Inget problem! Mål och dialog. Sex- och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor.

Inget problem! Mål och dialog. Sex- och samlevnadsundervisningen på två mångetniska högstadieskolor. En studie av Fuzie Khatmi RFSU-praktik 2008 Kulturvetarlinjen Stockholms Universitet

Projekt förklaring Studien fokuserar på om och hur skolan och ansvarig personal i ämnet sex- och samlevnad möter svårigheter bland elever och/eller deras föräldrar av annan etnisk bakgrund än svensk och hur skolan definierar svårigheterna och planerar sin undervisning. I en debattartikel i DN den 6 mars 2008 slår utbildningsminister Jan Björklund, jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och partisekreterare Erik Ullenhag larm om elevernas motstånd mot sex- och samlevnadsundervisning. De vill avskaffa möjligheterna till befrielse från den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen. Artikelns budskap grundar sig på en avhandling baserad på en enkätundersökning genomförd i fyra skolor. Syftet med min studie är att undersöka om invandrade föräldrar verkligen hindrar sina barn från att delta i sex- och samlevnadslektioner i skolan och om skolan har befriat någon elev från denna undervisning på grund av kulturell bakgrund. Jag valde att undersöka frågan i två högstadieskolor med en majoritet barn till invandrade föräldrar. Enligt läroplanen är sex- och samlevnadsundervisningen ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. I skollagen anges att grundskolans utbildning ska vara likvärdig oavsett var i landet utbildningen anordnas och ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (Skollagen SFS 1985:1 100). Grundläggande är att landets alla barn och ungdomar oavsett kön, etnicitet och social bakgrund har lika rätt till en god utbildning. Enligt läroplanen ska skolpersonalen medvetet sträva efter flickors och pojkar lika möjligheter och rättigheter och ingen elev ska diskrimineras på grund av etnisk bakgrund. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och etnisk diskriminering (Lpo94, Skolverket 1998-1999). Det finns många olika uppfattningar om sexualitet och könsroller. Dessa uppfattningar är konstruerade och kontextberoende företeelser. Sexualitet är ett känsligt ämne i alla samhällen. Ungdomar över hela världen är nyfikna och har ett intresse av att utforska sina kroppar, lust, kärlek och sexualitet. I ett heterogent och mångkulturellt samhälle existerar flera synsätt och värderingar om sexualitet samtidigt. Dessa värderingar som bl a har religiösa och moraliska grunder fungerar som underlag för biologiska och juridiska förklaringar om kropp och sexualitet. De många olika synsätten och värderingarna kan skapa oro, nyfikenhet eller undringar och frågor. Därför är det nödvändigt med en konstruktiv dialog om dessa frågor. Undervisningen bör ha ett förebyggande syfte och skapa en rörelse för förändring genom att kreativt utmana tabun och fördomar. Syftet Syftet är att undersöka om skolan ser icke-svenska föräldrar som problematiska i relation till sex- och samlevnadsundervisningen. Samtidigt studeras hur skolans arbetsmetod ser ut i förhållande till frågan. Jag utgår ifrån två huvudfrågor huvudfrågor huvudfrågor 1. Ser skolan på sex- och samlevnadsundervisningen i relation till etniska grupper som ett problem?

