Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Relevanta dokument
ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Sida 1 (av 12) Revision Skall-krav

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Processinriktning i ISO 9001:2015

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

OHSAS Av Benny Halldin

Gerhard Persson Konsult HB 1

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Krav på systematiskt kvalitetsarbete - Underhållsentreprenad

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.

Inga krav utöver ISO 14001

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

En övergripande presentation

Samma krav gäller som för ISO 14001

Miljöledningsbarometern 2002

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter



Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Comptrade Electronics AB

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

Trafikkontorets krav

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO Active Care Sverup AB

Karpesjö Consulting 1

Systematiskt Kvalitetsarbete

Nyheter i ISO och 14004

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

Internrevision för ständig

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Lekt Kvalitet och miljö HT 16/Bengt Sigvald

Certifiering av kedjor

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001


B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: Kvalitetssystemets dokumentation:

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Uppdateringar kvalitetsmanual

Riktlinjer för kvalitet

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den och gällande fr.o.m.

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Luleå Hamn AB är helägt av Luleå Kommunföretag AB och ansvarar för de sex hamndelarna samt hamnbogsering och isbrytning i hamnområdet.

Exempel: Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

Mitutoyo Scandinavia AB

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014

Företagsutveckling 2000 AB Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

Vårt arbetssätt. Kvalitetsmanual enligt ISO Vårt arbetssätt (kvalitetsmanual) Utgåva: 1. Utfört i samarbete med Certway

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

ISO/IEC och Nyheter

ISO/TS Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1

Manual Kvalitet och Miljö

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

Rapport externrevision 2018

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Datum. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Dössjonsvägen 10. Dössjonsvägen 10. Dössjonsvägen 10. Dössjonsvägen 10

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

Ledningssystem för IT-tjänster

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

K V A L I T E T S S Y S T E M

Kvalitet

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Handbok Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Allskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Transkript:

Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO 9001 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter Ledningen ska ansvara för ett fungerande kvalitetsledningssystem och att det leder till förbättringar och kundnöjdhet. Det innefattar att säkerställa ekonomiska och personella resurser (både för införande och drift). Ledningen ska fördela kvalitetsansvar genom att definiera roller, ansvar och befogenheter, samt skapa engagemang och delaktighet i hela verksamheten. Övergripande krav är desamma som i Svensk kvalitetsbas, bland annat att högsta ledningen ansvarar för kvalitetsledningssystemets verkan och resultat, samt att nödvändiga resurser ges. Det innefattar att kvalitetsledningssystemets krav integreras i verksamhetens processer. Även krav på ledningen att leda och stödja personer i organisationen. Ledningens ansvar att tilldela roller, ansvar och befogenheter är upptagna i ett eget delkrav. Innebörden är i huvuddrag den samma som i Svensk kvalitetsbas men standarden pekar också ut specifikt ansvar för att säkerställa att ledningssystemet uppfyller standardens krav, processer ger avsett resultat, samt rapportera prestanda till ledningen. Det är också ett uttalat krav att kommunicera ansvar, roller och Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 1 (8) I stort liknande krav som i 9001. ISO 9001 ställer dock några mer specifika krav.

befogenheter till berörda. I eget delkrav lyfts ledningens betydelse i fråga om kundfokus och att förbättra kundtillfredsställelsen. 2. Organisationens förutsättningar 3. Krav från kunder och andra intressenter Motsvarande krav som i ISO 9001- standarden på analys av organisations förutsättningar finns inte. Sådana frågeställningar uppkommer och hanteras i regel i samband med att organisationen bestämmer sig för att införa kvalitetsledningssystemet. Varje utfärdare tillhandahåller därtill en metod som innehåller krav på inledande kartläggning. Kartläggningen dokumenteras. Organisationen ska återkommande identifiera kunders och andra intressenters krav och förväntningar på verksamheten och avgöra vilka av dessa krav som är bindande för verksamheten att uppfylla. Organisationen ska regelbundet identifiera legala krav relaterat till processer, produkter och tjänster och hålla denna information dokumenterad och uppdaterad. Organisationen ska säkerställa att legala och andra bindande krav efterlevs och följs upp. Krav på att förstå organisationen och dess förutsättningar. Detta innefattar att analysera interna frågor (exv. värderingar/kunskapsförhållanden) och externa frågor (exv. konkurrenter/ samhällstrender), för att skaffa sig kunskap om vilka faktorer som kan påverka ledningssystemets förmåga att uppnå avsedda resultat. ISO 9001 innehåller motsvarande krav på att organisationen ska identifiera och analysera intressenter och deras krav samt avgöra vilka av dessa som har betydelse för organisationen. Tillämpliga krav ska ständigt uppfyllas. Organisationen ska också övervaka och granska information rörande dessa intressenter och deras krav så den hålls uppdaterad. Krav på uppföljning av legala krav saknas. Däremot ska organisationen utvärdera kundernas uppfattning om deras behov och förväntningar har uppfyllts. Kundtillfredsställelsen ska förbättras. Krav på att ta fram risker kopplat till omvärldsförändring finns i SKB, så en analys behövs göras rörande omvärldsrisker och möjligheter. SKB är inte lika tydligt gällande interna förutsättningar. I stort sett liknade krav. Tydligare krav i SKB att legala krav efterlevs och följs upp. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 2 (8)

