Rätt bedömning Rätt beslut



Relevanta dokument
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister

Rätt i sjukförsäkringen Medicinska underlag vid rättslig prövning

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Att göra rätt från början

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

för en säker sjukskrivningsprocess

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Miljarden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Sjukskrivningsmiljarden

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS

I särskola eller grundskola?

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Försäkringskassan - roll och uppdrag

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

17 Endometriosvård i Halland RS150341

Lönestrategi

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Sammanträde med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 27 april 2015

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Flyktingsituation i världen

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Handlingsplan Modell Västerbotten

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Att göra rätt från början

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Ledningssystem för kvalitet

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Bättre hälsa: antagande

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Patientsäkerhetsberättelse

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte Pkt 5. Budget 2013

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Gemensamt språk och ICF

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Slutrapport Projekt Lönnen

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Projektet Bra Sjukskrivning

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

Lönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för anhörigstöd

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Verksamhetsplan elevhälsan

GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Transkript:

Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg. arbetsterapeut Frida Rosstorp, leg. Arbetsterapeut Psykiatri Affektiva II, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund; Sjukskrivningsmiljarden Riksövergripande satsningar för att stimulera en förbättrad sjukskrivnings-process Sjukvårdens ledningssystem Jämställd sjukskrivning Kvaliteten på de medicinska underlagen/läkarintygen Elektroniskt överförbara intyg Fördjupade medicinska underlag (http://www.vgregion.se/sv/primarvarden-goteborg/ovrig-primarvard/sjukskrivningsmiljarden/130114) 1

DFA-kedjan DFA-analysen är den viktigaste delen i informationen för att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan. DFA-kedjan består av: Diagnos (fält 2 på läkarintyget) Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion. Funktionsnedsättning (fält 4 på läkarintyget) Avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts. Aktivitetsbegränsning (fält 5 på läkarintyget) Avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser. (http:// www.forsakringskassan.se/information-om-lakarintyg. 2012-06-25/130117) Bakgrund; Kvalitetsgranskning, riket 2011-2013 2010 (10035) 2011 (9958) 2012 (10107) 2013 (9979) Godkända, riket 45,3 % 53,9 % 54,8 % 57,7 % Godkända, VG-reg. 29,6 % 57,0 % 57,0 % 56,3 % Godkända, aktivitetsbegränsning 59,6 % 62,8 % 63 % 65,1 % (Kvalitet på läkarintyg En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat. Försäkringskassan 120327/130402/140415) 2

Bakgrund; Kvalitetsgranskning, riket 2011-2012 2011 (10035) 2012 (9958) Kompletterade 9 % 7,3 % Borde kompletterats 31,9 % 30,8 % I 90 % av fallen berodde detta på brister i beskrivning av Aktivitetsbegränsning. (Kvalitet på läkarintyg En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat. Försäkringskassan 120327) Syfte Öka kvaliteten i bedömningen av aktivitetsförmåga vid sjukskrivning Förbättra underlaget för Försäkringskassans beslut Pröva om arbetsterapeutisk kompetens bidrar till kvalitetshöjning 3

Metod: Utbildning Försäkringsmedicinsk utbildning Arbetsterapeuter (At) och övriga teammedlemmar (läkargruppen särskild utbildning) ICF (International Classification of Functioning, WHO, 2001) At o läkargrupp var för sig Dialogmöten At o läkargrupp var för sig Metod Processen prövades vid tre allmänpsykiatriska öppenvårdsteam Arbetsterapeuten gjorde en aktivitetsutredning och sammanfattning att infogas i Fält 5, läkarintyget Sammanfattning med hjälp av ICF 4

Metod: Utvärdering Granskning av av 70 läkarintyg 2011 respektive 2012, inklusive kontrollgrupp Oberoende, erfaren granskare från Försäkringskassan Samma mall som den riksövergripande granskningen Resultat: Läkarintyg, öppenvård Affektiva II 120101-0531 Totalt antal läkarintyg 963 (586 individer) AT-Status ej utförd 854 intyg AT-Status utförd 109 intyg (81 individer) Läk använde 87 intyg Läk använde ej 22 intyg Basmätning 2011 70 intyg Kontrollgrupp 70 intyg Status fanns i fält 5 80 intyg Undersökningsgrupp 70 intyg Kvalitetsgranskning Försäkringskassan 5

