UERKSAMHETSBERATTELSE FOR BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA. GÄLLANDE UERK SAMHETSftRET FOR BARN UNGDOMAR & VUXNA

Relevanta dokument
[B)#\~~(O)~[B)ijJJ[DJ~~#\~~[E~

m AJBlffl )ill n~ W/AnfflOO ll toj!p)lp}i/allala ] )D Tffltllfl )mfffllffl iairlffl )Cll[ )]M[ RAPPORT FRÅN OCH

BARNOMBUDSMi\NNEN I UPPSALA - EN IDEELL PÖRENING

RAPPORT FRÅN. J(O)lOJl'ifllllallNJIDf JJ1~1 ljj/6\ilf. COXCllI UJJJIINII OCH. 1/A\lUf(O)iIIDliI/AllllD ll. WJJp>Jp>~AlLA VERKSAMHETSÅRET 1994.

BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA - EN IDEELL FÖRENING

Tabeller och figurer

LÄSGUIDE till Boken Liten

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Lundens förskola LIKABEHANDLINGSPLAN /2011 Sid 1 (5)

LÄSGUIDE till Boken om Liten

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Likabehandlingsplan. För förskolan. Lasarettsgatan

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Herrgårdens förskola

Skolfadder Skolfadder Plans arbete Projektexempel

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Asklidens förskola. Antagen:

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

RAPPORT FRÅN. BARNOMBlJDSMANNEN I ljppsaia, EN IDEELL FÖRENING

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Brännans förskoleområde

Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Likabehandling

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.

Bra att veta om sexuella övergrepp

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan 2017/2018

UNG RÖST Lycksele 2011

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Likabehandlingsplan Stommens förskola

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Till dig som bor i familjehem

Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

LIKABEHANDLINGSPLAN

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

Elevernas likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, LÅ

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Policy: mot sexuella trakasserier

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

.... UERKSAMHETSBERATTELSE FOR BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA GÄLLANDE UERK SAMHETSftRET 1991... FOR BARN UNGDOMAR & VUXNA

I N N E H ft L L S F Ö RTE C K N I N 6. Uerksamhetsberättelsen............ sid 1 Uad ringer man om?.................. sid 2 BO's utåtriktade uerksamhet...... sid 3 Ruslutning och sammanfattning... sid 5 Bilagor: Statistik för aret... sid 6 Kommentarer till statistiken... sid 7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA GÄLLANDE VERKSAMHETSÅRET 1991. Uppsala kommun inrättade en Barnombudsmannatjänst 1 april 1988. Denna verksamhet blev den första i sitt slag i Sverige. Det finns många arbetsområden för Barnombudsmannen och genom att vi inte är en myndighet har vi kunnat arbeta självständigt och utan att hamna i lojalitetskonflikt. Vår erfarenhet är också att just tack vare denna, icke myndighetsanknutna verksamhet, så är det fler som vågar ta kontakt utan att "riskera" något. Tack vare detta så når vi många som annars aldrig skulle söka hjälp. Eftersom de flesta som ringer får vara anonyma och att man kan ringa för 'att bara prata', så har vi också nått och kunnat hjälpa många innan problemen blir för stora. Barnombudsmannens huvudsakliga verksamhet inriktar sig på barn och ungdomar och vuxna som behöver stöd, hjälp och råd. Kontakten sker mestadels per telefon men även via personliga besök. Förutom stödverksamheten bedrivs utrednings-informations- och utvecklingsarbeten som rör barn och ungdomars behov och intressen. I vårt arbete med barn och ungdomar har vi i många fall haft stöd av och hänvisat till FN-konventionen om barn rättigheter. Ett flertal samtal till barnombudsmannen handlar om den ensamhet och utsatthet som många barn och ungdomar känner i skolan, hemma, bland kamrater mm. Samtalen handlar också om besvikelser på vuxenvärlden som inte ställer upp, inte har tid, att ingen fattar el.ler ens ser om man mår dåligt, att man inte "bryr sig" mm. Många har ingen att prata med och för många är det första gången man pratar om sitt problem. Ett mycket stort antal samtal handlar om utanförskap; man är inte accepterad i klassen: 'det är som om jag inte finns' kan man uttrycka det. Många känner en uppgivenhet inför den mobbning man är utsatt för, eftersom inget eller lite görs för att stoppa detta. Alltför många barn och ungdomar far illa idag. Många av dessa uppmärksammas inte alls eller otillräckligt. Barnombudsmannens viktigaste arbete är att hjälpa och stödja dessa utsatta barn och ungdomar och att göra de osynliga synliga. 1