4. Kartläggning av processer 5. Verksamhetsstyrning Organisationen ska upprätta en dokumenterad beskrivning av processer som minst omfattar ledning, kärnverksamhet och stödfunktioner samt hur dessa samverkar. Eventuella processer som utförs av extern part ska omfattas. Detaljerade krav finns på beskrivningen av kärnverksamheten, som bland annat ska omfatta organisationens planering och utförande av produktion/tjänst, vilken rutiner som tillämpas för kvalitetssäkring och godkännande, krav som ställs vid inköp och en beskrivning av hur leverantörer väljs och utvärderas. Organisationen ska regelbundet utvärdera hur processerna fungerar och säkerställa tillgängliga resurser. Organisationen ska säkerställa att rutiner finns för att: minimera och förebygga betydande risker uppfylla legala och andra bindande krav planera, styra, kontrollera och följa upp produktion och/eller utförande av tjänst uppfylla åtagande i kvalitetsledningssystemet. Kraven på processkartläggning i Svensk kvalitetsbas och ISO 9001 är likartade, men mer specificerande till vilka processer som ska beskrivas när det gäller Svensk kvalitetsbas. Enligt ISO 9001 ska organisationen bestämma vilka processer som behövs, samt bestämma ordningsföljd för och samverkan mellan dessa. Styrningen av processerna baseras på riskbedömning. Processer ska leverera förväntat resultat och de ska mätas, utvärderas och förbättras. De resurser som behövs ska säkerställas. Ansvar för processerna ska fördelas. Dokumenterad information ska bevaras som visar att processerna utförs som planerats. Likartade krav avseende inköp, leverantörer, kvalitetskontroller finns i andra delkrav. Se nedan under verksamhetsstyrning ISO 9001-standarden är mer omfattande och specificerande när det gäller krav på verksamhetsstyrning och kraven är dessutom fördelade på olika delkrav. I kap 6 finns krav på organisationen att avgöra vilka risker och möjligheter som behöver hanteras kopplat till kundernas krav och författningskrav, samt planera åtgärder för det. I kap 8 finns krav på verksamhetsstyrning. Organisationen ska planera, införa, styra och kontrollera processer för att uppfylla Kraven på processkartläggning i Svensk kvalitetsbas och ISO 9001 är likartade. Mer detaljerade krav i ISO 9001. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 3 (8)

