Förord. Uppdraget. Lycka till med det politiska arbetet!

Uppdraget Förord Det här är ett nytt och uppdaterad studie- och utvecklingsmaterial för politiker i kommuner och landsting. Det är ett material som varje förtroendevald bör ha och som förhoppningsvis ger inspiration och vägledning i det politiska vardagsarbetet. Materialet bör användas i de olika socialdemokratiska grupper som finns i kommuner och landsting. Gör till exempel en studiecirkel och arbeta igenom de olika avsnitten. Med detta material kan det politiska arbetet i styrelser och nämnder bli både roligare och mer framgångsrikt. Och, glöm inte att anmäla studiecirkeln till ABF, som också kan hjälpa er med beställning av studiematerialet. Det här är tredje gången vi ger ut ett studiematerial för förtroendevalda politiker i kommuner och landsting. Denna gång har vi valt att samla alla avsnitten till en bok. Du som tidigare läst pärmen kommer att känna igen dig i denna bok. Marginella förändringar i tidigare avsnitt har gjorts. Däremot innehåller detta material några nya avsnitt; Oppositionsarbete, Facklig-politisk samverkan, Jämställdhetsarbete och EU en politisk nivå. Du som redan har pärmen har möjlighet att ladda ner de kompletterande avsnitten. Boken beställs från Bilda förlag, www.bilda Lycka till med det politiska arbetet! Produktion & Layout: aipmedia, juni 2007 Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, november 2007 Socialdemokraterna, 105 60 Stockholm, tel 08-700 26 00 e-post: info@socialdemokraterna.se www.socialdemokraterna.se 1

Innehåll Introduktion 3 Planeringsuppgift 12 Vårt uppdrag 15 Planeringsuppgift 26 Vår grupp 27 Planeringsuppgift 38 Vår kommun 41 Planeringsuppgift 51 Kontakten med partiet 53 Planeringsuppgift 59 Kontakten med medborgarna 61 Planeringsuppgift 69 Kontakten med massmedia 71 Planeringsuppgift 80 Kontakten med chef och personal 83 Planeringsuppgift 91 Oppositionsarbete 93 Planeringsuppgift 104 Facklig-politisk samverkan 107 Planeringsuppgift 114 Jämställdhetsarbete 117 Planeringsuppgift 124 Integration och mångfald 127 Planeringsuppgift 136 EU en politisk nivå 139 Planeringsuppgift 154 Utvärdering 157 Planeringsuppgift 161 Hemsidor 162 Register 164 2

Introduktion Uppdraget. Ett utvecklingsmaterial för politiker. 1 3

Introduktion Välkommen som socialdemokratisk politiker Är du ny i uppdraget eller gammal i gården det spelar ingen roll. Du är en av de omkring 20 000 partivänner som möter väljarna och medborgarna, som företräder socialdemokraterna nära människorna. Det är om dig och dina partivänners arbete i nämndgruppen Uppdraget handlar. Som kommunalpolitiker kommer du att möta förtroende och intressanta arbetsuppgifter, engagemang och idéer. Du kommer att känna tillfredsställelse och se resultat av ditt arbete. Men kanske kommer du också att möta misstro och tröghet. Kanske kommer du att känna otillräcklighet och tycka att det politiska arbetet är trögt. Det är ett uppdrag i förvandling och utveckling. Omvärlden och samhället förändras. Kommunernas uppgifter, arbetsformer och organisation förändras. Synen på politik och politiker förändras. Väljarnas rörlighet ökar. Avståndet mellan politiker och väljare har ökat. Det ställer stora krav på arbetet som kommunalpolitiker. Det är egentligen inga nya krav. Som förut handlar det om att vinna medborgarnas förtroende, om att forma en politik som svarar mot medborgarnas behov, om att lyssna och erbjuda möjligheter. Men formerna och förutsättningarna är annorlunda. Kraven är tydligare i dag än tidigare, och kanske är de större. Det är lätt att fastna i de mer övergripande beskrivningarna av vad det kommunalpolitiska arbetet innebär. Att vi ska prioritera kontakterna med medborgarna. Att vi ska ha en levande kontakt med partiorganisationen. Att vi ska synas mer i media. Att vi ska leda debatten och vara tydliga. Det är om dig och dina partivänners arbete som kommunalpolitiskt förtroendevald i kommuner och landsting Uppdraget handlar. Din egen roll Detta material handlar mest om vårt politiska arbete i gruppen. Men varför inte börja i en annan ände: med din egen roll och dina egna förväntningar. För även om ert gemensamma arbete i gruppen är viktigt, är det ett resultat av dina och dina gruppkamraters personliga intressen och insatser. Du har blivit förtroendevald hur har du tänkt förvalta det förtroendet? 4

