Nyligen genomförda och planerade ändringar i lagstiftningen och en kort sammanställning av Banverkets och s tidigare inspel i plan- och bygglagsutredningen respektive miljöbalksutredningen. Maria Wååg verksjurist 1
Nyligen genomförda ändringar i lagstiftningen En effektivare miljöprövning, 6 kap. MB MB VVFS 2007:223 om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner Allvarlig miljöskada, 10 kap. MB Klagorätt enligt Aarhuskonventionen, MB 16 kap. 13, VägL 75 a Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut Anmälningspliktig vattenverksamhet, MB 11 kap Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 19 23 2
Planerade ändringar i lagstiftningen Undantag från strandskyddsdispens för fastställda planer för vägar och järnvägar, Stranden en värdefull miljö, Ds 2008:21 En ny instansordning för mål enligt Plan- och bygglagen Miljöprocessutredningen, SOU 2007:111 Miljödomstolarna-domkretsar-lokaliseringhandläggningsregler, Miljöprocessutredningen, SOU 2008:31 3
Inspel till miljöbalksutredningen s PM 2002-05-17 Förslag till ändringar i väglagen och miljöbalken Remissvar Miljöbalkskommitténs slutbetänkande (SOU 2005:59) Miljöbalkskommitténs delbetänkande En effektivare miljöprövning (SOU 2003:124) 4
s PM 2002-05-17 ang. lagändringar. Hemställan till Näringsdepartementet och Miljöbalkskommittén Ändringsförslagen gällde både MB och VägL och skulle minska dubbelprövningen och i övrigt förenkla och effektivisera utan att miljön drabbas. Dessa förslag gäller bl.a. 7 kap 32 MB fastställda arbetsplaner undantas från kravet på dispens från områdesskydd. Beslut av Lst om slopat dispenskrav för upprättade arbetsplaner. 11 kap 13 MB undantag från tillståndsplikt för markavvattning inom vägområde enligt fastställd arbetsplan. Beslut av Lst om slopat tillståndskrav för upprättade arbetsplaner. 28 VägL obligatoriskt MKB-förfarande tas bort för små vägprojekt (förbättringsprojekt) med liten miljöpåverkan, där Lst beslutat att projektet inte medför en betydande miljöpåverkan 74 VägL beslut om förenklingar i processen kan inte överklagas 5
s remissvar SOU 2003:124 Angeläget att genomföra effektiviseringar Dubbelprövningar undviks Tidsåtgång och kostnader vid prövningar och tillsyn mer förutsägbara Viktigt att Lst lämnar besked om önskat innehåll och omfattning av MKB Att tidigt skapa samsyn om viktiga miljöhänsyn och miljökonsekvensanalyser är mycket väsentligt för effektiviteten i planeringsprocessen och för miljön Lst bör kunna besluta att formellt MKB-förfarande inte behövs när det inte är fråga om väsentlig miljöpåverkan Vid regeringens tillåtlighetsprövning bör tidsåtgången minska pga att ett stort antal ärendetyper inte längre ska prövas enl. 17 kap MB Miljötillsynens omfattning ska ta hänsyn till Vu:s egenkontroll 6
s remissvar SOU 2005:59 Åtgärdsprogram (ÅP) för MKN: förstärkt roll för ÅP-fördelning utifrån ett helhetsperspektiv bör finnas möjlighet för kommuner och myndigheter att överklaga ÅP tillsynsarbetet ska ske genom att ÅP initeras Ändringar av verksamhet som ger förbättringar bör tillåtas Effektivisera tillsynen tillsynsbehovet samordnas med VU:s egenkontroll (systemtillsyn) Ett samordnat system för miljökonsekvensbedömningar är positivt om det minskar antalet dubbelprövningar. Helhetsmässig prövning enligt VägL hos bör behållas. Vägprojektets MKB ska kunna användas för samtliga prövningar, t ex vattenverksamhet och Natura 2000 Tidpunkten för tillståndsprövningar ska anpassas till planeringsprocessen Förenkla hanteringen av små vägprojekt med liten miljöpåverkan. Jfr. PM 2002-05-17 7
