Framtidens lövskog den 15:e mars 2013, Vreta Kluster, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet Östergötland



Relevanta dokument
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Odla poppel & hybridasp!

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Lättfattligt om Naturkultur

Välkommen till Naturstig Miskarp

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Fyra grader förändrar Sörmland

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Skogsskador i Region Nord året 2013

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Storm och barkborrar Hussborg september. Välkomna!

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Innehållsföreteckning

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Checklista för personer som får frågor om träd

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

Skogsstyrelsens författningssamling

Tranvårarna i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Efterbehandling av torvtäkter

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Kronviltprojektet i Kolmården

Bevarandeplan för Natura 2000-område

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Signifikanta skillnader enligt t-test på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Försäkring i förändrat klimat

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

Friluftsliv - använda naturen

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Övning 2 - Frågesport

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Information juni 2004

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

Åtgärdsprogram för hotade arter

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Kronobergs läns författningssamling

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Transkript:

Kunskap för landets framtid Sammanfattning av föreläsning Framtidens lövskog den 15:e mars 2013,, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet TID TITEL, FÖRELÄSARE OCH SAMMANFATTNING (Foton sist i kompendiet) 08.30 Morgonkaffe på 09.00 Inledning Framtidens lövskog Karl-Erik Olsson, KSLA (moderator för dagen) Karl Erik Olsson inledde med en beskrivande bild av gårdagens Sverige med behov av virke, till att nu ha gått till en skog som fler ser och har åsikter om. Turismen utvecklas och är nu upplevelser, materian minskar i betydelse. Avslutar med en talande, beskrivande och poetisk skildring om hur Karl och hans morfar går i den gamla ekskogen med sina höga stammar och fina kronor. Det var också här Karl Erik kommenterade människors inställning till förändringar: Människor är generellt emot alla förändringar. Sedan ändrar de sig ändå, och vill inte ändra sig igen. 09.30 Framtidens ädellövskog Magnus Löf, SLU Alnarp Magnus Löf inledde sitt föredrag med titeln Framtidens ädellövskog genom att beskriva hur ädellövskogen idag måste innehålla mer än produktion, även rekreationsmöjligheter samt naturvårdsaspekten av skogen, då fler och fler kräver detta.

Ädellöv utgör ca 2 % av all volym i Sverige men innehåller mer än 50 % av de rödlistade arterna vilket gör de kvarvarande ädellöven viktiga! Rekreationen kan enligt undersökningar i betalningsvilja vara värt mer än 20 ggr produktionen, vilket antyder på allmänhetens vikt vid lövet. Hoten mot ädellövet är fragmentering, skador och sjukdomar, klimatförändringar, kunskapsluckor som i sin tur är svåra att förändra och påverka. Naturlig ädellövskog är en ekvation av störningar x klimat, vilket i sin tur tekniskt slutar i strukturen av skogen samt hur skogen fungerar. Nu har vi en global förändring av handel, utsläpp och påverkan vilket innebär att vi håller på att utveckla en hållbar rekonstruktion av naturvårdsområden, istället för att lämna skogar orörda. Skötta naturvårdsskogar kan innehålla större värden och denna strategi, om än dyr, är viktig för att säkra de rödlistade arterna. Strategier för anpassning är bl.a. att ta bort fel träd, t.ex. träd som skuggar värdefulla träd, dessutom underlätta spridning av arter knutna till vissa typer av skogar samt ha blandskogar och tillverka död ved som många rödlistade arter är beroende av. 10.00 Masurbjörk Bengt Elis Pettersson Bengt Elis Pettersson inledde sin föreläsning Skandinaviens värdefullaste trädslag, med beskrivning av lövet. Masur är vanlig i Götaland och utbredningen är Norge, Finland och Sverige samt delar av Baltikum. Mycket produkter görs i masurbjörk och blir vackert Marku Kosonen är sannolikt Finlands mest kände träkonstnär tack vare denna råvara. Masurblomman styr kvalitén, dvs. Bastflugan kan ibland göra liknande fel som ser ut som masur. Det finns olika kvalitéer på masurbjörk, de fyra viktigaste är randmasur, halsmasur, ringmasur och knölmasur. Ringmasur på grov stock utankvist är den mest värdefulla mutationen. En känd variant är den så kallade Hartolas Drottning. Skötseln bör göras så att björken stamkvistas, kronan ska ha 50 % av längden, ibland kan stängsling löna sig. Virket värderas i kg (1 m3sk ~ 930 kg) och ca 20 m3sk kan då vara värt ca 1,5 miljoner.