2. Hur lägger skolan upp sin undervisning? Uppfyller den kraven på en konstruktiv dialog med förebyggande syfte? Metod Metoden jag valde är en kvalitativ forskningsmetod baserad på intervjuer och öppna samtal. Jag använder mig av halvstrukturerade intervjufrågor för att lämna utrymme för spontana diskussioner. Valet av denna metod i min undersökning grundar sig på att med intervjuer skapa samtalssituationer med informanten, situationer som ger mer tid och utrymme till reflektion kring frågan. De intervjuade personerna är kurator, skolsköterska och lärare som undervisar i ämnet. Forskaren har makten att tolka, välja och skildra sina informanters berättelser och prägla intervjusituationen och informanterna men i det sammanhanget hade jag obetydligt inflytande över informanterna. Studien visar inte intresse för den enskilda skolan utan hur den hanterar principerna i praktiken och hur man gör för att sprida kunskap om sex och samlevnad. Skolan och området är anonymiserade, personerna och skolans namn och status avidentifierade. Därför valde jag att namnge skolorna som Södra skolan och Norra skolan. Begränsningar i fältet Jag hade räknat med att delta i lektioner och lyssna på elever och/eller träffa föräldrar under föräldramöte. Det var inte möjligt att genomföra dessa önskemål eftersom skolpersonalen hade synpunkter på att mitt deltagande i lektioner skulle minska elevernas spontanitet i förhållande till ämnets känslighet. Dessutom träffade skolan föräldrarna redan i början av terminen eller hade kontakt med föräldrarna genom veckobrev och jag hade inte möjlighet att träffa dem. Teori Utgångspunkten i min studie är att sexualitet är socialt och kulturellt konstruerad och direkt påverkad av samhällets kulturella värderingar och maktrelationer. Samhället och staten styr vår syn på relationen mellan könen, arv och familjerelationer. Hur vi handlar är inte ett objektivt agerande och utgår inte från naturgivna sanningar. Vårt handlande i dessa frågor är i ständig förändring. I ett heterogent mångfaldigt samhälle finns olika uppfattningar om sexualitet. Avståndet mellan dessa olika uppfattningar minskar med tiden. Dessutom är de inte entydiga utan det finns motsägelser och konflikter. På grund av ämnets känslighet skapas rädsla i mötet med människor från andra kulturer med andra uppfattningar än den etablerade förväntningen. Rädslan uttrycks genom de stereotyper som klassificerar olika grupper och tilltalar dem. Stereotyper framvisas genom VI och DEM - tänkande och i detta sammanhang stämplas sexualitet inte sällan efter nationalitet och etnicitet, klass och kön. Det dominerande synsättet styr vårt sätt att tala och handla och begripliggöra vad som räknas som norm, vilken är betingad av maktpositioner i samhället och relaterade till kön, klass, etnicitet och sexualitet. Och vissa positioner har svårt att komma till tals utan blir istället omtalade. På det sättet formas allas identitet. Vi blir den som vi förväntas att vara

och framställs att vara. Förorten som plats spelar roll och bidrar till formandet av identitet och självbild. Blandningen av olika folkgrupper med olika bakgrund, utbildningsnivå och arbete skapar komplexa uppfattningar både inom den egna gruppen och i mötet med andra grupper. Presentation av material I denna studie under min praktik på RFSU undersökte jag två högstadieskolors uppfattningar och erfarenheter av föräldrarnas och också elevernas reaktioner på denna undervisning. Men innan dess vill jag återberätta mina informanters beskrivning på hur de lägger upp sin undervisning. Därefter kommer jag att synliggöra vilka diskussioner som är viktiga bland eleverna och vilka metoder som används av de ansvariga på respektive skola. Skolpersonalens beskrivning och kännedom om skolan och samhällets omkring skolan är viktiga element i bemötandet av problematiken. Jag mötte erfaren skolpersonal som har arbetat i dessa skolor under lång tid. De har varit med om förändringar inom skolan och de har så småningom skapat en arbetsmetod beträffande frågan i ett mångkulturellt sammanhang. I de två skolorna är majoriteten av invandrarbarnen född i Sverige eller så har barnens föräldrar levt länge i Sverige. Samtidigt kommer skolan och eleverna kontinuerligt i kontakt med nyligen anlända invandrarbarn och invandrarfamiljer. Med det vill jag uppmärksamma att gamla och nya uppfattningar och förhållningssätt om sexualitet existerar sida vid sida. Utbildningsnivån bland föräldrarna är inte hög och periodvis arbetslöshet är vanlig. Detta anses av skolpersonalen inte vara en orsak till motstånd mot sex- och samlevnadsundervisningen. Södra skolan Jag intervjuade skolsköterskan och biologiläraren vid samma tillfälle på Södra skolan. Skolsköterskan har jobbat sedan 1982 med pubertetsutveckling och sex och samlevnad. Biologiläraren har jobbat och undervisat i ämnet sedan 1991 i denna skola. Området är byggt under 1960 talet och det var då nästan enbart svenska barn som bodde där. Under 1990-talet var de svenska barnen i majoritet. Numera är barn med svenskt efternamn sällsynta på Södra skolan. En annan egenskap för området är att de flesta föräldrar har jobb och utbildning. Men det tyder inte på att de jobbar med det som de är utbildade för och skolan har ingen statistik på hur utbildningarna ser ut. Enligt biologiläraren har detta område flera olika etniska grupper och ingen grupp dominerar. Norra skolan Jag intervjuade skolkuratorn som har jobbat på denna skola i flera decennier. Hon jobbar med sex- och samlevnadsundervisning under rubriken livskompetens. Dessutom handleder hon lärare och skolans ledning. Hon jobbar med individuella samtal med eleverna samt med deras föräldrar.