Fundera på egen hand över följande frågor: Varför är du socialdemokrat? Vad var det som vägde tyngst för din del de grundläggande värde ringarna? En viktig, aktuell, fråga? Kamratskapet? Vad svarar du om en granne eller arbetskamrat ställer frågan till dig? Varför blev du kommunalpolitiker? Du valde inte bara att bli medlem i socialdemokraterna du valde också att bli aktiv i kommunalpolitiken. Varför då? Och varför blev det just detta uppdrag? Vad vill du uppnå? Vad tycker du själv att du kan bidra med i just detta uppdrag? Vad vill du engagera dig särskilt i? Vilken fråga vill du driva vilken förändring vill du uppnå? Vad har du för hjärtefråga? Sammanfatta dina egna svar på frågorna i formuläret (finns längst bak i det här avsnittet). Det blir anledning att komma tillbaka till dem när gruppen planerar sin verksamhet och diskuterar sin inriktning under de närmaste åren. Det är också klokt att stämma av dina egna svar efter något år: har utvecklingen gått åt rätt håll? Får du möjligheter att arbeta med det du tänkt dig? Finns det anledning att ompröva vad du vill åstad komma? Introduktion Praktiskt planeringshjälpmedel Uppdraget tar upp de viktigaste arbetsområdena för dig som kommunalpolitiker och för gruppen. Tanken är att underlätta en diskussion i nämndgruppen om ert kommunalpolitiska arbete och vara ett praktiskt hjälpmedel för planeringen av nämndgruppens arbete. Här hittar ni praktiska råd och anvisningar om vad ni ska tänka på när ni planerar arbetet. Ni hittar tips och exempel. Här finns möjligheter till diskussioner med andra grupper och att dela med sig av idéer och funde ringar. Och här finns praktiska planeringshjälpmedel när ni diskuterat hur ni ska göra kan ni skriva ut och följa upp er arbetsplan. Ni väljer själva vilka avsnitt ni vill gå igenom i gruppen och bestämmer helt och hållet era egna arbetsformer. Uppläggning Uppdraget består av ett antal avsnitt, som tar upp olika aspekter av uppdraget som kommunalpolitiker. Avsnitten är: 1. Introduktion 2. Vårt uppdrag 3. Vår grupp 4. Vår kommun 5. Kontakten med partiet 6. Kontakten med medborgarna 7. Kontakten med massmedia 8. Kontakten med chef och personal 9. Oppositionsarbete 5

Introduktion 10. Facklig-politisk samverkan 11. Jämställdhetsarbete 12. Integration och mångfald 13. EU en politisk nivå 14. Utvärdering Börja med att läsa igenom materialet i sin helhet för att få en överblick över innehållet. Välj därefter vilka avsnitt ni vill arbeta med i gruppen. Det avgörande är förstås era egna förhållanden, behov och erfarenheter: Behöver vi klara ut våra mål och definiera våra målgrupper tydligare? Starta med avsnittet: Vårt uppdrag. Vill vi finna bättre former för kontakten med partiorganisationen? Ta upp diskussionen kring avsnittet Kontakten med partiet. Och så vidare. Ett tips är dock att börja med avsnittet Vår grupp för att lägga grunden till ett bra gemensamt arbete och klara ut vilka spelregler som ska gälla i gruppen. Fria arbetsformer Ni väljer själva hur ni arbetar med Uppdraget. Efter era egna behov och möjligheter kan ni: ta upp de aktuella områdena i samband med gruppens ordinarie träffar, ordna en längre planeringsträff, kanske under en helg, i samråd med arbetarekommunen ordna en gemensam överläggning tillsammans med andra nämndgrupper där vissa delar är gemensam och andra gruppvis. 6 Likheter större än skillnader Det finns stora skillnader mellan olika kommuner och mellan olika landsting, som har avgörande betydelse för hur vi arbetar som kommunalpolitiker. Det gäller till exempel skillnader som sammanhänger med: Storleken, det kommunalpolitiska arbetet skiljer sig mellan en kommun i en storstadsregion och en landsbygdskommun. Majoritetsförhållandena, arbetet i majoritet kan skilja sig mycket från arbetet i oppositionsställning. Kommun/landsting, arbetet som politiker i ett landsting kan skilja sig betydligt från arbetet som politiker i en kommun. I detta material talar vi konsekvent om nämndens och nämndgruppens verksamhetsområde, vilket beroende på de lokala förhållandena kan vara ett geografiskt område eller verksamheten inom speciell sektor eller någon annan form av ansvarsområde. Vi talar om kommunen och kommunalpolitiken, vilket avser både kommun och landsting, respektive kommunalpolitik och landstingspolitik. Möjligheterna och arbetsförhållandena förändras när vi går från majoritet till opposition eller tvärt om. Men uppgifterna förblir i hög utsträckning detsamma. Skillnaderna är stora, och det ska givetvis vara de lokala förhållandena som styr hur vi lägger upp vårt kommunalpolitiska arbete. Men i grunden är det kommunalpolitiska uppdraget detsamma, likheterna är större än skillnaderna.