Vid huggning bör björken randbarkas så att den torkar långsamt och inte får sprickor. Plantering bör göras på ca 1000 pl/ha. För att sälja krävs oftast billass (omkring 25 m3sk). 10.30 Politik och naturvård i lövskog Linda Hedlund, Finebacken Den största påverkan på skogen och naturvården i denna kom 1993 genom den nya skogsvårdslagen samt 1998 genom de nya miljömålen där Levande skogar är ett av målen. De flesta i Sverige tänker på grova träd, som står glest och inte har någon nunderväxt när de tänker på lövskog. Upplevelsevärdena kan dock ofta kombineras med naturvård, t.ex. i ett betande landskap. Svårigheten i lövskogen finns dock Rikstaxeringen och Polytaxen har inte arbetat så länge med dessa frågor som med löv, vilket gör att jämförelser än så länge är svårt. Det viktigaste tycker dock Linda Hedlund att Markägaren skall initiera försök och skötsel, medan andra godkänner, något Karl Erik Olsson instämde i. Linda Hedlund, som varit ordförande för LRF Skogsägarna kommenterade den ibland slöa administrationen och byråkratin: Man gör ofta så när det är ett problem, att förbjuda i efterhand. 11.00 Lönsamhetshöjande åtgärder i lövskogen Lars Rytter, SkogForsk Lars Rytter började med att förklara hur synen på lövskog hittills har varit. Påståenden som löv har 60 % av granens tillväxt bygger på att skött granskog jämförts med oskött eller fel skött björkskog. Detta leder till fel beslut och är ett missförstånd om lövskogen. Björken har störst tillväxt i gallringsålder, kring 15-25 år och kan slutligt vid 40 innehålla 400 m3sk/ha. Nya, andra trädslag kan vara viktiga, t.ex. hybridal kan bli viktig i framtiden. Det är mycket viktigt att ståndortspassning praktiseras å det extrema, vilket betyder att varje åtgärd ska anpassas efter

jordart, fukt, vind, höjd och vegetation samt naturvärden. När det gäller nya trädslag så bör vi för att få ut maxvärde fokusera på aptering, sortering, tillredning och försäljning. Viktigt i framtiden gällande lövträd kommer också att vara följande; snåla inte med föryngringen! Stängsla vi behov! Bespruta innan på åkermark! Jakt, och välj rätt trädslag! Lars Rytter diskuterade också en del fördelar och nackdelar med just klonat material, och svarade sina kritiker om kloning, apropå att exempelvis vindruvor som är från klonade rankor accepteras: Klonat tycker många är obehagligt, även om de dricker vin på kvällen. 11.30 Patogener på löv Johanna Broberg, SLU Johanna inledde med att berätta om två svampar som idag är skadliga och har stor påverkan, askskottsjuka och almsjuka. Askskottsjukan beskrevs på allvar och tydligt för första gången av Kowalski 2006 (Chalera fraxinea) och det upptäcktes att svampen kan infektera samma träd flera gånger, vilket får oss att tro att infektionen är genetisk betingad, då träd bredvid ibland inte infekteras alls. Almsjukan (Ophiostoma nova-ulmi) är en aggressiv svamp som sprids med hjälp av almsplintborren och stryper vattentillförseln till almarna. Först kom den till Europa på 1910- talet och förstärktes genom korsbefruktning vilket innebar att svampen blev för allvarlig för den naturliga anspassning som gjorts hos almarna. Det finns s.k. algsvampar som kan angripa nya trädslag, bl.a. Phytophora spp. (alni) som går på lövträd. Gemensamt för svampproblem är att handeln måste kontrolleras. 12.00 Lunch på Vretagymnasiet 13.00 Politik för framtidens lövskog? Karin Tormalm, Landsbygdsdepartementet

Politiken ska inte, och gör inte, styrningen av vilka trädslag som vi ska ha, vilket gör att det inte finns några politiska hinder för löv, snarare tvärtom. Staten har produktionsaspekter på löv, framför allt gällande framtiden och eventuella förändringar i klimatet. Miljömålen påverkar naturligtvis, kulturvärden, sociala värden och markägaren likaså. Från Landsbygdsdepartementet vill de styra för att kontrollera produktionen, miljön, sociala värden samt kulturvärdena, dvs. det som står i lagen. Tillgång och efterfrågan skall dock i första hand styra lövskogsproduktionen. Godkända föryngringar 2007-2009 var 84 %, utan löv 63 %, utan vilt uppskattas godkänd föryngring vid ca 88 %. Incitament för förändring av politiken är forskning, biologisk mångfald, målsättningar och certifieringar. I framtiden; LD kommer inte ändra något nu, adaptiv skötsel är viktigt, intensivforskning och bioenergiforskning. 13.30 Hybridasp och hybridpoppel Tord Johansson, SLU Poppel odlas idag på ca 8 miljoner ha världen över, en minoritet odlas i Sverige. Den klarar våra breddgrader väl, växer 6-80 m3sk/ha, år och kan nå en höjd på 20 m på 20 år, vilket beskrivs i H_20- diagram. Går även att jämföra med andra trädslag via tabeller. Biomassatillväxtkurvor finns, samt trädslaget utvecklar snabbt stubbskott som kan nyttjas för billig föryngring vid nästa föryngring. Stubbar kan även de produceras och ger ca 30 ton/ha vid brytning. Hybridaspen bör odlas i hägn på åker, då det är där den är testad och enligt Johansson m.fl. fungerar. Den växer 6-26 m3sk/ha, år och även här finns höjdutvecklingskurvor. Målet bör alltid vara att odla timmerkvalité, i högre grad än poppeln. Viktigt är att skydda plantskogen, men även ungskogen kan barkas av hjortvilt, vilket gör underhåll av stängsel nödvändigt de första 15-20 åren. Hot mot både poppel och hybridasp är stam- och grenkräfta, samt viltbete. 14.00 Lövskogens ekonomiska betydelse Anders Ekstrand, Södra Södra sågar löv i Traryd, har parkettfabrik i Blekinge och har

