GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN



Relevanta dokument
tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Bilaga 1 Schematisk skiss

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

Utlandskyrkans krisberedskap

Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

Kompletterande kurslitteratur om serier

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING.

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden och framåt i tiden.

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING.

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Frisörens arbetsmiljö

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Regleringsinstruktion för 11 dammar i. Norrköpings kommun

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Förena Förbättra Förändra

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Installationsanvisning Bruks- och eldningsinstruktion IAV LEK LEK. Handölkassetten

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Kommunstyrelsens planutskott

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Planområdets förutsättningar

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp,

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

Kollektivt bindande styre på global nivå

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

7.5.4 Risen - Gräntinge

Föreläsning G04: Surveymetodik

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Välkommen hem till Strängnäs

Strandinventering i Kramfors kommun

Parkeringsplatser i Älmhult centrum

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

8 Djurpark. 1. Åmanska parken 2. Museiparken 3. Lilla torget 4. Stora torget 5. Kyrkoplan 6. Norra Ringgatan 7. Plantaget

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson

Behovsbedömning för planer och program

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Strand ett gemensamt ansvar

GIS på länsstyrelserna. 7 dec 2016

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Enkät inför KlimatVardag

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Kommunstyrelsen Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån :00-17:30

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Naturvårdens intressen

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

god stiftelsepraxis

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

DELTA-samverkan januari - april 2003

Så ska vi få Sveriges bästa skola

Transkript:

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Upprättad 2004 Atage av Kommufullmäktige Kf 05-03-21 28

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Förord Kommustyrelse uppdrog 2003-02-05 åt miljöutskottet att asvara för beredig och ärmare direktiv och utformig av lokalt Gröstrukturprogram. E särskild arbetsgrupp har iveterat befitliga parker och bostadsära aturområde samt cykelstråk och övriga lämpliga cykelar. Framtaget material avses utgöra uderlag för reviderig av Översiktsplae. Till grud för detta Gröstrukturprogram ligger Skoge i Bromölla kommu, upprättad av Nils Gabrielsso (atage tillsammas Natur- och kulturvårdsprogrammet). Grö Skogsbrukspla för Bromölla kommu, upprättad av Skogsvårdsstyrelse 2001-03-20 Natur- och kulturvårdsprogram för Bromölla kommu (reviderad upplaga) Regio Skåe Strategi för e grö struktur i Skåe och kommustyrelses remissvar Ks 51, MU 8/2003 Lässtyrelses program för skydd av tätortsära område för friluftsliv och aturvård i Skåe och kommustyrelses positiva remissvar KS 182/2003 Bromölla kommus ÖP, Kommufullmäktige 2003-01-27 1. Kommustyrelses förslag till gröpla för tätortera Bromölla (KS 183/2003) och för Nymölla, Valje/Ederyd och Näsum (KS 17/2004) med tillhörade uppdelig och skötselplaer. Miljöbalke (MB) som ger möjligheter att skydda gröstruktur och aturområde bl.a. geom häsysreglera (kap 2), hushålligsbestämmelsera (kap 3 och 4) och möjligheter till områdesskydd (kap7). Pla och bygglage (PBL) som ger ramar för haterig av gröa värde i plaerig och byggade. De atioella och regioala miljömåle. Riksdage beslutade 2001 om 15 övergripade atioella miljömål som skall vara uppfyllda iom e geeratio och skall vara ledade i allt miljöarbete. Foto: Göra Cervi där aat ej agives. Omslagsbilde Perry Egberg 2

Iehållsförteckig 1. Iledig... 4 1.1 VARFÖR EN GRÖNSTRUKTURPROGRAM... 4 1.2 Gröstruktur de gröa ifrastrukture.... 4 1.3 Mellakommual samverka... 5 1.4 Defiitioe av miljömässig kompesatio... 5 1.4.1 Åtgärder som ersätter fuktio på samma plats (utjämig)... 6 1.4.2 Åtgärder som ersätter fuktio på aa plats (ersättig)... 6 1.5 Lagstiftig... 6 1.5.1 Miljöbalkes allmäa krav... 6 1.5.2 Miljöbalkes regler om kompesatiosåtgärder... 6 1.6 Kultur och atur häger samma... 6 2 GRÖNSTRUKTUR... 8 2.1 Rekreatio... 8 2.1.1 Närmiljö Gröa stråk - Parker... 8 2.1.2 Gåg och cykelstigar... 9 2.1.3 Biologisk mågfald... 10 2.1.4 Upplevelsevärde... 12 3 Gröpla... 16 3.1 Gröområde iom detaljplae, Bromölla tätort... 16 3.1.1 Öar i gröstrukture och utvecklig av kärområde... 16 3.2 Gröplaer för tätortera... 16 3.2.1 Kärområde... 17 3.2.2 Täkbar bebyggelse på del av vissa gröområde... 17 3.3 Klassificerig av park- och aturområde... 17 3.3.1 Kulturparker (A)... 18 3.3.2 Naturparker (B)... 18 3.3.3 Smala gröstråk/skyddsområde (C)... 18 3.3.4 Nära atur- och kulturområde/ärrekreatio (D)... 19 3.3.5 För dagsutflykter, frilufts och rekreatiosområde (E)... 20 3.4 Biologiska, geoveteskapliga och kulturhistoriska bevaradevärde... 25 4 Blå strukture... 28 5 Samhällsplaerig... 29 6. Åtgärdsförslag... 30 6.1 Tillgodse mäiskors behov av gröa miljöer... 30 6.2 Bevara och utveckla aturvärdea... 31 6.3 Förbättrig av tillgäglighet till atur- och rekreatiosområde... 32 Kartbilagor: 1. Avståd till park 2. Cykel- o vadrigsledskarta 3. Vilka parker ka bebyggas 4. Tillgåg till vatte med bil 5. kartor 5-9 Gröstråk 3

GRÖNSTRUKTURPROGRAM BROMÖLLA KOMMUN 1. Iledig 1.1 VARFÖR GRÖNSTRUKTURPROGRAM Arbetet med att stärka och utveckla gröstruktur är ite ytt och har pågått uder e tid, både iteratioellt och atioellt. Iteratioella kovetioer som berör gröstrukture har atagits av Sverige, och EU har både allmäa målsättigar och direktiv som berör gröstrukture. Utvecklige av de gröa strukture i Skåe är både e statlig, regioal och kommual agelägehet. Måga kommuer i Skåe arbetar aktivt med olika åtgärder för att förbättra kvalitéer och tillgäglighet. Gröstrukture och dess sambad är e förutsättig för de biologiska mågfalde. Uta spridigskorridorer kommer måga arter som idag är hotade att försvia. Goda spridigsmöjligheter är ett bra sätt att möta de förädrigar som e evetuell klimatförädrig orsakar. Syftet är också att starta dialog med de itresserade aktörer som arbetat och arbetar med de gröa strukture för att verka för e samsy krig e sammahägde regioal grö struktur. Därigeom ges ökade möjligheter att uppå bättre balas i avigar mella olika itresse för avädadet av ladskapet och bättre samspel mella de olika strukturera; Gröstruktur- Ifrastruktur-Bebyggelsestruktur. För att skapa e första regioal helhetssy ileddes uder höste 2000 arbetet med ett skåskt gröstrukturprogram. Projektet har geomförts av Plaerig och Miljö på Regio Skåe tillsammas med de skåska kommuera, däriblad Bromölla kommu. 1.2 Gröstruktur de gröa ifrastrukture. Med ordet gröstruktur åsyftas valige det ätverk av gröområde och vegetatio som fis iom och i aslutig till bebyggelse. Gröstrukture omfattar både mark, vatte och delar av bebyggelseområde, parker, kyrkogårdar, villaträdgårdar mfl område som bids samma i ett ätverk och bildar e helhet av gröska oavsett storlek, fuktio och iehåll. Parker och aturområde har e positiv iverka på mäiskas hälsa och välbefiade. Aktuell forskig visar på ett tydligt sambad mella god hälsa och avstådet till ärmste park. För att e park ska ibjuda till dagliga besök bör de ligga iom 200 meter eller fem miuters promead frå bostade. Därför behövs parker överallt där mäiskor bor, särskilt i tätortera där avståde till aturområde är läga. Det är också e jämlikhetsfråga att alla ska ha tillgåg till parke som är offetlig plats. Det är också viktigt att uppfylla krave på tillgäglighet och trygghet för alla är parker skapas. 4

Gröska i tätortera är i första had till för mäiskora. De har e social fuktio som ger plats för bl.a. lek, udervisig och aturupplevelser. I adra had kommer de kulturella och ekologiska fuktioera. Kommues gröområde är viktiga för Folkhälsa (plats för vila, återhämtig, motio och socialt umgäge) Kulturhistoria mm Hälsa (rear luft, utjämar temperatur, skapar lä) Biologisk mågfald (för ett uthålligt samhälle) Biologisk tekik (dagvattedammar, ifiltratio av lakvatte) Gröstrukturprogrammet sträcker sig utaför själva tätortera för att tydliggöra sambade mella omgivade större område och de midre gröområde i tätortera (de gröa och blå stråke/kilara). Det är viktigt att öka gröstruktures status och visa vilka behov vi har av gröområde, deras betydelse för hälsa och biologisk mågfald. Det fis öskemål om att skapa regioövergripade kriterier och strategier som uderlättar de kommuala plaerige. Ett gröstrukturprogram är av stor betydelse för samordig av åtgärder över kommugräser och utvecklade av sammahägde gröa stråk för rekreatio och biologisk mågfald. Likaså är ett sådat program e styrka vid asöka om medel och vid prioriterig iför geomförade av åtgärder. Gröstrukturplaerig är ågot aat ä aturvårdsplaerig. det hadlar om att göra avigar mella olika värde, me framför allt om att samverka för att åstadkomma flervärde. Det är viktigt att orgaisera och kaalisera brukara och att markägara får vara med och käa delaktighet och möjligheter att påverka. Geom att överbrygga gräsera mella såväl ämesområde som kommugräser fis det förutsättigar att lyckas utyttja äve grakommueras gröstruktur för bl.a. fritid och rekreatio. 1.3 Mellakommual samverka De gröa och blå stråke är alltså e viktig mellakommual fråga. Gräse mella kommuer går ofta mitt i kilara och de kommuala översiktsplaera täcker bara de ega kommue. Åtgärder i e kommu påverkar möjlighetera för itilliggade kommuer att utyttja gröstrukture. E gemesam sy på stråkes/kilaras värde och fuktio ka bidra till att udvika koflikter och att lyfta fram och förstärka värde geom gemesamma förvaltigsåtgärder eller skötselplaerig. Mellakommual samordig är därför ödvädig för att säkerställa gröstruktures värde på låg sikt. 1.4 Defiitioe av miljömässig kompesatio Med miljömässig kompesatio meas att e exploatör försöker elimiera ett projekts egativa miljökosekveser geom att aväda kokreta åtgärder, vilket ka iebära att ett igrepp utjämas, vilket betyder att förlorade miljömässiga fuktioer återskapas på samma plats som igreppet sker eller 5