TELEFONSAMTAL OCH BESÖK. Totalt sett har det varit fler telefonsamtal från vuxna än från barn och ungdomar. Av de vuxna har den övervägande delen varit yrkespersoner. Övriga vuxna har varit föräldrar och bland dessa mest ensamstående mammor. Av barn och ungdomar är det fler flickor som ringt. Tonåringar utgör den största gruppen av unga sökande. Många av våra kontakter har varit personliga besök. Dessa har till den största delen föranletts av ett eller fler telefonsamtal. Anledningen till besöken har främst varit vårdnadstvister, flyktingproblematik samt mobbning. V AD RINGER MAN OM? Barn och ungdomar. Mobbning är ett stort problemen, särskilt den tysta mobbningen, Utanförskap är ett annat mycket vanligt problem. Man upplever en stor ensamhet i skolan och på fritiden; man har inga kamrater och ingen att prata med, Konflikter med lärare, kamrater, i relationer mm, Relationssvårigheter med föräldrarna eller en av föräldrarna. Även uttalade konflikter med föräldrar är ett återkommande problem. Man har kanske inte förmågan att lösa dessa av egen kraft och söker därför stöd hos BO, Vårdnadstvister där barnen kommer i kläm och inte känner sig lyssnade på. Här har vi agerat som barnens språkrör och redovisat deras tankar och känslor (se ovan), Besvikelser på att vuxenvärlden inte bryr sig. Frågor om sex; "är det något fel på mig", är vanliga funderingar: Även en del obcena samtal och trakasserier förekommer här, Tonårskriser Frågor om sig själv, identitetsfrågor, existentiella frågor Misshandel av fysisk och psykisk art, Sexuella övergrepp, dessa samtal har ökat under året, Flyktingproblematik Även här har vi samtalat med barnen och därefter i brev till invandrarverket redogjort för de inblandade barnens tankar och känslor. I ett flertal fall har vi bidragit till att utvisningshotade familjer fått stanna Föräldrar. Mobbning av deras barn i skolan främst av andra barn men även av lärare. Ensamhet ett mycket vanligt problem som många ensamstående är drabbade av men har svårt att bryta isoleringen av egen kraft, Personliga kriser i samband med separationer, familjeproblem mm. Relationssvårigheter mellan föräldrarna och barnen. 2

Vårdnadstvister där den förfördelade parten söker BO för stöd och hjälp. Här har BO haft en hel del uppdrag att prata med barnen om deras känslor och vilja i dessa konflikter. Vi har redovisat dessa samtal skriftligt att användas i tvisten. Vi är noga med att påpeka att vi inte tar ställning för någon av de vuxna parterna och vi rekommenderar inte heller vem som ska få vårdnaden. Många barn kommer i kläm då umgänget mellan föräldrarna inte fungerar och behöver få prata om detta, Konflikter mellan lärare och föräldrar /barn. Andra vuxna. Lärare som vill ha hjälp med mobbningsproblem och/eller negativa stämningar i klassen, Skolsköterskor som har funderingar om barn är utsatta för sexuella övergrepp, Förskolepersonal som behöver handledning och råd, Journalister från press radio/tv som vill göra intervjuer, Rådgivning gällande vänner eller grannar som sett problem i barnfamiljer, Information till yrkesgrupper och andra med frågor om material och liknande, Övriga yrkesgrupper som sökt BO: personal från BUP, skolledare, skolpsykologer, kuratorer, polis, Rädda barnen, kyrkan etc, Andra kommuner som har funderingar på att inrätta en Barnombudsman. Anonymitet De allra flesta barn och ungdomar valde att vara anonyma vid den första kontakten. De vuxna presenterade sig oftare. En grupp vuxna som ibland velat vara anonyma är personal som arbetar med barn och vill ha råd och hjälp. BO:s utåtriktande verksamhet. -ett stort antal föreläsningar och studiedagar under rubriken "Barns behov av vuxna", för personal främst inom barnomsorgen samt föräldrar, -information om BO, s verksamhet för personal och föräldrar i förskolan och skolan samt för elever i främst åk 7, -deltagit i planering och genomförandet av 'konferens om statlig barnombudsman' i Göteborg, -utformat en folder, 'Barnets bästa,' tillsammans med BO's förskolegrupp samt givit seminarier i detta ämne för förskole- och fritidspersonal, -ett omfattande arbete mot våld och mobbning på skolor som inte kunnat hantera dessa problem tillfredsställande. BO har dels ingripit i akut mobbning, dels besökt klasser i förebyggande syfte. Detta arbete har visat sig ge mycket goda resultat, 3

