EGYPTENS KVINNOR 2011 2014 utvecklingen av deras livssituation efter den arabiska våren

2015 03 15 Namn Adress Stagneliusskolan Kalmar EGYPTENS KVINNOR 2011 2014 utvecklingen av deras livssituation efter den arabiska våren Handledare: Evelyn Hahne Medbedömare: Moa Andersson

ABSTRACT This report is a literature study with the purpose of elucidating the situation of egyptian women during a 3 year period, from the arabic spring in 2011 to the year of 2014. It views different perspectives on what may have caused their situation to change or remain the same throughout these years. Factors that were examined were changes in government as well as honour and the religion Islam. Sources were chosen based on that they seemed impartial, trustworthy and were recently updated. First hand sources were preferable. A woman s place in the Egyptian society does not appear to have changed, although the government has on several occasions. Values connected to honour and Islam may influence the society more than modifications of the law since they are more deeply rooted within the society. They also present a similar view of a woman s rights, which suggests that they are connected. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 4 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING.. 4 2.1 Syfte 2.2. Frågeställning 3. METOD. 5 3.1. Undersökningsmetoder 3.2. Urval av källor 3.3. Källkritik 4. RESULTAT... 9 4.1. Arabiska våren 4.2. Militärrådet tar makten 4.3. Islamistiska partier leder landet 4.4. Militärrådet återtar makten 5. DISKUSSION.. 14 5.1. Diskussion om resultatet 5.2. Problem/ framgångar under arbetets gång 5.3. Fortsatt undersökning av ämnet 6. KÄLLFÖRTECKNING. 19 6.1. Internet: nyhetsmedier 6.2. Internet: övrigt 6.3. Vetenskapliga rapporter 3

1. INLEDNING De orättvisor vi kvinnor kämpar mot i västvärlden kan verka ganska oansenliga när man jämför med den kamp som pågår bland Egyptens kvinnor. Det kan vara svårt för oss i Sverige att förstå att någon kan tänka annorlunda kring vissa fundamentala kvinnliga rättigheter som har funnits som en del av vårt samhälle i flera decennier. Jag tycker att kvinnornas kamp i Egypten bör uppmärksammas, inte bara när nyhetsmedier är intresserade, när det talas om revolution och en arabiska vår. Därför väljer jag att göra denna rapport. 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med rapporten är att undersöka utvecklingen av kvinnornas livssituation i det egyptiska samhället efter Den arabiska våren år 2011 fram till slutet av 2014. För att syftet ska kunna uppnås utgår rapporten från följande frågeställningar: Har kvinnors livssituation i Egypten förändrats efter arabiska våren? Hur har regeringsskiftena påverkat kvinnornas situation? Finns det andra faktorer som kan ha påverkat utvecklingen i den egyptiska kvinnans liv? 4

3. METOD 3.1. Undersökningsmetoder För att genomföra undersökningen kommer metoden litteraturstudie tillämpas. Eftersom arbetets frågeställningar kräver relativt ny fakta föredras sökningar efter information på nätet framför sökning i böcker. Sidor på nätet har fördelen att de kan uppdateras när situationen i ett land förändras. Exempelvis uppdaterad information om regeringsskiften som sker i Egypten under 2011 2014 är av stor betydelse för rapporten. De sökord som användes var oftast Kvinnor Egypten arabiska våren i olika konstellationer, samt kvinnor Egypten följt av något av årtalen som var av intresse för rapporten, för att se hur situationen utvecklats. Det har också varit nödvändigt att söka på Egypten aktuell politik för att kunna hitta de aktörer som påverkat Egyptens politik, detta för att kunna besvara den andra frågeställningen. 3.2. Urval av källor Källorna är valda efter förmåga att redovisa basfakta om landet i form av ren aktuell statistik, vilka som har varit makthavare i landet, hur många kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier eller annan form av förtryck under åren och så vidare. Även nyhetsmedier är av intresse eftersom de kan ha iakttagit de politiska förändringarna i Egypten inte bara ur ett allmänt, större perspektiv, utan kunnat bidra med intervjuer från vanliga kvinnor i Egypten. Statistik kanske inte alltid kan redovisa situationen helt sanningsenligt då det skulle kunna finnas stora mörkertal, kvinnor som inte uppmärksammats eller rapporterat exempelvis sexuella trakasserier, eller en subjektiv vinkling beroende på vart statistiken kommer ifrån. Jag föredrar nyhetsmedier som är förstahandskällor då en artikelförfattare som skriver en andrahandskälla ändrar ordföljder och bortfallet av ord i den nya texten kan ge budskapet en lite annan innebörd. Om någon sedan läser från en andrahandskälla fortsätter processen och fakta kommer allt längre ifrån sitt ursprung. I nyhetsmedier kan bland annat värdeladdade ord inkluderas och annat som lämnar öppet för tolkning. 5