ersätts, vilket iebär att förlorade miljömässiga fuktioer skapas på aa plats, eller geom att adra fuktioer ä de förlorade skapas på samma plats. 1.4.1 Åtgärder som ersätter fuktio på samma plats (utjämig) Nyplaterig av träd som ersättig för träd som måste tas bort uder byggatio Utökig av existerade våtmark i aa del ä där itråg sker Aläggig av ya reproduktiosbottar i bäckar efter omgrävigar eller adra itråg 1.4.2 Åtgärder som ersätter fuktio på aa plats (ersättig) Återskapade av e eller flera alléer lägs adra ar i ärhete som kompesatio för allé som ite ka räddas Utvecklig av rekreatiosmöjligheter geom förbättrig av cykelät i område där e utbyggad t.ex. ökar barriäreffekte Platgerig av vegetatio på restytor som ersättig för borttage vegetatio på aa plats Aläggade av iformatiosplatser krig itressata kulturobjekt som kompesatio för itråg i kulturmiljöer. 1.5 Lagstiftig 1.5.1 Miljöbalkes allmäa krav I vår lagstiftig fis möjligheter att kräva miljömässig kompesatio. Detta framgår reda i portalparagrafe (MB 1 kap 1 ): 1 Bestämmelsera i dea balk syftar till att främja e hållbar utvecklig som iebär att uvarade och kommade geeratioer tillförsäkras e hälsosam och god miljö. E såda utvecklig bygger på isikte att ature har ett skyddsvärde och att mäiskas rätt att förädra och bruka ature är föreas med att asvar för att förvalta ature väl. 1.5.2 Miljöbalkes regler om kompesatiosåtgärder Miljöbalke iehåller regler om kompesatio för itråg i aturvärde av allmät itresse. Geerellt gäller att tillståd, dispes eller upphävade av tillståd för föreas med krav på kompesatiosågärder (16 kap 9 3 MB). Villkor om kompesatio ka alltså föreskrivs i t.ex. tillståd eligt 7 kap, 9 kap, 11 kap eller 12 kap MB. 1.6 Kultur och atur häger samma All atur är också kultur. Ladskapet är uder städig förädrig och detta sker i små steg som gör det svårt att verklige otera vad som sker. För hudra år seda förädrade jär ladskapet. Efter adra världskriget har bilisme övertagit rolle. Det är viktigt med e allsidig sy där vi läkar samma tätorter, lad, atur och kultur. 6

Bevara ladskap som berättar historia Bevara och utveckla läkar mella ladskap och bebyggelse Rädda det lilla av miljöer frå 1700-talet och äldre som fis kvar. 7

2 GRÖNSTRUKTUR Gröstruktur är ett vitt begrepp och ka omfatta 1. Rekreatio 2. Biologisk mågfald 3. Kultur 4. Turism 5. Hälsa 2.1 Rekreatio 2.1.1 Närmiljö Gröa stråk - Parker Kommufullmäktige i Bromölla beslutade 1996 i sambad med atagadet av Miljövårdsprogrammet att bevara gröområde och ge dessa ett starkare skydd och då särskilt itill skolor och kommuala istitutioer. Av dokumetet framgår också att kommue skall ta asvar för säkerställade av vård av tätortsära område av särskild betydelse för aturvård och rörligt friluftsliv. Vatte är e aa förutsättig för livsformer som ormalt sakas i ärmiljö umera. Där dike e gåg fas rier u vattet edgrävt i cemetrör uder marke. Geom att låta vattet komma tillbaka i form av bäckar och dammar, skapar vi förutsättigar för att fler djur och växter skall trivas. E varierade ärmiljö med ett myllrade djuroch växtliv är ite mist viktigt för våra bar och äldre. Det går alltid att göra ågot för de biologiska mågfalde, vare sig vi vistas i tätorte, parke eller vid stuga på ladet. Studier visar etydigt på att vissa valiga åkommor som huvudvärk, irritatio, stress och trötthet är kopplade till avstådet till gröområde. Ju lägre avståd desto högre procet av ämda åkommor påvisas hos de boede. Avståde ma diskuterar hadlar om mella 50 m till högst 200 m frå bostade. De bostadsära parke bör således fias iom fem miuters promeadavståd, vilket i studier visar sig vara ett tröskelvärde vad gäller utyttjade. För bar och gamla iebär detta att parke bör fias iom 200 meters radie frå bostade. Väge frå bostade till parke måste vara trafiksäker och tillgäglighete optimal att kua gå frå bostade och få e aturupplevelse. Avstådet frå bostädera i Bromölla tätort till park eller gröområde har mätts upp och det visar att ett fåtal kvarter har mer ä 200 meter. (Karta 1) 8

I ett samarbetsprojekt mella Regio Skåe, Kommuförbudet Skåe och Lässtyrelse i Skåe lä fastslås att de ära parkes huvuduppgift är att fugera dels för vila, lek eller eklare sporter, dels som utgågspukt för promeadstråk. 5-miutersparker bör fias äve i aslutig till arbetsplatser, äldreboede och sjukhus/sjukhem eller motsvarade 2.1.2 Gåg och cykelstigar Möjlighetera att motioera uderlättas av att det fis sammahägade gröstråk med stigar och cykelar. Att ha ett mål för si motio är också betydelsefullt. Måle ka utgöras av t.ex. miesstear, kost/kosthatverk, sjöar, åar, caféer, öppa gårdar eller trädgårdar. Mäiskas möjligheter till rekreatio har stor betydelse för folkhälsa. Det är viktigt att ta fram lättillgäglig iformatio om de rekreatiosmiljöer som erbjuds och ge tips om attraktiva miljöer av olika slag, aturvärde, kulturmiljöer, färdar och lämplig kollektivtrafik. Broschyrer med olika tema, kartmaterial och cykelleder, aturstigar mm. Exempel på lättillgägliga cykel- och vadrigsleder är Humlelede frå Stradäges Campig geom Allarps kulturladskap och Barakälla till Åses Naturområde och Humletorka eller orrut till Östafors Naturreservat, Lilla Kugslede frå Stradäge till havet lägs Skräbeå. Humlelede - ett gröstråk frå Bromölla geom Allarp och Ryssbergets västsluttig vid Barakälla kyter samma adra cykel- och vadrigsleder som ligger lite utaför tätortera som Gustavsbergslede på Ryssberget med lämigar frå gamla bostäder och fägator, och Natur- och kulturledera på Västaåberget och rut Klagstorp med sia miesstear över fora bostäder och verksamheter mm. 9

2.1.3 Biologisk mågfald Befitliga stråk som bider samma område utgörs ofta av åar, sjöar och för vår del äve e bit kustremsa frå Tosteberga till Sissebäck på gräse till Sölvesborg. Äve sammahägade betesmarker och skogspartier gör det möjligt att röra sig i ladskapet och för växter och djur att sprida sig. Äve i måga befitliga stråk fis det luckor som försvårar framkomlighete och spridigsmöjlighetera. Större djur ka röra sig över sådaa luckor, me för midre djur och växter är det ofta svårare att överbrygga dessa luckor i spridigsstråke. För rekreatio ka det räcka med stigar, beträdor och cykelar för att göra det möjligt att röra sig i odligsladskapet me för biologisk mågfald ställs det betydligt högre krav på miljö om de skall fugera som spridigsstråk. Här behövs e mosaik av gräsmarker och trädmiljöer för att möjliggöra spridig av måga olika arter och äve skapa e varierad och attraktiv miljö för friluftslivet. Exempel på sådaa miljöer är Brathalla, Ryssberget och Västaåberget. E spridigskorridor som ma måste vära om är kärrmarkera frå Kyrkvike och orrut mot Krooparke och Ryssbergets sydvästsluttig mot Allarp och Barakälla. 10

Regio Skåe och Skogsvårdsstyrelse har på olika sätt bidragit ekoomiskt till stägslig av marker krig Östergata och vid Korsholme, för att möjliggöra för betesdjur att hålla ladskapet öppet, och för att utveckla de biologiska mågfalde. Detta möjliggör också att område blir mer tillgägliga för allmähete - utmärkta gröståk, som förbider Bromölla tätort med Ryssbergets mer sammahägade aturområde. Seda har vi Ivösjö,Levrasjö och Siesjö som utsetts till Natura 2000 område och som kräver särskilda bevaradeplaer eligt artikel 6 i art- och habitatsdirektivet 92/43/EEG. Markera rut Levrasjö har idag till viss del utgjort ett spridigstråk, me börjar aggas i kate. 11

Skogsvårdsstyrelse och Stora Eso Nymölla har äve bidragit till stägslig och röjig av större buskvegitatio och möjliggjort beteshävd på stradägara öster om Nymölla fabrike. Detta har bidragit till ökad biologisk mågfald och möjliggjort ökat friluftsliv. Bättre åtkomlighet. stradägara öster om Nymölla fabrike Här är det viktigt att de gröa stråke och spridigsmöjlighetera för växt och djurliv fortsätter österut lägs havet mot Blekige och västerut mot Tosteberga. 2.1.4 Upplevelsevärde förvätade upplevelser Det blir mer späade att vistas i ladskapet om ma ka kombiera de gröa stråke med itressata platser och ka visa på historiska och ekologiska sambad och samspel i ature. (se cykel- och vadrigsledskarta 2). Forskige (Patrik Gra) bygger på de sju upplevelsevärdea basvärde, där utgågspukte är mäiskas förvätade upplevelser av sitt besök i området, dvs mer psykologiska utgågspukter ä bara fysiska. Här följer e kort sammafattade beskrivig av de sju upplevelsevärde som Bromölla kommus gröstrukturprogram ska försöka leva upp till. 1. Orördhet och mystik Vissa delar av Ryssberget och Västaåberget. E positiv esamhet, fråvaro av adra mäiskor. Ljud och dofter, e trolsk mystik, späig. Att ströva och promeera, aturobservatioer, udervisig mm. Äldre skog, aturskogskaraktär, låg bullerivå 2. Skogskäsla Ryssberget och Västaåberget Träda i i e aa värd, fråvaro av större aläggigar, ar och bebyggelse. Lukter och dofter av skog. Fråvaro av stades ljus. Vadra, ströva, avslappig, orieterig, plocka svamp, hajk. 12

3. Frihet och rymd Allarp är ett exempel på område som ger käsla av frihet och rymd geom låga utblickar och vida vyer. Öppa ladskap, sjöar och hav. Allarp Utsikt över orra Ivösjö frå Näsuma Hall 4. Artrikedom och aturpedagogik Bratahalla, Åses Naturområde, Kyrkvike, Siesjöområdet, Lilla Kugslede och Tosteberga ägar Komma ära djur och växter. Delaktighet och ärhet till ature. Upptäckarglädje, yfikehet. Naturobservatioer, udervisig, studier, aturstigar, mulleverksamhet, ströva och plocka svamp utomhuspedagogik. Artrikedom; ägs- och hagmarker, våtmarker, bry och stradzoer. Lilla Kugslede vid söder om Årups slott 5. Kulturhistoria Västaåberget, Oretorp-Nordavik, Gudahage, Holjeås dalgåg, Blistorp, Sibbarpsdale, Östafors, Ryssberget, Allarp, Ederyd (Gröa stråk; cykel- o vadrigsledera på Västaåberget och Oretorp- Humletorka, Gustavsbergslede på Ryssberget, Lilla Kugslede lägs Skräbeå). 13