krav på produkter och tjänster. Innan offert eller acceptans av en order ska kundens krav, inklusive författningskrav, vara identifierade. Organisationen ska ha förmåga att uppfylla kraven. Arbetet ska ske under styrda förhållanden. Rutiner för frisläppande av produkter och tjänster ska finnas, liksom rutiner för att hantera ev. avvikelser kopplat till detta. Organisationen ska även styra och kontrollera utlagda processer. Krav på leverantör ska fastställas och lämplig bedömning med hänsyn till kraven ska genomföras. Inköpskrav skall vara så tydliga att missförstånd elimineras. Lämpliga metoder för kontroll i samband med inköp skall upprättas. 6. Konstruktion och utveckling av produkter och tjänster 7. Risker och möjligheter Inom Svensk kvalitetsbas kravstandard ska organisationen göra en utvärdering av behov av styrning vid utveckling av produkt och/eller tjänst. Om det finns behov av styrning ska det tas fram, liksom beskrivas i organisationens processkartläggning. Organisationen ska återkommande identifiera risker och möjligheter kopplat till: krav och förväntningar från kunder och andra intressenter ISO 9001 är mer omfattande och specificerande när det gäller hur konstruktions- och utvecklingsarbetet ska styras. Om organisationen ansvarar för konstruktion och utveckling av produkter/tjänster ska det styras. Planeringen omfattar bland annat ansvarsfördelning, fastställande av etapper i arbetet, aktiviteter för verifiering, granskning och validering. Kraven i ISO 9001 är huvuddrag samma som i Svensk kvalitetsbas. Organisationen ska avgöra vilka risker och möjligheter som behöver hanteras kopplat Mycket mer detaljerade krav i ISO 9001 gällande konstruktion och utveckling. Kraven i ISO 9001 är huvuddrag samma som i Svensk kvalitetsbas. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 4 (8)

verksamhetens processer legala och andra bindande krav omvärldsförändring Organisationen ska utifrån identifierade risker och möjligheter årligen fastställa och dokumentera vilka som är betydande. 8. kvalitetspolicy En kvalitetspolicy ska upprättas som innehåller åtaganden gällande: att verka för ökad kundnöjdhet att uppnå ständig förbättring att uppfylla legala och andra bindande krav Kvalitetspolicyn ska finnas tillgänglig för kunder och andra intressenter. Den ska vara vägledande för kvalitetsmålen och relevant i förhållande till organisationen. Den ska styra kvalitetsarbetet och spegla intentionerna. Den ska och vara antagen av ledningen, vara väl förankrad i verksamheten och av andra som arbetar på uppdrag av organisationen. Med ständig förbättring avses alla typer av förbättringar, inte enbart förbättringar av kvalitetsledningssystemet. till: utfallet av den analys av interna och externa frågor som görs för att förstå organisationens förutsättningar kundernas krav och författningskrav Inga krav på att riskerna eller möjligheterna ska bedömas för att avgöra vilka som är betydande, men organisationen ska trots det avgöra vilka risker och möjligheter som måste hanteras med åtgärder. Specifikt gäller det åtgärder som behövs för att säkerställa produkters och tjänsters överensstämmelse med krav samt förmågan att förbättra kundtillfredsställelsen. I stora drag är kraven desamma när det gäller syfte, innehåll och tillgänglighet, men i vissa avseenden är Svensk kvalitetsbas mer specificerande. Ledningen ansvarar för att en dokumenterad kvalitetspolicy upprättas och införs. Kvalitetspolicyn ska anpassas till organisationen och stödja dess strategiska inriktning. Den ska innehålla löften om att uppfylla tillämpliga krav och att ständigt förbättra kvalitetsledningssystemet. Policyn ska ge ramverk för kvalitetsmålen. Den ska förstås och tillämpas inom organisationen och vara tillgänglig för relevanta intressenter. I stort sett samma krav Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 5 (8)

