återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Under året har omprövningsbehovet för verksamheter enligt 9 kap miljöbalken diskuterats vidare men endast ett fåtal tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken är inte redan omprövade med avseende på miljöbalkens krav. En del av dessa är dock omprövade innan bestämmelserna om vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer införlivades i miljöbalken. Åtgärden omfattas vidare av arbetet med åtgärdsplaner för länets vattensystem (se åtgärd 30) där tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap, som påverkar eller riskerar att påverka, vattenförekomster och miljökvalitetsnormerna översiktligt kartläggs och beskrivs. Åtgärdplanerna kan sedan utgöra en del av det underlag som behövs för att göra en översyn av det samlade tillsyns- och omprövningsbehovet. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Den del av åtgärden som är påbörjad är själva översynen. Översynen görs genom de åtgärdsplaner som beskrivits ovan. Själva genomförandet genom egeninitierad tillsyn och eventuella omprövningar kräver mer resurser än vad Länsstyrelsen har idag. Åtgärdsplanerna som arbetas fram för respektive vattensystem (se åtgärd 30) kommer att utgöra underlag för Länsstyrelsens kommande verksamhetsplaneringar. Om tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap. berörs genom exempelvis tillsyn kommer dessa lyftas fram i respektive åtgärdsplan som ett tillsynsprojekt och blir således en del av den bruttolista som Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utgår ifrån vid kommande verksamhetsplanering. C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Endast ett kraftverk har omprövats i länet sedan omprövningsmöjligheterna för vattenverksamheter tillkom. Eftersom länet har 82 kraftverk och mellan 800-1000 dammar
återrapportering 2013 2 (9) som i de flesta fall utgör vandringshinder är behovet att ompröva gällande tillstånden väldigt stort för att få till miljöförbättrande åtgärder. ~~Åtgärden omfattas vidare av arbetet med åtgärdsplaner för länets vattensystem (se åtgärd 30) där tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap, som påverkar eller riskerar att påverka, vattenförekomster och miljökvalitetsnormer kartläggs och beskrivs. Åtgärdplanerna kommer därför utgöra en del av det underlag som behövs för att göra en samlad översyn av det tillsyns- och omprövningsbehovet. ~~En regional databas för vattenverksamheter är under uppbyggnad som bl.a. kommer att innehålla mycket information som kommer att användas vid arbetet med åtgärdsprogrammen och den kommande översynen av det samlade tillsyns- och omprövningsbehovet enligt 11 kap i miljöbalken.~~länsstyrelsen har under 2013 påbörjat ett struktur- och metodarbete för att gruppera och sortera fram olika typer av dammar där olika åtgärdsverktyg kan användas. För dammar som nyttjas aktivt avser åtgärdsverktygen följa kammarkollegiets framtagna strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan (Slutredovisning av uppdrag 18). Restaureringsverktyget kan bli aktuellt för funktionslösa och herrelösa dammar.~ D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? E) Ev. kommentarer till åtgärd 28: Den del av åtgärden som är påbörjad är själva översynen. Översynen görs genom de åtgärdsplaner som beskrivits ovan. Behovet av miljöförbättrande åtgärder är stort vid dessa anläggningar men resurserna för själva genomförandet genom egeninitierad tillsyn och eventuella omprövningar är mycket begränsade. Om inte mer resurser tillförs tillsynen från nationellt håll kommer Länsstyrelsen få genomföra mycket långtgående och pragmatiska prioriteringar för att försöka hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som ändå ger störst miljönytta. Tillsynen blir således begränsad till dessa prioriteringarn och kommer inte kunna svara upp till vattenförvaltningens samlade åtgärdsbehov. Åtgärdsplanerna som arbetas fram för respektive vattensystem (se åtgärd 30) kommer att utgöra underlag för Länsstyrelsens kommande verksamhetsplanering. Om tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap. berörs genom exempelvis tillsyn kommer dessa lyftas fram i respektive åtgärdsplan som ett tillsynsprojekt. Detta blir därefter en del av den bruttolista som Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utgår ifrån vid kommande verksamhetsplanering. Det arbete gällande tillsyn av dammar som påbörjades 2013 har för år 2014 resulterat i att en övergripande plan utarbetats mellan länsstyrelsens närmast berörda enheter om hur tillsynsarbetet för vissa vattenkraftanläggningar och dammar kan prioriteras och konkretiseras med utgångspunkt ur de beslutade åtgärdsplanerna för länets vattensystem (se svar fråga 28 C). Planeringen för 2014 års tillsynsinsatser har byggt på prioriteringsunderlag från arbetet med att ta fram åtgärdsplaner som sedan har vävts in i verksamhetsplaneringen för länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Därefter har berörda enheter diskuterat hur arbetet ska gå vidare, prioriteringar, måluppfyllelser m.m. När mer direkta tillsynsåtgärder blir aktuella får detta lyftas utifrån resurstillgång, behov m.m. och resultera i ytterligare prioriteringar m.m.