E historisk förakrig i hembygde ger ökad kuskap om historie, vackra bebyggelsemiljöer med vackra omgivigar e levade odligsbygd (bodgårdar och åkerbruk) öppa kulturladskap, kulturhistorisk bebyggelse och kulturhistoriska objekt. Libastu i Klagstorp är ett exempel 6.Aktivitet och utmaig gröa och blå stråk; Stradäge, Ivösjö, Levrasjö, Grudsjö, Holjeå och Skräbeå, Barakälla, Ryssberget, Åses Naturområde, Oruddes badplats, Klackarbacke i Näsum och Tomsabo badplats i Ederyd är exempel på platser där ma ka få frisk luft och sudhet, bada och sporta. Löpig, skidåkig, ridig, vatteaktiviteter, fiska, klättra, dyka, motioera, jogga, promeera, cykla mm faller i uder dea rubrik där ma förvätar sig spår, stigar, leder, friluftsgårdar, sjöar. Foto: Björ Martell 14

7. Service och samvaro Här förvätar ma sig bekvämligheter som toaletter, värmestugor, utskäkig mm, god tillgåg på varierade spår och leder och hög grad av alagdhet. Samvaro, förtärig, grilla, värma sig, omklädig, iformatio, hyra utrustig, promeera och motioera. Humletorka, Barakälla och Stradäges campig är exempel på platser där ma ka åtjuta vissa delar av dessa förvätigar. Platsera kyts här samma av Humlelede frå Stradäge till Humletorka och utgör del av Humlesliga det gröa stråket lägs Ivösjö. Alla karaktärer behöver aturligtvis ite fias represeterade i varje del av tätortera, me ivåara bör ha tillgåg till dessa karaktärer ågostas i tätorte. Flera av dom ka fias represeterade i samma område. Korsholme foto:perry Nordeg 15

3 Gröpla 3.1 Gröområde iom detaljplae, Bromölla tätort Om ma tittar på karta över gröområde iom rubricerad detaljpla blir ma lite mer betäksam. Här fis ite lägre ågra sammahägade gröstråk, me då Bromölla tätort till största dele består av villabebyggelse fis det i alla fall gröa ytor, buskar och lite träd. Dessa ytor är ju dock ite tillgägliga för allmähete och ka alltså ej utgöra gröstråk eller promeadstråk. För att ta sig frå västra dele av tätorte till östra dele av tätorte är ma idag hävisad till de allmäa ara. Foto: Perry Nordeg 3.1.1 Öar i gröstrukture och utvecklig av kärområde Geom att bevara kärområde och trygga dess skötsel ges ett atal öar som seda ka läkas ihop med korridorer och stråk till ett ätverk. Detta förbättrar förutsättigara för de biologiska mågfalde, friluftslivet och turisme och gör att såväl djur som mäiskor ka röra sig friare över lägre sträckor frå si ärmiljö, uta att stöta på hider. 3.2 Gröplaer för tätortera Kommustyrelse har i beslut 183/2003 och 17/2004 ställt sig positiv till de av kommustyrelses miljöutskott föreslaga gröområde iom tätortera som utgör de gröa stråke till: 16

3.2.1 Kärområde Brathalla och Ryssberget österut, (kyter a till Sölvesborg och Skåelede) Barakällaområdet (Ryssbergets sydostsluttigar) orrut där det kyter a till Västaåberget och Olofström (Blekige/Skåelede) Stradägara lägs kuste söderut där gröstråket bider samma mot Tosteberga ägar och Kristiastads kommu åt öster och Sölvesborg åt väster. 3.2.2 Täkbar bebyggelse på del av vissa gröområde Efterfråga på bostäder i cetrum är stort. Samtidigt är det viktigt att bevara gröområde. Vid framtagade av detta gröstrukturprogram, har vissa gröytor eller delar därav kua täkas exploateras för bostadsädamål, vilket atagits av kommustyrelse Ks 183/2004. Föreslaga ytor är särskilt markerade (Karta 3) För att bättre hushålla med marke och för att miska itråg på gröa område bör ma övera byggatio i mer ä ett pla. 3.3 Klassificerig av park- och aturområde Klassificerig av park- och aturområde samt skötsel av desamma eligt eda är ataga av KS i ova agiva beslut och framgår vidare av bilaga 10. Parkskötsel bygger på e traditio där allt ska vara prydligt och välskött. Det fis också e traditio att ta tillvara aturmark som sparas och apassas till området i sambad med utbyggader. På seare tid har också ekologiska värderigar och målet att öka de biologiska mågfalde resulterat i att y atur aläggs och att dagvattet i allt större omfattig ses som e resurs och ite bara ett problem i parksammahag e vattesamlig som också utgör e resurs för de biologiska mågfalde i området och ett trevligt islag i det gröa stråket. Bromölla tätort rymmer äve ett stort atal privata stora trädgårdar som utgör bra gröstråk för växt- och djurliv 17

3.3.1 Kulturparker (A) Kräver skötsel. Klippts gräs, sommarblommor, pererabatter, evetuellt formklippta träd och häckar. I e kulturpark ka det vara fritt att aväda främmade växter och arter av icke ihemskt ursprug till skillad frå aturparkera. 3.3.2 Naturparker (B) (t.ex. Kapellparke, Möstadsparke, Kyrkvike, Skräbeå med Årupspark) Parker med aturkaraktär kräver ite så stora skötselisatser. Nyalagda parker är dock alltid skötselkrävade. Naturparkera sköts med t.ex. ekbladskog eller hagmark med hassel som mål i elighet med aturvårdsmåle. Geerellt gäller att aturmarke ska ha varierad åldersfördelig så att det fis både uga och gamla träd. I lämpliga läge ska äve döda träd och död ved lämas för att gya bl a isekter och isektslevade fåglar. Möstadsparke utgör ett bra exempel på ett område med varierad skötsel. Alltför välstädade parker är ett hot mot de biologiska mågfalde. Kyrkvike artrikedom och aturpedagogik Ett gröstråk (luga) som förbider tätorte med villaområdet i orr och öster och som idag är viktigt för det ära friluftslivet och de biologiska mågfalde. Förutom gåg/cykel utgörs området av värdefull sumpskog. Skräbeå med Årupspark Området lägs Skräbeå er mot Östersjö och Årupspark bör utgöra ett ärströvområde för Bromöllabora. Vadrigslede Lilla Kugslede frå Årups slott lägs Skräbeå till havet är välbesökt. Rymmer mågåriga ekar som bör lyftas fram geom utglesig av adra träd som idag förhidrar ekkroora att växa och utvidga sig. Lilla Kugslede ivigdes av HM Kouge Carl XVI Gustaf de 1 jui 1999. 3.3.3 Smala gröstråk/skyddsområde (C) Är skyddsområde och aa parkmark som ite utyttjas speciellt. Löper ofta utmed gator och trafikleder och tjästgör i vissa fall som bullervallar. Det hidrar ädå ite att de ka ha stor betydelse som ett gröstråk för de bilogiska mågfalde. Består ofta av klippt gräs och buskridåer. Lägs Grödby 18

3.3.4 Nära atur- och kulturområde/ärrekreatio (D) (t.ex. Brathalla och Stradägsområdet, Östergata, Krooparke) Område ära tätorte med höga atur- och /eller kulturvärde som gör dem attraktiva som rekreatiosområde. De är viktiga att bevara för att få e mjuk övergåg mella tätorte och ladsbygde. Här ska ambitioe vara höga att bevara eller återskapa stora ekologiska och/eller kulturella värde. Iformatio och tillgäglighet ska ha e framträdade roll. Sådaa område bör lyftas fram och få e speciell status och bli hörstear i gröstrukture, varifrå växter och djur ka sprida sig i de gröa stråke till adra område. Brathalla Speciella värde: Stora botaiska och kulturella värde, socialt viktigt för rörligt friluftsliv. Beskrivig: Storlek 377 ha Lokales am syftar på de mjukt eroderade berghällar av kustgejs som här och där sticker upp. Flora är rik och biotopera varierar alltifrå hasseldugar med ludflora (sakt Pers ycklar, blåsippa, gulsippa) till örtrika torrägar (backsippa, gullviva, brudbröd, jordtistel). Över hela lokale bildar rudhagtor, slå och yporosor täta busksår. Förutom att vara e för jordbruksbygder förr så valig företeelse har Brathalla sitt främsta värde som strövområde i Bromöllas ärområde samt som ströv- och udervisigslokal för skolora. Riktlijer för bibehållade av aturvärde: All exploaterig bör udvikas för att bibehålla området som strövområde äve i framtide. Dessutom krävs för bibehålle biotopvariatio att beteshävde fortsätter och helst ökar i omfattig. Östergata Fäladsområdet mella Östergata och 116 utgör ett frekveterat gröstråk och besöksområde för ärboede, förskolor och skolor. Området utgörs av gamla betesmarker och utgör e utlöpa frå ovaämda Brathalla. Stradägsområdet Gualövsskoge och området krig Pestbacke - aktivitet och utmaigar Område utgör viktiga ärströvområde och rekreatiosområde för allmähete i Bromölla och Gualöv. Till område hör också det mer orörda området mot Gualöv, som fyller det mesta beträffade rekreatio, motiospår, svamp- och bärområde, vadrigar m.m. Bevaradepla: Viktigt att bibehålla sammahägade gröstråk. 19

Krooparke med Kulturladskapet vid Allarp och Norreskog På de ladtuga som skiljer Ivösjö frå Levrasjö utbreder sig ett öppet odligsladskap med stort islag av hagmark. I öster övergår det i ett kuperat bokskogsområde. De måga stegärdesgårdara i ägogräsera och utmed de sligrade grusara ger området e ålderdomlig prägel. Forlämigar i form av e domarrig, resta stear och e stesättig ager bosättig uder järålder. Bebyggelse är gles. De olika gårdara, av vilka flertalet har ett välbevarat byggadsbeståd är represetativa för skilda byggadsperioder. Motiv för bevarade: Området ger e god bild av kulturladskapet och allmogebebyggelse uder framför allt 1800-talet. Av kulturhistoriskt itresse är såväl forlämigara som det äldre byggadsbestådet, odligs- och betesmarkera, ara och de äldre hägadera. Området utgör ett välbesökt gröstråk och förbidelse mella tätorte Bromölla och Ryssbergets västra utlöpa mot Ivösjö och ströv- och aturområdet krig Barakälla. 3.3.5 För dagsutflykter, frilufts och rekreatiosområde (E) Område för dagsutflykter och friluftsliv (t.ex. Östafors Naturreservat, Öllerskoge, Åses aturområde, Barakällaområdet, Brathalla, Stradägara vid Lilla Kugslede mfl) Ka bestå av skogar, hagar, våtmarker eller gräsmarker. Skötsel ska vara iriktad på att bevara och återskapa stora biologiska och kulturella värde, samtidigt som friluftslivets behov och itresse ska tas tillvara. Här ka fias motiosspår, aturstigar och lättillgäglig iformatio samt lämpliga rastplatser. Område ska vara lättillgägliga via gåg- och cykelar och helst i bilfri miljö. Dessa område ska ge bare i skolor och förskolor möjlighet att bedriva friluftsliv och uppleva måga olika atur- och kulturmiljöer och igå som e aturlig del i t.ex. biologiudervisige. Barakälla Barakälla utgör idag ett värdefullt rekreatios- och strövområde i ett vackert atur- och kulturområde och med e vacker bokskog. Iom området fis motiosspår och tillgåg till friluftsgård. E cykelled förbider området med Ryssberget och Sölvesborg i öster, Olofström i orr och Bromölla tätort i söder. Området bör lyftas fram för lågvarigt skydd. Ryssberget Speciella värde: Botaik, ekologiskt komplext område, ladskapsbild, zoologi. Mycket värdefullt ur rekreatios- och friluftssypukt. Skåelede utgör här e del av det regioala och extesiva friluftslivet Beskrivig: Urbergshorst på gräse mella Skåe och Blekige som höjer sig ca 150 meter över de itilliggade slätte. På berget utbreder sig lövskogar (bok och ek) med höga biologiska värde samt i övrigt graskog. Flora är varierad och faua är rik, särskilt rovfågelbestådet. 20