Norra skolans upptagningsområde dominerades i början av 1980-talet av kristna syrianer från Turkiet. Numera finns det folk från flera olika delar av världen. Den näst största gruppen, efter syrianerna, är från Irak som utgörs till övervägande del av kurder. En relativt stor grupp är från Pakistan. Befolkningen i detta område talar 35 olika språk. På mellanstadiet är 60-70 procent invandrarbarn och på högstadiet är 50 procent invandrarbarn. De syrianska barnen är födda här. Denna stadsdel har den högsta arbetslösheten i kommunen. Framförallt är de flesta mammorna arbetslösa. Det är en segregerad del av kommunen. Överklassen bor i en annan del av kommunen och svenskar och invandrare som bor här är antingen medelklass eller arbetarklass och det mångkulturella dominerar. Skolans tidigare dåliga rykte har förändrats med hjälp av en stabil lärarkår och en stark ledningsgrupp. Numera räknas skolan som en av de bästa inom kommunen. Hur arbetar skolorna med föräldrarna? Södra skolan Vi gör ingen annorlunda planering eller tar ingen extra kontakt med föräldrarna utan vi utgår från den svenska läroplanen och läroplanen finns på alla språk, konstaterar informanterna i Södra skolan. Skolsköterskan beskriver sina erfarenheter under de år som hon har jobbat med ämnet Jag går aldrig ut och talar om för föräldrarna vad jag ska prata om med deras barn. Det är läroplanen som gäller och mitt jobb är att lära barnen att få en uppfattning om sin kropp. Ingen förälder har ringt och varit arg på mig om det som jag har undervisat deras barn. Det har aldrig hänt. Däremot har det varit föräldrar som varit tacksamma och ser kunskapen som nödvändig. De bad mig om att hjälpa deras barn, eftersom de flesta inte har haft samma kunskap och information själva när de var yngre. Många föräldrar är tacksamma för att deras barn får information om sina kroppar och sin utveckling. Norra skolan Kurator som har jobbat i denna skola i närmare tre decennier beskriver sin erfarenhet När det gäller sex och samlevnad skickar vi ut ett brev, på samma sätt som lärarna alltid skickar något veckobrev, som visar vad de ska ha i undervisningen denna vecka och sånt. Då skickar vi ett kort brev, i vilket vi berättar om vad veckorna med livskompetens innehåller Under hösten 2007 och 2008 kommer barnen att delta i samtalsgrupper i livskunskap som kurator och sjuksköterskan håller i. Vi kommer att diskutera relationer, samlevnad, identitet, den egna självbilden och kriser och mobbning. Vi hjälper dem att lära sig vart de ska vända sig i samhället när de behöver stöd och hjälp. Vidare beskriver hon det så här Aldrig har jag träffat på föräldrar som inte vill att deras barn deltar i undervisningen. Nej, däremot är jag och skolsköterskan alltid med vid första samtalet med föräldrarna på skolan,

när de skriver in sina barn. Då är det knorr. Då säger några föräldrar att mitt barn inte kan delta i bad, mitt barn kan inte delta i gymnastik, musik till och med kan det vara, där kan det knorra. Vi jobbar på det och vi är väldigt hårda på det att alla måste delta. Med badet är vi lite försiktiga från början, men så småningom tar barnen själva initiativet och börja delta med sin slöja och långärmade träningskläder och sånt. Vi har inte så många tjejer med slöja. Det kan vara lite problem i början, men så småningom löser det sig och de smälter in i sammanhanget. Skolans kurator påstår Vi har aldrig befriat något invandrarbarn från sex- och samlevnadslektioner. Vi har inte heller haft problem med föräldrar som inte ha velat att deras barn skulle delta i denna undervisning. Jag vill också uppmärksamma att barn i vilken kultur som helst inte gärna pratar om sex med sina föräldrar, särskilt inte i denna ålder. Numera märks en förändring bland tjejer från invandrarfamiljer, tjejer som vill och söker en annan livsstil än sina mödrar. Arbetsmetod Hur ser undervisningen ut och vilka tema diskuteras? Södra skolan Södra skolan bygger undervisningen på dialog, öppna samtal och möjlighet till anonyma frågställningar. Grundbetoningen utgår från olikhet mellan individer lika mycket som likhet mellan olika kulturer vad gäller synen på barn och deras utveckling. Årskurs 8 antar skolan är den optimala åldern för att undervisa i sex och samlevnad och omfattar sex veckors