Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård 2016-09-28 Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår
Bakgrund, vuxenpsykiatriska klinikerna Medicinsk programgrupp psykiatri (MPG) beslutade 2013 att klinikerna var för sig skulle kartlägga gruppen vårdtunga och se över hur man kan ändra arbetssätt för att öka vårdkvalitet Efter denna början beslutade MPG om ett fortsatt länsgemensamt arbete från 2014 med fördjupad kartläggning och analys genom definition av gruppen och processen samt med uppgift att ta fram konkreta förslag till åtgärder.
Syfte och mål Den enskilde patienten upplever ökad livskvalitet Jämlik vård i länet Verksamheten erbjuder insatser/åtgärder med ökat fokus på evidensbaserad praktik för att möta målgruppens behov, följer nationella riktlinjer Förbättrad samordning av den enskildes vård Förbättrad samverkan med vårdgrannar Underlag för eventuellt nytt finansieringssystem Sammantaget innebär förväntat resultat en reducering av icke nödvändig slutenvård
Vad har gjorts Arbetsgrupp samlade ihop vad som tagits fram på varje klinik Träffar med nyckelpersoner på klinikernas enheter och hos några vårdgrannar samt patient- och anhörigförträdare Litteratur, omvärldsspaning, SKL temadagar Diverdykning 357 personer 20120601-20130531 Samverkan PRIO med chefsnätverk psykiatri, FoUrum Begränsad journalgranskning Inventering 2015, delresultat Pivottabell för löpande uppföljning ur Diver Diverkörning juni 2016 över kalenderåren 2013 och2015 Några rapporter med återkoppling samt förslag
Vad har framkommit allmänt Målgruppen är väl känd och problematiken likartad i landet och i länet, måste ses med tidsrymd om minst 2-3 år Vård och stöd är fragmenterat både inom och mellan huvudmän och myndigheter Målgruppen är heterogen och präglas ofta av samsjuklighet i vid bemärkelse Ofta stora och komplexa vård- och stödbehov inom flera viktiga livsområden samtidigt Funktionsnedsättning ger ofta mer bekymmer än symtom Mer än 30 slutenvårdsdagar är ett trubbigt mått för psykiatri Ingen av huvudmännen klarar sitt uppdrag enbart inom det egna ansvarsområdet
Vad har framkommit allmänt 2 En del avbryter vårdkontakter och riskerar ofta att bli inlagda i slutenvård, trots god samverkan Insatser ges men inte alltid med precision eller rätt åtgärd kopplat till tillstånd. Brister i flexibilitet och förmåga till snabbt ökad eller förändrad insats/åtgärd efter behov Om evidensbaserade insatser ges, brister de ofta i kontinuitet och uthållighet samt annan programtrohet Samordning av vård och stöd brister på den enskildes nivå. Vårdplaner saknas Ofta är personens helhetssituation inte känd av vård- och stödfunktioner
Vad har framkommit klinikerna Nuvarande arbetssätt är ganska lika mellan klinikerna Även länsresursavdelningarna har patienter med långa vårdtider eller med upprepade vårdtillfällen under kort tid Väl känd på kliniken - oftast väl känd hos andra vårdaktörer Svårighet för personal/enheter att ändra arbetssätt, få till kompetensutveckling, implementera nya metoder Upplevs att det inte längre finns tid för uppsökande och motivationsskapande arbete, hembesök och nätverksarbete. Sämre möjligheter att få till avgiftsbefrielse av medicinska skäl (besök och insats)
Vad har framkommit patient- och anhörigperspektiv Vissa enheter har svårt att ge tider, byter ofta behandlare, är svåra att nå Många patienter saknar delaktighet i planering och beslut Många saknar aktiviteter som skulle passa just dem och deras förutsättningar Anhöriga/närstående till målgruppen har, trots huvudmännens insatser, en tung situation: t ex med samordning och kontakt, ekonomi, lösa vardagsproblem, ensamhet och relationer
Vad har framkommit att värna om Inte många hemlösa eller helt i avsaknad av vård och stöd Personliga Ombud i länet träffar sällan någon med stora komplexa behov som står utan insats. Patienter och anhöriga uppskattar det praktiska stöd de fått Långa vårdtider är för patienten oftast koncentrerad till en eller ett par avdelningar. Patienter flyttas inte runt! Mycket positivt är på gång i länet hos huvudmän och i samverkan: gemensam överenskommelse, evidensbaserad praktik, kunskapsutveckling, inhämtande och implementering av arbetssätt och metoder enligt riktlinjer, ökat patient-/brukarinflytande, återhämtningsinriktat arbetssätt Vilja och engagemang att utveckla vård och stöd
Att fundera över? Som att skörda vinteräpplen plocka varsamt ett och ett Stora samtidiga behov p g a funktionsnedsättningar: ofta inom perception, kognition, motivation och kommunikation Kan individens förmåga till autonomi vara väsentligt att beakta Ansvaret sträcker sig längre än uppdraget
Förslag till åtgärder Möta behoven i öppna vårdformer och i samverkan Ökad delaktighet via metoden Delat beslutsfattande (DBF), möjlighet till patientstyrd inläggning i vissa fall Psykiatrisk rehabiliteringskompetens och användande av Motiverande samtal (MI) som grund i planeringen Säkerställa vårdplaner (SIP) och arbete i multidisciplinära team Psykoedukativa metoder både i slutna som öppna vård- och stödformer: IPS, ESL, IMR (samma riktlinjer)
Förslag till åtgärder fortsättning Evidensbaserade insatser/åtgärder enligt integrerad psykiatri, vård och stödsamordning: RACT, CM Särskilt vårdförlopp med möjlighet koppla till resurser utefter den enskildes behov och preferenser vid samtidiga stora och komplexa vård- och stödbehov Extern handledning, på metodbasis Samsynsgrupper för kniviga fall Möjlighet att köpa behandlingshemsplats i enstaka fall
Körning Diver juni 2016 År Antal patienter Vårddagar 2013 Vårddagar 2015 Medelvårdtid 2013 Medelvårdtid 2015 Enbart 2013 306 19 330 1 122 63 4 Enbart 2015 364 1 256 22 739 3 62 Både 2013 och 2015 99 9 567 8 497 97 86
45,0% Inventering 2105 Jönköping, bedömning psykisk funktionsnedsättning och samtidig självskadeproblematik 40,0% 35,0% 30,0% 21,9% Stora/Totala svårigheter jämförelse Urval - hela gruppen n=62 n=1012 25,0% 14,5% 20,0% 15,0% 10,0% 14% 13,5% 5,0% 0,0% Sammanställning: Ulf Rogberg & Thomas Teike, april 2016
Tack!