitets- och fakultetsledningarna i syfte att få en positiv utveckling av områdena. Inom ramen för temana finns en eller flera mer fokuserade subteman eller profiler. Ledningen för profilerna är mer som ledningen för forskargrupper dvs. de har ett mer konkret ansvar för ledningen av de ingående forskarna och att arbeta fram ansökningar till stiftelsen och andra finansiärer. Arbetet med att stärka universitetets forskning med relevans för stiftelsen skall ske på alla nivåer i organisationen dvs. på universitets-, fakultets- och institutionsnivån. Det är i synnerhet viktigt att man inom ramen för varje fakultet arbetar med sina strategier i förhållande till stiftelsen och i samklang med innevarande strategi. Man behöver samordna de olika fakultetsspecifika målen inom ramen för en universitetsgemensam strategi för de specifika områden som kan identifieras som gemensamma. Inom ramen för arbetet finns ett antal strategier som är gemensamma för alla nivåer. Identifiera experter och forskningsgrupper nationellt och internationellt och upprätta strategiska samarbeten inom forskning och forskarutbildning inom utvalda områden av relevans. Använd dessa kontakter också som stöd i den fortsatta utvecklingen. Organisera ett antal aktiviteter så att forskare från olika ämnesområden inom och utanför universitetet kan mötas och samverka. Dessa aktiviteter skall också involvera regionala, nationella och internationella aktörer. Exempel på aktiviteter är workshops, gästföreläsare, gästforskare, partnerskapsmöten, klustermöten. 6 (7)

Utveckla informations- och kommunikationskanaler som tydligt samlar och tillgängliggör kompetens och samarbetsmöjligheter med relevans för Kampradstiftelsen. Ha en nära dialog med företrädare för regionens offentliga och privata aktörer för att tillsammans kunna prioritera områden till gagn för regionen. Avsätt strategiska medel för aktiviteter och rekryteringar som främjar utvecklingen av forskningsområden med relevans för stiftelsen. Utveckla nära samarbeten med externa aktörer i regionen, nationellt och internationellt i områden som är av relevans för Kampradstiftelsen. Det fortsatta arbetet Ovanstående mål och strategier skall tjäna som ett övergripande styrdokument för det fortsatta arbetet. För att detta arbete skall kunna systematiskt utformas så att det kopplar till målen och strategierna skall en handlingsplan tas fram. Då handlingsplanen skall vara konkret och inriktad på att bäst ta tillvara på den kompetens, de idéer som finns i verksamheten samt de rekommendationer som expertgrupperna givit, bör handlingsplanen kopplas specifikt till vart och ett av de ovanstående områdena. Därför föreslås att man inrättar ett uppdrag för att samordna detta och annat arbete inom temat. Uppdragen gäller tre stycken forskningssamordnare, en för varje tema. Deras uppdrag är bl. a att samordna aktiviteterna inom varje tema ovan. Ett viktigt uppdrag är att arbeta fram en strategi och en handlingsplan för temat utgående från expertgruppernas rekommendationer. Forskningssamordnarna skall vidare organisera olika aktiviteter t ex konferenser eller möten för att olika intressenter kopplat till temat kan träffas och utväxla idéer, hitta samarbetsprojekt eller göra en gemensam ansökan om externa medel. Ett annat viktigt uppdrag för forskningssamordnarna är att vara temats ansikte utåt och verka för att externa intressenter kan nå universitetets forskare. För att kunna hitta lämpliga personer för uppdraget kommer en möjlighet att anmäla intresse under tidig höst. Innan sommaruppehållet kommer även en möjlighet att söka medel för att bjuda in externa samarbetspartners. 7 (7)