undervisning. Besök på ungdomsmottagning sker under samma år. Dessa sex veckor planeras under vårterminen. Vid denna tidpunkt antar skolan och lärarna att en förtroendefull relation har byggts upp med eleverna, vilket är viktigt med hänsyn till ämnets känslighet. Ibland kombineras undervisningen med ämnet svenska och med temat kärlek. Eleverna jobbar med dikter. Nästa år planeras en kombination med samhällskunskap. I årskurs 9 jobbar man vidare med tema kärlek, då eleverna själva arbetar i grupp. En presentation och ett grupparbete om preventivmedel görs i samarbete med skolhälsovården. Under Södra skolans undervisning delas eleverna upp i tjej- och killgrupper bara i årskurs 6. Då handlar diskussionerna om pubertets- och kroppsutveckling med skolans hälsovårdspersonal. Under årskurs 8 sker undervisningen i blandade grupper. Dessutom är det biologiläraren som tar ansvar för de sociala och psykologiska frågorna och den biologiska beskrivningen av kroppen. Skolhälsovården ansvarar för information om kroppens hälsa och preventivmedel. Biologiläraren och skolsköterskan konstaterar

En viktig metod i arbetet är att man inte chockeras över elevernas frågor. Man ska kunna prata om frågorna utan att se det som pinsamt. Som lärare ska man skaka av sig sina fördomar först, innan man undervisar i skolan. Biologilärarens arbetsmetod Skolan baserar all undervisning på dialog och gruppdiskussion, inte föreläsningar. Undervisningen är ett möte mellan elever och lärare. Den öppna samtalssituationen gör att eleverna diskuterar öppet och ger möjligheter till anonyma frågeställningar. Biologilärarens budskap i undervisningen är att betona olikheten bland eleverna som individer. Det sätter igång en tankeprocess hos eleverna själva för att de ska komma fram till slutsatser som passar dem. Med andra ord betonar biologiläraren att det inte finns en generell norm utan att sexualitet kan uttryckas på många olika sätt. Det finns ingen norm som man utgår ifrån utan bara det som känns rätt och behagligt för individen i ögonblicket. Dialogmetoden leder till att de själva ska formulera sina uppfattningar. Tre viktiga meningar kommer fram på tavlan efter alla diskussioner som de har haft det under de sex veckorna Man ska vara trogen sig själv, att känna efter vad man själv vill När ska man göra det? När man själv vill Hur ska man göra det? Så att ingen kommer till skada och att partnern ska vara med på handlingen Slutdiskussionen handlar om fördomsfrihet. Läraren anser att eleverna under diskussionernas gång upplever sig fördomsfria i förhållande till olika sexuella läggningar. Vidare berättar biologiläraren Under lektioner som handlar om känsliga ämnen, släcker jag ner ljuset och sätter mig, och med en penna pekar jag på overheadbilden. Emellanåt går jag upp, tänder ljuset igen och pratar. På det sättet behöver jag inte möta alla blickar och jag kommunicerar lättare. Det handlar om att hitta sin roll som lärare i klassrummet. Ibland räcker jag inte till för att förklara en del nya begrepp som jag själv inte har någon erfarenhet av. Då har jag använt mig av en ung vikarie som diskuterade med eleverna och i andra sammanhang bjudit hit informatörer från RFSL och RFSU. Att undervisa i sex och samlevnad tar på krafterna men jag ser att det ger resultat också. Eleverna har möjlighet att skriva anonyma frågor, det kan vara basala frågor men de fyller en funktion tycker jag och vi svarar på allt. Skolsköterskans arbetsmetod Skolsköterskan beskriver sin arbetsmetod på följande sätt Jag betonar likheten mellan invandrare och svenska familjer när det gäller mödrar och flickors relationer. Jag berättar att ingen svensk mor heller vill att hennes dotter ska ha sexuella relationer redan vid 12 års ålder. Frihet tolkas av många invandrarbarn som att svenska flickor skulle vara fria att göra vad som helst. Jag påpekar att svenska familjer ger frihet till sina barn