Resultat: Kvalitet i intyg Jämförelse basmätning/undersökningsgrupp/kontrollgrupp 70 intyg granskade i resp. grupp Signifikant förändring av beskrivning av aktivitetsbegränsning (p<0,001) 100 80 60 40 20 0 Diagnos Funktion 2011 kontroll 2012 us 2012 Aktivitet Tabell 1. Jämförelse av kvalitetsgranskning, läkarintyg vid sjukskrivning, Parvisa jämförelser, bas-kontroll, us-kontroll. 2011-2012 (n=70) 2011 (%) 2012 kontroll (%) 2 2012 kontroll (%) 2012 (%) 2 Diagnos/diagnoskod 64 (91,4) 70 (100) 70 (100) 70 (100) - Status/funktionsnedsättning 51 (72,9) 56 (80) Ej sign 56 (80) 59 (84,3) Aktivitetsbegränsning 25 (35,7) 50 (71,4) 50 (71,4) 69 (98,6) Ej sign Ej Arbetsförmåga (i förhållande 52 (74,3) 65 (92,8) 65 (92,8) 62 (88,6) sign till) Grad av nedsättning 70 (100) 70 (100) - 70 (100) 70 (100) - Tidsperiod 70 (100) 70 (100) - 70 (100) 70 (100) - Läkarens uppgifter baseras på 67 (95,7) 70 (100) Diagnos enl. beslutsstöd 55 (85,9) 1 62 (88,6) Ej sign 70 (100) 70 (100) - 62 (88,6) 67 (95,7) Ej sign Inom max. tid enl. beslutsstöd 2 25 (35,7) 25 (35,7) 38 (54,3) 3 Motivering, överskr. av beslutsstöd p<0,05, p<0,001. Läslighet 100% både 2011 och 2012. 1 85,9 räknat på 55 av 64. 2 Ingen uppgift. 3 Gäller 38 av 70 =54,3. 4 Räknat på 10 av 28 (de fall där man borde motiverat överskridande). 2 7 (28) 7 (28) 10 (35,7) 4 6

Sammanfattning av aktivitetsproblem enligt ICF, projekt Rätt bedömning rätt beslut d = aktivitet och delaktighet d160 Att avsiktligt fokusera uppmärksamhet d210 Att genomföra enkla uppgifter som kräver planering, koordination och avslutning d220 Att genomföra mångfaldiga, komplicerade uppgifter d230 Att genomföra dagliga rutiner d240 Att hantera stress och andra psykologiska krav d570 Att sköta sin egen hälsa, diet, motion osv d720 Att klara sammansatta mänskliga relationer, reglera känslor och impulser, bygga relationer d740 Att skapa och bibehålla formella relationer, t ex arbetsledning, makthavare, underordnade osv. Ur: Andersson C, Rosstorp F, Hellquist E. Rätt bedömning rätt beslut. Sjukskrivningsprocessen i specialistpsykiatrin. Rapport 2014 Resultat: Underlag för arbetsterapeutisk bedömning Totalt 70 intyg Journalsammanfattning 1 utredningstillfälle Flera tillfällen/ Behandlingskontakt 12 23 35 7

Resultat: Underlag för arbetsterapeutisk bedömning 39 fall strukturerad, arbetsterapeutisk bedömning* 12 fall, observation i aktivitet 5 fall standardiserade instrument DOA (Dialog om arbete) BDA (Bedömning av Delaktighet i Aktivitet) *Fugl-Meyer A, Bränholm I-B. Life Satisfaction Questionnaire + Skol- och arbetsanamnes Effekter av pilotprojektet Bättre kvalitet i aktivitetsbeskrivningen - och därmed i läkarintyget - medför Lättare att fatta beslut om sjukskrivning Färre kompletteringar Tidigare planering av rehabiliterande åtgärder 8

Samband sjukskrivning/behandling Sjukskrivningsprocessen Dag 1 3 mån andra arb. uppg. 6 mån hela arb. markn. 12 mån forts nivå 1,5 år 2,5 år ALI Behandlingsprocessen Att diskutera Samma information i läkarintyget vid upprepade förlängningar? Hur är relationen mellan interventioner och informationen i läkarintyget? 9

Vad behövs för att implementera arbetet? Hur kan arbetsprocessen förbättras? Hur delges informationen om aktuella sjukskrivningsärenden? Hur öka medvetenheten om tidsförloppet i sjukskrivningsprocessen? Prioritering av arbetsuppgifter i teamen Vad behövs för att implementera arbetet? Implementeringsprojekt planeras för hösten 2014: Rutiner för samverkan läkare arbetsterapeut Förtydliga behovet av bedömning av aktivitetsförmåga Beskriva rutiner och samspel i teamet beträffande sjukskrivningsprocessen 10