Planeringsverktyg Till varje avsnitt finns ett planeringsverktyg där gruppen planerar sitt arbete på det aktuella området och skriver in vad man kommer överens om och vad som ska göras. Svaren sparas och kan sedan skrivas ut som en arbetsplan för gruppen och användas för uppföljning och detaljplanering. Avsnitten tar upp följande områden: Introduktion 2. Vårt uppdrag Avsnittet behandlar vår grundsyn när det gäller uppdraget och uppdrags givaren: vilket är vårt uppdrag som kommunalpolitiker och vilka är våra uppdragsgivare? Det är viktigt att vi har en gemensam bild av vad vi vill åstadkomma som kommunalpolitiker och för vilka vi vill göra det. En klar bild av uppdraget och uppdragsgivaren utgör utgångspunkten för vårt arbete och för planeringen av verksamheten på både kort och lång sikt vi måste veta vad vi vill för att kunna leda utvecklingen rätt. Det handlar om: Kartläggning hur vi skaffar oss en god bild av verkligheten och den politiska diskussionen på vårt nämndområde. Vilka som är våra politiska huvudmotståndare och vad de kan driva för frågor. Vilka intresse grupper vi kommer att arbeta med och så vidare. Mål vilka politiska mål vi ska sätta för vårt arbete. Hur vi beskriver vår vision och mål på kort och lång sikt, hur vi utformar vårt budskap. Målgrupper vilka grupper vi i första hand ska inrikta oss på i vårt kommunalpolitiska arbete. Hur vi kan få till stånd kontakt och samtal med dem. I planeringsuppgiften sammanfattar gruppen diskussionerna om uppdraget och uppdragsgivare, etiska regler med mera. Vi definierar mål för vårt arbete under mandatperioden, målgrupper och vi utformar vårt budskap i detalj. 3. Vår grupp I nämndgruppen lägger vi fast politiken. Här är vi bland partivänner och kan ha ett fritt meningsutbyte, pröva argumenten öppet och veta att det stannar bland de närvarande. I gruppen lägger vi också fast vårt kommunalpolitiska arbete, till exempel när det gäller kontakter med medborgarna, brukare, massmedia och partiorganisationen. Vi fördelar arbetsuppgifterna så att alla i nämndgruppen kommer in i arbetet och deltar. Avsnittet tar upp arbetet i nämndgruppen: vårt grundläggande synsätt, vad som ska känneteckna vårt arbete i gruppen, den praktiska uppläggningen och arbetsfördelningen. Vi tar särskilt upp vad som krävs för att alla i gruppen ska komma till sin rätt och utvecklas. I planeringsuppgiften lägger vi fast hur vår grupp ska arbeta på kort och lång sikt. 7

Introduktion 4. Vår kommun I detta avsnitt tar vi upp kommunens uppgifter och organisation, det regelverk som utgör ramen för det kommunalpolitiska arbetet. Vi går också översiktligt in på den kommunala ekonomin och den principiella ansvars- och arbetsfördelningen mellan nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige. Avsnittet syftar till att ge en faktabakgrund för vårt eget arbete i gruppen. Huvuduppgiften för Uppdraget är att vara ett hjälpmedel för vårt politiska arbete i nämndgruppen. Det innebär att vi inte kommer att gå in på kommunallagens bestämmelser och dess praktiska tillämpning i detalj. Ytter ligare ett skäl till detta är att kommunerna har stor frihet att själva bestämma hur de ska fullgöra sina skyldigheter. Därmed skiljer sig förhållandena åt högst väsentligt. I planeringsuppgiften kartlägger vi hur det ser ut i vår egen kommun, hur vi har valt att organisera verksamheten, hur vi har fördelat arbets upp gifter och ansvar inom de ramar som framför allt kommunal lagen drar upp. 5. Kontakten med partiet Som kommunalpolitiker är vi representanter för socialdemokraterna. Vi företräder partiet och arbetar för att förverkliga de program vi gått till val på. Vårt uppdrag är att aktivt driva vår politik inom vårt verksamhetsområde, att självständigt göra bedömningar och väga samman olika intressen. Även om den principiella uppdelningen mellan partiorganisationen och kommunalpolitikerna är klar, kan det vara mer komplicerat i praktiken. Gränserna är inte entydiga. Som kommunalpolitiker verkar vi inte i ett tomrum, utan i nära samarbete med partiorganisationen. Det är ett samarbete som baseras på sunt förnuft och där bägge parter har ett ansvar för att samarbetet fungerar: Kommunalpolitikerna, för att informera och föra frågor vidare för diskussion och ställningstagande i partiorganisationen, för att ge partimedlemmarna goda möjligheter till påverkan, för att lyssna. Partiorganisationen, för att föra vidare medlemmarnas och medborgarnas uppfattningar, för att ge klara riktlinjer och raka besked. I planeringsuppgiften lägger vi fast hur våra kontakter med arbetarekommunen och de socialdemokratiska grundorganisationerna ska fungera. 8 6. Kontakten med medborgarna Uppdraget som politiker är alltid ett utåtriktat uppdrag. Ska vi kunna företräda medborgarna krävs alltid kunskaper om medborgarnas behov och idéer. Ska vi som kommunalpolitiker kunna få dessa kunskaper krävs levande kontakter med medborgarna. Det krävs lyhördhet. Det krävs praktiskt arbete, planering och att alla i gruppen tar sin del. Men framför allt krävs det medvetenhet om medborgarkontakternas betydelse och en vilja från partiorganisationen och från oss som kommunalpolitiker att prio ritera dessa kontakter. Konkurrensen om kommunalpolitikernas tid är ofta stor. Det är lätt att dras in i sammanträdesrummen, läsa handlingar, lyssna på föredragningar och fatta beslut. Många kommunalpolitiker lägger ner mycket tid på sitt uppdrag. De blir bättre tjänstemän än tjänstemännen. Men det är inte bara det som är viktigt för en kommunalpolitiker. Kontakterna med människorna, samtalet, lyssnandet är alltid den främsta politiska uppgiften.

