PA R K VA N D R I N G I A L I N G S Å S
9 Nolhaga slott 13 Nolha sväge Prästgård 7 ga all é 8 Djurpark Ishalle Nolhalla 6 Christiae kyrka Norra R iggata ggata Färgare 5 Drotti gata 12 Aligsås rådhus 4 10 Kugsg ata 8. Brushusallé 9. Brusparke 10. Alströmersgata 11. Järtas park 12. Lillå 13. Nolhaga 2 Södra R iggata Aligsås kulturhus 1 Järvägsstatio iggata ta Rigg a trömga ta Östra R 1. Åmaska parke 2. Museiparke 3. Lilla torget 4. Stora torget 5. Kyrkopla 6. Norra Riggata 7. Plataget Norra S 3 Västra PA R K VA N D R I N G I A L I N G S Å S Nygata Affärshuset Storke Plagata Estrad Aligsås 12 11
1 Å M A N S K A PA R K E N Åmaska parke ligger cetralt vid hotellet, järvägsstatioe, K ulturhuset med bibliotek och Estrad Aligsås. Parke ivigdes i s ambad med Lights i Aligsås 2013, efter e omfattade ombyggatio. Det är e grö m ötesplats, med vackra karaktärsträd, platerigar, effektbelysig och öppa stråk. I parke fis ett atal trädarter represeterade. Några exempel är alm, lid, hästkastaj, k aukasisk vigöt, skogsek och gikgo. Framför Kulturhuset står kostverket Pyramidalt som är gjord av kostäre Rolad Adersso 1999. Kostverket var först placerat vid Nolhaga slott. Parke var e privat trädgård ia de blev e del av Aligsås busstatio. I börja av 1990-talet flyttades busstatioe frå dea plats till väster om järvägsstatioe. Uder våre 2013 fattade samhällsbyggadsämde beslut om ytt am på parke, som tidigare kallades Hotellparke. Parke heter u Åmaska parke. Kvarteret Badvävare, som ligger itill parke, ägdes frå 1860-talet till 1950-talet av e familj som hette Åma. De ägde äve gröområdet i söder, uvarade Åmaska parke, som i folkmu då kallades Åmas park. 2 M U S E I PA R K E N Museiparke ligger cetralt i Aligsås itill Lilla torget och museet. Parke katas mot omgivade gator av stora hästkastajer, häckar av avebok och idegra. I orra dele av parke fis blomsterrabatter, med lökväxter och sommarblommor som varierar frå år till år. I parkes mittparti fis e korsgåg platerad. Mitt i dea står Erik Grates brosskulptur Våre. Alströmerska magasiet byggdes på 1730-talet, av Joas Alströmer, som magasi för maufakturverkets varor. I kvarterets ordvästra hör låg Roempkes villa, vars privata trädgård var beläge där museiparke ligger u. Stade förvärvade 1917 kvarteret med Alströmerska magasiet och villa. Villa revs 1938. Museiparke är allmä park seda mitte av 1920-talet. De ställdes i ordig i sambad med museet irättades i Alströmerska magasiet. Parke var då e riktig fipark med rosrabatter och sommarblommor. Museiparke byggdes om 1951-52 till följd av familje Moladers kostdoatio till Aligsås stad 1947. Skulpture Våre placerades då itill e lite fotä i de orra dele av parke, ia de blev flyttad och placerad mitt i parke där de fortfarade står.