De ärigsrika sluttigara är lövskogsbeklädda och bidrar tillsammas med bergets höjd till att Ryssberget helt domierar ladskapsbilde i området. Ryssberget är som helhet av högt biologiskt och kulturhistoriskt värde för det rörliga friluftslivet. Här passerar Skåelede igeom området, liksom Gustavsbergslede. Berget utgör som helhet riksitresse för friluftslivet. Området bör lyftas fram för lågvarigt skydd. Sluttigszoe med Siesjö Läge: ca 5 km öster om Bromölla (Håkaryd-Grödbyområdet) Området är attraktivt som utflyktsmål och utgör riksitresse för friluftslivet. Speciella värde: Botaik, ekologiskt komplext område, kulturladskap, ladskapsbild, zoologi. Området är attraktivt som utflyktsmål och utgör riksitresse för friluftslivet. Beskrivig: 149 ha Sluttige är p.g.a. utsipprade vittrigsprodukter betydligt mer ärigsrik ä berget i övrigt och har således utmärkta förutsättigar för e rikare flora (t.ex. ludslok, ludarv och myskmadra) uder krovale. Ägs- och hedbokskog och äve vissa ekpartier bygger upp vegetatioe här. Siesjö (Natura 2000) i områdets södra del är e ärigsrik slättsjö omgive av vassar, rika fuktägar och kärrmarker med mycket varierad, delvis kalkgyad flora (bl.a. smörboll, majviva och stor ögotröst). Karaktäre av kulturladskap uderstryks av stegärdesgårdara som löper kors och tvärs över ladskapet. Fågel- och isektslivet mycket rikt Riktlijer för bibehållade av aturvärdea: Avverkige av stora sammahägade sjok vid samma tidpukt bör udvikas i sluttigszoe. Ett såda igrepp ka skapa erosiosproblem och iverkar dessutom på ladskapsbilde. Bokskogskaraktäre ska bibehållas. Markera rut Siesjö måste äve i framtide hävdas för att udvika utarmig av flora. Ytterligare markavvattigsföretag måste förhidras. Tostebergakuste frå Fårabäck till Sölvesborg (Natura 2000) - här behadlas dock ebart området iom Bromölla kommu Area: 1370 ha (Ederyd objektkod 32 omfattar 286,5 ha) Speciella värde: Botaik, ekologiskt komplext område, kulturladskap, ladskapsbild, socialt viktigt för rörligt friluftsliv, zoologi. Beskrivig: Flack, låggrud moräkust med frispolade block och midre öar. Stradlije gick högre upp uder steålder, vilket tillsammas med det av traditio bedriva betet gjort att e mägd olika vegetatiostyper fis represeterade här. Örtrika torrägar, friskägar, gräshedar, kalkfuktägar och kalkkärr återfis lägs kuste och med dessa följer e artrikedom och variatio i flora som är uik. 21

Området är mycket värdefullt för fågelfaua som häckigslokal och rastplats. Här häckar måga rovfåglar, t.ex. glada. Sjöfågel fis i stora koloier och på höste rastar gässe på si söderut. Ladskapsbilde domieras helt av kuststräckas skiftade karaktär. Mäsklig påverka sker geom bete och friluftsliv. Riktlijer för bibehållade av aturvärdea: Haöbukte med dess sträder är ett mycket käsligt och utsatt område. De främsta hote mot miljö här är för det första utsläpp frå idustrier, för det adra utlakige frå åkermark främst via Skräbeå och för det tredje om betestrycket skulle miska. Vad som därför är ytterst viktigt och ödvädigt är att dels miska utsläpp och utlakig, dels uppmutra och stödja hävde av stradägara och på fågelskyddsområdet Gruara. För att öka tillgäglighete och som ett led i folkhälsoarbetet plaeras aturstig lägs kuste frå Nymölla till småbåtshame i Valje/Ederyd och seda frå Valje badplats mot campige i Sölvesborg. Vissa delar ka äve kombieras med cykel. Holjeås dalgåg (Natura 2000) Holjeås dalgåg frå aturreservatet Östafors i orr, lägs Sibbarpsdale, Gudahage, Humletorka, Åses aturområde och Klackabacke utgör värdefulla atur- och kulturområde som måste bevaras. Naturområdet Åse rymmer stora förekomster av fossil, gamla ekar och bokar med stora vida kroor. Här fis också grillplats, aturstigar och fågeltor och plaerad våtmark. Skrivarehage Skrivarhage uppvisar också e uik kulturmiljö med öppe ägs- och hagmark. Området ka också visa upp e del forlämigar och utgör ett välbesökt utflyktsmål. Lillesjö -området Läge: ca 15 km ordost om Bromölla Area: 87 ha Speciella värde: Hela Lillesjö-området är av riksitresse för rörligt friluftsliv och aturvård, referesområde för limologisk forskig. Fis upptaget i regioala aturvårdsprogrammet. Beskrivig: Lillesjö är e extremt oligotrof (ärigsfattig) klarvattesjö som omges av hedbokskog, barrskog och sumplövskog. P.g.a. försurig och höga alumiiumhalter har allt växt- och djurliv såär som på vitmossa (Sphagum sp) reducerats. Sjö är referessjö, vilket iebär att ph-mätigar och kemiska aalyser utförs kotiuerligt. Kalkig sker ej och för ärvarade är sjö läets mest försurade. 22

Terräge rut sjö, särskilt i sydost där hedbokskoge domierar, är starkt kuperad och attraktiv som strövområde. Skåelede passerar strax väster om sjö. Det plaeras aturstig rut sjö i samverka med Sölvesborgs kommu. Djupadal dalgåge mella Drögsperyd och Djupadal (Naturreservat på Blekige sida) Djupadal utgör äve riksitresse för friluftslivet. Läge: ca 13 km ordost om Bromölla Area: 12 av 86 ha (största dele, i Sölvesborgs kommu) Speciella värde: Botaik, ekologiskt komplext område, geologi, ladskapsbild, socialt viktigt för rörligt friluftsliv. Riksitresse för aturvård och friluftsliv Beskrivig: Sprickdal med mycket brat sluttig och ca 100 m ivåskillad. Hedbokskog av varierade utseede och med islag av avebok. Djupadal har vildmarkskaraktär tack vare blockrikedom samt att avverkig ite förekommit på läge. Riktlijer för bibehållade av aturvärdea: Större avverkigar får ej förekomma. Istället förordas, vid behov, försiktig plockhuggig. Exploaterig i alla former medför egativa effekter. Områdets tålighet för friluftsliv är relativt stor. Bör prövas som aturreservat. Öllerska skoge (Närområde D för Näsum) Norra dele av Ryssberget som utgör ett viktigt rekreatios-och strövområde med motiosspår. Området bör kua iförlivas i det av Lässtyrelse uppköpta området för evetuellt aturreservat. Garaäs Området utgör riksitresse för friluftslivet. Läge: ca 10 km ordost om Bromölla Area: 76 ha Speciella värde: Botaik, ladskapsbild Beskrivig: Sammahägade hedbokskogsområde som mier om tider då så gott som hela Ryssberget var bokskogsklätt. Domierar ladskapsbilde i området. Grudsjö Läge: ca 10 km ordost om Bromölla (1/4 igår. Reste tillhör Sölvesborgs kommu) Area: 27 ha Speciella värde: Botaik, ekologiskt komplext område. Dessutom utgörs området av riksitresse för friluftslivet. 23

Beskrivig: Grudsjö var urspruglige e oligotrof (ärigsfattig) klarvattesjö som geom sjösäkigar och utsläpp på 60-talet utvecklats till e eutrof (ärigsrik) sjö. Sjö omges av bokskog och öppa betesmarker och är ett omtyckt strövområde tack vare ett välutvecklat fritidsfiske samt att Skåelede passerar strax väster om sjö. Ivösjö Skåes största sjö 54,2 km2 och Skåes djupaste sjö 52 m. och är iramad av Vågaberget, Västaåberget, Ryssberget och Kjugekull. Medeldjupet ligger på 11,3 m. Ivösjö rymmer idag drygt 20 fiskarter och sjö utgör ett mycket stort värde ur rekreatios- och fritidssypukt, fritidsfiske, båtliv, bad, vatteuttag och stor atursköhet och ett stråk för kommuikatio och biologisk mågfald. Plaer fis på att återiplatera male som tidigare fuits i sjö. Ivösjö är käd för sia uika beståd av glaciala relikter (kräftdjur). Här fis de rödlistade fiskartera issöga och flodejoöga. Beståde av siklöja och ors utgör de sydligaste aturliga förekomstera i Sverige. Ivösjö fis umera på Eu-lista för fisk- och musselvatte. Ivösjö ka också sägas utgöra e reservoar för dricksvatte med eklare reig (filtrerig, viss desifektio.). Natura 2000 område, riksitresse för aturvård, fiskevatte eligt EU:s direktiv. Bibehållade av värde: Förbättra vattekvalitete och vårda stradområdeas skogs- och betesmarker. Hela Ivösjö och Levrasjö är u föreslaga till Natura 2000 område. 24

Levrasjö Slättsjö med stora biologiska värde. Beskrivig. Levrasjö ligger edaför Ryssberget och är avskild frå Ivösjö geom e smal ladremsa. Strädera krig Levrasjö är botaiskt itressata, framför allt de öppa betesmarkera. Sjö har e uik limologi och iehåller e rad särpräglade orgaismer. Åses Naturområde Foto: Perry Nordeg 3.4 Biologiska, geoveteskapliga och kulturhistoriska bevaradevärde Åses aturåde ligger vid Ivösjös orra spets och utgörs delvis av de ladviigar som tillkom geom Ivösjös säkig på 1874. De biologiska värdea i området söder om avfallsaläggige är starkt kuta till förekomste av äldre markavädigsformer och grova lövträd samt till de återuppkoma våtmarksmiljöera. Norr om aläggige är det framför allt de grovstammiga ädellövsdugara som har mycket höga biologiska värde. De kulturhistoriska värdea är kopplade till tidigare markutyttjade och hägadssysteme ära de fora gårde. 25