i relation till deras ålder, ju större barn desto mer frihet kan de få. Det som är självklart för mig är att alla föräldrar är lika i det perspektivet att alla är rädda om sina barn, särskilt när de har flyttat till ett annat land. Skolsköterskan konstaterar att hon träffar eleverna redan i årskurs 6, då de är uppdelade i tjej- respektive killgrupp och pratar med dem om pubertetsutveckling. Det är alltid lättare och jätteroligt att prata med pojkar och fånga upp deras intresse och uppmärksamhet om kroppen. Till exempel när det gäller detaljerade diskussioner som onani, vilket det är svårt att prata med flickorna om. Flickorna har ingen aning om sitt könsorgan och jag brukar rekommendera dem att titta på sin kropp med hjälp av en spegel. Norra skolan Biologiläraren ansvarar för den biologiska delen och kuratorn och skolsköterskan tar hand om livskompetens och pubertetsfrågor, framförallt den psykologiska utvecklingen. Eleverna delas in i tjej- och killgrupper. Det är högst tio elever i varje grupp. Varje grupp har fyra lektioner. Tjejgruppen tas hand om under höstterminen med anledning av att flickorna mognar tidigare än pojkarna, vilka undervisas under vårterminen. Kuratorn på Norra skolan berättar Det som vi försöker att förmedla är att sex har man, när man är mogen för det, och man bör försöka att vänta. Det är väldig få, som är så mogna i den åldern för att ha sex. Om man har en bra, nära relation - visst det är okej. Men övertala inte tjejerna att ha engångssex. Vi säger att det är viktigt att man är trygg med den man har sex med. Man ska våga prata innan och det är så mycket som kan gå fel. Vi pratar mycket om att ta hand om sig själv och att lyssna på kroppens signaler. Man ska må bra och man ska inte vara ett offer. Att tankar och känslor går att styra, att man ska tänka efter vad man mår bra av, musik, motion. För övrigt beror det på hur gruppen är, diskussionen fokuserar på det som är nödvändigt för gruppen. Vidare berättade kurator på Norra skolan att de har heta stolen-frågor som väcker allas intresse till samtal. För det mesta vågar några prata mer än de andra och här är det inte skillnad på killar och tjejer. Frågorna/påståendena handlar exempelvis om killar och tjejer har lika stora sexuella behov, om tjejer är mer intresserade av förhållanden än vad killarna är, att p piller ska vara gratis, det är bra att det finns kondomer, skolan ger bra sexuell upplysning, och homosexuella är diskriminerade. Eleverna ställer sig upp eller ner för att svara och sedan kommer man in på diskussion om det. Dilemmafrågor och fyra hörns-frågor (eleverna får hävda olika uppfattningar från olika hörn i klassrummet) är en annan del av deras arbetssätt. De visar också en film från utbildningsradion som handlar om kärlek, sex och relationer. Kuratorn på Norra skolan berättade att hon och skolsköterskan har jobbat så länge med frågorna, så de är inte blyga eller rädda för att ta upp diskussionerna och blir inte heller överraskade av elevernas frågor. Det finns en öppen samtalssituation som gör undervisningen

rolig. Dessa diskussioner är intressanta för eleverna och alla försöker och är ivriga att vara med på lektionstillfällena. Vilka ämnen tas upp till diskussion? Både i Södra skolan och Norra skolan handlar undervisningen om exempelvis onani, porr, homosexualitet, oskuld och mödomshinnan och könsstympning. Teman för diskussion är upplagda från ansvariga med hjälp av Lafa1, kursmaterial och fortbildning, och ofta är det skolsköterskan och kurator och biologiläraren som tar fram temat för diskussionen. Onani är ett intressant tema för diskussion ansåg mina informanter. Alla killar har onanerat redan när de var små, men tjejer känner antingen inte till det eller vågar inte prata om det. Det är en ganska okänd handling bland flickor. Skolpersonalen får många frågor kring onani, till exempel om man får dålig kondition om man onanerar. Detta sågs som tecken på att eleverna möter sådana synsätt i sin omgivning. Porr är också ett ämne som diskuteras. Informanterna menade att porr är något som alla killar har tittat på och tjejerna har inte sett porr och tycker att det är äckligt. Pojkar får sitt kunskapsbehov mera genom att se på bilder och flickor genom att läsa frågespalter och kärleksnoveller. Det fanns funderingar och oro bland informanterna över vilken kollision det blir när de två synsätten möts. Mödomshinnan och oskulden är ett stort diskussionsämne i dessa skolor. Det handlar mest om tjejers sexualitet och deras rätt att utveckla sin sexualitet, dessutom de moraliska och kulturella hinder som de känner att de har framför sig. Skolsköterskan på Södra skolan berättar Det mest