Källans trovärdighet kontrolleras, den får inte vara partisk till en sådan grad att informationen blir vriden, dock får man vara medveten om att många har ett syfte med informationen som de förespråkar, och att de som är ansvariga för texten är pålitliga. Man ska tydligt kunna se författare, publiceringsdatum samt källor, om det rör sig om en andrahandskälla. 3.3. Källkritik Nyhetsmediet British Broadcasting Corporation (BBC) är i många fall en förstahandskälla. Många andra nyhetsmedier väljer att föra vidare information från just BBC, som har korrespondenter på plats. På de flesta artiklarna står det att de rapporterar från Kairo. Sidan har tydligt utmarkerat både datum och artikelförfattare, till och med klockslaget för den senaste uppdateringen är inkluderat. Det som är bra med nyhetsmedier likt denna är att de är på plats och snabbt kan ge uppdatering om situationen vilket gör att man kan följa utvecklingen steg för steg. En negativ aspekt med nyhetsmedier överlag är att nyhetsvärdet ofta styr vilka uppdateringar som skrivs, något som inte är tillräckligt intresseväckande för läsarna kanske inte skrivs med. Ofta söks upprörande nyheter som artikelmaterial för att få störst spridning och så många läsare som möjligt. BBC kan därför inte ses som helt objektiv, kanske snarare selektivt objektiv, de vrider inte på faktan, men de inkluderar nog inte händelser som inte är tillräckligt spännande. På landguiden.se är datum för senaste uppdateringen och ansvarig utgivare angivet på varje sida. Utrikespolitiska institutet är ansvariga för hemsidan, vilket ses som en pålitlig myndighet. Samt riktas informationen till viss del till skolor och skolan kan ha ett inlogg på hemsidan för att få tillgång till all information. För varje del av sidan anges källor och det finns en hel avdelning om hur de ansvariga gör när de hittar sin information. De vanligaste källorna inom olika områden (exempelvis. Aktuell politik, Ekonomi och Naturtillgångar och energi ) i redovisningen av de olika länderna listades. Här nämns också huruvida vissa sidor är helt pålitliga och de angör när källor kan vara osäkra för statistik. Detta gör landguiden till en andrahandskälla, vilket är det enda negativa. Dock är det mycket enklare att hitta informationen på den här sidan om man jämför med många av deras förstahandskällor, landguiden.se har en god struktur på informationen och de verkar tillämpa källkritiska metoder när förstahandskällor 6

väljs till informationen. Det står även utskrivet att de är måna om att ha uppdaterad information. Det märks dock att vissa områden är prioriterade, så som Aktuell politik som var uppdaterad under 2014, kanske för att det är lättast att se när officiella ändringar sker i landet. Delen om de sociala förhållandena i landet hade inte blivit uppdaterad sedan år 2012, trots att de sociala förhållandena kan ha förändrats under de senaste åren. Landguiden är en sida rekommenderad av Stagneliusskolans bibliotek, så de måste anse att informationen är trovärdig. Personal på biblioteket har vid ett flertal tillfällen föreläst om källkritik under lektioner. Eftersom de har fått ansvaret att upplysa oss elever om metoder för sökning på nätet borde man kunna lita på deras omdöme när det gäller att hitta pålitliga källor. Amnesty är en internationell organisation vars hemsida jag har hämtat information från. Datum, källa samt författare är tydligt utskrivet och organisationen verkar inte vara drivna av något annat än viljan att få igenom mänskliga rättigheter. Mycket av arbetet Amnesty gör är ideellt, alltså inte vinstinriktat. Organisationen är inte bunden till någon stat och skapar därför egna värderingar att stå för, dock liknar de bland annat den svenska statens värderingar som också står för mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter innefattar ju uppenbarligen kvinnliga rättigheter och därmed är sidan relevant för rapporten. De skulle kunna vara subjektiva till viss del eftersom de ändå har ett mål med att sprida informationen, de lär kanske ta upp information gällande hur de hjälpt eller motivera andra till att hjälpa genom att ta upp skrämmande fakta om landet som behöver hjälp. Om en regering i ett land exempelvis har utfört en begränsad yttrandefrihet kanske vissa möjliga positiva förändringar som regeringen genomfört inte rapporteras. Även Amnesty har kopplingar till undervisning då skolverket hänvisar till organisationens källkritikövningar, detta bör innebära att de har kontrollerat sina källor enligt samma mall som elever lär sig i skolan. Styrelsen för internationellt utvecklingsamarbete (Sida) är en statlig myndighet och därmed bör fakta på deras hemsida vara noggrant kontrollerad, för att staten bör vara mån om att upprätthålla en viss trovärdighet. Sidan verkar inte vara subjektiv på något sett eller höra till en viss politisk uppfattning då organisationen funnits länge, under både höger och 7