Näsumavike och de agräsade betade stradägsmiljöera har höga värde som våtmarksmiljö för fågellivet. Lertäktssjö visar på de kulturhistoriska akytigara och områdets tidigare utyttjade samtidig som de umera också är av värde för fritidsfiske. De geoveteskapliga värdea är mycket höga och delvis uika. I skärigar i de gamla kaolibrotte förekommer stora mägder fossil. Tusetals täder frå ett 40-tal hajarter har påträffats liksom berester frå havssköldpaddor, svaödlor och mosasaurier. De seare var e grupp storvuxa ödlor som var rovdjur i de gruda havsområdea. Avlagrigara, framför allt mari svallad sad, härrör frå Krittide och är ca 80 miljoer år gamla. Geom sitt tätortsära läge har området betydelse som ärrekreatiosområde för boede i Bromölla och Näsum. Det fis flera alagda stigsystem i området. Området, särskilt våtmarke i de södra dele, är ett omtyckt besöksmål för oritologer. Här fis äve ett fågeltor. Översikt av plaerad markavädig och skötsel Grudskötsel i plaerat aturreservat skall bedrivas geom betesdrift i kombiatio med röjigar, 26

gallrigar och avverkigar i skogsområdea. Därtill erfordras vissa restaurerigsåtgärder för att sätta iståd område med upphörd hävd, bl a för att återskapa fora hagmarker. Äve de hydrologiska förhålladea och vattets kvalité har stor betydelse för våtmarkes aturvärde. Ett täkt aturreservatet ka delas i i fem olika plaerigsområde: överade öppe aturbetesmark. hagmark ädellövskog övrig lövskog och sumpskog åker våtmark - vatte övrigt I vissa plaerigsområde fis äve delområde, där skötsel i huvudsak är desamma, me vissa extraåtgärder, t.ex. restaurerigar, krävs för att gya områdets bevaradevärde. Västaåberget Goarp -Lillå Holjeå - Sibbarpsdale Stora sammahägade hedbokskogar och vattedrag med stora biologiska och geologiska värde. Beskrivig. På ord- och östsluttigara av Västaåberget fis stora bokskogsområde av ägs- och hedtyp. Området har tidigare varit utmarksbete med halvöppe karaktär. Gamla träd sakas, me förmodlige fis det e låg skoglig kotiuitet i området. Frå Blistorpssjö rier Lillå, som är relativt opåverkad. Faua är rik både i och omkrig vattedraget. I området fis de geologiskt mycket käda Västaå gruva. Gruva har iblad kallats Sveriges mista järgruva, me det som gjort de käd är de måga sällsyta mieraler som upptäckts här. Bibehållade av värde. Bevara de skogliga kotiuitete. Iga igrepp i form av föroreigar eller reglerigar i å. Miitappig måste till (100 liter/sek). Bevara mieralfydighetera på Västaåberget. Arbeta för att gruva och område krig Lillå blir Naturreservat. Västaåberget utgör ett stort rekreatiosområde där kommue tillsammas med markägare har alagt aturstigar och cykelar (ofta på gamla skogsbilar) och utgör kommues orra utlöpa för gröstråket mot Olofströms kommu. Särskild cykel- och vadrigsledskarta med historiska beskrivigar är upprättad för vissa delar av Västaåberget och krig Klagstorp. 27

Bilde tage vid Ausatorpet på Västaåberget där cykel- o vadrigslede passerar. Vatte 4 Blå strukture I kommues västra del ligger de stora sjöara Ivösjö och Levrasjö. I öster, vid fote av Ryssberget, ligger de midre Siesjö. Iom skogsområdea ligger e rad midre sjöar exempelvis Krokssjö, Svarta gyl, Hava gyl, Ormagylet, Blistorpasjö, Moagylet, Laagyl, Rammsjö, Lillesjö, Eegylet och Grudsjö. De viktigaste vattedrage är Lillå, Holjeå, Skräbeå och Sissebäck. Sjöara, vattedrage och kustremsa Valje-Tosteberga utgör värdefulla blå stråk och förbider de gröa stråke och utgör därmed också värdefulla läkar för växter och djurliv. Tillgäglighet med bil Ivösjö förbider södra och orra dele av kommue och Kristiastads kommu i väster. Äve Levrasjö och havet frå Valje i öster mot Tosteberga i Kristiastds kommu i sydväst utgör som ämts blå stråk. Tillgäglighete till ämda sjöar och havet med bil och för persoer med rörelsehider är dock begräsade, vilket framgår av karta 4. Stradskyddet (miljöbalke 7 kap. 13-18 ) som gäller vid våra kuster, större sjöar och vattedrag syftar till att trygga allmähetes friluftsliv och till att bevara goda livsvillkor för växter och djur på lad och i vatte. Äve om stradskyddet ormalt ite igår i detaljplaelagt område, bör ma täka på tillgäglighete i plaläggige. Då det gäller Natura 2000 område som t.ex. 28

Ivösjö och Levrasjö är det umera lässtyrelse som hadlägger evetuella dispesärede. 5 Samhällsplaerig Gröstruktures och blå struktures tre huvudfukktioer Krave på miljöhäsy i plaerig och byggade har ökat. Isatser som leder till betydade miljöpåverka ska i sia plaer och program ha beskrivigar och förebyggade åtgärder ur miljösyvikel. Krav på att leva upp till miljökvalitetsormera för luft, vatte m m är ödvädiga att beakta i samhällsbyggadet. Iga plaer eller lov får atas eller ges i kommue som motverkar fastställda miljökvaliteter. Gröstrukture beskriver allt som gröska, vattet, marke och allt det levade står för i tätorte och fyller tre huvudfuktioer: de ekologiska, de kultlurella och de sociala. Balaserigspricipe Balaserigspricipe utgår f rå sysättet att vår mark är e ädlig resurs som vi måste hushålla med och vars fuktioer vi måste vårda för framtide. Bromölla kommu strävar efter att i det fortsatta samhällsplaerigsarbetet följa balaserigspricipe. Balaserig iebär att egativa kosekveser för aturresurser och ladskap som ite ka udvikas i sambad med e markavädigsförädrig skall kompeseras med åtgärder för att upprätthålla de ekologiska fuktioera och de kulturhistoriska kvalitetera. Ta ite mer av atur- och kulturvärde ä du ka ge tillbaka. Det iebär att igrepp i atur- och kulturvärde i sambad med byggade och aa exploaterig skall udvikas, miimeras och kompeseras med åtgärder. Pricipe gäller att ma ite får ta mer av atur- och kulturvårde ä ma ger tillbaks. Igrepp som ite ka udvikas skall alltså kompeseras med kokreta åtgärder. Dessa sker i första had på platse i sammahag med igreppet s.k. utjämig. Åtgärder ka också geomföras på aa plats utaför plaområdet s.k. ersättig. Balas för aturvårde är således målet, vilket rimmar väl med Riokofereses krav på lågsiktigt utyttjade av aturresursera. Det åvilar exploatöre att geomföra åtgärdera. Lokala och Regioala stråk Samordig av åtgärder över kommugräsera och utvecklade av sammahägade gröa stråk för rekreatio och biologisk mågfald är av stor betydelse och ka också vara e styrka vid asöka om medel vid prioriterig iför geomförade av åtgärder. Kartbilagor 5-9 iom Bromölla kommu visar 29

lokala gröa stråk och kytige av gröa stråk till Kristiastads- Olofströmsoch Sölvesborgs kommuer. 6. Åtgärdsförslag Med Ageda 21- program som kommue atog 1996 lades grude för e samhällsutvecklig, baserad på ett brett samhällsegagemag och samordig av social, ekoomisk och ekologisk utvecklig. Med detta första hadligsprogram är grude lagd. 6.1 Tillgodse mäiskors behov av gröa miljöer Fastställa de gröområde i tätortera som är av arbetsgruppe framtaga och av miljöutskottet och kommustyrelse rekommederade respektive föreslaga geom att säkerställa parker, atur och gröa område geom detaljplaer Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige Nya vadrigs-/cykelleder iom och mella tätortera och ut mot agräsade kommuer Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige Säkerställa gröytor iom istitutioer och verksamhetsområde. Vid föryelse och upprustig av skolgårdar och daghemstomter och gröområde i aslutig till olika äldreboedeformer ska samordig ske med skötsel och utrusig för ärliggade parkmarker. Geomföradeasvar: Samverka mella bar- och utbildigsförvaltig och socialförvaltig, Bromölla Fastigheter och kommutekik. Utveckla atur och friluftsområde och ära rekreatiosområde med ätverk av gröa stråk för strövområde, motiosspår, cyklig mm och där det är möjligt äve beakta möjligheter för persoer med edsatt rörelseförmåga att ta sig fram; Strädägsområdet och strövområdet mella Bromölla och Gualöv, Bromölla tätort och Barakälla, Brathallaområdet, Vaje-Valje Campig, gemesamt med Sölvesborg Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige I e lågsiktig pla projektera för gröytor till de område i tätorte som idag har mer ä 200 meter, som omäms på sid 5 i Gröstrukturprogrammet (karta 1) Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige Fastställa pla för Smedåkratippe som atur/strövområde eligt tidigare uppgjort förslag Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige 30

Vära om de biologiska mågfalde äve på gröområde i ärområde som Kappelparke och likade och följa ylige av kommustyrelse fastställd Skogsvårdspla, och skapa gröområde med möjlighet att utveckla e biologisk mågfald på de idag ästa sterila område mella småbåtshame och Ivöområdet Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige 6.2 Bevara och utveckla aturvärdea I samverka markägare utveckla och tillgägliggöra med stigar, område rut Siesjö Stradägara Tosteberga-Valje Foto: Perry Egberg Förläga gåg vid Ågata österut förbi Kastaje för att lättare kua å strövområde uta att som idag behöva följa befitliga billar Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige Tillsammas med Kristiastads kommu verka för att ögruppe Gruara beteshävdas för att kua utveckla de biologiska mågfalde på dessa fågelreservat. Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige Att hos lässtyrelse uppmärksamma behovet av skydd för de edlagda järgruva på Västaåberget, som idag håller på att helt förstöras. Geomföradeasvar: Tekiska förvaltige 31

Att verka för att Lässtyrelse geom aturreservatsbildig skyddar de historiska platsera och aturmiljöera krig Lillå. 6.3 Förbättrig av tillgäglighet till atur- och rekreatiosområde Det är viktigt att skapa cykelar ut frå tätortera, frå hållplatser, för kollektivtrafike och parkerigsplatser och med iformatio hur ma hittar ut i ature. Se över tillgäglighete till badplatser, hav och sjö särskilt i Nymölla och Gualöv. För turism och rekreatio spelar vadrigs- cykel-, kaot- och ridleder e stor roll. E led uderlättar för besökare att få tillgåg till aturområde, samtidigt som ma miskar slitage och störigar på adra platser. Bromölla har stora möjligheter att utveckla e småskalig kvalitativ turism, byggd på upplevelser av atur och kulturmiljöer. Turistera ka ge ikomster för befolkige på ladsbygde och ka ge icitamet för att kulturladskap och aturmiljöer vidmaktshålls och sköts och ite växer ige. Geomföradeasvar: Kultur- och fritidsförvaltige (turism) i samverka med tekiska förvaltige och ärigslivsasvarig. Foto Håka Heli 32