fascinerande snacket handlar om mödomshinnan och oskulden. Det finns så mycket rädsla för att förlora oskulden. Det finns inte en självklar syn på skillnaden mellan oskuld och mödomshinnan bland dessa flickor. Som sexualitet räknas enbart penetration i vaginan och allt annat är inte sex i de flestas ögon. En vanlig sexuell handling är analsamlag. Många killar tror att tjejer tycker om analsamlag men i verkligheten är det för att behålla mödomshinnan. Kurator på Norra skolan berättar Vi tar upp diskussioner om mödomshinnan med killarna och säger att ni aldrig kan vara säkra på att er tjej är oskuld. Därför är det bra att lita på det hon säger. Det finns inga bevis, en del blöder och en del blöder inte, det är jätteviktigt att ni vet om det. Homosexualitet är ett känsligt ämne, men diskuteras ändå. Informanten på Norra skolan berättade De är väldig anti. Retoriskt kan de säga att man får vara vad man är. Motståndet grundar sig inte på etnisk tillhörighet utan det handlar om ålder och osäkerhet om den egna sexualiteten. Tjejerna är mer toleranta, och killarna tycker i allmänhet inte om homosexualitet. 1 Lafa (Landstinget förebygger aids). Enheten för sexualitet och hälsa är ett kunskaps- och metodcentrum som arbetar med sex och samlevnad i Stockholms läns lansting. Lafa arbetar för att främja sexuell hälsa.

Vi diskuterar mycket vad homosexualitet beror på, väljer man det eller man är bara så och vi kommer fram till att vi är det som vi är. Det är inte så att man väljer utan man gör som man är. Genusproblematiken Synen på sexualitet bland tjejer och killar påverkas av vad som räknas som manlig och kvinnlig sexualitet - som i två skilda världar, hävdar mina informanter i intervjuerna. Södra skolans biologilärare anser att det finns olika synsätt på kvinnlig och manlig sexualitet i det övriga samhället, och skolan i sin tur är påverkad av detta synsätt. Hon konstaterar att det har varit lättare att prata om mannens könsorgan, och tjejer reagerar starkt, när man visar kvinnans könsorgan och ibland tittar killarna ner och tjejerna ser på det som äckligt. Kvinnans könsorgan är något knäppt, hemligt. Till exempel den bok om kvinnans könsorgan som Lafa gav ut tituleras En hemlighet. Detta synsätt är inte begränsat till en speciell grupp. Tjejer har så lite kunskap och kännedom om sitt könsorgan. Det finns ingen kännedom om klitorissex, däremot ses klitoris som ett organ man kissar med. Biologiläraren berättar att den allvarligaste genusproblematiken hon upplevt var i en absolut svensketnisk skola Jag jobbade i ett mindre samhälle med elever som var bland de bästa i skolan. En tjej var bara en fitta som skulle vara duktig och plugga hårt. Killarna satt där med snus under läppen och ägde hela lektionerna. Efter 16 års erfarenhet inom branschen hade jag inte en chans att nå fram till dessa elever. Man kan inte säga att invandrarbarn har den värsta synen på kvinnor och svenska barn inte skulle ha det. Jag såg motsatsen. Kurator i Norra skolan tar upp konsekvenserna av genusrelationerna som ett sätt att tänka och handla Killar har onanerat redan när de var små och tjejerna känner inte till det eller vågar inte prata om det. Och tjejer tittar inte på porr och killar har redan sett porr och de har två olika synsätt på könsrelationer. Vi uppmuntrar ofta tjejerna att ta en spegel och titta på sitt könsorgan och utforska det. De säger att det är äckligt men troligen gör de det ändå. Det är så hemligt med det kvinnliga könsorganet. Vi har inte ens något namn på det, alltså det är hemskt att det inte har något namn. Dessa beskrivningar från informanterna är exempel på att synen på mäns och kvinnors sexualitet är starkt påverkad av genussystemet i övriga samhällen. Det är utanför deras makt och inflytande att ändra och påverkar situationen helt. Är namnet Snippa ett vedertaget namn på flickors könsorgan? På Södra skolan diskuterade informanterna att det inte finns något ord för tjejers könsorgan. Ordet snippa var inte vedertaget. 10