Banverkets remissvar SOU 2003:124 Banverkets synpunkter Miljöprövningar blir närsynta - inte på nationell eller regional nivå - och försvårar eller t.o.m. förhindrar viktiga investeringar Kopplingen till övrig samhällsplanering (PBL), Regional utvecklingsplan (RUP) etc. tas inte upp i betänkandet Slopa krav på att flera korridorer hålls öppna inför en framtida tillåtighetsprövning. Val av sträckning borde kunna behandlas och prövas i den regionala resp. kommunala fysiska planeringen Flerdubbla prövningar av infrastrukturanläggningar Detaljplan, järnvägsplan, tillståndsprövning för vattenverksamhet, dispenser för områdesskydd, bygglovprövning krav på MKB Minskning av antalet prövningar alt. samordning av prövningsförfarandet. Färre MKB som ska upprättas och processas 8
Banverkets remissvar SOU 2003:124 Banverkets förslag: Tillåtlighetsprövningen Slopande av tillåtlighetsprövning för dubbelspår Tydliggörande på vilka grunder en prövning ska göras och vad som ska prövas (detaljeringskrav) Definitiva regler för den tid prövningen får ta Miljöstyrning och egenkontroll En regel i MB om att miljötillsynen ska ta hänsyn till verksamhetens egenkontroll Nationella och internationella erfarenheter Miljöprövningar är tidskrävande och osmidiga i Sverige jämfört med hur det fungerar i flera andra länder. 3000-4000 MKB i Sverige, ca. 70 MKB i Nederländerna, ca. 25 MKB i Finland 9
Banverkets remissvar SOU 2005:59 Angeläget att klargöra hur statens intressen, bl.a. systemet med riksintressen, ska redovisas och omhändertas i den fysiska planeringen Bättre samordning mellan planlagstiftning (PBL) och miljölagstiftningen (MB) Miljöorganisationernas och enskildas aktiva deltagande tidigt i processen är av stor betydelse. Överklagningar som sker utan att synpunkter lämnats minskar Banverkets möjligheter att bemöta invändningar och åtgärda kvarstående problem. Överklagningsrätt endast för den som vid utställelse lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Jfr. 13:5 PBL 10
Inspel till plan- och bygglagsutredningen s remissvar till PBL-kommitténs slutbetänkande, Får jag lov? En ökad nära samverkan mellan sektorsmyndigheter, länsstyrelser och kommun, viktig för som samhällsplanerare Tillägg av PBL 2 kap. ang hållbara resor och transporter och möjlighet att ordna gång-, cykel- och kollektivtrafik Förslag att överväga bygglovsplikt för broar, tunnelbanetunnlar, stenkrossar m.m. avstyrks. Bro prövas redan enl. VägL, 11 kap. MB och VV:s tekniska prövning Samordning mellan PBL och MB stöds Samordning mellan PBL och trafiklagarna en fråga om hur lagarna tillämpas. Tidsvinster om kommunens och s planeringsverksamhet löper parallellt, t.ex. detaljplan och arbetsplan ställs ut samtidigt. Regeringen ska pröva de av s arbetsplaner som överklagas Tillämpning av riksintresset i MB:s hushållningsbestämmelser bör förtydligas 11
Inspel till plan- och bygglagsutredningen Banverkets remissvar till PBL-kommitténs slutbetänkande, Får jag lov? Större samordning mellan PBL och MB borde ha åstadkommits Transportdimensionen i samhällsplaneringen har inte lyfts fram Krav på regional planering saknas BV motsätter sig detaljplan för järnväg Bygglov ska inte kunna nekas för åtgärder som förutsatts i järnvägsplan Inte bygglovplikt för broar. Istället undersöka om järnvägstunnlar kan bygglovbefrias. Gestaltning diskuteras med kommunen. Klargörande av hur riksintressen ska redovisas och omhändertas i fysisk planering 12