3 LILLA TORGET 4 STORA TORGET Båda torge och e del omgivade gator byggdes om år 2002-03. Lilla- och Stora torget fick då e ehetlig iramig av oxel, Sorbus itermedia. Torget är omgivet av kulturhistoriskt itressata byggader, däriblad det rosa huset på torgets västra sida som är Aligsås rådhus och Hedés läga som sträcker sig lägs torgets östra sida. Ner mot å vetter e bred trappa av grait som flakeras av platerigar på ömse sidor. Blomsterskola Flora Dekor gör, seda ett atal år tillbaka, vårarragemag på dessa ytor. Dessa ersätts seare av kommues sommarblomsplaterigar. Trappa kom till vid ombyggade som slutfördes 2003 och aväds flitigt av aligsåsbor soliga dagar. I Lilla torgets ordöstra hör ligger Speakers corer som ivigdes 2004. Take är att detta ska ses som e mötesplats som uppmutrar till samtal, diskussio och dialog. De kostärliga utsmyckige på talarpodiet är gjord av keramiker Åsa Berdtsso. Precis itill står e brosbyst av idustrimae Charles Hill som startade Aligsås Bomullsväfveri 1862. Byste placerades här i sambad med att torge ivigdes höste 2002. Byste av Alströmer ivigdes 2 jui 1905. De är uppförd av Aro Sadberg. Iitiativtagare till statys tillkomst var ladsfiskal Gustav Nilsso och de dåtida ägare av Nolhaga slott, Claes Adelsköld. De startade e isamlig som bekostade staty. Nedaför staty växer vår- och sommarblommor samt på ömse sidor om trappa som vetter mot Lillå. På Stora torget låg stades markadsplats. Ä idag har ma markad här. Varje osdag och lördag kommer markadsståde fram. När Lié besökte Aligsås 1746 skrev ha att gator och torg var raka, fia och stesatta. Av detta ka ma ata att Stora torget reda då var stesatt. Fattighjoe hade till uppgift att resa ogräs mella steara. På 1750-talet tillkom Lilla torget som plats me iordigsställdes ite förrä på 1860-talet. Urspruglige var det e sakmark itill Lillå. Torget var uppställigsplats för bussar till de omgivade ladsbygde fram till 1965, då det byggdes om. Sydost om Stora torget, på höra, låg e trädgård tillhörade kv. Kroa. Här fis idag Kattparke med sittmöjligheter itill prydadsaplar och blomsterrabatter. Äve dea gjordes om 2002.
5 KYRKOPLAN Kyrkopla ligger cetralt i aslutig till stadskyrka, Christiae kyrka. Kyrkopla omges av e rad med lidar. På parkes cetrala yta växer almar och löar varav två av dessa är rödbladiga. Strax söder om kyrka fis Joas Alströmers grav med e miesste iaför e gjutjärsihägad. Nuvarade kyrkopla var kyrkogård fram till 1843 då de ya kyrkogårde orr om Norra Riggata togs i bruk. Då frilades platse krig kyrka och de fick då si uvarade utformig. Kyrkoplae var ihägad med ett gjutjärsstaket fram till 1941. Stadskyrka beäms Christiae Kyrka efter drottig Kristia och byggdes 1629-1650. De ihägade kyrkogårde vette mot Drottiggata. På de övriga sidora gräsade kyrkogårde mot bebyggda tomter och ett par ladugårdar. Trolige var kyrkogårde e av de få platser i stade som hade träd på 1700-talet. Att platera träd på adra platser ä på kyrkogårdar och att alägga parker ie i städera blev ite valigt förrä vid 1800-talets mitt. År 2003 byggdes ett församligshem till på kyrkas ordvästra sida. Arkitekt till de ruda byggade är Carl Nyré. 6 N O R R A R I N G G ATA N På väg er mot Norra Riggata frå Plataget passeras Stadskyrkogårde, det område som förr kallades för Lilla Plataget. Marke avädes fram till 1834 för odlig av färgväxter. Träd Gåg- och cykelväge lägs Norra Riggata går geom e lidallé. Allé utgör gräse mella de geuia rätvikliga stadskära och det som byggts ut orr om dea. Träde har beskurits hårt för att miska krovolyme. Lidaras åldrar varierar. Öster om Brushusallé, utaför församligshemmet, står två stycke ekar, som är betydligt äldre ä lidara. De ea ekes stamomfåg är drygt 4,5 meter. Norra Riggata är tillsammas med de adra Riggatora (Östra-, Södra- och Västra Riggata) e del av e tidigare iramig av stadskära. På J. Forsells karta över Aligsås frå 1761 var alla dessa gator prydda med alléträd. Det är dock oklart om alla träde verklige har varit platerade. Idag fis bara de orra allé kvar och e del träd lägs med Södra Riggata.
