Sociala medieströmmar metoder för analys och samarbete via nya medieformat Pelle Snickars, Umeå universitet & Lars Degerstedt, Södertörns högskola
från text som omvärldsinformation till andra typer av medieflöden
Omvärldsbevakning (engelska business intelligence), de processer genom vilka företag och andra organisationer inhämtar och uttolkar information om konkurrenter, teknisk utveckling, politiska risker och affärsmöjligheter. Större företag har ofta egna specialister för omvärldsbevakning men det finns också specialistföretag som avsöker elektroniska databaser och gör marknadsundersökningar. Därutöver kan det egna företaget underlätta och tillvarata den spontana bevakning av omvärlden som försäljare och andra medarbetare utför i sin dagliga yrkes-utövning. (Nationalencyklopedin)
Omvärldsbevakning (engelska business intelligence), de processer genom vilka företag och andra organisationer inhämtar och uttolkar information inhämtar och uttolkar information om konkurrenter, teknisk utveckling, politiska risker och affärsmöjligheter. Större företag har ofta egna specialister för omvärldsbevakning men det finns också specialistföretag som avsöker elektroniska databaser och gör marknadsundersökningar. Därutöver kan det egna företaget underlätta och tillvarata den spontana bevakning av omvärlden som försäljare och andra medarbetare utför i sin dagliga yrkes-utövning. (Nationalencyklopedin)
text som information är idag flankerad av en mängd andra audiella, visuella och audiovisuella medieflöden
Från textuell till medial omvärldsbevakning
Från textuell till medial omvärldsbevakning Att omvärldsbevakning generellt förlitar sig på mer eller mindre av textuella informationsflöden beror naturligtvis på att text är den mediemodalitet som det enklast går att applicera olika automatiserade processer på. Men att idag inhämta och uttolka information bör utgå från ett medielandskap där text inte längre har informationsmonopol.
Många medier
Många medier Jag vill understryka att fokus på många medier inte bara är att skifta fokus från att ensidigt betrakta textinformation som bas för all omvärldsbevakning det handlar också om att inse att nya medieflöden idag inte längre är fenomen på marginalen.
Många medier Jag vill understryka att fokus på många medier inte bara är att skifta fokus från att ensidigt betrakta textinformation som bas för all omvärldsbevakning det handlar också om att inse att nya medieflöden idag inte längre är fenomen på marginalen. Låt mig därför ge tre exempel på sådana medieflöden inklusive konkreta exempel vilka idag framstår som högst relevanta att bevaka för att spåra trender och mönster med automatiserade omvärldsbevakningsalgoritmer:
Många medier 1. Audiella informationsformat exemplet poddkultur.
Många medier 1. Audiella informationsformat exemplet poddkultur. 2. Visuella informationsformat exemplet Instagram.
Många medier 1. Audiella informationsformat exemplet poddkultur. 2. Visuella informationsformat exemplet Instagram. 3. Audiovisuella informationsformat exemplet video fingerprint.
1. Audiella informationsformat
1. Audiella informationsformat Somliga omvärldsbevakningsföretag bevakar utbudet i radio och teve och jag utgår från att de då bland annat använder sig av olika system och programvaror för speech to text. Följer man Wikipedia är så kallad taligenkänning att elektroniskt eller datatekniskt tolka mänskligt och naturligt tal. Taligenkänning bör inte blandas ihop med röstigenkänning som behandlar identifiering av vem som talar.
Den samtida poddkulturen är för närvarande det kanske bästa exemplet på olika slags agendasättande samtal som inte alltid omvärldsbevakas i den omfattning som de borde.
2. Visuella informationsformat
2. Visuella informationsformat Sedan en tid tillbaka sägs vi ofta leva i en visuell kultur, vilken accentuerats med digitaliseringen av bildmakandet. Att bilder påverkar oss alla är en truism som inte minst uppenbarats denna flyktinghöst: Europas mest omskakande bild i år, har den kallats, fotografiet av den den lille pojken Alan Kurdi som hittades död på en sandstrand i Turkiet.
2. Visuella informationsformat Frågan är hur man egentligen går till väga för att omvärldsbevaka bildflöden och inte bara den textuella metadata som bilder ofta kopplas samman med? En bild säger mer än tusen ord men hur ska de egentligen analysera? Framför allt om man har miljontals fotografier?
Cultural analytics bilder som stora kulturella dataset.
3. Audiovisuella informationsformat
3. Audiovisuella informationsformat YouTube har nu tio år på nacken denna plattform är det tveklöst främsta exemplet på hur rörlig bild omdefinierats till information. På YouTube laddas det varje minut upp 300 timmar video hur automatbevakar man sådana massiva dataflöden? Möjligen gör man som företag bäst i att först börja hantera de egna videoströmmarna i sin organisation vilket en del bolag också specialiserat sig på att hjälpa till med.
3. Audiovisuella informationsformat Olika forskningsansatser försöker sedan en tid att komma till rätt med hur man adekvat extraherar information ur video: In recent years, great effort has been spent on content-based methods directly analyzing the video stream to bridge this gap. (Borth 2014) The lack of effective indexes to describe the content of video data is the main obstacle to multimedia search, and extracting semantics from video contents is the bottleneck for video indexing as well. (Khozadi 2013) Most text-search engines only find matches based on keywords without regard to their various meanings, no matter if general data or metadata is used to describe multimedia contents. (Huang 2014) Multimedia data is produced and consumed nearly everywhere and all the time. In such an environment the tracking of multi-media data becomes essential in many ways. The producer of the data wishes to make sure that there has been no misuse of the data in terms of copyright violations. (Baadi 2010)
3. Audiovisuella informationsformat Spjutsspetsteknik för att extrahera information ur video återfinns intressant nog idag inom just detta tracing-and-tracking -segment av marknaden där så kallad video fingerprinting bland annat används för återigenkänning av innehåll.
Från textuell till medial omvärldsbevakning Att nya mediemodaliteter audiella, visuella och audiovisuella utgör en utmaning för traditionell omvärldsbevakning är ingen nyhet. Men det innebär inte att frågan saknar aktualitet. Tvärtom.
Från textuell till medial omvärldsbevakning Att nya mediemodaliteter audiella, visuella och audiovisuella utgör en utmaning för traditionell omvärldsbevakning är ingen nyhet. Men det innebär inte att frågan saknar aktualitet. Tvärtom. En annan snarlik utmaning handlar om olika former av social omvärldsbevakning som Lars nu istället kommer att prata om. Vi rör oss alltså i vår presentation från många medier till många människor.