återrapportering 2013 3 (9) Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Länsstyrelsen har ställt särskilda krav på kontrollprogrammet för bl.a. vissa avfallsanläggningar som kan påverka kemisk status i vattenförekomster. Länsstyrelsen påbörjade ett arbete med att granska kontrollprogram för avfallsanläggningar och slambehandlingsanläggningar med målsättningen att det ska ske en karaktärisering av bland annat yt- och grundvatten under 2014. ~~När det gäller avloppsanläggningar och reningsverk har under 2013 ett nytt kontrollprogram tagits fram för ett helt nytt reningsverk. För övriga anläggningar följs de krav som finns. Dock har inga riktade krav enbart utifrån vattenförvaltningen ställts. ~~Med avseende på energitorvtäkter har inga riktade krav ställts enbart utifrån vattenförvaltningen men de tillsynsinsatser som genomförts bör ändå ha haft en positiv inverkan utifrån ett vattenförvaltningsperspektiv. Under 2013 har ett flertal energitorvtäkter kontrollerats med avseende på efterlevnad av villkor och kontrollprogram. Det har också inkommit ett tiotal nya kontroll program som håller på att granskas. ~~Avseende vattenverksamhet har länsstyrelsen ställt krav på redovisning av egenkontrollprogram och undersökningar, men inte specifikt med syfte att bedöma verksamhetens påverkan på den ekologiska-, kemiska- och kvantitativa statusen.~ B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Nej Beskriv arbetet kortfattat. Länsstyrelsen har inte tagit fram någon sådan strategi eller liknande för detta arbete varken avseende miljöbalkens 9 kap, 11 kap eller torvlagen. Länsstyrelsen följer dock på samma sätt som tidigare de nationella initiativen inom området. ~När det gäller avloppsanläggningar och reningsverk kommer dock en tillsyn/översyn av kontrollprogrammen att påbörjas 2014. Då kommer vattenförvaltningsperspektivet att vägas in.~ C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Tillsynen för vissa miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalkens 9 kap omfattar numera en bedömning av verksamhetens eventuella inverkan på vattenförekomster och miljökvalitetsnormer. I samband med tillsynsvägledning diskuteras ofta eventuell
återrapportering 2013 4 (9) påverkan på vattenförekomster. Beträffande vattenverksamheter enligt miljöbalkens 11 kap kommer den metodutveckling som påbörjats 2013 avseende åtgärda dammar som utgör vandringshinder (se 28 C) ligga till grund för att ställa krav inom tillsynen utifrån miljökvalitetsnormerna.~~i övrigt sker underlagsarbetet för detta genom arbetet med åtgärdsplanerna enligt åtgärd 30. Där arbetas övergripande underlag fram för de tillståndspliktiga verksamheterna enligt miljöbalkens 9 och 11 kap samt torvlagen som bedöms påverka vattenmiljöerna inom respektive vattensystem. Detta kommer sedan utgöra ett av flera underlag för Länsstyrelsens tillsynsplanering och tillsynsvägledning gentemot kommunerna.~ D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. Länsstyrelsen fortsätter att arbeta fram vattensystemsplaner enligt det som beskrevs för 2012 år rapportering. I åtgärdsplanerna prioriteras olika typer av åtgärdsinsatser och kunskapshöjande insatser för nästkommande 3-4 års period. Länsstyrelen arbetar fram åtgärdsplanerna i samverkan med berörda externa aktörer (kommuner, skogsstyrelsen, verksamhetsutövare och fiskevårdsområden). Åtgärdsplanerna kommer sedan att utgöra underlag för Länsstyrelsens kommande verksamhetsplaneringar. I dagsläget finns dock väldigt begränsade resurser för själva genomförandet på Länsstyrelsen och de prioriteringar som kommer lyftas fram i åtgärdsplanerna måste vägas gentemot andra behov som exempelvis dammsäkerhetstillsyn.