7 P L A N TA G E T Plataget är e av Aligsås stadsparker och ligger precis orr om stadskära. Platagets stora vackra träd består främst av bok. Mitt i parke fis e öppe plats som katas av pererabatter med idegrashäckar som fodvägg. Mitt på dea plats fis e fotä som är gjord av stehuggare Likas frå Aligsås. Här fis också ett schackspel. I orra dele av parke fis Solhöra med ett litet lusthus, så kallad gazebo och kostverket Solstråle. Här växer e del av de växter som odlades i Plataget vid Liés besök i Aligsås 1744. Solhöra alades 1994. Flera olika arter av björk fis platerade i området öster om schackspelet, blad aat himalaya- och kopparbjörk. Äve Sveriges riksträd, oräsbjörke, Betula pedula Dalecarlica fier ma här. Stora exemplar av europeisk lärk, Larix decidua fis i parke (blat aat orr om Solhöra) samt olika arter av lö såsom ask-, koppar-, tysk- och silverlö. Blad de mera ovaliga trädartera återfis katsura och gikgo. I parkes östra del ligger e lekplats, som är värd ett besök äve är det blivit mörkt då de är upplyst i olika färger. Nere lägs Säveå fis e upprustad gågväg som går mella Platagebro och Nolhagabro via de ya bryggpromeade. Vid Platagets huvudetré mot Nolhagagata fis e sommarblomsrabatt som varje år plaeras och plateras av ågo ibjude gäst. Först ut var Varbergs kommu med sia berömda kaktusar 1996. Då Aligsås fick stadsprivilegier 1619 var Plataget e del av ett område, som kallades Höegärdet. Markområdet låg orr om stade och begräsades åt orr av Säveå. Uder Alströmers tid (16851761) odlades här tobak. 1832 kallades området Tobaksplatage i latmäterihadligara. Färgväxter odlades på de yta där Stadskyrkogårde ligger idag och de kallades då för Lilla Plataget. Ordet platage är fraskt och betyder odlig eller platerig. Fredrik Rutger Järta doerade Plataget till Aligsås stad år 1882. Järtas vilja var att parke skulle avsättas för stadsbora att promeera och förlusta sig i. 1904 byggdes Epidemisjukhuset i parkes östra del. Byggade fugerar idag som vadrarhem. Dages Platage med gågvägar, stora träd och vattekost är vad som kvarstår av de park, som tillkom uder 1920-40-talet. På de tide fas här både musikpaviljog och uteserverig. Parkes återivigdes 1996 efter ett par års restaurerig. Kuriosa På gräsyta söder om Nolhagagata, sydväst om Platagets huvudetré, står e bok med ett hål geom stamme. Förr trodde ma att det gick att rädda bar frå egelska sjuka, om ma torsdagsätter är måe stod i y drog dem geom detta hål.
8 BRUNNSHUSALLÉN 9 B R U N N S PA R K E N Vadrige er till Brusparke frå Norra Riggata går geom Brushusallé. Brusparke är e lite grö oas i e säka i aslutig till Säveå. Parke alades uder Träd 1820-talet som promeadpark för brusgäster, som kom hit för att dricka det hälsosamma vattet frå e källa i parke. Brushusallé totalrestaurerades 1996. Då platerades ya träd för att bilda e bladallé beståede av skogslö, dubbelblommade hästkastaj, rödek och alm. E bladallé iebär att det är olika sorters träd som igår, och ite bara e art som vi är mer vaa vid att se idag. Precis ia ma går i i Brusparke passerar ma det gamla Brushuset. Allé platerades i sambad med byggatioe av Brushuset. Gamla foto visar att allé, som var e bladallé, gick över öppa fält. Växter i parke Brusparke är uppbyggd krig e dubbel allé med alar. Området är sakt och e utmärkt miljö för fuktälskade växter. Äve växter som föredrar lågt ph-värde trivs här, exempelvis rhododedro. Vallara som iramar parke har tidigare utgjort stradbrikar. Här växer blad aat björk, alm, ask, hägg, al och lö samt azaleor och rhododedro. I sydvästra dele av parke fis ett vattefall som katas av perea blommor. I parkes cetrala del fis äve ågra löar, rö, sälg och pil. På försommare blommar sköldbräcka och smörboll ere vid stradsliga och seare på sommare går stådse i blom. Strutbräke som är e frodig ormbuke trivs också här. Brusverksamhete pågick till 1860-talet. Brusbolaget upplöstes 1918, då parke öppades för allmähete. Vattesystemet i parke påmier om att området e gåg varit e sliga av Säveå. Uder slutet av 1960-talet alades vattefall och platerigar som delvis fis kvar idag.