även en växande marknad för sågbart löv. Viktigt är att röja och gallra i tid fönstret är endast 3-5 år på de mesta av våra lövträd, barr kanske har 5-10 år. Bioenergiträdslag har ca 1 års fönster! Södra anser att Lövet är ett komplement till barrskogen, det finns 100 000000 m3sk i Götaland om det nyttjas rätt får vi högst värden. Uthålligt går det att hugga ca 4-5 % av volymen. Björk, hybridasp och poppel kan idag göras till viskos, marknaden är inte mättad, då t.ex. bomull nått maxproduktion i världen, då grödan kräver mycket vatten och besprutas med farliga kemikalier. Föräntning på poppel och lövträd kan ibland vara 12 %, på barr kommer vi endast upp i ca 6 %. Viktigaste för enskilda markägare att veta om är att aptera rätt, det kan vi ännu inte bra när det gäller lövet. Men allt var inte pengar och produktion hos Anders Ekstrand, även rätt åtgärd av andra karaktärer finns, och därför avslutande Anders Ekstrand med Härlighetsbeslut, det är sånt som inte rör pengar. 14.30 Eftermiddagskaffe 15.00 Klimatet och lövträden Susanne Johansson, Hushållningssällskapet Skaraborg Ett varmare klimat kommer att dessutom ge mer vind, mindre snö på vintern, blötare vintrar, torrare somrar. Detta gör att flera nya och gamla lövträdarter kommer att kunna användas. Rönn, oxel om inte viltbetet blir för stort, björken används redan idag men har få stora hot. Klibbal klarar blöta kalla vintrar väl, eken har redan idag stora värden, aspen har flera användningsområden och bör tas tillvara, kan dessutom skicka rotskott, billig föryngring vid andra generationen. Hot i framtiden är CO2- halten, temperaturen, svampar (okända), tidig vår (frost?), nya trädslag, insekter, stormfällning vanligare och antagligen större hjortstam. Susanne avslutade sitt anförande med att bjuda på björksav, vilket uppskattades av deltagarna som lät sig väl smaka. 15.30 Paneldebatt om Framtiden lövskog Ledd av Karl-Erik Olsson

Under denna diskussionshalvtimme togs upp bl.a. frågan om avreglering av lagar, i vilken utsträckning kommer fler lagar? Karin Tormalm trodde inte fler lagar var troligare, men försöker vara förhållandevis restriktiv då det är val om två år. Troligtvis kommer det flera gemensamma frågor om skog i EU- något Karl Erik Olsson uttryckte Det inte EU kan, ska inte EU göra! Naturvårdsdebatten togs upp, beteshagarna är ett exempel där stora värden finns, synd då att regeler som max 50 träd/ha övertolkas av myndigheter och tvingar markägare att göra sin mark sämre ur ett naturvårdsdirektiv. Tillväxten diskuterades i skogen kan vi utarma utan att kunna reparera vår skada? Även självförsörjningsgraden diskuterades, idag ligger den på 20 % av bioenergin, kan den bli 100 % i Sverige, i hela världen? Det var då deltagaren och bärodlaren, tillika skogsägaren Tor Nyberg yppade Vi behöver lövskogen som en riskspridare. En av de många fördelar som lövskogen för med sig och än god sammanfattning av dagen. Dagen avslutades under devisen snabb men värdig avtackning av föreläsarna, som erhöll var sitt exemplar av boken s Hushållningssällskap landsbygd under 200 år, skriven av Lennart Svensson och Kristina Lundström. Om du har några frågar, tveka inte att kontakta mig! Simon Halling Skogsrådgivare T: 076-879-1518 E: simon.halling@hushallningssallskapet.se

Människor är generellt emot alla förändringar. Sedan ändrar de sig ändå, och vill inte ändra sig igen. - Karl Erik Olsson, den 15:e mars 2013