Furu- Kardborrv Lax Forell Gislas Krooparks Vatteverk Nogesud Möstad Badplats Strad Möstads- Orudds Åldermasv Båtsmasv Orudds Boställs Nämdemasv Helgas Tuel Nogesuds Madelblomsv Gullvivev Kattfotsv Sjö Fasa- Byalagsv Vatteskidklubb Ekåkra Norregård Norregård Norregårds Britta Pelles Tias Strad- Ides Väds Krooparks Allarpsv Maj Smedåkra 116 Korsholme Badplats Korsholmsv Slaktaregr Kyrk Josefs gräd Abrahams gr Isaks gr Sakt- Klockare Jacobs gr Adreas Davids gr Jakobssos Nils Mås Röke Jakobssos Röke Karas Olas Aders Ols Råby gräd Grödby Ivetofta kyrka Uppstådelses Kapell Berers Liljeberg Tias Godtemplar Församl hem Rig Ljug Dalagata Torsgata Ode- gata Loke- Alm- Bok- Grödbygräd Småbåtsham Skol- Kapellv gata Prästkrage Gre Brus Rig Erikssos v Torsgata gata Huge- Poppel- Östergata Idustrimuseum Kyrk Säve Kvargårde Gruppboede Dagceter Korallgata Lague Äldreboede Humleskola Alvikeskola Äldre- boede Korsvågsgårde Läkarstatio Humlescee Tiashalle Tubyskola Storgata Sjöstjäre- gata Simhall Brogårde Äldreboede Vatteverk Kommutekik Törsågare Bar-utbild-och Omsorgsförvalt Arbets- förmedl Fågel Feix Polis Bowlig Bradst Skase Ödlora Kommu förvalt Biograf Storgata Försäkrk Apotek Bruksgata Hermases Ivögata gata Past exp Nygata Parkgata Gre ve Ler Alviksv Doktorsg Villagata Furustige Ederyds- Köpmagata Ljug- Floragata Ägs Klit Gre Frejagata Villagata Vikigagata Ederyds Dalagata Baldersgata gata Fälads Östra Gräd Hassel Lidv Apelv Oxelv Östergata 116 Mäster ches g Busstatio Bibliotek Brukshuse Drejare Äldreboede Tubygata Her Doktor Folkets Husgata Nielses Bjärögata gata Bruksgata Nymögata Eögata Ydegata Tias Ivögata Folkets Köpma- Nygata gata Katolsk kyrka Husgata Per Albis gata Hatverkaregata Barums Hagagata Palms gata Vattetor Brathalle Folkets hus Norra Dalaskola Södra Bratigsg Vattetorsv ludsg Gläta Vikelgata Dalagata Tvärg Folkets Husgata Nygata Stehagsgata Kastaje Skytte Hästhovsv Bolmörtsv Ställverk ma ses gata Kiabygata Sissastige Ågata Gruppboede Vallmo Fjälkigegata Vågagata Åbygata Dalagata Stradägs Campigplats Kaotklubb Idrottsplats STRANDÄNGEN Smultro Skogs Blå bärsstig Ligos Hallo stig stige Skogsv Grastige Alstige Pytv Ekstige Bagårdsgata Möllest Skräbeå stige Idrottsg Löpareg Seger Kvarstige Kaalstige Nysörts- Björk- Brahe- Bro stig Ågata Gulsippa Tias Gård Sockerbruksv Sockerbrukskvare Resv Post Krogstorps- Valje gata Järvst Hagagata Sölvegata Lyckev Mellag Skåegata Ågata Dalafuret Tistel Nässel- Fräkev Mask- rosv Storgata Bagårdsg Statiosgata gata Idustrigata Malörtsv Kastaje Campig Kristiastads Kristiastads Jägartorpet Taxi Rattes gräd Reigsverk Nyägsgata Verkstadsgata Kråkeslätt Kråkeslätt Kråkeslätt E22 Lilla Kugslede < 200 m till gröyta Bilaga 1

Kardborrv Tvärg ludsg Vidriksbergs Idustrigata Rattes Himmelriksv Allarps Paradiset Paradisv Levrasjö Madelblomsv Gullvivev Råby Violv Levrasjö Kattfotsv Vatteverk Tuel Helgas Hållplatsv Nogesud Krooparks Gislas Lax Nogesuds Nämdemasv Forell Norregård Boställs Norregård Möstad Badplats Vatteskidklubb Orudds Håkaryds gård Håkarydsv Håkaryd Idrottsplats Tias Norregårds Britta Pelles Sjö Ekåkra Strad Orudds Åldermasv Båtsmasv 116 Maj Allarpsv Krooparks Ides Smedåkra Strad- Väds Håkarydsv Olas Karas Röke Nils Mås Adreas Slaktaregr Korsholmsv Aders Ols Röke Josefs gräd Korsholme Badplats Domarebacke Grödby Råby gräd Klockare Jakobssos Davids gr Jacobs gr Isaks gr Abrahams gr Berers Ode- Godtemplar Ivetofta kyrka Kyrk Grödbygräd Församl Uppstådelses hem Tias Liljeberg Jakobssos gata Torsgata Rig Kapell Loke- Grödby Ljug Gre Grödby Östergata gata Dalagata Brus sos v gata Kapellv Huge- Skol- Småbåtsham Poppel- Torsgata Rig Prästkrage Humlescee 1 1. Räve (Bromölla) 2. Kula (Bromölla) 3. Bergs (Valje) 4. Täpp (Valje) Humleskola Säve Alvikeskola Ägs Brogårde Ivösjö Tiashalle Östra Gräd Gre Äldreboede Siesjö Levrasjö Brathallav Klit Furustige Tubyskola Ederyds- Storgata Alviksv Vatteverk Kommu- Simhall boede tekik Sjöstjäre- Doktorsg 116 Hassel gata Korsvågsgårde Läkarstatio Lidv Fälads Dalagata Vikigagata Frejagata Oxelv Kvargårde Gruppboede Dagceter Korallgata Apelv Törsågare Baldersgata Ederyds Floragata Kyrk Lague Äldreboede Bratahallar Östergata Villagata Köpmagata Villagata Idustrimuseum Gre Folkets Husgata Mäster Katolsk kyrka Ivögata Husgata Doktor Kommu Brathalle ve Ler Folkets Ivögata förvalt Folkets hus Bar-utbild-och Omsorgsförvalt Norra Folkets Husgata ches g Busstatio Hermases Ödlora Arbets- Dalaskola Palms Per Albis gata förmedl Bruksgata Biograf Bibliotek Södra Försäkrk Ställverk Dalagata Nielses gata Apotek Brukshuse Drejare Äldreboede Past exp Bowlig Skjutbaa Bratigsg gata Hagagata Köpma- Nygata Bruksgata Tubygata Nygata Hästhovsv Vattetor Tias Storgata Fågel Feix Råby Skytte gata Nygata 2 Kaotklubb Idrottsplats 3 Campigplats 4 Kråkeslätt Årup Åby Park som ka täkas viss bebyggelse. Bilaga 3 Norregårdara Badplats Stugomr Nymögata gata Hatverkaregata Polis Bolmörtsv Kastaje Stehagsgata Vattetorsv Vikelgata Furu- Gläta Ydegata Eögata Bjärögata Kiabygata Her ma Park Barums Bradst Skase gata Malörtsv Vågagata Fjälkigegata Gruppboede Vallmo ses gata Ågata Dalafuret Krogstorps- Åbygata Sissastige Fräkev Skåegata Dalagata Gulsippa Valje Skogsv Tias Gård Kaalstige Möllest Sissebäcksv E 22 Lyckev Hagagata gata Bro stig Skräbeå Pytv STRANDÄNGEN gård 116 Kastaje Mask- Sölvegata Ågata Nässel- Tistel Mellag Löpareg stige Ekstige Ligos Resv Seger Idrottsg Ågata Hallo Järvst stig Bergs Dal Likstee Sockerbruksv Skogs stige Post Scoutstuga Storgata Bagårdsgata Grastige Alstige Smultro Stradägs Höjd Kvarstige Blå bärsstig Pil Jägartorpet Statiosgata Bagårdsg Ek Bergs Vidriksbergs Käll- Levrasjö Kristiastads Kristiastads Campig Scout Solstige Solstige Lilla Källv Villa Taxi Sälgv Samlok Nymölla gräd Nyägsgata Sölvesborgs Lilla Kugslede Kråkeslätt Verkstadsgata Sissebäck Kråkeslätt Badplats Täpp E22 Sockerbrukskvare Reigsverk Äldre- Nysörtsrosv Björkgata Brahe- Ljug- Möstadslagsv Bya- Sakt- Fasa- Eriksgata Alm Bok Betes Småbåtsham Stradviks Åker- Backav Lågmossa Årups Stradvik Plog Norrevågsv Åby Slott Valjevike Årups gård Östersjö Steröse- Sjöviks- maav Lat- Per Johssos v Lilla Kugslede Kristiastads Ivösjö Siesjö