När en tjej ska prata om det säger hon jag har ont i framstjärten. För flickor finns det bara stjärten. Framstjärten och bakstjärten, framstjärten kallar små flickor sitt könsorgan, säger skolsköterskan. Biologiläraren berättade med uppgivenhet Kvinnans könsorgan handlar om ett veck, ett streck, alltså framstjärten som de brukar säga. Klart att tjejer tidigt lär sig att de inte har det som killar har, utan de har bara någonting. Också Norra skolans kurator är oroad över att det inte finns något namn på tjejers könsorgan men ordet snippa är vanligare på dagis nu och nästa generation unga kommer troligen att använda ordet mer. I denna generation finns det inte något ord och ordet fitta är ett skällsord och används inte i vanliga sammanhang. De säger där nere, där framme om de vill säga nåt. Om skillnaden mellan svensketnisk skola och skolor med invandrarmajoritet i förorten berättar mina informanter från Södra skolan Det finns verkligen skillnad, i förortsskolan är eleverna mer livliga och kreativa. Eleverna är nyfikna och frågvisa. De är huvudpersonerna i diskussionen, öppna och ger sina åsikter tillkänna. Biologiläraren berättade Enligt min personliga erfarenhet i den svensketniska skolan fanns en annan attityd runt sex- och samlevnadsundervisningen. De var ointresserade och likgiltiga. De gav mig en känsla av att de inte ville dela med sig av sina personliga funderingar, dessutom var de fulllärda och inte behövde den kunskapen. Det kunde bero på att vi hade för lite tid att bygga broar mellan oss, men jag undrade samtidigt vilka det är som får könssjukdomar. Vad förlorar de om de hade varit uppmärksamma. Hur skulle man nå ungdomarna i en sådana sammanhang? Denna attityd beror förmodligen inte på att de hade kunskap och var fullärda. Utan det handlar om att inte våga fråga öppet. Att det finns en syn att svenska barn vet och kan allt om sexualitet, men så är inte det i verkligheten. Förslag till lärarutbildningen Informanterna på båda skolorna hade förslag till förbättring på lärarutbildningen vad gäller undervisningen och om vem som ska undervisa i sex och samlevnad och hur det ska undervisas. Biologiläraren i Södra skolan ansåg att man ska rikta ett stort strålkastarljus på lärarutbildningarna. Biologilärare behöver extra undervisning om ämnet, och samtidigt måste man vara medveten om att det inte är säkert att varje biologilärare klarar av att undervisa i detta ämne. 11

Fördomsfria lärare är ett viktigt element i undervisningen. Detta skapas genom att läraren själv har diskuterat ämnet grundligt och har satt sina värderingar på prov. För att fungera som en duglig och kreativ sex- och samlevnadslärare bör man själv genomgå utbildning och få kännedom om sin egen syn på sexualitet för att kunna hantera olika situationer i samtal med eleverna. Slutdiskussion Min studie av de två högstadieskolorna i Stockholms förorter, skolor med en majoritet av barn och föräldrar med icke-svensk etnisk bakgrund visar att skolpersonal med lång erfarenhet av frågan, arbetade enligt läroplanens föreskrifter om obligatorisk undervisning. Skolpersonalen menade att inga föräldrar hindrar sina barn från att delta i sex- och samlevnadsundervisningen. Tvärtom menar de att föräldrar verkligen är glada att deras barn får kunskap om kroppen och dess utveckling. Föräldrarna har aldrig hamnat i en situation, i vilken de fått möjlighet att få sina barn befriade från denna undervisning. Skolpersonalen var medveten om föräldrarnas oro och funderingar kring det nya samhälle de kommit till. Men detta skapade nödvändigtvis inte hinder och sågs av skolpersonalen som en naturlig reflektion i det nya samhället. Skolpersonalen hade med tiden skaffat sig en sätt att hantera frågan om olika kulturella synsätt vad det gäller kropp och sexualitet. Föräldrar med annan etnisk tillhörighet än svensk är inte rädda för att deras barn ska delta i denna undervisning, enligt min studie från de två skolorna i Stockholmsförorter. Föräldrarna har möjlighet att bekanta sig med ett annat synsätt på kropp och sexualitet genom media, Internet och vardagen. De allmänna informationsmöjligheterna och den snabba spridningen av information och kunskap innefattar alla grupper och åldrar i samhället oavsett nationalitet. Ju mer kunskap och tilltro till samhällets funktion i övrigt desto mer minskar det motstånd som stödjer sig på kulturella och religiösa förklaringar. De religiösa grupper som vill, har redan markerat sin särställning i samhället. Dessa grupper är förenade i särskilda religiösa skolor och inkluderar inte alla i samma etniska