Rinkebydalen, Stockholm

Transkript

1 Rinkebydalen, Stockholm Hur man gör det möjligt att åka moped till Rinkeby, bekämpar segregationen, bygger ett badhus och samtidigt skapar nya bostäder. 19 APRIL 2013 Reviderad 11 augusti 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab Sibyllegatan 52b, Stockholm

2 Denna skiss är gjord på uppdrag av oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (s) samt Rinkeby och Bromstens socialdemo krat iska föreningar som ett led i en undersökning av möjlig het erna att öka bostads byggandet i Stockholm efter valet Upp draget har varit att under söka möjligheterna att bygga i Rinkeby dalen mellan Rinkeby och Bromsten i nordöstra Stockholm. Ola Andersson, Arkitekt SAR/MSA Andersson Arfwedson arkitekter Innehåll: Inledning 1

3 T E N S T A R I N K E B Y T E 18 Bromsten är den äldre av de två stadsdelarna och till kom genom exploatering av Bromstens Gård, som 1902 förvärvades för ändamålet av brukspatronen J. E. Lignell. Förutsättningen för exploa teringen var Spånga station vid Västeråsbanan som började trafikeras redan Rinkeby tillkom genom exploatering av försvarets övningsområde i Järva, som 1966 köptes av de kringliggande kommunerna. Stockholms stad förvärvade denna del av Järvafältet, och Rinkeby byggdes En förutsättning för exploa teringen var tunnelbanans blå linje vars trafik till Rinkeby dock startade först Under hela 1900-talet har strävan att skilja de olika stadsdelarna åt präglat stadsbyggandet i Stock holm. Framförallt allt efter mitten av femtiotalet har detta genomförts genom att marken mellan stadsdelarna har lämnats obebyggd, med få eller inga gator emellan. Det har med tiden blivit allt mer uppenbart att denna strävan skapat stora problem, framförallt genom tendensen att skapa segregation genom att rumsligt skilja stadsdelar med olika social sam mansättning från varandra. B R O M S T E N R I S S N E Satellitbild av Rinkeby, i mitten, och Bromsten, i nedre högra hörnet Innehåll: Bakgrund 2

4 Flygfoto av Rinkeby, till vänster, och Bromsten, till höger Det sätt på vilket Rinkeby och Bromsten skilts åt rums ligt är ett mycket tydligt exempel på detta. De båda stadsdelarna skiljs åt av obebyggd mark, som inte korsas av någon gata. Faktum är att Rinkeby överhuvudtaget inte är förbundet med övriga Stock holm av någon kommunal gata. Skall man åka från Rinkeby utan att gå eller cykla finns bara två sätt: tunnelbana eller E 18. En konse kvens av detta är att det inte finns något lagligt sätt att åka EU-moped till eller från Rinkeby. Bromsten däremot, som vänder sig mot Spånga och dess pendeltågsstation, är förbundet med övriga Stockholm via flera kommunala gator. På så sätt skiljs de som bor i villorna i Bromsten och de som bor i flerbostadshusen i Rinkeby åt, vilket förstärker skillnaderna stadsdelarna emel lan. Medelinkomsten i Bromsten är kr/år. I Rinkeby är den lite mer än hälften av detta, kr/ år. Arbetslösheten i Bromsten är 3,5%, i Rinkeby 10%. Innehåll: Flygfoto, fakta 3

5 Befintlig situation skala 1: Förslag skala 1: T = Befintligt kvarter = Nytt kvarter = Park, koloniområde = Offentligt ändamål B = Sportanläggning = Kyrka = Planområde Om man vill göra något åt denna segregation är det viktigt att förbättra de rumsliga sambanden mel lan de två stadsdelarna. Detta är, vid sidan om behovet av nya bostäder, syftet med detta förslag. Förslaget skapar ett antal nya kommunala gator som förbinder gatunätet i Rinkeby med gatunätet i Bromsten. Rinkebystråket fortsätter över Rinkeby dalen och ansluter till Norra Vägen och Båtsman Stens väg i Bromsten. Gator dras också från gångstråket till tunnelbanan och Rinkeby torg uppför backen i Rissne skog till Småbjörksvägen i Bromsten, där även Höglindavägen och Erik Tegels Väg ansluts till gatunätet. Rinkeby koloniområde bibehålles liksom fotbollsplanen, som flyttas ca tio meter åt öster för att en gata skall kunna passera mellan planen och kolonilotterna. Ett kommunalt badhus, som lika mycket tillhör Brom sten som Rinkeby, byggs där de bägge gator som tar sig upp för backen möts, väster om kolonilotterna. Badhuset blir en gemensam samlingspunkt för de båda stadsdelarna. Innehåll: Före/efter 4

6 a b d N O R R A V Ä G E N e c f R I N K E B Y S T R Å K E T R I N K E B Y S V Ä N G E N = Befintligt kvarter = Befintlig byggnad = Ny kvartersmark = Nytt enbostadshus, sammanhängande = Nytt enbostadshus, friliggande = Nytt flerbostadshus = Offentlig byggnad = Inhägnat område = Skog B Å T S M A N Koloniområde H Ö G L I N D A V Ä G E N S T E N S E R I K T E G E L S V Ä G V Ä G g l n p o h m S M Å B J Ö R K S V Ä G E N Badhus i j Elljusspår Knutby Bollplan Kvarter lägenheter i flerbostadshus sammanbyggda enbostadshus friliggande enbostadshus antal bostäder a b c d e f g h i j k l m n o p Exempel på bebyggelse i den föreslagna planen, skala 1 : Rinkebysvängen görs om till en huvudgata i området genom att vägbanken tas bort och gatan sänks till den om giv ande markens nivå. Längs denna gata reser veras bottenvåningen för lokaler. Där Rinkebystråket möter gatunätet i Bromsten anläggs ett torg som blir en gemensam allmän plats för båda stadsdelarna. Den bebyggelse som redovisas i förslaget är flerbostadshus längs de större gatorna och en bostads hus, både sammanbyggda och friliggande, längs de mindre. Bebyggelsen är i första hand avsedd att ge de boende i Rinkeby en möjlighet att flytta till större bostäder och enbostadshus. Syftet är att locka fler att stanna i stadsdelen istället för att flytta därifrån när möjlighet ges. Idag är omflytt ningen omkring 15% om året, vilket gör det svårt att skapa en stabil social situation i Rinkeby. Antalet bostäder av olika typer i förslaget framgår av tabellen. Samtliga bostäder har parkering på den egna kvartersmarken. Innehåll: Förslag, skala 1:3000 5

7 Medsols från ovan: Kvarteret Mursmäckan, Kärrtorp, arkitekt Ola Anders son; Ypenburg, Holland, arkitekt Diener & Diener; West Village, New York; Borneo Spoorenburg, Amsterdam; Castro, San Francisco; Hässleholm; Bed ford ave., Brooklyn; the Bronx. I mitten: Borneo Översta bilden: badhus, Västerås, arkitekter Rosenberg & Stål; undre bilden: förslag till badhus i Hudiksvall av Kontur arkitekter. Spoorenburg, Amsterdam. Innehåll: Referenser 6