För att bli bra kommunalpolitiker måste vi bryta upp från samman trädesrummen och prioritera kontakterna med medborgarna! Ett dåligt utåtriktat arbete beror delvis på att vi prioriterar fel. Men det beror också på osäkerhet, ovana och rädsla. Det utåtriktade arbetet ställer andra krav på oss. Vi ska ta initiativ, prata med folk, lyssna, förklara och försvara. Det kommer inte att sköta sig själv, utan kommer att kräva både tid och planering. I planeringsuppgiften går vi igenom våra kontakter med medborgarna vilka grupper vi ska prioritera i vår grupp, hur vi ska bära oss åt. Introduktion 7. Kontakten med massmedia De flesta människor möter i dag politiken via massmedia. Även i kommunal - politiken har radio, TV och tidningar omedelbar genom slags kraft och blir genom sin räckvidd en oslagbar kanal för att nå så många människor som möjligt. I detta avsnitt tar vi upp kontakterna med media. I en demokrati är det självklart att olika förslag ställs mot varandra, debatteras och kritiseras. Där har vi som kommunalpolitiker en roll och media en helt annan. Vill vi bilda opinion för våra idéer måste vi synas och höras. Vi är beroende av massmedia för att sprida våra politiska budskap. Men samtidigt har vi som kommunalpolitiker ibland en misstänksam attityd gentemot massmedia. Visst finns det exempel på att media inte fullgör sina skyldigheter och inte behandlar oss juste men ibland ligger felet hos oss: vi är misstänksamma, slutna och ser inte nyheterna i vår egen verksamhet. Viktiga tumregler för kontakterna med journalister är öppenhet, tillgänglighet och ärlighet. Det handlar om att långsiktigt bygga upp ett förtroende och en respekt för oss som företrädare för ett politiskt parti. Det hand lar om att förstå att journalistens uppgift är att granska oss som makt havare. Ska vi nå ut måste vi själva som kommunalpolitiker medvetet arbeta med våra mediakontakter, diskutera och planera vad vi ska ta upp, fördela arbetet inom gruppen. Det gör vi i planeringsuppgiften i detta avsnitt. 8. Kontakten med chef och personal I princip är skiljelinjen mellan kommunalpolitiker och de kommunala tjänstemännen enkel: politikerna fattar beslut och utformar politiken, tjänstemännen verkställer och bereder. I praktiken är gränsen svårare att dra. Har politikerna verkligen förutsättningar att styra? Är det alltid de som fattar besluten? Är tjänstemännen alltid lojala? Uppfattar verkligen medborgarna någon skillnad mellan tjänstemännen och politikerna eller ser de politikerna som företrädare för förvaltningen? Det här avsnittet handlar om vårt förhållande som kommunalpolitiker till den kommunala förvaltningen, till förvaltningsledning, till övrig personal och till de fackliga organisationerna. Vi tar också upp vårt ansvar för att motverka byråkrati och underlätta medborgarnas kontakter med den kommunala apparaten. I planeringsuppgiften lägger vi fast hur kontakten med förvaltningen med chef, tjänstemän och fack ska fungera. 9