grupp. Konflikter inom en etnisk grupp kan ibland vara svårare än konflikter mellan olika etniska grupper. De icke-svenska etniska grupperna i det mångkulturella samhället i Sverige är inte en homogen och enhetlig grupp, utan det finns nyanser bland dem och ofta är olikheterna inom dessa grupper mer iakttagbara än jämfört med svenska samhällsnormer och värderingar. RFSU erfar att föräldrar till barn med annan etnisk bakgrund än svensk är undrande men också intresserade av vad sex- och samlevnadsundervisningen innehåller. Detta handlar om att man inte vill bli marginaliserad och passiviserad som förälder i det nya landet. Oavsett bejakande eller kritisk attityd så vill föräldrarna veta vad som händer i skolan vad gäller undervisningen. Det är självklart att min studies resultat inte kan generaliseras till alla högstadieskolor i Sverige, men studien visar den förändringspotential som finns och nyanser i den faktiska verkligheten. Studien ifrågasätter den självklara synen som ser olikheten som naturgiven och statisk. Problemet ligger inte i att det skulle finnas motstånd mot den svenska skollagen 12

eller den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisning utan snarare i hur skolan, som den närmaste samhällsinstitutionen till invandrarfamiljerna och deras barn i skolåldern, reflekterar över och hanterar situationen. Synen på kropp och sexualitet är socialt och kulturellt konstruerad och dessa kulturella och sociala uppfattningar förändras i förhållande till kontexten. Den dominerande uppfattningen om kropp och sexualitet inom en kontext är inte önskvärd för alla individer som lever i dessa samhällen. Det vill säga att det dominerande synsättet inrymmer konflikter och omfattar inte alla individer i ett och samma samhälle. Skolans personal visar i intervjuerna att skolorna har olika arbetsmetoder som har formats av erfarenhet och eftertanke. I båda skolorna utgör dialog och eget tänkande kring frågan det centrala i arbetsmetoden. Båda skolornas ansvariga inom ämnet sex och samlevnad understryker att de flesta material och fortbildningar är från Lafa och utbildningsradion och i begränsad omfattning föreläsningar och material om ämnet från RFSU och RFSL. Min uppfattning är att diskussionerna i undervisningen ifrågasätter genusrelationerna, det vill säga att de traditionella könsrollerna och heterosexualiteten som dominerande norm synliggörs och problematiseras. Men på samma gång samtalas kring de traditionella normerna om vad rätt och sund sexualitet är. Ibland läggs ansvaret för en sund sexualitet på tjejernas axlar. Med andra ord ingen sex utan kärlek och kärlek ska vara grunden för sexuella handlingar. Ytterligare är jag av uppfattningen att den uppdelade undervisningen i kill- och tjejgrupper runt teman om kropp och sexualitet (kan) reproducerar ett traditionellt könsmönster i dessa frågor. Det lär in en åtskillnad mellan den kvinnliga och den manliga sexualiteten som två olika världar. Utöver detta delar skolan på undervisningen om kroppen, alltså den biologiska, från undervisningen om den sociala aspekten för sex och samlevnad. Åtskild undervisning om de två övergripande aspekterna - den sociala och den biologiska - gör att den sociala och kulturella konstruktionen om kropp undanskyms för eleverna. Kroppen är socialt och kulturellt konstruerad lika mycket som synen på sexualiteten är kulturellt och socialt konstruerad. På så sätt ger en undervisning där man undervisar om kroppen för sig och de sociala, kulturella uppfattningarna för sig en grund för en tvetydig syn på den biologiska och den sociala aspekten på sexualiteten och dessas relation till varandra. Frågan är vad som krävs för att påverka undervisningen i en riktning som problematiserar de normerande föreställningarna om kropp och sexualitet som grundar sig på en polarisering av manlighet/kvinnlighet? Syftet bör vara att undervisningen ska kunna åstadkomma likvärdigt innehåll och konstruktiv dialog för förändring i alla skolor. Det vill säga att undervisningen om sex och samlevnad ska professionaliseras och också bearbetas så att den passar för ett mångkulturellt samhälle. Fuzie Khatmi, våren 2008 13

RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning Box 4331 102 67 Stockholm E-post: info@rfsu.se www.rfsu.se 14