9. Mål och handlingsplaner 10. Planering av förändringar Organisationen ska utifrån de betydande riskerna och möjligheterna ta fram dokumenterade och tidsatta kvalitetsmål, inkl. handlingsplaner med åtgärder för hur målen ska uppnås. Handlingsplanerna ska även innehålla ansvar för genomförande, tidplan och resursbehov. Kvalitetsmålen ska stämma överens med kvalitetspolicyn, samt vara möjliga att verifiera och följa upp. Innehåller inte krav på styrning av planerade förändringar. Däremot finns krav på att redovisa relevanta förändringar i den årliga kvalitetsberättelsen. I väsentlighet samma krav som i Svensk kvalitetsbas. Organisationen ska upprätta dokumenterade kvalitetsmål för relevanta nivåer och funktioner. Hänsyn ska tas till tillämpliga krav och målen ska vara relevant avseende produkter/tjänsters överenstämmelse med krav och förbättring av kundtillfredsställelsen. Målen ska vara mätbara, övervakas samt uppdateras efter behov. Kvalitetsmålen ska kommuniceras. Krav på planering av åtgärder för att nå målen (i praktiken handlingsplaner). ISO 9001 har ett eget delkrav för planering avseende förändringar av ledningssystemet, där hänsyns ska tas till tänkbara bara konsekvenser, att funktionen bibehålls, att det finns tillgängliga resurser och att ansvarsfördelningen är kontrollerad. I väsentlighet samma krav som i Svensk kvalitetsbas MEN i ISO 9001 saknas kopplingen till riskerna. SKB har inte något motsvarande krav som ISO 9001. 11. Hantering av avvikelser och förbättringsförslag Organisationen ska ha en dokumenterad beskrivning av hur avvikelser och förbättringsförslag hanteras. Avvikelser ska utredas, åtgärdas, kommuniceras och följas upp. För avvikelser som identifieras vid revision ska organisationen redovisa korrigerande åtgärd till revisor för godkännande. Organisationen ska ha rutiner för att identifiera, analysera orsaken till, samt korrigera avvikelser. Avvikelser ska inte kunna inträffa på nytt eller på annat håll. Verkan av åtgärder ska följas upp. Avvikelser samt korrigerande åtgärder ska dokumenteras. Avvikelser identifieras genom intern avvikelserapportering och vid interna/externa revisioner. Mer detaljerade krav i ISO 9001 på avvikelsehantering. 12. Kompetens och medvetenhet Organisationens medarbetare måste ha lämplig kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. ISO 9001 innehåller inte något specifikt krav på att förbättringsförslag ska identifieras. Kraven är likartade med Svensk kvalitetsbas. Organisationen ska avgöra vilken kompetens som är nödvändig för olika roller. Åtgärder ska vidtas för att Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 6 (8) Dokumenterade bevis på kompetens ska finnas i ISO 9001, som också ställer krav på Organisationens kunskap.

Organisationen ska identifiera kompetensbehovet och fastställa en dokumenterad kompetensutvecklingsplan. Alla som arbetar i och på uppdrag av verksamheten ska vara medvetna om de krav som ställs på verksamheten och de tjänster och produkter som tillhandahålls. 13. Kommunikation Krav på kommunikation har samma syfte i båda standarderna. Organisationen ska ha rutiner för hur kommunikation med medarbetare, kunder, leverantörer och underentreprenörer sker inför och under produktion och/eller utförande av tjänst. Rutinerna ska omfatta kommunikation av förändringar i avtal och överenskommelser samt eventuella avvikelser, hantering av klagomål och reklamationer. Relevanta överenskommelser ska kunna spåras. Kvalitetspolicyn ska vara tillgänglig för kunder och andra intressenter säkerställa att denna kompetens finns tillgänglig. Verkan av utbildningsinsatser skall utvärderas. Dokumenterade bevis på kompetens ska finnas. I ett eget delkrav framgår också att personer som arbetar inom eller åt organisationen ska ha nödvändig medvetenhet om policy och mål. Personerna skall förstå konsekvenserna om kraven i ledningssystemet inte följs. ISO 9001 innehåller även ett delkrav om organisationens kunskap, vilken består av information som används och delas inom organisationen för att uppnå krav på produkter och tjänster. Kunskapen (kan) inhämtas genom erfarenhet. Kraven på kommunikation är i ISO 9001 fördelade på flera olika delkrav. Generellt ska organisationen själv ska avgöra vilken intern och extern kommunikation som är relevant och upprätta rutiner för den. I eget delkrav listas krav avseende kommunikation med kund, vilket innefattar att tillhandahålla information om produkter och tjänster, hantera förfrågningar, kontrakt/order, inkl. ändringar, hantera återkoppling och klagomål, säkerställa hantering av kundegendom. När krav på produkter och tjänster ändras ska organisationen säkerställa att berörda personer informeras om de ändrade kraven. Krav på kommunikation har samma syfte i båda standarderna men mer detaljerat i ISO 9001. SKB innehåller dock krav på en kvalitetsberättelse. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 7 (8)