Introduktion 9. Oppositionsarbete Att vara i opposition är inte lika intressant som att vara i majoritet, men inte mindre viktigt. Detta avsnitt handlar om oppositionsarbete och betydelsen av att göra en medveten och strategisk planering av oppositionsarbetet. Det handlar om att på bästa sätt ta tillvara på de resurser vi har och planera arbetet på ett sådant sätt att vi lyckas bättre i kommande val. Val vinns mellan val och för detta behövs ett aktivt och genomtänkt politiskt arbete under hela mandatperioden det behövs en nedtecknad politisk strategi och handlingsplan. I detta avsnitt finns en vägledning i hur vi kan gör en politisk strategi och handlingsplan som är förutsättningen för ett framgångsrikt oppositionsarbete. 10. Facklig-politisk samverkan Avsnittet handlar om facklig-politisk samverkan, vad det är, vilken betydelse det har haft och fortfarande har. Hur ser facklig-politiska samverkan ut i dag och vilken betydelse har det för oss som politiskt förtroendevalda? Avsnittet går igenom den rollfördelning som gäller mellan partiet och facket, ansvarfördelningen och det gemensamma intresset. Här får vi också idéer på hur vi kan arbeta fackligt politiskt. Planeringsunderlaget är ett utförligt hjälpmedel för den egna planering. 11. Jämställdhetsarbete Varannan damernas och lika lön för likvärdigt arbete är exempel på viktigt jämställdhetsarbete. Men det är mycket mer än så. Även om vi tycker att vi nått långt i vårt jämställdhetsarbete så återstår en hel del. Detta avsnitt ger oss lite att fundera på och vägledning i hur vi kan bli mer jämställda inom vårt politiska område. Vad är det vi ser när vi sätter på oss jämställdhetsglasögonen. Hur kan vi kartlägga och utveckla vår verksamhet så den blir jämställd? Planeringsunderlaget hjälper oss att bli medvetna om det som behöver göras för att vår verksamhet ska bli jämställd. 12. Integration och mångfald Detta avsnitt tar upp vårt arbete med integrationsfrågor i det kommunalpolitiska vardagsarbetet. Avsikten är att vi alltid ska ha ett integrationspolitiskt perspektiv och ställa oss frågan hur vår politik och vår verksamhet påverkar dessa frågor och se till att vi alltid motverkar segregation och diskriminering och medverkar till mångfald och integration. 13. EU en politisk nivå Sverige är med i EU och EU är en politisk nivå som på olika sätt påverkar vårt lokala politiska arbete. Därför måste vi lära oss mer om EU för att kunna påverka även den nivån. 10

I detta avsnitt, som är ganska omfattande, beskrivs EU och hur det påverkar oss och vår vardag i kommuner och landsting, men också hur vi kan påverka EU. Många av de beslut som vi fattar i kommuner och landsting är beroende av de beslut som EU fattat. Detta avsnitt ger oss kunskap om EUs roll och på vilka sätt partiarbete bedrivs inom EU. Planeringsunderlaget bidrar till att öka vår medvetenhet om EU. Introduktion 14. Utvärdering Tidigare har vi behandlat planeringen av vårt arbete som kommunalpolitiker, mål och strategi. Detta avsnitt handlar om hur vi lägger upp utvärderingen av våra mål och vårt arbete, både när det gäller den kommunala verksamheten inom vårt nämndområde och vårt eget arbete som kommunalpolitiker. Ofta blir målen bara formuleringar på papper och planerna någonting vi diskuterar, enas om och sedan placerar i bokhyllan de glöms snabbt bort i det politiska vardagsarbetet. För att målen ska bli effektiva styrmedel och planerna meningsfulla krävs att vi alltid genomför en systematisk utvärdering, att vi stämmer av att utvecklingen går åt rätt håll och i hur hög grad vi når våra mål. Det kräver i sin tur att målen är formulerade så att de verkligen går att utvärdera och mäta. Utvärderingen ska alltid vara en naturlig del av vår plane ring. I planeringsuppgiften bestämmer vi hur vi i vår grupp ska utvärdera arbetet och resultaten under mandatperioden. 11

Introduktion Planeringsuppgift Diskutera i gruppen hur ni ska arbeta med Uppdraget. Vilka avsnitt känns angelägna för er? I vilken ordning ska ni behandla avsnitten? Hur ska ni praktiskt arbeta med de olika avsnitten? När ska ni diskutera ert arbete? Ska någon i gruppen förbereda diskussionen kring de olika frågorna? 12

Varför är du socialdemokrat? Vad var det som vägde tyngst för din del de grundläggande värde ringarna? En viktig, aktuell, fråga? Kamratskapet? Vad svarar du om en granne eller arbetskamrat ställer frågan till dig? Introduktion Varför blev du kommunalpolitiker? Du valde inte bara att bli medlem i socialdemokraterna du valde också att bli aktiv i kommunalpolitiken. Varför då? Och varför blev det just detta uppdrag? Vad vill du uppnå? Vad tycker du själv att du kan bidra med i just detta uppdrag? Vad vill du engagera dig särskilt i? Vilken fråga vill du driva vilken förändring vill du uppnå? Vad har du för hjärtefråga? Det är klokt att stämma av dina egna svar efter något år: har utvecklingen gått åt rätt håll? Får du möjligheter att arbeta med det du tänkt dig? Finns det anledning att ompröva vad du vill åstad komma? 13