vänsteregeringar. Dock lär sidan representera Sveriges allmänna värderingar som kan innefatta mänskliga rättigheter osv. Det är lätt att hitta ansvarig utgivare på sidan och datum för publicering. Likt Amnesty är inte detta någon organisation beroende av vinst, utan mycket arbete är ideellt och de får ekonomiskt stöd från staten. Förteckning över källor saknas, dock inkluderas vem som gjort uttalanden eller var statistik är hämtad ifrån i texten. En motion publicerad på Sveriges riksdag s hemsida användes som källa. Det står tydligt ett publiceringsdatum samt författarna bakom motionen, dock är det här en andrahandskälla vad gäller faktan som skrivs och tyvärr står inget om var faktan hämtats. Dock borde man vara mån om trovärdig information om det är en motion som tas upp i Sveriges riksdag. Motionen verkar inte drivas av vinst då den handlar om att upphöra tillförsel av krigsmaterial, som ändå utgör en inkomst för landet, eftersom ett land har bristande mänskliga rättigheter. Man får dock vara medveten om att det finns ett syfte bakom motionen. Det kanske inte finns någon ekonomisk vinst utan snarare en strävan efter att de mänskliga rättigheterna ska efterföljas och kanske att Sverige ska behålla sin moral. Faktan lär ju vara utvald så att den gynnar motionen så att viss fakta kan ha uteslutits. Källorna presenterade ovan var bara ett urval av de källor som använts till rapporten men samma källkritiska principer har använts vid inhämtning av information från övriga källor. 8

4. RESULTAT 4.1. Arabiska våren Under Den arabiska våren 2011 inträffade en rad demonstrationer i Nordafrika och Mellanöstern. Demonstranterna var inte tillfreds med sina regimer och många ansåg att de förtryckte folket ( Globalis ). I Egyptens fall handlade det främst om missnöjet över den dåvarande presidenten Hosni Mubarak ( Landguiden 1 ). Ett flertal av Egyptens kvinnor hade stora förväntningar på den arabiska våren då de hoppades på att det skulle medföra förbättrade rättigheter för kvinnorna i landet. ( Regeringskansliet ). Under revolutionen kände kvinnor att de hade en talan och de stod enade med männen som jämlikar. Många strikta muslimer protesterade tillsammans med kvinnorna på Tahir torget ( BBC 1 ), dock fanns det även extremister inom islam som hotade de kvinnor som deltog. Efter att Mubarak avgick tyckte protestanterna att utvecklingen mot demokrati gick för långsamt och demonstrationer anordnades även under den nya regimens styre. ( Landguiden 1 ) 4.2. Militärrådet tar makten Ett militärråd lett av Hussein Tantawi övertog makten efter att Hosni Mubarak avgick i Februari år 2011. Den nya regimen tillät det islamistiska partiet Muslimska brödraskapet ( Landguiden 1 ). Efter den nya regeringens intåg såg vissa fortfarande hoppfullt på framtiden och vad den skulle innebära för kvinnans rättigheter medan andra var mer skeptiska. Fatma Adel, sångerska, ansåg sig ha upplevt att män skyddade henne och tog hennes parti i hotande situationer, något som hon menade inte skulle hänt innan revolutionen. Hon trodde dock att männen skulle behöva få sina rättigheter tillgodosedda, något hon ansåg möjligt efter arabiska våren, innan samhället var beredd att ta tag i de kvinnliga rättigheterna. Engy Gohzlan, en egyptisk kvinnorättsaktivist, hade ännu inte sett några stora framsteg eller något aktivt arbete mot jämställdhet. Shaimaa Abdul Kheir, en egyptisk journalist sa att revolutionen hade stärkt kvinnans självbild, men uttryckte också oro för att extremister skulle ta över makten ( BBC 1 ). 9