~~omprioriteringar av arbetsuppgifter på grund av statusklassning, ÅP-underlag samt framtagande av genomförda åtgärder och prioritering av nya åtgärder till nästa förvaltningscykels åtgärdsprogram har tillsammans med några stora tillståndsprocesser rörande vattenbruk och vattenkraft inneburit at att arbetet med vattensystemsplanerna fått varit vialande en stor del av 2013. Arbetet pågår sammanlagt för 8-10 åtgärdsplaner som är olika långt gångna i framtagandeprocessen. ~ Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Länsstyrelsen har delat in länets delar av huvudavrinningsområdena Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan i ett drygt 20-tal mindre vattensystem. För varje sådant vattensystem kommer åtgärdsplaner att arbetas fram enligt den arbetsmetod som angetts ovan. Vid genomförandet kommer sedan åtgärdsplanerna delvis att prioriteras mellan
återrapportering 2013 5 (9) varandra i ett huvudavrinningsområdesperspektiv. ~Samverkan har inletts med Länsstyrelsen i Västernorrlands län hur arbetet genomförs och fördelas för de vattensystem som berör båda länen. Motsvarande samverkan planeras i första hand även med Länsstyrelserna i Gävleborgs län och Västerbottens län och vid behov med Norge, Västra Götaland och Dalarna. ~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Kalkningsverksamheten är Länsstyrelsens mest omfattande miljömålsarbete och det viktigaste verktyget för att upprätthålla biologisk mångfald intill dess att miljökvalitetsmålen uppnåtts. Utsläppen av svavel och kväve är de viktigaste källorna till försurningen. Försurningsläget i länet kan beskrivas som oförändrat jämfört med de närmast föregående åren. Den generella bilden är att återhämtningen har avstannat och att i de värst drabbade områdena av länet, främst delar av Härjedalens- och Bergs kommuner, sker en viss försämring jämfört med åren 2005-2007. ~Under 2013 har samverkansprojektet kring vandringsvägar i Billstaån fortsatt. Den rinner mellan N2000-sjön Näkten och Storsjön. Bergs kommun har tillsammans med Länsstyrelsen och Jämtkraft genomfört projektering av faunapassager vid tre dammar samt utrivning av ytterligare en damm. De utgör i dag vandringshinder för akvatisk fauna. Syftet med åtgärden är att återupprätta vattenanknutna naturvärden genom att eliminera barriäreffekterna och på sikt uppnå god ekologisk status för vattendrag. Kraftverksägaren Jämtkraft har beslutat gå vidare med projektet och inrätta vandringsvägar. För närvarande ingår projektet i en Länsstyrelseansökan om Life-medel med beslut om medel 2014. ~Bågede (Ströms vattudal). Reglering och utbyggnad av vattenkraft i Bågedeforsen har lett till problem med fiskvandring och biologisk mångfald i vattendraget. Projektet syftar till att förbättra förutsättningar för fiskvandring såväl upp- som nedströms damm och kraftverk. Syftet är att fler uppvandrande öringar ska nå sina reproduktionsområden och att rekryteringsbasen därmed kan breddas och säkras. Vandringsundersökningar med hjälp av radiotelemetri och fiskräknare används för att kartlägga fiskens vandingsmönster. Försök med olika vattenflöden i anslutning till damm och fisktrappa har utvärderats. Även biotopvårdande insatser uppströms Bågede har genomförts. Projektet drivs i samverkan med fiskevårdsområdena i området, Norsk Institutt för Naturforskning (NINA), Holmen kraft, Lierne Fjällstyrene, Strömsunds kommun, Ångermanälvens vattenregleringsföretag.