14 Introduktion

Vårt uppdrag Uppdraget. Ett utvecklingsmaterial för politiker. 2 15

Vårt uppdrag Vårt uppdrag mål och strategi Det här avsnittet behandlar vår grundsyn när det gäller uppdraget och uppdragsgivaren: vilket är vårt uppdrag som kommunalpolitiker och vilka är våra uppdragsgivare? Det är viktigt att vi har en gemensam bild av vad vi vill åstadkomma som kommunalpolitiker och för vilka vi vill göra det. En klar bild av upp draget och uppdragsgivaren utgör utgångspunkten för vårt arbete och för pla ne ringen av verksamheten på både kort och lång sikt vi måste veta vad vi vill för att kunna leda utvecklingen rätt. Det handlar om: Kartläggning hur vi skaffar oss en god bild av verkligheten och den politiska diskussionen på vårt nämndområde. Vilka som är våra politiska huvudmotståndare och vad de kan driva för frågor. Vilka intresse grupper vi kommer att arbeta med och så vidare. Mål vilka politiska mål vi ska sätta för vårt arbete. Hur vi beskriver vår vision och mål på kort och lång sikt, hur vi utformar vårt budskap. Målgrupper vilka grupper vi i första hand ska inrikta oss på i vårt kommunalpolitiska arbete. Hur vi kan få till stånd kontakt och samtal med dem. Vilket är uppdraget? Vilket är i grunden vårt uppdrag som kommunalpolitiker? Det är lätt att hamna i en diskussion om vad vi konkret vill åstadkomma under mandatperioden, vilka förändringar vi vill genomföra. Det är viktigt, men låt oss vänta med den diskussionen för att istället fundera över det grundläggande: vilket är vårt uppdrag, vilket är kommunalpolitikens uppgift i samhället? Uppdraget kan givetvis uttryckas på många sätt, men i grunden handlar det alltid om att möta medborgarnas behov behov av trygghet, vård och omsorg när man är sjuk eller gammal, av en god utbildning och trygg uppväxt, av en bra miljö, kommunikationer och boende, av arbete och goda levnadsvillkor, för att nämna några områden. Att säga att kommunalpolitikens uppgift är att möta medborgarnas behov är naturligtvis inte samma sak som att säga att kommunalpolitiken ska möta alla medborgarnas behov, eller att behoven alltid ska mötas med kommunal verksamhet. Givetvis kan sättet att möta medborgarnas behov skifta. Det finns dock några utgångspunkter för oss som socialdemokrater: Vi vill möta medborgarnas behov tillsammans med medborgarna inte åt dem. Den kommunala verksamheten bygger på demokratisk styrning och medborgarnas medverkan. Öppenhet och en stående inbjudan till medbor- 16

garna att delta, ta initiativ, påverka är viktiga inslag. Kommunalpolitikens uppgift är därför ofta att erbjuda möjligheter, skapa förutsättningar och ta tillvara engagemanget. Vi vill möta behoven utifrån våra grundläggande socialdemokratiska värderingar om rättvisa och solidaritet och enligt den politiska vilja och vision vi uttryckt i program och i mötet med väljarna. Vi vill möta medborgarnas behov på ett effektivt sätt och hushålla med ekonomiska, mänskliga och miljömässiga resurser. Med detta synsätt sätter vi medborgaren och medborgarens behov i centrum. Vårt uppdrag Kartlägg verklighet och behov Om medborgarnas behov är utgångspunkten blir det en viktig uppgift för oss som politiker att ha en god bild av just medborgarnas behov vi behöver veta hur medborgarna ser på verksamheten, vad som är viktigast, vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Att ha en klar bild av verkligheten är en nödvändig utgångspunkt när vi ska sätta våra mål och dra upp riktlinjer för vårt arbete. Om vi inte vet utgångspunkten är det svårare att veta åt vilket håll vi ska gå för att nå målet. Säkert har vi redan stora delar av bakgrunden klar för oss. Men det är ändå klokt att systematiskt diskutera igenom dessa frågor i nämndgruppen vi bygger på vår bild så att den blir mer komplett och vi ser till att alla har samma kunskap och utgångsläge i de kommande diskussionerna. Den politiska debatten För oss som kommunalpolitiker är det viktigt att ha en klar bild av den politiska debatten inom vårt nämndområde. Det handlar både om den rent lokala debatten och om den debatt som kan förekomma i andra kommuner och på riksplanet och som är av intresse för oss. Några områden vi bör gå igenom är följande: Den lokala politiska debatten. Har det varit någon lokal debatt som berör vårt nämndområde? Har lokaltidningen tagit upp någon sådan fråga? Har våra frågor diskuterats på tidningarnas insändarsidor? Våra motståndare. Vilka förslag har våra politiska motståndare väckt? Kolla i deras budgetförslag eller i förslag som tidigare lagts fram i nämnden eller i fullmäktige. Vad tror vi att de kan komma att aktualisera? En fingervisning kan vi få genom att läsa deras program inför valet finns det något som berör vårt nämndområde där? Dessutom bör vi diskutera våra motståndares starka respektive svaga sidor: Var står de starka? Vilka grupper vinner på deras förslag? Vilka grupper förlorar på deras politik? Vilken är bilden av våra motståndare hos medborgarna? Hur tror vi att de uppfattas bland medborgarna? Ideologiska skillnader. Förutom skillnader när det gäller konkreta frågor bör vi ha en klar bild över de ideologiska skillnaderna mellan oss och våra motståndare på vårt nämndområde. 17

