Ny taxa för kommunens verksamhet inom plan- och bygglagens (2011:900) område samt mät- och kartteknisk verksamhet m.m.

Transkript

1 Miljö- och byggnadskontoret Tjänsteutlåtande Ingegärd Bornelind Sidan 1 av Miljö- och byggnadsnämnden Ny taxa för kommunens verksamhet inom plan- och bygglagens (2011:900) område samt mät- och kartteknisk verksamhet m.m. Förslag till beslut Miljö- och byggnadskontoret föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta följande: Miljö- och byggnadsnämnden föreslår fullmäktige anta ny taxa för kommunens verksamhet inom plan- och bygglagens (2011:900) område samt mät- och kartteknisk verksamhet m.m., i de delar som nämnden ansvarar för, i enlighet med bilaga till miljö- och byggnadskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Den 2 maj 2011 träder en ny plan- och bygglag i kraft. En av nyheterna är att byggnadsnämnderna får flera nya uppgifter att hantera, främst inom ramen för bygglovsprövning, anmälan, startbesked och teknisk handläggning Den nya lagen innebär att kommunfullmäktige behöver besluta om en ny taxa för kommunens åtgärder inom plan- och byggområdet. Avgiftshöjningarna blir i genomsnitt % för bygglov m.m. Bakgrund Den 2 maj 2011 träder en ny plan- och bygglag (PBL) i kraft. Den nya lagen bygger bl.a. på PBL-kommitténs slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77) och på regeringens proposition Ett första steg för en enklare plan- och bygglag (prop. 2006/07:122). Ett viktigt syfte med den nya lagen är att förenkla och förtydliga bestämmelserna och göra lagen mer överskådlig. Ett annat syfte är att skärpa kontrollen av byggandet. En av nyheterna är att byggnadsnämnderna får flera nya uppgifter att hantera, främst inom ramen för bygglovsprövning, anmälan, startbesked och teknisk handläggning. Bygglovshanteringen ska dessutom ske i en mer sammanhängande process, och redan i bygglovet ska man pröva om kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är uppfyllda. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 6 Av nuvarande PBL framgår att kommunernas byggnadsnämnder får ta ut avgift för flera av sina uppgifter. I den nya lagstiftningen tillkommer ett antal uppgifter som också får avgiftbeläggas. Dessa uppgifter saknas i den nuvarande taxan. Den nya lagen innebär alltså att kommunfullmäktige behöver besluta om en ny taxa för kommunens åtgärder inom plan- och byggområdet. Allmänna regler om avgifter och taxor Kommunens rätt att ta ut avgift i allmänhet Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 8 kap. 3b kommunallagen: Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. 12 kap. 8 och 9 nya PBL framgår att byggnadsnämnden får ta ut vissa avgifter (se ovan). Självkostnadsprincipen För byggnadsnämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10 PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap. 3c kommunallagen: Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader får också räknas med. Likställighetsprincipen Enligt den s.k. likställighetsprincipen enligt 2 kap. 2 kommunallagen ska kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder.

3 Sidan 3 av 6 Likställighetsprincipen innebär, vid fördelning av avgifter, att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Retroaktivitetsförbudet Det s.k. retroaktivitetsförbudet framgår av 2 kap. 3 kommunallagen: Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Det innebär att kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om en taxa innan den får börja tillämpas. Plan- och bygglovtaxa Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunernas verksamhet inom byggnadsnämndens ansvarsområde finns i 12 kap. plan- och bygglagen: Byggnadsnämnden får, enligt 8, ta ut avgifter för: 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, 2. slutbesked och ingripandebesked, 3. beslut om lov, 4. tekniska samråd och slutsamråd, 5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 6. upprättande av nybyggnadskartor, 7. framställning av arkivbeständiga handlingar, 8. kungörelser enligt 9 kap. 41 tredje stycket, och 9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Enligt 9 får byggnadsnämnden även ta ut en planavgift för att täcka kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad eller annat bygglov enligt 16 kap. 7 (skylt eller ljusanordning eller annan bygglovpliktig anläggning) och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Förslag till ny plan- och bygglovtaxa Inledning Miljö- och byggnadskontoret lämnar i bilaga till detta tjänsteutlåtande ett förslag till ny taxa för kommunens verksamhet inom plan- och bygglagens område samt mät- och kartteknisk verksamhet.

