Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som redovisas är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser Inledning Lysekils kommun har cirka 14 800 invånare. Kommunen består förutom av Lysekils centralort även av flera mindre tätorter och sträcker sig över två näs i Gullmarsfjorden. Kommunen har elva förskolor. Organisatoriskt är ett antal förskolor knutna till en rektor som också har ansvar för grundskoleverksamhet, medan de andra förskolorna leds av rektorer med ansvar enbart för förskola. Grundskoleverksamheten är organiserad i tio skolor omfattande - en skola med förskoleklass t.o.m. årskurs 2, - tre skolor med förskoleklass t.o.m. årskurs 3, - en skola med årskurs 3 6, - fyra skolor med förskoleklass t.o.m. årskurs 6 samt - en skola med årskurs 7 9. Fritidshemmen är alla knutna till skolorna. Grupper inom obligatoriska särskolan finns på fyra av kommunens grundskolor. Därutöver finns åtta särskoleelever integrerade i grundskolans klasser. Skolbarnsomsorg för särskolan finns vid Kronbergsskolan. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi), gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särvux. Vuxenutbildningens huvudbyggnad ligger i Gullmarsskolan. Den gymnasiala vuxenutbildningen Restaurang och storhushåll samt särvux finns i f.d. industrilokaler i Rinkenäs och påbyggnadsutbildningen Maritim Gastronomi i centrala restauranglokaler. Omvårdnadsutbildningen genomförs i lokaler i anslutning till lasarettet.ansvaret för alla verksamheter har Barn- och utbildningsnämnden. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Förskoleverksamhet: 445 barn Skolbarnsomsorg: 507 elever Förskoleklass: 158 elever Särskola: 29 elever Grundskola: 1 767 elever Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, (särvux): 7 studeranden Kommunal vuxenutbildning, (komvux) 276 studeranden Svenskundervisning för invandrare (sfi): 24 deltagare I Lysekils kommun undervisas drygt 50 asylsökande barn och ungdomar utspridda i flera av kommunens skolor.
Normer och värden Mål: Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta område behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Resultat och analys: Inom samtliga skolformer i Lysekils kommun utvecklar barn, elever och studerande normer och värden som ligger i linje med läroplanens mål. Barnen i Lysekils förskolor har en bra social gemenskap som ger trygghet och barnen utvecklar öppenhet, respekt och ansvar samt sin förmåga att ta hänsyn till andra. Det råder en trygg och vänlig stämning på alla skolor. Denna bild styrks av samtal med elever, föräldrar och personal samt av utvärderingar och enkäter som skolorna har genomfört. I samtal med elever inom grundskolan visar de att de lärt sig de demokratiska principerna och att de kan tillämpa dem i den dagliga verksamheten genom klassrådsverksamhet och elevråd. I samtal med elever framkommer även att de kan argumentera och reflektera. Även vid klassrumsobservationer framkommer att eleverna kan argumentera och framföra sina åsikter. Skolornas kvalitetsredovisningar ger en bild av att elevernas inflytande över sitt lärande är ett utvecklingsområde. På flera skolor, men inte alla, får eleverna vara med och planera sin undervisning utifrån givna ramar. Detta är vanligast i årskurserna 1 3, därefter finns det en tendens att elevernas inflytande minskar i årskurserna 4 6, för att ytterligare minska i årskurserna 7 9. I samtal med elever framkommer att de oftast har ett etiskt förhållningssätt och inte tolererar kränkande behandling samt att de anser att alla människor har lika värde. Eleverna i särskolan uttrycker sina uppfattningar och visar respekt för andra utifrån sina förutsättningar. De flesta av de studerande i vuxenutbildningen är trygga och anser sig ha möjlighet att direkt framföra sina åsikter. Personalen är i regel respektfull och lyhörd mot de studerande. Deltagare inom gymnasial vuxenutbildning har möjligheter till direkt inflytande men det är begränsat. Etiska diskussioner förekommer när frågor kring värderingar ingår bland målen för vissa kurser. Åtgärder: Elevernas inflytande och delaktighet i grundskolan samt inom gymnasial vuxenutbildning och sfi kommer att vara föremål för förbättringsarbete. En utbildning i systemiskt förhållningssätt kommer att påbörjas under hösten 2004. En demokrativecka skall arrangeras hösten 2004. Kunskaper Mål: Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Resultat och analys: I Lysekils kommun genomförs de nationella proven för årskurs 5 för samtliga elever i årskursen. Resultatet visar att flertalet elever når målen i svenska, engelska och matematik. Det sammanlagda resultatet för kommunens skolor för år 2003 visar att 91 procent av eleverna har nått målen i svenska, 87 procent har nått målen i engelska och 88 procent har nått målen i matematik. Kommunens skolor uppvisar här ett jämnt resultat. Uppföljningar och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska görs inte alltid på skolorna. Några resultatsammanställningar eller annan samlad bedömning av elevernas kunskapsutveckling i de andra ämnena görs inte av skolorna. Kommunens enda skola för årskurs 7 9 är Gullmarsskolan. Skolans sammanlagda betygsresultat i årskurs 9 är och har under flera år varit bland de högsta i landet. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 är 227,5 läsåret 2002/03. Motsvarande siffra för riket är 205,4. Av eleverna är 95,8 procent behöriga till gymnasieskolan, motsvarande siffra för riket är 89,9 procent. Andelen elever som ej har uppnått målen i ett eller flera ämnen är 6,9 procent i Lysekil och 15,3 procent för riket. Resultatet av de nationella proven i årskurs 9. Sv 96 % godkända Eng 97 % godkända Ma 89 % godkända Enligt Skolverkets statistik deltog kortutbildade i Lysekil i vuxenutbildning läsåret 2001/02 i ungefär lika hög grad som genomsnittet i landet; 5,2 procent jämfört med 5,8 procent i riket. Inom vuxenutbildningen har de studerande möjlighet att utveckla ansvar för innehåll och arbetsformer och förmåga att planera och utvärdera. Dessa möjligheter finns dock i mycket olika grad i olika ämnen och kurser. Om alla vuxenstuderande skall kunna utveckla insikter om sitt sätt att lära behöver de i samtliga kurser få tillfälle att diskutera val av innehåll och arbetssätt, med utgångspunkt från kursens mål, samt att utvärdera sitt arbeta. Ett utvecklingsområde är därför systematiskt arbete med alla studerandes planering och utvärdering av sitt lärande. Elever i särskolan får utmaningar och deras utveckling och lärande ligger i linje med läroplanens mål att sträva mot. Åtgärder: Resultatet av lärandet i förskolor och skolor överensstämmer med läroplanens och kursplanernas mål. Skolorna skall påbörja ett arbete med att dokumenterat elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik i de lägre årskurserna. Det sammanlagda betygsresultatet för årskurs 9 är mycket gott. Betygsresultaten inom grundskolan kommer att analyseras i ett benchmarkingprojekt i kommunerna i Norra Bohuslän. Vuxenutbildningen kommer att förbättra möjligheterna för de studerande att, genom medverkan i planering och utvärdering av sitt lärande inom alla kurser, utveckla insikter om sitt eget sätt att lära. Varje skola redovisar förbättringsåtgärder i sina kvalitetsredovisningar för 2003.
Arbetsmiljö och delaktighet Mål: Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Redovisningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan Resultat och analys:. I alla verksamheter arbetar personalen med att främja en god arbetsmiljö och att motverka förekomsten av kränkande behandling. Verksamheterna kännetecknas av öppenhet och vänlighet. Föräldrar och elever uttrycker att förhållningssättet i förskolor och skolor är gott. I förskolorna arbetar personalen mycket aktivt med att skapa en trygg psykosocial miljö för barnen. Exempel på detta är gruppsamtal och lekar. Barnen får diskutera regler och förhållningssätt och lära sig att själva lösa mindre konflikter. Personal och elever i grundskolorna arbetar också på olika sätt förebyggande. Exempel är dels regelbundna samtal i ring där eleverna bl.a. kan diskutera uppkomna konflikter, dels kamratstödjare som ordnar aktiviteter för att stärka skolans gemenskap. Skolans personal uppmärksammar tendenser till kränkande behandling såsom mobbning och dåligt språkbruk. I alla verksamheter finns någon form av handlingsprogram mot kränkande behandling. Programmen är dock av skiftande kvalitet och inskränker sig i flera fall till att i huvudsak definiera och ange rutiner kring mobbning. Det förekommer att föräldrar och elever inte känner till innehållet handlingsprogrammet. Skolornas strategiska och kontinuerliga arbete med att motverka alla former av kränkande behandling uttrycks inte i handlingsprogrammen. Som tidigare nämnts finns i grundskolorna fungerande elevråd och klassråd. I de högre årskurserna finns även elevskyddsombud. I flertalet grundskolor finns också föräldraråd. Lärarna i gymnasial vuxenutbildning är i hög grad lyhörda för synpunkter på utbildningens innehåll och former, även om utrymmet för inflytande är begränsat i flera av kurserna. Ett mer målinriktat arbete samt ett studeranderåd bör kunna bidra till de studerandes möjligheter till inflytande. Programmet mot kränkande behandling är nytt och inte förankrat hos personal och studerande eller anpassat till vuxenutbildningens behov. Åtgärder: Alla verksamheter i kommunen arbetar på olika sätt för att skapa en god arbetsmiljö för barn och elever och för att förebygga och förhindra kränkande behandling. En skriftlig planering i form av handlingsprogram för detta arbete finns också inom i stort sett alla enheter. Innehållet, förankringen och spridningen av dessa program kommer att förbättras. Detta är inte minst viktigt för att alla som berörs skall få insikt i skolornas arbete och därmed få ökade möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Möjligheten till inflytandet för elever vid vuxenutbildning kommer att utvecklas genom studeranderåd.