Vårt uppdrag Var går skiljelinjerna? Vad har ideologin för betydelse i det praktiska arbetet i nämnden? Vilket eller vilka partier är våra huvudmotståndare? Vilka kan vi sam arbeta med? Förslag från andra håll. Vi går senare in på vilka intressegrupper vi kan komma att jobba med inom vårt nämndområde. Vi bör kartlägga vilka förslag som har väckts från olika håll, från intressegrupper, föräldrar, anhöriga och så vidare. Vilka förslag kan vi räkna med aktualiseras på nytt? Vad är vår egen uppfattning? Trender och övergripande förändringar. Diskutera vilka övergripande förändringar i samhället, trender, som har betydelse för vårt nämnd område. 18 Vårt nämndområde Grundläggande för vårt kommunalpolitiska arbete är att ha god kunskap om vårt nämndområde, om verksamheten och den verklighet vi verkar i. Våra egna behov av att kartlägga nämndområdet varierar naturligtvis kraftigt efter erfarenhet och bakgrund. Vilka metoder och vägar vi använder varierar också. Genom att gå igenom protokoll, bokslut och budget, liksom att genomföra studiebesök kan vi bygga på vår kunskap om de sakfrågor och verksamhetsområden vi behandlar i nämnden. Vi bör gå igenom: Verksamheten i dag, både när det gäller kvantitet och kvalitet. Hur har omfattning och inriktning förändrats under senare år? Behoven i dag. Hur svarar verksamheten mot de behov vi känner till? Finns det andra, mer effektiva vägar att möta behoven? Planeringen. Vad säger den planering som gäller i dag? Det kan vi ofta hitta i budget och flerårsplaner. Vilka tankar om förändringar, nedskärningar och utbyggnad har diskuterats? Personalen. Hos såväl förvaltningsledning som personalen i övrigt finns en god kunskap om dagens verksamhet och morgondagens behov. Ofta finns också idéer och förslag på hur verksamheten bör förändras och effektiviseras. Ekonomi. Ibland möter vi invändningen att det är meningslöst att planera verksamheten och diskutera inriktningen, eftersom de ekonomiska problemen gör att vi hela tiden måste skära ned verksamheten och pruta. De ekonomiska problemen gör det i själva verket extra viktigt att föra en medveten politisk diskussion om mål och inrikt - ning, prioriteringar och prutningar. Annars riskerar vi att konsekvenserna av besparingarna slår hårdast på den verksamhet och mot de grupper vi vill värna. En viktig utgångspunkt är att klarlägga den ekonomiska utvecklingen under mandatperioden och diskutera vad det innebär för våra måldiskussioner: vad är viktigast att slå vakt om? Vad kan effektiviseras? Vad bör omprövas? Vad kan göras på något annat sätt? En genomgång av verksamheten inom vårt område kan bli omfattande och tidskrävande. Självklart är inte avsikten att vi ska ha en detaljkunskap på alla områden men vi ska ha tillräcklig översikt för att kunna sätta mål för verksamheten och de förändringar vi vill se under mandatperioden. Det kan vara bra att dela