4 Sidan 4 av 6 Taxan grundar sig på ett normalförslag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Miljö- och byggnadskontorets förslag är anpassat till de förhållanden som råder i Sollentuna. Taxan innehåller förslag till avgifter inom samtliga områden där byggnadsnämnden med stöd av 10 kap. PBL har rätt att ta ut avgifter. Miljö- och byggnadsnämndens beredning av ärendet till fullmäktige innefattar dock endast de områden som nämnden svarar för enligt sitt reglemente. De avgifter som rör kommunen i form av planmyndighet ingår i taxan men ska beredas av kommunstyrelsen. Dessa avgifter återfinns i tabell 14 och i tabell 9, den senare avseende avgifter för planbesked och strandskyddsdispens. Taxans konstruktion Taxan innehåller fem huvudkapitel: 1. Allmänna bestämmelser om taxan 2. Grunder för beräkning av avgifter enligt taxan 3. Beräkning av olika avgifter 4. Definitioner och förkortningar 5. Tabeller Allmänna bestämmelser om taxan Grundprinciepn för beräkning av avgifter enligt taxan är enligt formeln Faktor x mpbb x N Faktor N Justeringsfaktorn N är beroende på kommunens storlek. KSL föreslår att talet N är - 1,2 för kommuner med fler än invånare - 0,8 för kommuner med färre än invånare - 1,0 för övriga kommuner Miljö- och byggnadskontoret föreslår att N är 1,2 i Sollentunas taxa. Faktor mpbb Taxans faktor mpbb hänvisar till prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta belopp räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget och fastställs för helt kalenderår. Detta innebär att någon justering av beloppet inte ska behövas för att kompensera för allmänna förändringar i kostnadsläget. En genomgående faktor vid beräkning av de olika avgifterna är milliprisbasbeloppet (mpbb), dvs. en tusendels prisbasbelopp (42,8 kr för år 2011).

5 Sidan 5 av 6 Övriga faktorer Övriga faktorer framgår av taxans olika tabeller och är beroende av förväntad handläggningstid och/eller objektets storlek. Mervärdesskatt Mervärdesskatt ska inte tas ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning. Mervärdesskatt tas däremot ut på avgifter enligt uppdragstaxa. För de avgifter som innehåller mervärdesskatt är det angivet i tabellerna. Konsekvenser av ny taxa för plan och bygglov m.m. Konsekvenser för kommuninvånare och andra sökande Konsekvensen av den nya taxan för de som söker bygglov eller annan åtgärd enligt taxan är att avgiften blir högre än enligt nu gällande taxa. Avgiftshöjningarna blir i genomsnitt % för bygglov m.m. Antal ärenden 2010 Avgift, kr 2010 Ökning % Ny taxa Exempel på åtgärd 375 < carport, altan liten tillbyggnad stor tillbyggnad, liten villa stor villa litet flerbostadshus 20 > stort flerbostadshus Konsekvenser för kommunen Fullmäktige har i beslut om 2011 års budget för miljö- och byggnadsnämnden angett att kostnadstäckningsgraden för bygglovsverksamheten ska vara 75 %. För bygglovsverksamheten var kostnadstäckningsgraden 53 % 2010 och för mät- och kartverksamheten 69 %. Enligt miljö- och byggnadskontorets beräkningar möjliggör förslaget till ny taxa att kostnadstäckningsgraden ökar till %. Beräkningarna innehåller ett visst mått av osäkerhet, bl.a. med tanke på svårigheten att prognostisera antal bygglovsansökningar och behovet av ytterligare handläggare.

6 Sidan 6 av 6 För ett fåtal av åtgärderna i taxan gäller timavgift. Denna föreslås öka från 750 kronor till 850 kronor. Det är samma timavgift som gäller för den nyligen reviderade taxan inom miljöbalkens och livsmedelslagens område, vilken grundar sig på beräkningar av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Beräkning av avgifter i taxan Avgifterna beräknas efter den taxa som gäller när handläggningen av ärendet påbörjas, dvs. när ärendet kommit in till kommunen. En förutsättning för att den nya taxan ska få tillämpas är att den är antagen av fullmäktige och att fullmäktiges protokoll är justerat. Ingegärd Bornelind T.f. förvaltningschef Angelica Wernersson Handläggare Bilagor: Förslag till ny taxa