10 A L S T R Ö M E R S G ATA N E allé med stadsbyggadsideal frå mitte av 1800-talet. Träd Gata katas av lidar. Norr om Kugsgata alades bilparkerig mella träde. De dåliga livsbetigelsera för trädes rötter har medfört att de svårt skadade gamla lidara uder 1994-95 bytts ut mot e smalkroig variat av lid Tilia cordata Erecta. Dea lid lämpar sig för tråga gator där krovolyme ite får bli för omfattade. Marke har alagts så att träde fått bättre levadsvillkor. Söder om Kugsgata står gamla lidar kvar. 11 J Ä R TA S PA R K Järtas park återivigdes höste 2009. Parke öppades då upp ut mot gågstråket på Kugsgata. I gräse mot Kugsgata växer e stor gammal pyramidek. I aslutig till gata fis vattekostverket Ägget. På gräsovale växer e stor blodlö. I de södra dele av de lilla parke växer körsbärsträd, alm och lid. Lägs Kugsgata står e rad med rudoxlar. Mitt i parke fis e brosskulptur Lek med boll. Skulpture är gjord av Åke Thorblad. Vid 1800-talets mitt utvecklades ett stadsbyggadsideal som med sia breda, trädplaterade gator ka beteckas som boulevardstade. Det viktigaste skälet till att dessa gator alades var behovet av bradgator i de tättbebyggda trästädera. Behovet fastlades i Byggadsstadga för Sveriges städer år 1874. De har haft stor betydelse för plaerige och trädplaterige uder dea tid i de sveska städera, däriblad Aligsås. Alströmersgata är ett sådat exempel. Området brukades som äg, åker eller kålgård 1769. De tillhörde stade och låg direkt utaför östra ifarte. I slutet av 1870-talet var det ödvädigt att utvidga stade åt både öster och väster. 1865 flyttade hovrättsrådet Fredrik Rutger Järta till Aligsås. Ha köpte ett hus i höret Östra Riggata Kugsgata och e ihägad jordlott beläge mitt för boigshuset. När Järta avled 1882 hade ha förutom Plataget också testameterat dea jordlott till stade som allmä park. Fram till 1904 brukades marke som markadsplats för blad aat kreatur, e gåg i måade, därefter som idrottsplats fram till 1910.
12 LILLÅN Idag ka ma följa Lillå hela väge frå sjö Gerdske fram till där de myar ut i Säveå. Platse där Lillå myar ut i Säveå heter Luget. Växter lägs å Träd som växer utmed å lägs Södra Riggata, Färgaregata och Norra Strömgata är blad aat lid, lö, hästkastaj och hybridalm - Ulmus x holladica Lobel. I åkröke (vid korsige Färgaregata och Norra Strömgata) fis e platerig med sittplatser, här blommar blad aat tidlösa (likar krokus) på höste. Ia Lillå myar ut i Säveå passerar du Pumphuset, e byggad i tegel där det pumpades dricksvatte frå e bru till aligsåsara för över hudra år seda. Lillås egetliga am är Gerdska ström. Fram till börja av 1700-talet sligrade sig å fram mella dyiga sträder. Stesättige och rätige av Lillå utfördes trolige mella 1726 och 1737. Å har haft stor betydelse för stadslivet. Arkivkällora berättar hur kviora tvättat i å, hur bare metat mört och familjera vitertid gått till å för att mata ädera. Å avädes tyvärr läge till att forsla bort stades avfall då flera avloppsledigar hade sitt utlopp direkt i å. Lägre tillbaka har å saolikt haft stor betydelse som trasportled. 13 NOLHAGA Nolhaga, som är Aligsås första alagda park är e uppskattad grö oas. Mitt i parke fis e rak axel som går frå Nolhaga slott er geom parke till Säveå. I aslutig till dea strikta axel sligrar sig parkgågara i egelsk parkstil. Nolhaga park är till si utformig e romatisk egelsk park med fraska och italieska stildrag. Framför slottet fis e fotä med e skulptur i folkmu kallad Smegubbe, de föreställer Atlas som bär hela himlavalvet på sia axlar. På högra sida i börja av parke står två stora graitblock vid am Twisted sisters av Christia Moti. De stora tillgäglighetsapassade lekplatse ivigdes 2014. Gräsmattora rutom ibjuder till pickick, lek och avkopplig för alla. Strax itill ska e samligsyta med ett större väderskydd samt fler sitt- och grillplatser aläggas höste 2015. I orr fis Nolhagabergs aturreservat som sträcker sig frå sjö Mjör och i mot cetrum. Här går stigar ma ka följa och lägst upp fis e utsiktplats. I Nolhaga djurpark fis djur av utrotigshotade latraser och i bares latgård ka bare se djure på ära håll.