En kvalitetsberättelse som sammanfattar kvalitetsarbetet ska upprättas och därefter årligen uppdateras (vad som ingår framgår punkt 13. nedan). Berättelsen ska redovisas till utfärdarorganisationen samt vara tillgänglig för intressenter. 14. Uppföljning Organisationen ska minst en gång per år följa upp kvalitetsarbetet i hela verksamheten. Uppföljningen ska minst omfatta: mål och handlingsplan kundnöjdhet synpunkter från andra intressenter avvikelser övrigt förbättringsarbete Svensk kvalitetsbas kravstandard ställer krav på transparens. Det innebär bland annat att organisationen årligen ska sammanfatta resultatet från uppföljningen i kvalitetsberättelse. Den ska omfatta en beskrivning av verksamheten (inkl. de produkter och/eller tjänster som tillhandahålls), kvalitetsledningssystemets omfattning och avgränsningar, relevanta I eget delkrav listas krav avseende kommunikation med externa leverantörer. Organisationen ska kommunicera tillräckliga och lämpliga krav avseende, de processer/produkter/tjänster som ska tillhandahållas, inkl. kvalitetskontroller och kompetenskrav. Kvalitetspolicyn ska kommuniceras internt och vara tillgänglig för externa intressenter. Likaså ska en beskrivningen av kvalitetsledningssystemets omfattning (inkl. vilka typer av produkter och tjänster som omfattas) finnas tillgänglig. Något krav på att kommunicera övrig kvalitetsprestanda externt liknande det i Svensk kvalitetsbas krav på kvalitetsberättelse, finns inte. Kraven är likartade med de i Svensk kvalitetsbas, men ISO 9001 har specificerat någon frekvens med vilken uppföljning ska ske. Ej heller krav på sammanställning av resultat i syfte att kommuniceras till intressenter. Det skall finnas metoder för mätning, övervakning och analys. Kraven inkluderar specifikt uppföljning av kundtillfredsställelse. Organisationen avgör i övrigt själv vad som behöver övervakas och mätas, men resultatet ska kunna användas för att utvärdera produkternas och tjänsternas överensstämmelse med krav, grad av kundnöjdhet, ledningssystemets prestanda, verkan av olika vidtagna åtgärder, och externa leverantörers prestanda. Likartade krav, men mer detaljerat i ISO 9001 rörande uppföljning av processer och mätutrustning (kalibrering). Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 8 (8)

15. Dokumentation /Dokumenterad information förändringar, aktuella mål, samt måluppfyllelsen och övriga förbättringar som skett över tid. Obligatorisk dokumentation: Förteckning över legala krav relaterat till processer, produkter och tjänster En beskrivning organisationens av processer Betydande risker och möjligheter Mål och handlingsprogram Kvalitetspolicy Kvalitetsberättelse Beskrivning av hur avvikelser och förbättringsförslag hanteras. Kompetensutvecklingsplan Ledningens genomgång (utvärdering och beslut om förändringar) Resultat från externa revisioner Behov av dokumenterade rutiner utvärderas och kompletterande dokumentation upprättas om behov finns, t.ex. revisionsplan, dokumentstyrning, skriftliga rutiner kopplat till roller eller aktiviteter inom organisationen m.m. Om mätutrustning behövs ska den vara kalibrerad eller verifierad. Kvalitetsledningssystem ska innefatta dokumenterad information enligt krav i standarden, samt sådan dokumentation som organisationens kommit fram till behövs för att kvalitetsledningssystemet ska fungera. Dokumentation ska bevaras som visar att systemet fungerar som tänkt. Omfattningen av dokumentationen kan variera beroende på organisationens komplexitet. Obligatorisk dokumenterad information: Kvalitetsledningssystemets omfattning Styrning och uppföljning av av processer (i nödvändig omfattning) Kvalitetspolicy Kvalitetsmål Belägg för kompetens Granskning av krav på produkter och tjänster (kundkrav) Dokumentation som behövs för styrning, kontroll, spårbarhet, inkl. ändringar, frisläppande, avvikelser vid framställning av produkter och utförande av tjänster. Dokumenterad information som är nödvändig för att visa att kraven på konstruktion och utveckling har uppfyllts. Utvärdering av leverantörer Ev. skador på kunds/leverantörs egendom Resultat från övervakning och Mer krav på dokumentation i ISO 9001 Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 9 (8)