Tidigare, under Mubaraks styre, hade kvotering införts som klargjorde att ¼ av platserna i parlamentet skulle ges till kvinnor ( Amnesty 1 ). När militärrådet tog bort denna kvotering under 2011 ledde det till en avsevärd minskning av kvinnor i parlamentet. År 2011 bestod parlamentet endast av 2% kvinnor ( Regeringskansliet ). Shaimaa Abdul Kheir menade dock vid denna tidpunkt att kvotering inte var ett alternativ utan det var viktigt att kvinnor skulle klara sig själva utan hjälp eller tvång ( BBC 1 ). Många hade dock svårt att motivera militärrådets handlingar och de tyckte att de förbisåg kvinnors plats under planeringen efter de fått makten. Visst agerande från militärens sida på Tahir torget gjorde även många upprörda. Kvinnor uppges ha genomgått oskuldhetstester och en general ska ha motiverat dessa med att de här kvinnorna är inte som era döttrar eller mina, de campade i tält med manliga protesterande och att de bara bevisade att de inte var oskulder från början så att kvinnorna inte skulle kunna säga att de blivit våldtagna av dem. Vid ett senare tillfälle förnekade militären att oskuldstesterna inträffat ( BBC 2 ). Flera kvinnor menade att de blivit sexuellt trakasserade och misshandlade under den nya regimen vid protesterna. När de var under Hosni Mubaraks styre var inget liknande rapporterat under demonstrationerna ( BBC 1 ). De officiella myndigheterna anklagades för att vara ovilliga att ta tag i problemet med kvinnors behandling. Arbetet för att sprida information om och därmed ändra inställningen till kvinnlig könsstympning, något som då länge varit ett problem i Egypten trots att det varit förbjudet sedan år 2008, hade minskat under året. Lagen var fortfarande inte särskilt accepterad av allmänheten ( Regeringskansliet ). Varken kvinnomisshandel eller våldtäkt inom äktenskapet var uttalade förbud enligt lagen utan våld mot kvinnor hamnar bara under allmänna lagar om våldsanvändande ( Landguiden 2 ). I grundlagen som skrevs under militärens regeringstid stod det att diskriminering inte ska tillåtas. Trots detta förespråkade vissa lagar i grundlagen olika förutsättningar, bland annat den familjerättsliga lagstiftningen var baserad på Sharia lagarna för muslimer ( Regeringskansliet ). Enligt den skulle till exempel döttrarna endast få ärva hälften av 10

vad sönerna får och barnen ska vid skilsmässa tillfalla mannen när barnen uppnått en viss ålder ( Landguiden 2 ). Just ökat islamistiskt inflytande oroade många kvinnor under den här perioden då många menade att det skulle leda till att den allmänna uppfattningen om att kvinnan skulle ha en undergiven roll i samhället förstärktes ( BBC 2 ). 4.3. Islamistiska partier får allt större inflytande Under 2012 fick islamistiska partier allt större makt i parlamentetet och tillsammans med salafisterna fick det Muslimska Brödraskapet 75% av rösterna i valet ( Amnesty 1 ). Muhammed Mursi utsågs till president under året, även han med koppling till ett islamistiskt parti ( Landguiden 3 ). Ett flertal som deltagit under arabiska vårens demonstrationer blev förvånade över islamisternas tillsynes plötsliga maktposition och vinsten i valet. Många menade att de hellre skulle haft ett militärråd som fortsatt regering ( Landguiden 3 ). Vissa ansåg att Mubaraks regim var att föredra eftersom där hade åtminstone en del reformer gällande kvinnors rättigheter gått igenom, såsom förbudet mot kvinnlig könsstympning. Dock fungerade inte dessa lagändringar i praktiken och könsstympning förekom fortfarande i stor utsträckning ( Riksdagen ). Militärrådets teori var att islamisterna inte vann för att de speglade alla oppositionernas vilja utan för att det var Muslimska brödraskapet och salafisterna som var mest välorganiserade under revolterna ( Landguiden 3 ) Dessutom hade Mubarak undvikit moskéerna i jakten på oppositionella och därmed kunde islamisterna ha en samling fria rum att samlas i och därmed stå välorganiserade i slutet av Mubaraks regim ( Riksdagen ). Åtgärder som ansågs behöva tas för att förbättra situationen för kvinnorna i Egypten var att ändra rådande attityder kring kvinnans roll samt utfärda lagändringar ( Riksdagen ). Konstitutionen i landet för år 2013 uppgav fortfarande inga krav på jämställdhet mellan könen och andelen 11

kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier hade ökat efter arabiska våren ( Human Rights Watch ). År 2013 uppgavs det hela 99,3% av landets kvinnor hade fått utstå detta enligt en FNundersökning publicerad i BBC. Samtidigt bar fler niqab eller slöja för att det ökade islamistiska inflytandet i landet hade fört med sig att kvinnor uppmuntrades klä sig kyskt, samt skulle kvinnorna vara i manligt sällskap ute i samhället ( BBC 3 ) Det Muslimska brödraskapet hade bland annat uttryckt att kraven i FN:s deklaration om kvinnors rättigheter skulle ha kunna förstöra samhället. De motiverade detta uttalande med att införandet skulle innebära att kvinnor kunde resa, jobba och kontrollera sin ekonomi utan en mans samtycke. En annan problematik med deklarationen, enligt dem, var att fruar skulle ges samma rätt att anmäla sin make för sexuella trakasserier eller våldtäkt. Att detta skulle jämställas med om dåden var utförda mot en främling vore fel enligt Muslimska brödraskapet ( Huffingtonpost ). Antalet säkerhetsstyrkor som fanns tillgängliga hade minskat under Mursis styre, om man jämförde med under Mubaraks, vilket verkade ha lett till fler synliga brott mot kvinnor då de kunde ske på fler offentliga platser. Adel Abdel Maqsoud Afifi,en högt uppsatt islamist i Egypten som var både lagstiftare och polis, menade att en kvinna ibland helt bidrog till sin egen våldtäkt genom att hon försatte sig i vissa situationer ( New York Times ). 4.4. Militärrådet återtar makten I juli 2013 avsatte militären Mursi och återigen får militären makt. Till stor del har militärrådet folkets stöd efter Mursis kritiserade regim ( Landguiden 4 ). År 2014 utsågs Abd al Fattah al Sisi, som tillhörde landets militärstyrkor, till statschef. Detta efter att Mursi kritiserats starkt för att genomföra en islamisering av samhället. Som en följd av detta förbjöds Muslimska brödraskapet återigen ( Landguiden 5 ). Egypten räknades som ett av världens minst jämställda länder år 2014 efter att landet placerats på en 77:e plats av totalt 80 länder. Under 2014 kom ny statistik som visade att 75% av flickor i 12

15 17 års åldern var könsstympade i landet och deltagandet på arbetsmarknaden var bland det lägsta i världen för Egyptens kvinnor. Samtidigt hade nästan alla kvinnor i landet blivit utsatta för sexuella trakasserier ( SIDA ). 4.5. Hedersbegreppet i Egypten I Egypten är heder ett essentiellt begrepp som präglat dess kultur ( Landguiden 2 ). Hedersbegreppet hör oftast samman med en patriarkal samhällsstruktur där familjen är viktig. Den fungerar som en enhet med en hierarki där kvinnan är underställd mannen och mannens heder är beroende av de andra familjemedlemmarnas uppförande ( Amnesty 2 ). Kvinnans heder är i sin tur starkt förknippat med hennes sexualitet och kyskhet. I en hederskultur är kvinnans umgänge med män utanför familjen under ständig kontroll ( Landguiden 2 ). Kvinnan har över huvud taget begränsade möjligheter att röra sig fritt. Hennes viktigaste roller är som moder och hustru och det är hennes uppgift att uppfostra döttrarna så att de följer de rådande normerna i samhället. ( Amnesty 2 ) Hedersbegreppet är egentligen inte direkt kopplat till islam utan har koppling till många länder innan Islams intåg och mer en del av kulturen än religionen ( Amnesty 2 ). 13

5. DISKUSSION 5.1. Diskussion om resultatet Huruvida regeringskiften påverkat synen på den egyptiska kvinnan och om hennes förutsättningar påverkats av olika regeringar kan diskuteras. Somliga menar att lagändringar, som då genomförs av regeringar, är viktiga för en förbättrad situation för kvinnorna i landet ( Regeringskansliet ). Om så var fallet borde Mubaraks lagändringar kanske gett mer resultat, men trots att könsstympning blev olaglig så fortsatte den i stor skala. Militärrådet anklagades för att inte vilja ta tag i problemet med könsstympning och mycket av det arbete som skulle belysa problemet minskade under deras första regeringsperiod ( Regeringskansliet ). Könsstympning förekommer fortfarande idag, hela 75% av flickor är könsstympade i landet i ålder 15 17, vilket kan tyda på att det är mer än bara lagstiftning som påverkar. Kanske skulle situationen varit bättre om Militärrådet fortsatt med arbetet för att informera om könsstympning, det kanske var just information som behövdes. Dock brukar ju könsstympning förekomma när flickan är liten och att en viss procent av 15 17 åringar är könsstympade säger kanske inte så mycket om utvecklingen under de 4 åren, eller under åren sedan lagen skapades. Regeringskansliet menar ju i sin rapport om Egypten att lagändringarna åtminstone inte gjort någon större skillnad fram till 2011 utan att allmänheten fortfarande inte riktigt hade accepterat lagen ( Regeringskansliet ). Kvinnans situation borde ha förvärrats om dess utveckling skulle vara direkt kopplad till lagändringar. När militärrådet hade tagit bort kvoteringen blev det trots allt endast 2% kvinnor i parlamentet ( Regeringskansliet ). Dock menade vissa att kvotering var fel metod för jämställdhet ( BBC 1 ) men det går inte att undkomma att statistiskt sett fick kvinnor mindre plats och därmed bör det ses som en försämring. I många avseenden skulle nog utvecklingen stått still då inte mycket genomförts i lagarna. Ett exempel är när det Muslimska brödraskapet inte ville acceptera att FN:s deklaration om kvinnors rättigheter skulle influera landet. Ändringar som skulle främjat kvinnors självständighet, exempelvis kvinnors rätt till att resa, jobba och hantera sin ekonomi själv, genomfördes aldrig för att de ansågs förstöra samhället enligt den dåvarande regeringen ( Huffingtonpost ). 14