~i Valvtjärnsbäcken, Härjedalens kommun, har Fortum beslutat att via sin miljöfond, och i samarbete med Naturskyddsföreningen, avsätta närmare 700 000:- kr för att ta bort de sprängmassor som under ca 60 år blockerat all vandring av fisk från Ljusnan. Valvtjärnsbäcken hyser ett mindre bestånd av flodpärlmusslor uppströms sträckan med sprängmassor. Arbetet färdigställdes 2013 genom att en ny bäckfåra grävdes förbi sprängmassorna och nu är det fri vandringsväg för fisk och bottenfauna i bäcken vilket på sikt även ska kunna gynna flodpärlmusslorna. Länsstyrelsen avser genomföra uppföljningsprogram på såväl flodpärlmusslorna samt öringsbeståndet.~en stor del av vattnen inom Jämtlands län har utsatts för fysisk påverkan. Flottledsrensning är ett frekvent miljöproblem. Ett annat miljöproblem är sediment- och slamflykt från vattennära skogsavverkningar. Försurning och fysiska vandringshinder är andra mycket stora problem som i hög grad påverkar den biologiska mångfalden. Biotopkarteringen är en standardiserad metod för att avgöra vattendragens nuvarande fysiska förutsättningar. Karteringen utgör ett underlag för prioritering av de biologiska återställningsarbetena. Totalt har inom länet 278,6 mil biotopkarterats. ~Under 2013 har det genomförts ett flertal restaureringsprojekt i länet. Åtgärderna syftar i huvudsak till att återställa vattendragen till ett så nära naturligt tillstånd som möjligt. Sammanlagt har drygt 28 km vattendrag återställts fördelat på 14 olika objekt. Projekten har finansierats med länsstyrelsens
återrapportering 2013 6 (9) åtgärdsanslag och ett pågående turistfiskeprojekt.~inventering av vägtrummor som utgör vandringshinder för fisk och/eller bottenfauna.. Under 2004 inleddes ett samarbete med dåvarande Vägverket, med syfte att systematiskt inventera vägtrummor. Detta samarbete pågår fortfarande och ett arbetsavtal är upprättat t.o.m. 2014. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet med föroreningsskadade mark- och vattenområden är en del av Länsstyrelsens dagliga verksamhet och arbetet utgörs av tillsyn, ansvarsutredningar, tillsynsvägledning för kommunerna, undersökningar och utredningar etc. Under 2013 har även det omfattande inventeringsarbetet slutförts, vilket pågått under många år. Verksamhetsplaneringen finns beskriven i det regionala programmet för förorenade områden där det även framgår att riskklass 1- och 2-områden vid yt- och grundvattenförekomster samt objekt vid betydande vattenförsörjningsintressen är tydliga prioriteringsgrunder i arbetet. Dessa prioriteringsgrunder har även alltid ingått som en viktig aspekt i riskklassningsarbetet inom förorenade områden där en bedömning av områdets känslighet och skyddsvärde görs. GIS-modelleringar har utförts för att sortera ut de områden som prioriteras ur vattensynpunkt. En sammanställning av befintliga mätdata inom EBH har genomförts där objekt som ligger nära vatten har prioriterats. Sammanställningen utgör underlag till en kommande databas.