Lillå Torbacke v e Grö Sibbarp Träskomakares Björkhem äg Gräshalle Grustäkt Gyl Järgruva gårdsv Grustäkt Torklamark ab äc Hultagårde Far Olatorp Sib ba rps v Sävekärret Hulta- ke Höjabjär Råa begs v Västaå Järbäcksmosse kta va v re Drögsp erydsv äge og Sk Kulle Hultet Kärravä ge Goarp äg e gm Bor Ägabacke Jämshögs Sib Jös Karls Västaåberget as Djupadal Vatteverk Verkstads Lidblads Stue Västaå by Samlok Ola Lars ta åv Forsa Vä s äck barp sv Järb Drögsperyd Ludbergs Ky rkvä ge ljeå e s Idrott Öllerbacka Äldreboede Öllers Th orellis Öllers e Bibliotek Sågv Hammars Idrottshall Ho Park Re ie livä ge Skogsbo Truda v G e Forsa Kvarv Tolvas Hotellv Guidals Skola Tväre Högahult Slätta Olofströmse Wides Rallarstuga Ägs- e Videv v äg t de trä las Da fte Mejeri Vatteverk Bravastuga Smedje- e Skola Statios åv Västa d Tu Dre lav ah e Tulla- Bro Liavågs Södra Hage Hag Bradstatio Reigsverk e ga Vå Råg Kor- Ax Västaå kvar Västaå Öllerbadet Öllervalle g vä Näsum kyrka e rra kä ke Äs Toftvä Hults Församl. hem ge Ga äge Kullav Ax elto mla Ladsv rpsv Karlsberg Steshaga äge Eegylet Sadhaga Kullagårdara el- bruks v Teg Fäbrobäcke Bjäret Kyrkebacke Valhem Tjuvahall Ryssberget Gudahage Humletorka Våge Våga e Truda Klagstorp to gs e sv rp Klagstorps- g vä e sv torp Ore es ri Sö Vatteverk Äskekärra e äg v oli Ka Orevåge g svä öm fstr Olo Gud ahag s e Kla Micklagårde Slåabjär Oretorpet Pisleö Nordavik sasl Kor Garaäs Bokeholm Klackabacke Axeltorpsvike Ivösjö Märgelbacke Fridluds Oret orps v Fridhem s tad gs Ha äg av by Axeltorp å Sk Äskekä rrae Östrevik de Ha gs tad sb ya vä g Rävastärte m sv Stude ele Axeltorp Hejabacke ättsv Backatorpet Axeltorp Pa sh a Alfäre Leigaryd Sadjär Hagstad Holma Pasham Slättö Skottberge dsv ary ig Le Pigehuset Froeryd Barakälla Orudde Le Ivösjö Killebäcksö ig ary ds v Vestergres Begtsboda Ryssberget Perstorp Ekeäs udde Hiedal Allarp Soakulla Hiedalsåse Norreskog sv skog Norre Åkamosse Råbykatte Ba v stu Tu e g lvä e ev att K Ridhus Tu elv äg e Levrasjö Himmelriksv Samlok Kattev v iks elr m Him Baggav Allarps Råby Paradiset g ga s vä Hel ge op arks vä Nogesud de ma s v g Nog Norregård No rre gå rd Ode- Bok- gata Dalaga Lokegata ge vä ge vä Gr Vik i gag rs ga ta Bal de Östergata at a Kardborrv Be rg sv äg e Ka Tistel sv sta je e ig Dalagata Furustige ge Höjdvä ll- vä Kä Lilla Källv Bergs Ekv e äg e ge ge vä Villa Täppv äge Sölve Betes- Badplats Pil Siss ebäc k Samlok e sborgs Sälgv Lilla Kugslede äge Åker- vä Åby Åby ge Per Ba av ck Plog Valjevike Ste r ös viks Sjö Joh m Lat- sv sso Lilla Kugslede Småbåtsham Stradvik gsv revå Nor Slott Årups gård Stradviks sv Årup Årup sjö Öst ersj ö e Alviksv Kyrk e Br bäck Nyä gsga ta Reigsverk a Lågmoss Kråkeslätt vra Jägartorpet e s äg sv rg be dr iks Vi Le Kristiastad E 22 Kråkeslätt ge Likstee Idustrigata gata Nymölla ta Vidriksbergs gård vä ta Kr a isti ks 22 Maskrosv Dal Resv e 116 Ny sö rts - Nässel- Ågata Sisse Fräkev E ata eg Skå a o st sv Kaal stig e ge lört Hagagat gata ta äg e vä örtsv Ma Åbygata Krogstorps- ga og sv je lm Bo Dalafuret Å Sk sta Hästhovsv Post Sockerbrukskvare e rga So lstig e Sol st C ige am pi gv äg e Råby Ka Vikelgata Furu- Stehagsgata Skytte Sockerbruksv e- tig ars Ver ge vä sjö Sie Ställverk Skjutbaa Lyckev Sölvegata Kristiastads Kråkeslätt ge vä Fasa- gata Bratigsg Dalagata gata Tvärg Järvst Rattes gräd ds ta s e Oxelv Palms Södra Taxi ta ga ds asjö 116 ge Fäladsvä ata Dalag Köpma- Gläta Vågagata Valje ah Br Kv ge ta ga s tio Sta Ydegata ta ga årds g Ba Sto stige ludsg Siesjö Dalaskola Nygata Vattetorsv Vattetor Tias Gård Bratahallar Norra Albis gata Gulsippa g o bärs stig g Apelv Törsågare Folkets Husgata Barums e llav Folkets hus Hatverkaregata Fjälkigegata pare vä år ds Nygata Gruppboede Vallmo Lö ut Sco g Seger e tig s Gra Alstige Blå Ba g Campigplats stige kbjör tts Scoutstuga stig Eögata gata os Idro ge sti Ek Lig Hallo Tias gata gata ses rk STRANDÄNGEN Sm ultr Kiabygata Pa Skrä beå Nymögata Bjärögata r ma He Ågata Mö lles t Idrottsplats Per Bruksgata v Lid Brathalle Hagagata Bibliotek Drejare Äldreboede a Tubygat Hassel Villagata Husgata ta Folkets Husga Nielses gata Feix Skase ta kyrka Folkets Brukshuse a th Bra a Ede r yd sv äg e Katolsk Ivögata Nygata Bradst gfre Lju ja gat Flo raga Mäster ches g a rgat Sto Fågel Försäkrk Apotek ata Past ksg exp Polis Kaotklubb Köpmagata ve Ler s Herm ase Busstatio Biograf sv P og ytv Sk Doktor G re Ödlora Siss asti ge ge vä Lague Äldreboede Ivögata Bru Kommutekik Korallgata Villagata Kommu förvalt Bowlig Vatteverk Simhall Kvargårde Gruppboede Dagceter Idustrimuseum Bar-utbild-och Omsorgsförvalt gata Sjöstjäre- Äldre- boede Korsvågsgårde Läkarstatio Klit Ederyds- Storgata Doktorsg Grödby Östra Gräd e Äldreboede Tubyskola Ägs Levr Brogårde Tiashalle ge Poppel- gata Humleskola Alvikeskola byvä Huge- Humlescee Säve Gröd ta Torsga Erikss-v so Rig Östergata Alm- ta ge äge Grevä Prästkrage Gröd bygrä d ta ga Skol- Ivösjö Stugomr äge Församl hem Brus llv pe Ka Småbåtsham Stra d ä gs vä ge Par adis v sv ls er so d Ad ä y gr Tia s vä g mplarv ge Rigvä Ljugv Ivösjö Domarebacke Grödby Råb Lilje berg Godte gata s Uppstådelses s ers Tors e Jakobsso äg gr Jacobs gr Isaks gr rkv Ivetofta kyrka Ber Hå ka ry d Ola s vä g Ka ra s vä g Rö kevä ge Nils Må s Rö kevä ge Jak obs so Davids gr Ky Abra hams Klockare Kapell Badplats Håkaryds gård Idrottsplats vä g e Josefs gräd Badplats Håkar ydsv g Tia s vä g Orudds arp s All åkra as Sakt- Adre Korsholme Arbetsförmedl ge Håkaryd vä v Krooparks Sm ed Maj Slaktareg r e sv lm ho rs Ko vä 116 Strad- Väds Pel les Mellag Strad Ekå krav äge lag Byasv Ides Fägö Brit ta svä ge Sjö Åldermasv Båtsmasv u ds Norregård e Orudds lls Vatteskidklubb Möstads- es Nä m Kr o Bostä v lats llp Hå Badplats ev ge vä Gislas vä e Lax Forell Möstad lviv Ka ttf otsv Gul Vatteverk sjö Tu elvä ge de lblo msv Viol v vra Le Rå by vä ge M a Levrasjö e- e a a v Norregårdara Ivösjö Norrevåg Småbåtsham Vall Vallvä ge Sig rid sv Sågm ästarv Vatteverk Sågm ästarvä ge Ferehusv äge äg llv äg e llv re e Bakv e Vid evä ge Sv am pv e e Ferehuse Stärka ä av öll ym N Garvaregårde Nymölla ge Öst ersj ö Hasselbacke e Ederyd Skola Garvare By vä ge ergs Åker v e seb e äg llv Ta eels Stift gfru a Ro - Ka ta ahe ms e Lerta gsvä ge Folkets Hus Träd gå rds Ste kulla - Liè Ju Ko s um vä ge v Erlads Sad Mås Sjögård Eg Tro By Gualöv skola Guavalle ge Tobaksvä Krogstorp Bockaholm Östersjövalle Nymölla kvar Massa t Samlok Å e Vatteverk sa v Ly el- e Vi ke l e g a s vä k ck Vi Fågelskyddsområde Lilla Kugslede M as Eriks svä ge å äbe Gye torp Tomsabo Skr s Valdors krok ge Fågelskyddsområde Oxaholm rga vä Lidero Oxaholmsvike be Möllefjorde ste v by g Lju Ola Ö Pestbackes aturreservat Kråkeskär räde Teisv Nymölla smedja arst psv Johs p Kop tor Hjorta ds Kristiasta E22 Nygård To Sjögård äg e Skräbeå Mejeri Gualöv kyrka Torpv Solhem vä ro de Li Tjöreskär Lågholmara Nybo Norra Skär Fågelskyddsområde ge Stora Gru Ägstorp Fågelskyddsområde Gruara Östra Skär Ägsgård Fågelskyddsområde Möllefjorde Takholme Fågelskyddsområde Själörara Södra Skär Tillgäglighet till vattet med bile. Bilaga 4