När det gäller sexuella trakassier verkar det inte ha blivit bättre för kvinnorna under de här åren. År 2013 uppges 99,3% av kvinnorna ha blivit utsatta för sexuella trakasserier ( BBC 3 ) och år 2014 lyder samma budskap att nästan alla kvinnorna i Egypten hade upplevt detta ( SIDA ). Trakasserande handlingar såsom oskuldstester uppges ju ha förekommit redan under militärrådets första regeringstid under 2011 ( BBC 2 ). Detta tyder på att attityden kring hur kvinnor har rätt att behandlas kanske inte har ändrats, oavsett regeringsbyten. En ändring som Militärrådet genomförde under sin första regeringsperiod kanske kan ha påverkat. Under 2011 när de kom till makten tillät de det muslimska brödraskapet ( Landguiden 1 ). Islamistiska partier fick sedan mycket makt under 2012 ( Amnesty 1 ), det kanske de inte skulle ha fått om inte den välorganiserade oppositionen muslimska brödraskapet hade tillåtits. En annan opposition skulle kunna ha fått makt, kanske en som prioriterade allas rättigheter, även kvinnors. Kanske hade FN:s deklaration om kvinnors rättigheter fått större plats under 2012 2013 när den diksuterades? Eller kanske är det bara önsketänkade då den generella attityden kanske inte hade förändrats, den har trots allt varit liknande under många regeringar och en opposition som förespråkade kvinnliga rättigheter kanske inte skulle ha kunnat komma till makten i alla fall. Andra faktorer som är djupt inrotade i samhället kanske påverkar mer än de skiftande regeringarnas lagändringar. Heder verkar vara en central faktor i Egyptens kultur och man kan dra paralleller mellan den kvinnosyn som beskrivs i samband med hedersbegreppet och den som beskrivs i samband med en annan viktig faktor i det egyptiska samhället, Islamismen. Många var oroliga för att islamisterna skulle få makten efter arabiska våren, något som de lyckades med i valet 2012. Frågan är om det gjorde någon större skillnad, många menade just att att deras regim skulle förändra kvinnosynen till det sämre ( BBC 2 ). Dock behandlades kvinnor inte särskilt bra innan under Militärrådets regim, utan de sägs ha fått genomgå oskuldstester osv. ( BBC 2 ). Detta tyder på att de inte verkade ha en så bra kvinnosyn. I lagstiftningen var familjelagarna dessutom redan grundade på Sharia lagarna under militärrådets regim ( Regeringskansliet ). Det som står skrivet i familjelagarna bör kanske vara de lagar som påverkar kvinnan mest, beroende på den rådande 15