Pedagogisk verksamhet och undervisning Mål: Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Redovisningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Resultat och analys: Eleverna i Lysekils grundskolor överlag får en undervisning som främjar deras utveckling och egna sätt att lära. Flera exempel på undervisning som väcker elevers lust att lära kan konstateras, men enstaka exempel på motsatsen har också kunnat noteras. Denna variation kan förekomma både mellan skolor och inom en skola vilket närmare beskrivs i skolornas kvalitetsredovisningar. Föräldrar är mycket nöjda med den information som skolornas personal lämnar om elevens utveckling. Förutom vid de obligatoriska utvecklingssamtalen får föräldrarna information via veckobrev och andra kontakter. Vid flera grundskolor, dock inte alla, förs diskussioner och görs lokala tolkningar och konkretiseringar av målen i läroplanen och kursplanerna. Diskussioner bör föras på alla grundskolor. Som tidigare redovisats under avsnittet Kunskaper har eleverna i Gullmarsskolan i genomsnitt höga betyg. Det goda resultatet behöver emellertid närmare analyseras och värderas utifrån frågan om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Det genomsnittliga meritvärdet ligger även över det förväntade meritvärdet när hänsyn tagits till de bakgrundsfaktorer som har betydelse för elevers studieresultat. Skolorna har möjlighet att anpassa stödinsatserna till elevernas behov. Eleverna kan undervisas i mindre grupper och elever får även enskild stödundervisning av speciallärare. Elever med funktionshinder kan arbeta omväxlande enskilt och i grupp. För elever som inte når målen i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 finns åtgärdsprogram utarbetade. Som stöd för arbetet med att identifiera, utreda och vidta åtgärder för elever med studiesvårigheter finns ett gemensamt centralt resursteam. Teamet består av specialpedagoger, talpedagog och kurator samt ett antal elevassistenter. Modersmålsundervisning erbjuds i mån av lärartillgång. Studiehandledning ges för de elever som behöver sådan, dock inte till asylsökande barn. Språkvalet svenska och engelska genomförs inte genomgående som en förstärkt undervisning i just dessa ämnen. I stället för förstärkning av språken använder eleverna tiden till t.ex. läxläsning och förberedelser för prov i andra ämnen. Språkvalet används för annat än en fördjupning och breddning av svenska och engelska. Den obligatoriska särskolans personal visar förmåga att ge eleverna realistiska utmaningar utifrån deras förutsättningar. Varje elev arbetar genomgående med uppgifter på sin nivå, såväl när det gäller helt individuella arbetspass som i gemensamt arbete. Skolan har god kontakt med hemmen och utvecklingssamtal genomförs. Eleverna deltar också på olika sätt i grundskolans verksamhet. Förskolorna svarar upp mot läroplanens strävansmål kring barns utveckling och lärande. Fritidshemmen är integrerade i skolverksamheten och erbjuder en bra verksamhet
med meningsfulla fritidsaktiviteter. Inom vuxenutbildningen varierar arbetsformerna för den pedagogiska verksamheten beroende på olika lärares syn på ämnet samt på läroplan och kursplaner. Lärarna behöver tillsammans diskutera läroplanens innehåll och sträva mot ett gemensamt förhållningssätt till vuxnas lärande inom vuxenutbildningen i Lysekil. Sfi-utbildningen behöver dessutom utvecklas liksom arbetet med de studerandes förståelse av de nationella kursplanerna. Åtgärder: Sambandet mellan de allsidiga kunskaper som utbildningarna har som mål och det arbete som bedrivs kommer att göras tydligare. Inom grundskolan och vuxenutbildningen kommer en intensivare diskussion att föras om förutsättningarna för lärande i enlighet med läroplaner och kursplaner. I dessa dokument betonas, i både mål att sträva mot och mål att uppnå, att de lärande skall utveckla olika slags kunskaper och t.ex. förmåga till reflektion, insikt, kommunikation och skapande. Kommunen kommer att i grundskolan säkerställa att betygssättningen är likvärdig och rättvis genom jämförelser med kommunerna i Norra Bohuslän. Innehållet i undervisningen i språkvalet i svenska och engelska kommer att ses över så att kursplanerna för svenska och engelska följs. Asylsökande barns rätt till studiehandledning kommer att tillgodoses så långt det är möjligt. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Mål: Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp i redovisningen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Resultat och analys: Lysekils kommun behöver utveckla styrningen av och kvalitetsarbetet för barnomsorg, skola och vuxenutbildning genom att skapa tydliga samband mellan planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av planer och mål både centralt och på skolnivå. För förskola, grundskola och obligatorisk särskola finns en skolplan. Det finns därutöver ett kommunövergripande styrdokument som anger mål för alla verksamheter. De lokala målbeskrivningarna i form av arbetsplaner eller liknande i verksamheterna är inte konsekvent kopplade till centrala styrdokument. Denna otydlighet när det gäller mål på kommunal nivå försvårar både verksamheternas arbete med lokala planer och planeringen av utvärdering och kvalitetsredovisning. Kommunens kvalitetsredovisning består av en okommenterad katalog av skolornas olika kvalitetsredovisningar. I kvalitetsredovisningen finns ingen bedömning av verksamheternas måluppfyllelse, inte heller anges vilka åtgärder kommunen avser att vidta för förbättringar. De skolor som har kvalitetsredovisningar uppfyller formellt kraven på vad en sådan skall innehålla men har varierande kvalitet. Skolornas kvalitetsredovisningar är inte ett resultat av ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete utifrån skolornas behov. Alla rektorer inom grundskolan är ansvariga för den utredning som skall göras och det beslut som skall fattas om en elev skall mottas i särskola.
Åtgärder: Kommunens styrning av kvalitetsarbetet kommer att förbättras utifrån de riktlinjer som Skolverket kommer att utfärda hösten 2004. Kommunen kommer att skapa tydliga samband mellan planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av mål och planer både centralt och lokalt. Blanketter för ansökan om särskola och mottagande i särskola kommer att göras tydligare. Tillgång till omsorg och utbildning Mål: Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Redovisningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Resultat och analys: Tillgången till omsorg och utbildning är god. Föräldrarna har god tillgång till förskola och föräldrars önskemål om placering tillgodoses på ett bra sätt. Alla skolbarn, som efterfrågar plats, tillgång till skolbarnsomsorg. På skollov erbjuder kommunen plats på fritidshem även för barn som i vanliga fall inte har skolbarnsomsorg. Flera av kommunens skolor har använt sig av möjligheten till skolans val, t.ex. Bro och Bergs skolor, som arbetar med utomhuspedagogik och Gullmarsskolan som har ämnet etik, moral och hälsa. Inom grundskolan och särskolan har eleverna tillgång till elevens val. Skolorna har valt att organisera verksamheten på olika sätt, allt ifrån 20-minuterspass ett par gånger i veckan till att eleverna har heldagar med elevens val. Kronbergsskolan har ett bra arbete med elevens val. Skolorna är anpassade för elever med funktionshinder Vid Mariedalskolan finns en mycket bra organisation för elever i behov av särskilt stöd. Särskolans elever ges möjlighet till skolgång nära sin hemmiljö. Flertalet skolor har individintegrerade särskoleelever. Ansvaret för att föräldrar och elever informeras faller ofta på den enskilde läraren eller arbetslaget. Föräldrar anser att de oftast får bra information om skolans verksamhet genom veckobrev och föräldramöten. Alla föräldrar är positiva till utvecklingssamtalen och den information de får om sina barns kunskapsutveckling. Kommunen beskriver i olika måldokument vikten av ett fungerande elev- och föräldrainflytande, men en förutsättning för att föräldrar och elever skall kunna utöva inflytande över verksamheten är att de känner till eller lätt kan skaffa sig information om hur verksamheten är tänkt att fungera. Insatser för att informera föräldrar och elever om utbildningens mål, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och vårdnadshavare har, är knapphändiga både på kommunal nivå och på verksamhetsnivå. Gullmarsskolans hemsida är bra exempel på hur sådan information kan göras tillgänglig. Gullmarsskolan informerar om den pedagogiska verksamheten på även på andra sätt, t.ex. finns lokala bearbetningar och betygskriterier också att tillgå i skriftlig form. Informationen till föräldrar behöver dock utvecklas. Det gäller information dels om de olika förskolornas och skolornas verksamhet och om innehållet i undervisningen, dels om förskole- och skolverksamhetens övergripande mål och riktlinjer.