Ivösjö Sj ögård Gualöv kyrka Fägö Gualöv skola Guavalle Sad Pestbackes aturreservat Vall Folkets Hus Oretorpsv Vattev erk Bakv Liè Stude Kroksjö Svarta gyl Järbäcksmosse Ormagylet Värmaet Hejabacke Valdors krok Valla kulle Hejhöle Hava gyl Slåabjär Birkehöle Västaåberget Gravkapell Västaåv Torklamark Ivösjö Badplats Stugomr Blistorpasjö Scoutstuga Campigplats Näverkärret Klackabacke Kaotklubb Humletorka Idrottsplats Kråkeslätt Eriks Järgruva Möstad Badplats STRANDÄNGEN Strad Korsholme Badplats Vattev erk Åldermasv Båtsmasv Ides Väds Småbåtsham Bar-utbild-och Omsorgsförvalt stig stige Taxi Arbets- förmedl SkogsvPytv Johs Ivösjö Gislas Sjö Polis Nymölla smedja Bowlig Skase Ivösjö Killebäcksö Bradst Maj Idustrimuseum Ödlora Biograf Kråkeslätt Å Röigakärr Höjabjär Josefs gräd Kommu förv alt Nymölla kvar Teisv Samlok Alfäre Försäkrk Apotek Säve Past exp Garvaregårde Samlok Ekeäs udde Ivögata Busstatio Bibliotek Brukshuse Drejare gata Isaks gr Nygata Iv etofta kyrka Uppstådelses Kapell Doktorsg Rattes gräd Takholme Moagylet Klockare Lague Äldreboede Äldreboede Årups gård Äldreboede Korsv ågsgårde Läkarstatio Kv argårde Gruppboede Dagceter Korallgata ches g Jacobs gr Adreas Skol- Humleskola Alvikeskola gata Villagata Lilla Kugslede Davids gr Älgakärret Prästkrage Humlescee Tubyskola Kiabygata Doktor gata Tiashalle Bjärögata gata Gruppboede Vallmo Simhall Lilla Kugslede Västaå by Orudde Nymögata Eögata Ydegata Äldreboede Gulsippa Tias Gård Sockerbrukskvare Reigsverk Slott Vattev erk Kommu- tekik Sockerbruksv Skräbeå Brogårde Lilla Kugslede Möllefjorde Fågelskyddsområde Torvmosse Laamosse Ederyds- Ivögata Folkets Köpmagata Nygata Furekärret Brus Köpma- gata Vatteskidklubb Katolsk kyrka Post Församl hem Hatverkaregata Barums Ägs Klit Villagata Husgata Per Albis gata Järvst Gudahage Levrasjö Rig Mäster Valje Palms Oxaholm Vattetor Idustrigata gata Kyrkebacke Ode- Bya- Möstads- Eriks- Folkets hus Nyägsgata Vattetorsv Furu- gata ludsg Gläta Vågagata Sölvegata Loke- gata Vikelgata Västaå kvar Norregård Huge- gata Lyckev Nygata Tvärg Ågata Oxaholmsvike Dalagata Stehagsgata Gugehall Dalafuret Laagyl Reigsv erk Sadjär Levrasjö Folkets Husgata Kardborrv Bradstatio Poppel- Östra Gräd Norra Tör- Dalaskola Södra sågare Mask- rosv Apelv Näsum kyrka hem Brathalle Fräkev Oxelv Hästhovsv Församl. Vattev erk Bro Sibbarpsdale Bibliotek Tegel- Stue Sadhaga Ax Videv Skola Rallarstuga Ställverk Alm- Bok Tulla- Slättö Lågholmara Hults Stålabacke Ludbergs Kullagårdara Jägartorpet Kor- Skola Öllerbacka Äldreboede Karlsberg Park 116 Hag 116 Råg Smedje- Öllers Hammars Holma Lidblads Skjutbaa Möllefjorde Hotellv Bravastuga Statios Sågv Ladsv Likstee Vattev erk Öllervalle Holjeå Idrottshall Öllerbadet Bratahallar Tjöreskär Fågelskyddsområde Ljugryda- Östafors bruks aturreservat Pisleö Ljugryda- Östafors bruks aturreservat Grabacke Rävastärte Fågelskyddsområde Grustäkt Grustäkt Axeltorpsvike Östrevik Samlok Drögsperyds Ridhus Stärka Vattev erk gårdsv Hasselbacke Skola Östersjövalle Tomsabo Fågelskyddsområde Själörara Stora Gru Tjuvahall Grustäkt Grustäkt Fågelskyddsområde Norra Skär Fågelskyddsområde Gruara Södra Skär Hallatäppet Bockaholm Betes Åker- Plog Kråkeskär Östra Skär Ägabacke Idrottsplats Sjöviks- Stradvik Lillesjö Småbåtsham Vidriksbergs gård Rammsjö Småbåtsham Vatteverk Badplats Tåge Lilla Källv Samlok Ryssberget Domarebacke Villa Fågstgrop Pil Sälgv Siesjö Ruebäcke Eegylet Torbacke Sävekärret Lohalle Skottberge Far Olatorp Ryssberget Ryssberget Åkamosse Hiedalsåse Ljugarydabäcke Skrivarehage Axtorpsv Skrivarehagsv Marieholm dalsv Torparevåge Ålabäcke Kvarabäcke Rammsjö- Sågmöllev Rammsjödal Blistorp Soarp Rusagårdsv Lillsjöbäcke Östafors Torgårde Blistorps Västaå Nabbe Östad Lillesjöv Skåelede Västaåmark Östad Sibbarp Träskomakares Lillå Björkhem Gröe Gräshalle Gylabäcke Sibbarpsv Hulta- Hultagårde Råabegsv Västaå Kulle Skogvaktarev Hultet Järbäck Västaå Goarp Kärra Borgmas Djupadal Sibbarpsv Forsa Jös Karls Ola Lars Jämshögs Verkstads Drögsperyd Högahult Tudahlav Västaå Drefte Västaåv Våga Holjeå Dalasträdet Mejeri Forsa Wides Tolvas Ägs- Kvarv Liavågs Tvär Thorellis Kyrk Öllers Gev Guidals Idrotts Slätta Olofströms Södra Hage Reieli Truda Skogsbo Toft Kulla Gamla Steshaga Axeltorps Äskekärra- Bjäret Fäbrobäcke bruksv Valhem Våga Våge Klagstorp Truda Klagstorpsv Oretorpet Orevåge Oretorpsv Micklagårde Klagstorps- Nordavik Gudahags Äskekärra Kaoli Olofströms Söries Bokeholm Garaäs Märgelbacke Axeltorp Korsaslättsv Backatorpet Fridluds Fridhem Hagstads bya Axeltorp Skåelede Äskekärra Axeltorp Hagstads bya Pashamsv Leigaryd Hagstad Pasham Pigehuset Leigarydsv Barakälla Froeryd Nyhult Grudsjö Leigarydsv Vestergres Begtsboda Perstorp Allarp Hiedal Soakulla Norreskog Norreskogsv Råbykatte Råby Bastuv Tuel Kattev Tuel Himmelriksv Kattev Allarps Baggav Himmelriksv Paradiset Lax Forell Krooparks Nämdemasv Nogesud Orudds Orudds Boställs lagsv Helgas Råby Tuel Nogesuds Violv Gullvivev Madelblomsv Kattfotsv Levrasjö Paradisv Hållplatsv Ekåkra Norregård Norregårds Britta Pelles Tias Håkaryd Håkarydsv Håkaryds gård Strad- Krooparks Allarpsv Smedåkra 116 Korsholmsv Slaktaregr Abrahams gr Sakt- Nils Mås Röke Jakobssos Grödby Kyrk Jakobssos Kapellv gata Tias Godtemplar Gre Rig Ljug Grödby Kyrk Alviksv Storgata Sjöstjäre- Berers Karas Röke Olas Aders Ols Råby gräd Håkarydsv Liljeberg Dalagata Torsgata sos v Torsgata Östergata Grödbygräd Grödby Ivösjö stige Furu- Gre Ljug- Floragata Frejagata Vikigagata Ederyds Dalagata Baldersgata Fälads Hassel Lidv Östergata Brathallav Levrasjö Siesjö Gre ve Ler Fågel Feix Storgata Bruksgata Hermases Park gata Tubygata Her ma Folkets Husgata Nielses Bruksgata Tias Hagagata Bratigsg Kastaje Skytte Bolmörtsv Råby ses gata Malörtsv Bagårdsg Skogs Hallo Smultro Blå bärsstig Ligos Alstige Ekstige Grastige Sissastige Ågata Fjälkigegata Åbygata Dalagata Skåegata Solstige Stradägs Scout Solstige Campig Bagårdsgata Statiosgata Möllest Björk- stige Skräbeå Idrottsg Storgata Löpareg Seger Kvarstige Kaalstige Brahe- Bro stig Ågata Kristiastads Resv Krogstorps- gata Hagagata Mellag Tistel Nysörts- Nässel- Kastaje Kristiastads Levrasjö Vidriksbergs Bergs Käll- Dal Höjd E 22 Sissebäcksv Bergs Ek Kristiastads Verkstadsgata Kråkeslätt E22 Årups Årup Lågmossa Åby Nymölla Åby Sölvesborgs Stradviks Backav Täpp Valjevike Sissebäck Norrevågsv Per Johssos v Lat- maav Steröse- Fasa- Östersjö Norregårdara Norrevåg Vall Solhem Sjögård Tobaks By Måsa Mejeri By Stekulla- Trädgårds- Kosum Stiftelse- Rosebergs Egahems Lertags Svampv Erladsv Jugfruv Vide Tall Torpv Åker Troll Katarell Sågmästarv Sigrids Ferehuse Sågmästar Nymölla Ferehus Garvare Nymölla Östersjö Krogstorp Ederyd Hjortatorpsv Frågott E22 Kristiastads Massa Kopparsträdet Ö Ljugbyv Olas Lyckas Vikel- Massav Vikel Skräbeå Gyetorps Lidero Nygård Tosteberga Lidero Nybo Ägstorp Ägsgård Gröstråk - Spridigskorridorer Regioalt Bilaga 5

Furu- Fasa- Kardborrv Lax Forell Gislas Krooparks Nämdemasv Helgas Råby Tuel Vatteverk Nogesuds Violv Gullvivev Madelblomsv Kattfotsv Nogesud Möstad Badplats Strad Möstads- Orudds Åldermasv Båtsmasv Orudds Boställs Sjö Bya- lagsv Vatteskidklubb Ekåkra Norregård Norregård Norregårds Britta Pelles Tias Strad- Ides Väds Krooparks Allarpsv Maj Smedåkra 116 Korsholme Badplats Korsholmsv Slaktaregr Josefs gräd Abrahams gr Isaks gr Sakt- Klockare Adreas Davids gr Nils Mås Röke Jakobssos Berers Röke Karas Olas Aders Ols Råby gräd Grödby Kyrk Jacobs gr Jakobssos Småbåtsham Ivetofta kyrka Skol- Uppstådelses Kapell Kapellv gata Prästkrage Liljeberg Tias Brus Godtemplar Gre Församl hem Rig Ljug Rig Dalagata Tors gata Ode- gata Alm- Erikssos v Torsgata Loke- gata Huge- Bok- Poppel- Östergata Grödbygräd Idustrimuseum Kyrk Säve Alviksv Doktorsg Kvargårde Gruppboede Dagceter Korallgata Lague Äldreboede boede Tubyskola Äldre- Korsvågsgårde Läkarstatio Humlescee Humleskola Alvikeskola Villagata Tiashalle Storgata Sjöstjäre- gata Simhall Brogårde Äldreboede Furustige Ederyds- Vatteverk Kommutekik Köpmagata Ljug- Floragata Ägs Klit Gre Frejagata Villagata Vikigagata Ederyds Dalagata Baldersgata gata Fälads Östra Gräd Hassel Tör- Lidv sågare Apelv Oxelv Östergata 116 Bar-utbild-och Omsorgsförvalt Ödlora Arbetsförmedl Biograf Försäkrk Fågel Feix Bowlig Polis Bradst Skase Storgata Kommu förvalt Ivögata Bruksgata Hermases gata Apotek Brukshuse Past exp Nygata Park Busstatio gata Gre ve Ler ches g Bibliotek Drejare Äldreboede Tubygata Her ma Kiabygata Doktor Folkets Husgata Nielses Bjärögata gata Bruksgata Nymögata Eögata Ydegata Tias Ivögata Folkets Nygata Köpma- gata Katolsk kyrka Husgata Per Albis gata Hatverkaregata Barums Hagagata Mäster Palms gata Vattetor Brathalle Folkets hus Norra Dalaskola Södra Bratigsg Vattetorsv ludsg Gläta Vikelgata Dalagata Nygata Tvärg Folkets Husgata Stehagsgata Kastaje Skytte Hästhovsv Bolmörtsv Ställverk Råby Skjutbaa Stradägs Campigplats Kaotklubb Idrottsplats STRANDÄNGEN Smultro Skogs Blå bärsstig Ligos Hallo stig stige SkogsvPytv Ekstige Grastige Alstige Sissastige Björk- stige Bagårdsgata Möllest Skräbeå Idrottsg Ågata Storgata Löpareg Seger Kvarstige ses gata Kaalstige Nysörts- Brahe- Gruppboede Vallmo Fjälkigegata Bro stig Ågata Gulsippa Tias Gård Sockerbruksv Resv Åbygata Krogstorps- gata Valje Järvst Post Hagagata Vågagata Sölvegata Dalagata Lyckev Mellag Skåegata Ågata Dalafuret Tistel Malörtsv Sockerbrukskvare Nässel- Fräkev Mask- rosv Kastaje 116 Bagårdsg Statiosgata gata Kristiastads Idustrigata Kristiastads Jägartorpet Nymölla Taxi Rattes gräd Reigsverk Nyägsgata Verkstadsgata Kråkeslätt Kråkeslätt Kråkeslätt E22 Lilla Kugslede Lågmossa Årups Årups gård Årup Slott Åby Gröstråk - spridigskorridorer Bromölla Bilaga 6