hederskulturen. Där är kvinnans viktigaste roller de som hustru och mor ( Amnesty 2 ). Så en islamistisk regering kanske inte bör ha gjort så mycket skillnad då det redan verkade vara en starkt närvarande islamism i lagarna samt en dålig kvinnosyn. Det är dessutom svårt att avgöra gränsen mellan kulturen och religionen. Hederskulturen har funnits längre i många länder än religionen Islam och de två fenomenen har egentligen ingen koppling till varandra ( Amnesty 2 ). Man kan fråga sig om det är Sharialagarna och religionen som påverkar synen på kvinnan eller om det är hederskulturen som verkar så djupt inrotat i samhället och kanske det till och med påverkar tolkningen av Sharialagarna. Det är svårt att tyda vad som påverkar vilket, vad som tillhör religion och vad som tillhör kultur. Islamisternas regim sägs ha medfört att fler kvinnor följde en strängare klädkod, enligt BBC, och kysk klädsel verkar vara något som är centralt för kvinnans roll, hennes umgänge är också kontrollerat, inga främmande män får förekomma ( BBC 3 ). När man läser om hedersbegreppet framställs samma krav på kvinnan, kysk ( Landguiden 2 ) och med kontrollerat umgänge ( Amnesty 2 ). Det kanske inte nödvändigtvis är själva islamisternas religiösa inflytande som orsakat detta utan snarare värderingar grundade i hederskulturen. BBC uttrycker det som att ökat islamistiskt inflytande har lett till mer kysk klädsel, men inte nämnt om det tillhör tron eller någon stark normstruktur, det kanske även är svårt för nyhetsmedier att hålla kultur och heder isär. Det stod ju dessutom i BBC:s rapport om händelserna under arabiska våren att strikta muslimer kämpade med kvinnor på Tahirtorget ( BBC 1 ), kanske är det de islamister som påverkas mest av hederskulturen som man fruktar ska komma till makten, som bara råkat kopplats till själva religionen? Eller är hedern så sammanflätat med religionen att det knappt är två skilda saker för många religonsutövare, extremister eller inte? Sammanfattningsvis verkar kvinnornas situation inte ha förändrats till de bättre under de här åren, trots deras förhoppningar om en jämlik plats i samhället efter arabiska våren. Regeringsskifterna verkar inte ha gjort någon större skillnad, kanske på grund av andra värderingar som är djupt inrotade i samhället. 16

5.2. Problem/framgångar under arbetets gång Det uppkom vissa svårigheter när arbetet skulle avgränsas, det finns betydligt fler faktorer som kan påverka utvecklingen av kvinnans rättigheter än vad som slutligen togs upp i rapporten. I en artikel från nyhetsmediet BBC listades en rad faktorer som kan ha behållit och eventuellt förstärkt konservativa tankesätt som påverkar attityden kring kvinnans roll. Bl.a. att ekonomin i landet skulle kunna påverka eftersom många män fick resa till den persiska viken för att få jobb och där kunde de ha tagit med sig konservativa attityder (BBC 2). Information likt denna fick uteslutas för att rapportens innehåll skulle avgränsas. Vilka som var de viktigaste faktorerna värderades efter källsökning. Vidare var det svårt över huvud taget att få en helhetsbild av orsakssammanhanget då händelserna är relativt aktuella och det skulle kunna vara så att andra aktörer eller fenomen uppdagas efter en tid som några av de större orsakerna till kvinnornas situation. När man använde sig av sökmotorer var det oftast så att nyhetsmediernas texter fått större spridning och därför visades först bland resultaten. Vid källsökandet var det därför förvånansvärt svårt att hitta ursprungskällor till viss statistik som redovisas på vissa nyhetsmedier, trots att källorna i många fall var välkända. Ursprungskällornas sidor hade heller inte alltid egna effektiva sökmotorer. Problematik brukar ju uppstå då situationen inte längre verkar vara intressant för oss i västvärlden, jag trodde att man i stor uträckning skulle slutat dokumentera efter arabiska våren och att det skulle vara svårare att hitta fakta. Lyckligtvis, för rapporten, var Egypten ständigt i förändring. Regeringsbyten och protester dokumenterades ganska utförligt, men mest information gick fortfarande att hitta runt arabiska våren. Man får ju vara medveten om att intresset hos media i västvärlden är det som styr vad man får reda på ganska lätt och vad man aktivt får söka reda på. Det har ändå gått ganska bra att hitta fakta som kan kopplas samman från alla åren. 17

5.3. Fortsatt undersökning inom ämnet För vidare forskning inom ämnet skulle fler faktorer än regeringsskiften och hedersbegreppet kunna undersökas. Exempelvis skulle skillnaderna mellan kvinnans situation på landsbygden och i städerna kunna utredas då ämnet togs upp ett flertal gånger under informationssökandet. Statistik på till exempel antalet könsstympade kvinnor eller arbetande kvinnor skulle kunna klargöra vissa skillnader mellan de olika platserna i landet. Detta kanske man vidare skulle kunna koppla till vem/vilka som har inflytande i staden/ på landsbygden. I de mer urbaniserade statsdelarna kanske man har mer kontakt med omvärlden och kan ta del av olika värderingar till skillnad från på den avskilda landsbygden. Utvecklingen av kvinnors plats i samhället är inte något som anses viktigt av alla egyptiska kvinnor. I stora nyhetsmedier uppmärksammas oftast dem som kämpat för kvinnors mänskliga rättigheter men vissa artiklar uppvisade en annan bild av den egyptiska kvinnan. Ett bra exempel på detta fanns i ett stycke i en av de BBC artiklar som använts som informationskälla, det stycket valdes senare bort och inkluderades inte i rapportens resultat för att avgränsa området. I det stycket intervjuas Hemmat Ahmet som inte litar på det politiska systemet och demokratiska revolutioner utan hon vill bara att hon och hennes familj ska ha ett hem och essentiella förnödenheter. (BBC 1). I vidare rapportering skulle man därför kunna fördjupa sig i olika kvinnors egna varierande syn på hur situationen har utvecklats. 18