16. Dokumentstyrning Svensk kvalitetsbas kravstandard innehåller inga uttryckliga krav på dokumentstyrning. Organisationen ska generellt utvärdera behov av rutiner. Om det visar sig finnas behov av rutiner för dokumentstyrning ska detta införas. 17. Mätning Svensk kvalitetsbas kravstandard innehåller krav på uppföljning och utvärdering (Se ovan punkt. 14.) men ställer i övrigt inte krav på mätning eller hur uppföljningen ska gå till. Det är upp till varje organisation att tillämpa relevanta metoder för att mäta förändringar och förbättringar. Resultatet redovisas i Kvalitetsberättelsen och granskas i samband med extern revision. Mätning kan också vara tillämpligt vid godkännande av produkt och/eller tjänst under framställning/genomförande och innan leverans. 18. Revision Revision ska årligen utföras av en av Svensk Kvalitetsbas godkänd revisor. Organisationen ska genomgå tredjepartsrevision senast den andra revisionen och därefter minst var fjärde utvärdering, inkl. bevis på att resurserna för övervakning och mätning är lämpliga för det avsedda ändamålet. Kalibreringsstatus för mätutrustning Revisionsresultat Resultat ledningens genomgång Avvikelsehantering I detta avseende är ISO 9001 mer specificerande och omfattande. Skapande och uppdatering av dokumentation hanteras i eget delkrav, liksom styrning av dokumentation. Lämplig identifiering och form ska användas. Ändamålsenlighet och tillräcklighet ska granskas och godkännas. Styrningen ska omfatta hur dokumenterad information görs tillgänglig (inkl. hantering av ändringar) och åtgärder för bevarande. Kraven på övervakning, mätning, analys och utvärdering är mer specificerande i ISO 9001 och återfinns i flera delkrav. Organisationen ska använda lämpliga metoder för övervakning och mätning. Om mätutrustning behövs ska den vara kalibrerad eller verifierad samt skyddas mot skador och justeringar. Specifikt ska övervakning och mätning införas för att verifiera kontroll av processer och att deras resultat har uppfyllts samt att produkter och tjänster överensstämmer med acceptanskriterier. Organisationen ska upprätta ett revisionsprogram som omfattar såväl internrevisioner som tredjepartsrevision av auktoriserat certifieringsorgan. I detta avseende är ISO 9001 mer specificerande och omfattande. Kraven på övervakning, mätning, analys och utvärdering är mer specificerande i ISO 9001 och återfinns i flera delkrav. Bedömningen gäller Intern revision- vilket inte finns som krav i SKB. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 10 (8)

år. Tredjepartsrevision ska utföras av revisor som inte är knuten till utfärdarens organisation. Interna revisioner ska göras enligt fastställd plan och på ett objektivt och oberoende sätt. 16. Ledningens genomgång Om organisationen finns på flera geografiska platser ska en revisionsplan upprättas. Finns behov av internrevisioner ska även detta planeras och genomföras. Organisationens ledning ska årligen genomföra och dokumentera en utvärdering av kvalitetsledningsarbetet och besluta om förändringar i syfte att nå ständiga förbättringar. Årlig externrevision med förnyande av certifikat var tredje år. Högsta ledingen ska med planerade intervall utvärdera ledningssystemets funktionalitet och prestanda och besluta om förbättringar. Kraven på vad som ska omfattas vid denna genomgång är detaljerade i ISO 9001- standarden. Detaljerad agenda i ISO 9001. 18. Krav på Kvalitetsrevisorer 9. Användning av logotyp Svensk kvalitetsbas specificerar inte vad som ska omfattas av ledningen genomgång, men det kan inkludera analys av mål och handlingsplaner, analys av avvikelser och förbättringsförslag, utvärdering av revisionsrapporter. Kvalitetsrevisor ska vara godkänd av. Krav ställs på minst tre års arbetslivserfarenhet varav två års arbetslivserfarenhet inom ledningssystem, dokumenterad utbildning i revisionsteknik, erfarenhet från minst fem externa revisioner av ledningssystem, varav minst en har utförts självständig, samt deltagande utbildning i Svensk Kvalitetsbas kravstandard minst var tredje år. Organisationen får efter godkänd revision använda sig av Svensk Kvalitetsbas logotyp. Godkänd revisor, knuten till ackrediterat certifieringsorgan. Organisationen får efter godkänd revision använda sig av logotyp som godkänts av aktuellt certifieringsorgan. SKB-revisor ska vara knuten till förningen SKB. ISO-revisor ska vara knuten till ackrediterat certifieringsorgan. Liknande krav Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 11 (8)

Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskkvalitetsbas.se 12 (8)