~vid nedanstående vattenförekomster, som riskerar att inte uppnå kemisk status med avseende på föroreningar, har följande arbete utförts under 2013:Ockesjön: Länsstyrelsen har påbörjat revideringsarbete av ansvarsutredningen för Äggfors nedlagda massafabrik och skrotåtervinning, vilket är det förorenade området i länet som antas läcka ut flest prioriterade och särskilt förorenande ämnen till vatten. Indalsälven: Länsstyrelsen har utfört revideringsarbete av ansvarsutredningen för Hissmofors nedlagda massafabrik. Länsstyrelsen har även bedrivit tillsyn vid ombyggnationen vid det intilliggande Hissmofors vattenkraftverk, där kisaska har påträffats samt tidigare okända föroreningar i anslutning till en framgrävd betongkonstruktion.länsstyrelsen har utfört enklare provtagningar vid en båtslip i samband med inventeringsarbete. Storsjön: Länsstyrelsen har tagit initiativ till en dialog inom tillsynen för Lundstams Åkeri och Åter-vinning, en anläggning för behandling av farligt avfall. Dialogen har resulterat i en ambitiös provtagningsplan för miljötekniska markundersökningar inom verksamhetsområdet. Undersökningar och eventuella åtgärder kommer att ske under 2014. En inledande diskussion har även förts med flera anläggningar inom länet. Under året har Länsstyrelsen upphandlat ett flertal miljötekniska undersökningar på förorenade områden som ligger inom ett eventuellt påverkansområde för Storsjön; bl.a. gasverk, sågverk med doppning, verkstäder och kemtvättar. Revsundssjön: Länsstyrelsen har upphandlat miljötekniska markundersökningar vid en verkstad samt utfört enklare provtagningar vid en
återrapportering 2013 7 (9) flottningsverkstad i Stavre i samband med inventeringsarbete. Vidare har länsstyrelsen under 2013 upphandlat miljötekniska undersökningar vid två mekaniska verkstäder i Gällö.Liten: Länsstyrelsen har under året aktivt deltagit i projektgruppen för Järpens industriområde där Statens geologiska undersökningar, SGU, är huvudman för åtgärdsinriktade undersökningar. Läns-styrelsen har även bistått med sedimentundersökningar på området. Grötingen: Länsstyrelsen har under 2013 fortsatt med sedimentundersökningar och grundvatten-undersökningar vid sjön och grundvattenförekomsten Grötingen med anledning av den stora tjärfabrik som legat där.~myssjöbäcken: Länsstyrelsen har upphandlat miljötekniska markundersökningar vid tjärfabriken i Gimdalen samt utfört vatten- och sedimentundersökningar i egen regi. Ströms Vattudal: Länsstyrelsen har utfört enklare provtagningar vid en båtslip i samband med inventeringsarbete samt upphandlat konsultundersökningar vid en kemtvätt.~torån: Länsstyrelsen har varit huvudman för en åtgärdsutredning för en nedlagd träimpregneringsanläggning.~det tvärsektoriella arbetet inom Länsstyrelsen framgår genom ett nära samarbete och en samordning mellan vattenenhetens och miljöskyddsenhetens provtagningar och undersökningar vid föroreningsskadade mark- och vattenområden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Även detta åtgärdsarbete lyfts in i avrinningsområdesperspektiv genom Länsstyrelsens arbete med åtgärdsplaner enligt åtgärd 30. Vid genomförandet vägs vattenförvaltningensaspekten in i den samlade prioriteringen av insatser/åtgärder för föroreningsskadade mark- och vattenområden. Resurserna för genomförandet, genom konkreta saneringsåtgärder, är dock begränsade och styrs, förutom av miljö balkens kapitel 10, främst av nationella vägledningar för EBH och Naturvårdsverkets prioriteringar. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Inom Jämtlands län har relativt få vattenförekomster bedömts (genom modellering) ha sämre än god ekologisk status utifrån miljöproblemet övergödning. Eftersom bedömningen grundar sig på en modell som dessutom bedöms vara relativt osäker ur ett norrlandsperspektiv sker verifieringar genom provtagningar, analyser och sammanställningar av bl.a. kiselalger och växtplankton. Resultaten från dessa verifieringar får sedan ligga till grund för eventuella omklassningar. Därefter kan arbetet med rådgivning kring de vattenförekomster, som med säkrare underlag, bedöms var påverkade av övergödning påbörjas. Där det redan idag tydligt finns behov av riktad rådgivning till