6. KÄLLFÖRTECKNING 6.1. Internet: Nyhetsmedier (BBC 1) Hosea, Leana. A womans place in the new Egypt. http://www.bbc.co.uk/news/world middle east 12819919. (2014 10 21). ( BBC 2) Leyne, Jon. Egypt s defiant women fear being cast aside. http://www.bbc.co.uk/news/world middle east 13796966. (2014 10 14). (BBC 3) Maqbool, Aleem. Egypt minister s remarks fuel sexual harassment debate. http://www.bbc.com/news/world middle east 22402053. (2014 10 13). (Huffingtonpost) Nichols, Michelle. Egypt's Muslim Brotherhood: Women's Rights Could Destroy Society, Countries Should 'Reject And Condemn' UN Declaration. http://www.huffingtonpost.com/2013/03/14/egypt womens rights un declaration_n_2879081.ht ml. (2014 10 21). (New York Times) El Sheikh, Mayy & Kirkpatrick D. David. Rise in Sexual Assaults in Egypt Sets Off Clash Over Blame. http://www.nytimes.com/2013/03/26/world/middleeast/egyptian women blamed for sexual assa ults.html?pagewanted=all&_r=0. (2014 12 01). 19

6.2. Internet: övrigt (Globalis) Globalis. Den arabiska våren. http://www.globalis.se/konflikter/den arabiska vaaren. (2014 12 01). (Landguiden 1) Redaktör: Lindahl, Ylva. Aktuell politik. https://www.landguiden.se/lander/afrika/egypten/aktuell Politik. (2014 10 13). (Landguiden 2) Redaktör: Lindahl, Ylva. Sociala förhållanden. http://www.landguiden.se/lander/afrika/egypten/sociala Forhallanden. (2014 01 20). (Landguiden 3) Redaktör: Lindahl, Ylva. Revolten mot Mubarak. http://www.landguiden.se/lander/afrika/egypten/aktuell Politik/Revolten%20mot%20Mubarak. (2015 01 20). (Landguiden 4) Redaktör: Lindahl, Ylva. Kalendarium. https://www.landguiden.se/lander/afrika/egypten/~/link.aspx?_id=a55f75d61c544a1f9e769 3843F14DEBA&_z=z. (2015 01 10). (Landguiden 5) Redaktör: Lindahl, Ylva. Egypten. http://www.landguiden.se/lander/afrika/egypten?p=1. (2014 10 13). 20

(Amnesty 1) Andersson, Ulf. MR skolan: Amnesty och den arabiska våren. http://www2.amnesty.se/ap.nsf/reportage/06e67aaf4173c086c12579b800568b79?opendocu ment. (2014 10 07). (Amnesty 2) Stensell, Jessica. Flickor och kvinnor mördas i hederns namn. https://www.amnesty.se/vad gor vi/kvinnors rattigheter/hedersmord/. (2015 02 06). (Riksdagen) Kakabaveh, Amineh & Berg, Bengt & Holma, Siv. Den arabiska våren och kvinnors mänskliga rättigheter. http://www.riksdagen.se/sv/dokument Lagar/Forslag/Motioner/Den arabiska varen o ch kvinnor_h102u204/?text=true. (2014 10 07). (Human Rights Watch) Human Rights Watch. Egypt. http://www.hrw.org/world report/2014/country chapters/egypt. (2014 10 14). (SIDA) Sidas kommunikationsavdelning. Svenskt stöd till kraftsamling för kvinnors rättigheter i Egypten. http://www.sida.se/svenska/aktuellt och press/medieservice och presskontakt/pressme ddelanden/2014/arkiv/svenskt stod till kraftsamling for kvinnors rattigheter i Egypten/. (2014 12 16). 6.3. Vetenskapliga rapporter (Regeringskansliet) Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. Mänskliga rättigheter i Egypten 2011. (2015 01 31). 21