-studiebesök på olika platser som berör vår verksamhet, -möten med andra yrkes personer, -deltagit i ett flertal lokalradio- och TV-program, -deltagit i nattvandringarna i "Vuxna på stan", -besök i alla åk 7 i kommunen samt ett antal klasser på grundsärskolan och lågstadiet för att informera om vår verksamhet. -bildat en referensgrupp bestående av elever i åk 6, -tillsammans med soc. sekr i G:a Uppsala lett en tjejgrupp med iranska flickor, -informerat samtliga distriktssköterskor -följt upp hur flyktingbarnen har det i träffar med flyktingpsykolog och förvaltningen, om BO's verksamhet, kommunen genom kontinuerliga hemspråkssektionen på soc -har tagit ställning mot nedläggandet av Banerhemmet, -deltagit i Barnkulturgruppens möten, -deltagit i 'paraplygruppen' ang sexuella övergrepp, -samarbetat med kyrkan och förebyggargruppen för ett ev ungdomshus kyrkans regi, -skrivit artiklar och givit intervjuer både i lokal press och rikspress, -deltagit i TV 1 :s serie 'bakom rubrikerna', -deltagit i Cafe Metro's verksamhet. Studiebesök. Bo har fått en rad olika stud_iebesök från ex vård- social- och barnskötarlinjer, universitetet, vårdhögskolan, Linne Kom vux etc. Telefonsvararen Det har visat sig att många ringer även på helgerna. Dessa påringningar är ibland av mycket allvarlig karaktär men också fejkade problem. Här finns också en del sexprat och obceniteter. Marknadsföring _ -alla elever i grundskolan har fått varsitt sk plånboks-schema med kort information om BO, både i början av höstterminen och vårterminen. Denna typ av marknadsföring har visat sig vara mycket effektivt och många har fått en 'puff' att ta kontakt, -annonsering på Uppsalas bussar i form av sk streamers inne i bussen, -affischer om BO på lyktstolparna i staden.

AVSLUTNING OCH SAMMANFATTNING Samtalsfrekvensen har under året ökat kraftigt. Vi har haft större och djupare problem under året än under förra. Behovet av att ha en neutral instans att vända sig till när livet känns svårt har visat sig vara stort. Vi har mött många som annars aldrig skulle vända sig till någon myndighet för hjälp. Särskilt gäller det de många tysta eleverna; dessa har i kontakt med oss brutit en ofta mycket lång tystnad. Att bli sedd är en av de viktigaste behoven hos en människa. Men det är alltför många unga människor som upplever sig icke sedda -ibland inte av någon. Att då, anonymt få bli bekräftad och accepterad för den man är i ett samtal med BO kan bli det första steget på en förändring. Många känner sig hjälpta och ser ett hopp i en annars hopplös livssituation. Att hjälpa dessa unga människor är en av BO's meningsfullaste uppgifter. BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA 92 OS 26 GJ.Ui-Wcui. o<'ijet. Ann-Mari Forstterg (j 5

