Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser



Relevanta dokument
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala metoder och stöd

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

IKMDOK-konferensen Nationella riktlinjer för boendeinsatser. Mats Blid Lektor i socialt arbete

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Psykosociala stödinsatser

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Psykosociala stödinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Bostad först i Stockholms stad

Behandling vid samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Vilken målgrupp pratar vi om?

Psykosociala stödinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Projektförslag Bostad först

Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt

Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser

-Stöd för styrning och ledning

Projekt Bostad först - en metod för stöd till långvarigt hemlösa personer med en psykosocial problematik

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Case management enligt ACT

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Case Management i Sävsjö kommun

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

Att kritiskt granska forskningsresultat

VERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Missbruksutredningen: bakgrund

Per Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare)

Riktlinjer äldreomsorg

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/ Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand.

Verksamhetsplan

Årsrapport NOSAM

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus.

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Förklaring av föreskriften

Folkhälsostrategi

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad?

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Information om förändringar i Gruppvillkor 2011:1

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Projektplan för Samverkstan

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Chefsstöd

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Transkript:

Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt boendestöd Stöd i boendet

Personellt boendestöd Med personellt boendestöd menas ett individanpassat stöd som tillhandahålls av personal för att stödja personer att hantera sådant i vardagen som är mer eller mindre relaterat till boendet. Ett syfte kan bland annat vara att förhindra vräkningar och stödja möjligheten till kvarboende. Det personella boendestödet anpassas utifrån individens behov och kan innebära en rad olika insatser med olika intensitet och regelbundenhet. Det kan vara såväl praktiskt som socialt stöd för att stärka förmågan att klara av vardagen i bostaden och i samhället. Definition av boendeprogram Organisering Icke-linjära Kravnivå Low-demand housing Grad av permanens Permanenta boendelösningar Målsättning Stabilitet I boendet Normalitet Hög Boendeprogram Housing First linjära High-demand housing Temporära boendelösningar Nykterhet och behandling/skötsamh et Låg Treatment First/Vårdkedja Boendetrappa

Staircase (Treatment First) approach Permanent housing Level of independence Shelter Transitional housing Homeless Treatment compliance + psychiatric stability + abstinence Housing First approach Permanent housing Level of independence Homeless Shelter placement Transitional housing Ongoing, flexible support Harm Reduction Treatment compliance + psychiatric stability + Supported abstinence housing + Assertive Community Treatment + Consumer choice

Översikt av olika boendeprogram och kunskapsläget Informationskällor Boendeprogram Boendetrappor Vårdkedjor/ Treatment First Housing First Personellt boendestöd Beprövad erfarenhet Ej konsensus för något område Konsensus-stöd utifrån beprövad erfarenhet Forskning/ vetenskapligt underlag X X Brukarerfarenheter X X Utfall Åtgärden kan ha negativa effekter, exempelvis i form av svårigheter att komma vidare till nästa steg i trappan, eller att personen faller ett eller flera steg tillbaka. Positivt för vissa målgrupper Positivt för vissa målgrupper Ökad boendestabilitet Förbättrad funktionsförmåga Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personellt boendestöd till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika, som har behov av stöd i boendet (prioritet 4).

Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och som är hemlösa (prioritet 4). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika som är hemlösa (prioritet 8). Psykosociala stödinsatser Samordning/case management

Case management. är ett samlingsnamn för flera typer av modeller som har som syfte att samordna och tillhandahålla vård- och stödåtgärder och se till att klienten eller patienten får tillgång till adekvat vård och stöd. De olika modellerna skiljer sig åt när det gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning och roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna. Olika modeller Standard Community Care Models Broker Case Management Model Clinical Case Management Model Intensive Comprehensive Care Models Assertive Community Treatment Intensive Case Management (ICM) Critical Time Intervention (CTI) Rehabilitation-Oriented Community Care Models Strengths Model Rehabilitation Model

Två modeller i riktlinjerna Individuell case management i form av strengths model Case management i form av integrerade eller samverkande team. individuell case management i form av strengths model Målgrupp är i riktlinjerna personer med missbruk eller beroende och behov av samordning. Modellen fokuserar på individens förmågor och möjligheter i stället för på begränsningar. Uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras, vilket innebär att arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö. En case manager har enligt modellen krisberedskap under dagtid, och antalet klienter per case manager är inte fler än 20.

Case management i form av integrerade eller samverkande team Målgrupp är personer med missbruk eller beroende och samtidig svår psykisk sjukdom. Åtgärden innebär en samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team där både behandling av missbruket eller beroendet och den psykiska sjukdomen och psykosociala stödåtgärder finns tillgängliga. Intensitetsgraden i stödet och samordningen kan variera. Mer intensiva former, som exempelvis ACT-modellen (från engelskans assertive community treatment ), har visat goda resultat framför allt för personer med särskilt svår problematik och omfattande konsumtion av sluten vård. Rekommendationer erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning (prioritet 4). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom (prioritet 3).