NOLHAGA, FORTS. Väster om Nolhagaparke fis ett koloiområde som bildades 1944. Följer ma Nolhagaallé ut mot Mjör kommer ma till Nolhagavikes aturreservat vars stradägar hålls öppa av betesdjur. Frå fågeltoret i vike ka ma observera e mägd olika fåglar och se ut över sjö. Här fis äve e alskog, i folkmu kallad Kogo, som i stort sett är lämad att sköta sig själv. Joas Alströmer köpte Nolhaga gård och agräsade egedomar 1725. Alströmer började odla upp marke i stor skala. På de ya åkrara odlades e mägd ya sädesslag, foder-, färg- och fabriksväxter, potatis och tobak. Carl vo Lié beskriver frå si västgötaresa 1746 följade: Flera tuse främmade amerikaska, egelska, hollädska och tyska löf- och barrträd varav måga voro okäda i Sverige, me kude bliva yttiga för riket. Frå Skåe hämtades sju tuor med bokötter som såddes framförallt på Nolhagaberg. Av dessa fis måga exemplar kvar. Gågstige frå stade förvadlades av Alströmer till e vacker allé av platerade lövträd. Joas Alströmer var först i Sverige att odla potatis för matbruk och spred kuskap om potatis och potatisodlig. Potatise odlades uppe på Nolhagaberg mella klippora som fylldes med jord. Potatis kallades vid dea tid olor i Aligsås, ett am som ases härröra frå Alströmers Nolhaga. Alströmer odlade äve tobak på sia ägor. För att möta efterfråga på pipor startade ha ett kritbruk för tillverkig av kritpipor. Det är Claes Adelsköld som till stor del har skapat parke vi har idag. Adelsköld var järvägsbyggare, riksdagsma och författare. 1877 förvärvade ha sitt bardomshem Nolhaga. Vid tillträdet fa ha att egedome hade förfallit. Det gamla bostadshuset frå Joha Alströmer revs och 1880 lät Adelsköld uppföra Nolhaga slott efter ritigar gjorda av göteborgsarkitekte Adria Pettersso. Det är e patriciervilla i italiesk yreässasstil. E hektisk tid av upprustig av parke följde. Efter ågra års omfattade arbete förvadlades parke och trädgårde till e gröskade oas. Till stor del är det Adelskölds förtjäst att Nolhaga park blivit omskrive för si sköhet. Aligsåsbora var välkoma att lustvadra både på berget och i parke itill slottet. På kaalera köllera lade sig ise tidigt och låg kvar läge. Här åkte ma mycket skridsko. Parke blev allmä är Aligsås stad köpte slottet och parke 1921. Syftet var att göra Nolhaga park till e folkets park e grö oas till aligsåsboras glädje och ytta. Kuriosa I börja av parke på höger sida växer e bok och e ek tätt sligrade itill varadra. I folkmu kallas de för Adam och Eva, eller Kal och Ada.
PARKVANDRING I ALINGSÅS Park & Natur 0322-61 62 60 Mer iformatio fis på kommues hemsida: www.aligsas.se 2015