återrapportering 2013 8 (9) jorbruksföretag, som påverkar vattenmiljöerna, kommer detta att lyftas fram och prioriteras i berörda åtgärdsplaner som beskrivits enligt åtgärd 30. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Ingen konkret samverkan kring den specifika åtgärden har påbörjats C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Inga övriga kommentarer Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. För att hantera växtskyddsmedel behöver jordbrukarna i länet genomgå en kurs/certifiering där vissa generella vattenmiljöaspekter ingår. Länsstyrelsen håller i kurserna, såväl grundutbildning som en fördjupningskurs. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Ingen konkret samverkan kring den specifika åtgärden har påbörjats C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Ingen konkret samverkan kring den specifika åtgärden har påbörjats D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Under 2013 har kunskapsunderlaget om de vattenanknutna kulturmiljöerna i Jämtlands län, setts över. Allmänt är kunskapsläget om de vattenanknutna kulturlämningarna i länet dåligt. De kunskapsunderlag som finns tillgängliga är Riksantikvariets fornminnesregister FMIS, Skog och Historia-inventeringen, dammregistret, de kommunala kulturmiljöprogrammen, industriminnesinventeringen, flottningsinventeringen (inte länstäckande) och biotokarteringar för vattendrag i Jämtlands län. Flottningslämningar, stenåldersboplatser, kvarnar och andra typer av vattenanknutna kulturmiljöer finns delvis registrerade i FMIS, någon är även skyddad som byggnadsminnen, men det saknas ett brett
återrapportering 2013 9 (9) kunskapsunderlag om vilka miljöer och områden som är särskilt skyddsvärda.~~i åtgärdsplanerna som tas fram för 12 prioriterade vattensystem i Jämtlands län ska en kort beskrivning av varje vattensystems olika kulturmiljöer ingå. I ett samarbete mellan Samhällsenheten och Vattenenheten har dessa beskrivande underlagstexter under året tagits fram. Syftet med texterna är att ge en övergripande beskrivning av kulturmiljöerna som finns för de utpekade vattendragen, samt att se behovet av inventering. De prioriterade vattensystemen är Långan, Övre Ljungan, Härjedalsljusnan, Storsjön, Ammerån, Gimån, Dammån, Övre Indalsälven, Vålån-Storbodströmmen, Ströms Vattudal, Hårkan och Övre Ljusnan. Behovet av att inventera i fält utefter vattendragen finns, men en totalinventering av hela länets alla vattendrag på kulturmiljöer är idag inte aktuellt. På sikt bör inventeringar i fält ske, för att öka kunskapen om de vattenanknutna kulturmiljöerna. Kunskapsunderlaget kommer att användas internt inför bland annat restaurering och åtgärder i vattendrag. En ökad kunskap och ett samlat och klassificerat kunskapsunderlag ökar möjligheten att skydda kulturlämningar vid vattendragen. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. Vid fördelningen av medel ur kulturmiljöanslaget för år 2013 tar Riksantikvarieämbetet särskild hänsyn till ansökningar om medel för att ta fram underlag för åtgärd 20 i vattendistriktens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Jämtlands län har tilldelats medel för att arbeta med åtgärden under 2013. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Vid slutet av 2013 ska arbetet vara återrapporterat till Riksantikvarieämbetet.