Informationen är också viktig för att föräldrar skall kunna välja mellan olika förskolor och skolor. Lysekils kommun har ingen information om möjligheten att välja skola eller om de olika skolorna. Tillgången till vuxenutbildning på gymnasial nivå är god i Lysekil. Det finns dock brister, som måste åtgärdas, i informationen på vuxenutbildningens hemsida. Kortutbildades rätt till hela den grundläggande vuxenutbildningen framgår inte tydligt. För särvux är beskrivningen av utbildningarnas målgrupp felaktig. Sfi-utbildningen är inte flexibel och individanpassad. Omfattningen är alltför begränsad. Åtgärder: Tillgången till förskola, grundskola och vuxenutbildning är god. Sfi-utbildningen kommer att individanpassas i större utsträckning och göra mer omfattande. Informationen till föräldrar inför val av förskola och skola kommer att förbättras. Resurser Mål: Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Resultat och analys: Förskolan och skolorna har tillräckliga personella resurser för att kunna bedriva en verksamhet i linje med läroplanens mål. Inskrivna barn per årsarbetare är 4,8 inom förskolan jämfört med 5,3 i riket. Andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning är 65 procent jämfört med 51 procent i riket. Andelen lärare per 100 elever är 7,4 inom grundskolan i Lysekils kommun jämfört med 7,9 i riket och 90 procent har pedagogisk utbildning jämfört med 82 procent i riket. Skolbarnsomsorgen inom Lysekils kommun har goda personalresurser. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är 17,9 jämfört med 18,4 i riket och 76 procent har pedagogisk utbildning jämfört med 57 procent i riket. Inom gymnasieskolan är det 9,8 lärare per 100 elever att jämföra med 8,2 i riket. Personal finns i tillräcklig omfattning, med kompetens för respektive verksamhet. Skolorna har en organisation för elever i behov av särskilt stöd, där personalens kompetens tas till vara. Centralt finns ett resursteam som skall ge stöd till elever och personal vad det gäller elevers stödbehov och utredningar. Tillgång till läromedel är god på flertalet skolor och det finns stor variation av pedagogiskt materiel. Vid Gullmarsskolan ser man över tillgången av läromedel och förnyar bokbeståndet. Inom förskolan finns tillgång till materiel men viss utrustning kan behöva förnyas och kompletteras. Flera av kommunens skolor är av äldre datum och i behov av ständigt underhåll. Några skolor är mindre ändamålsenliga. Säkerheten i förskolornas och skolornas utemiljö behöver ses över, liksom lokalernas underhåll. Skolan kan behöva se över sina lokaler så att alla elever får en god och likvärdig arbetsmiljö. Huvuddelen av verksamheten inom vuxenutbildningen och sfi har goda resurser. Resursfördelningen har dock lett till att enheten inte haft beredskap för att möta nyanlända flyktingars studiebehov. Vuxenutbildningen i Lysekil skulle kunna utveckla lärcentrum eller studieverkstad för att förbättra möjligheterna
att flexibelt möta nya studerande. Åtgärder: Kommunen behöver se över skolornas lokaler så att barn, elever och anställda får en god arbetsmiljö och miljö för lärande. Barn- och utbildningsnämnden skall göra en framställan till kommunstyrelsen om att en underhållsplan för lokaler och yttre miljö upprättas.