STATISTIK FÖR BARNOMBUDSMANNEN ÅRET 1991 Totalt antal påringningar: 990 st av dessa är: -30 % från barn och ungdomar -1 6 % från föräldrar -49 % från yrkespersoner -5% från övriga ( ex släkt, vänner) Av gruppen barn och ungdom är: -64 % flickor -36% pojkar Av gruppen föräldrar är: -69 % mammor -31 % pappor Åldersfördelning i % bland de unga sökande. 7-9 år: 7%. 10-11 år: 23%. 12-13 år: 29 %. 14-15 år: 24 %. 1 6-1 7 år: 1 4 %. Olika problemtyper % av antal samtal från resp grupp: Barn.. och.. ungdomar: -ensamhet, psykiska problem, tonårsproblem: 48 % -mobbning: 20 % -föräldrarkonflikter: 14 % -kamratkonflikter, relationsproblem, frågor om sex 10% -misshandel 2% -sexuella övergrepp: 2 % -övrigt 4 % Vuxna -önskemål om BO's medverkan: 50 % -rådfrågning, stöd: 33% -vårdnadstvister: 9 % -flyktingproblematik: 6% -sexuella övergrepp: 2% 6

Samtal sfre.,tve1s, 1988-91 antal BämtaL iooo ' 600 'ioo 300-100 f990 {991 " 8rtaL 6a

Vad r{ ngex- rn en orn?- 60 its-% 4o 3o 2.-0 20¼ \ -14 0 1,.0. 1% gu j "Pti?i" (Il :J 3 o-== problem.. :,u: "' 8-2r- (/) < 0 o,ltcu 3 (j..- rjl.4, p,..,:, :J i 1 i, ".;;J -.::r - u:>.,...,, t+ 3 i :0.. ].. (t>... - 0-f r 3! t=; -. 3 3 :¾ 7'i:r.. ::,- "&PI".2." 6'b

Vad r-[ nger man om '? % '' 5o - 50 /). VuKn a 4c -.3'3% 30 -.. 2C -.. 10...'. 9% ' _G¾ 2 ¾ J I... r- 0.::.j o, ¼p o "' -+, (f) pröble.m - (J) p._ a_ cf n i;' - g: s:: D - (t\ 3 -. c.6 '2.>o J r- -, l) 0 l5 3 f 3 J g, "5 Cl._ 3,0 0.. < (0 f g f f;c a,.-' t> ::: <::; 7t' 7:J

0 A Lde,r sft\ rd e-ln in 3 ancal sam-t:al --1---% 30 n = pojkar =. fuck:or '2.S 2.0 10 6"/4 2¾ 10.. 11 12-1 tt.t- ts

KOMMENTARER TILL BARNOMBUDSMANNENS STATISTIK -91. Det totala antalet påringningar har under året ökat kraftigt jämfört med de övriga åren. Vi har under året haft ca 1000 samtal, vilket är en ökning med ung 500 st. Denna ca 100 %-iga ökningen på ett år visar, dels på behovet av att ha någon att vända sig till, dels på att Barnombudsmannen nu är en eteblerad verksamhet i kommunen. Antalet samtal från barn och ungdomar har under året ökat med ca 120 %, jämfört med förra året. Av dessa är den största delen flickor. I åldrarna 12-15 däremot är fördelningen pojke-flicka lika, medan i åldrarna 7-11 samt 16-1 7, är en klar majoritet av samtalen från flickor. Detta kan möjligen förklaras med många pojkars oförmåga att verbalisera sina känslor. En del anonyma samtal från yngre barn kan vara svårt att avgöra om det är en pojke eller flicka som ringer vilket gör statistiken samtal från barn något osäker. Denna osäkerhet är dock marginell. Ett stort antal samtal kommer från vuxna. Många föräldrar, främst ensamstående mammor, har frågor rörande sina barn och söker stöd och hjälp. En annan stor vuxengrupp som söker BO, är lärare och förskollärare. Det stora antalet påringningar beror delvis på många förfrågningar och önskemål om BO's medverkan i olika utbildningssammanhang och om handledning, men också mycket om problem i klasser eller barngrupper. En del personal som har frågor kring problem med barn väljer att vara anonyma. Avslutningsvis kan konstateras att en 'påringning' kan innebära allt från en kort förfrågan till ett djupt, allvarligt samtal på 1-.1, 5 tim. 7