upp genomgången av verksamhetsområdet inom gruppen så att alla får sin del att kartlägga. Vårt uppdrag Vi själva På samma sätt som vi behöver en klar bild av våra motståndare bör vi se till att vår självbild är den rätta. Det handlar om hur vi tror att medborgarna och våra målgrupper uppfattar oss. Var självkritisk och öppen: Vilka gynnas av vår politik vilka får stå tillbaka? Hur ser resultaten ut? Kan vi peka på konkreta förändringar och förbättringar som medborgarna kunnat märka? Hur skulle det sett ut om vi kunnat genomföra vår politik? Vilka är våra starka sidor och vilka är våra svaga? Vilken tror vi är vår framtoning bland väljarna: Står vi för förnyelse och utveckling eller för stillastående, byråkrati och pessimism? Uppfattas vi som lyssnande och öppna eller som maktfullkomliga? Ser man oss som regeringsdugliga eller som handlingsförlamade? Som konstruktiva eller gnälliga? Diskutera bilden av oss. Tycker vi själva att den stämmer? Om inte: på vilka punkter är den missvisande och orättvis? Och framför allt: vad behöver vi göra för att ändra bilden av oss? Politisk vilja En viktig utgångspunkt för vårt kommunalpolitiska arbete är den politiska vilja och vision vi uttryckt i program och presenterat för väljarna i valrörelsen och på andra sätt. Givetvis varierar förhållandena och traditionerna mellan kommunerna. På vissa håll presenterar vi heltäckande och detaljerade handlingsprogram, på andra sammanfattar vi vår färdriktning och vår politiska vilja i kortfattade principer och riktlinjer. Oavsett vad som gäller hos oss är det självklart att de program som antagits av partiet utgör riktlinjer för vårt kommunalpolitiska arbete; för hur vi ska möta medborgarnas behov. Därför är en viktig uppgift att gå igenom de program och riktlinjer som finns och diskutera vad de innebär för vårt arbete i gruppen. Det kan gälla olika program: Det kommunala handlingsprogrammet. Det program som arbetarekommunen fastställt och presenterat inför valet. Lokala program. På många håll har partiet presenterat lokala program för en viss stadsdel eller kommundel. Det lokala programmet kan även ta upp mindre frågor. Centrala program. Partiets övergripande program, fastställda av partikongress och partistyrelse, kan utgöra riktlinjer som har stor betydelse för den kommunala verksamheten. Vallöften. Under den lokala debatten före och under valrörelsen förekommer det ofta att våra företrädare på partiets vägnar gör utfästelser i form av initiativ i kommunfullmäktige, debattartiklar och uttalanden. 19

Vårt uppdrag Samverkan med andra partier När vi sätter upp våra mål för arbetet under mandatperioden är de program vi presenterat före valet en utgångspunkt. Men det politiska läget, styrkeförhållandena efter valet, spelar givetvis en viktig roll. I flera av de kommuner där vi befinner oss i en majoritetsställning behöver vi prata oss samman med ett eller flera andra partier när vi lägger fast målen för arbetet alternativet kan vara att vi inte kan bilda en majoritet. Även i en enskild sakfråga kan vi ställas inför den situationen: vi kan kompromissa och få igenom huvuddragen men ge efter på annat eller avstå och inte få igenom någonting alls. Det kräver lyhördhet och kompromissvilja. Det kräver att vi själva har klart för oss vad som utgör grundstenarna i den socialdemokratiska politiken och vad vi lättare kan förändra. Det viktiga är givetvis att diskutera var gränsen går vad kan vi acceptera? Ibland diskuteras hur väljarna ser på den typen av kompromisser efter valet. Flera undersökningar tyder på att väljarna respekterar och upp skattar att partierna försöker samla sig till ett handlingskraftigt styre framför vad som uppfattas som partipolitiskt käbbel. Mål En förutsättning för att åstadkomma resultat är att ha en klar bild av våra mål: vad är det vi vill uppnå, vilken är vår uppgift, åt vilket håll ska vi gå. Har vi inte målet klart för oss är det lätt att vi blir styrda istället för att styra. Inför valet uttrycker vi ofta våra övergripande mål för vårt kommunalpolitiska arbete liksom för de olika nämndområdena i handlingsprogram, debattartiklar och valmaterial. Men för att vara vägledande för vårt arbete i nämndgruppen är det nödvändigt att vi omsätter dessa övergripande mål med konkreta, tydligt avgränsade mål på lång och kort sikt. Huvudfrågan är då: vad betyder det övergripande målet för vår verksamhet? Vad vill vi konkret uppnå på lång och kort sikt? Här uppehåller vi oss i första hand vid det som utgör våra politiska mål med arbetet i nämndgruppen. I det kommunala planeringsarbetet ingår ofta att sätta administrativa och verksamhetsmässiga mål. Planerings systemen varierar kraftigt mellan kommunerna, men självklart är det viktigt för oss att eftersträva att våra politiska mål kan slå igenom också i nämndens och förvaltningens mer formella planering. Vad är ett mål? Mål kan formuleras på många olika sätt. Tyvärr ser vi ofta exempel på mål som inte fyller sitt syfte, det vill säga som inte talar om vad vi vill uppnå. Ofta ser vi också hur mål och medel sammanblandas. En viktig grundregel är att vi ska uttrycka våra mål som en beskrivning av vad vi vill uppnå, inte vad vi ska göra. Målet ska uttrycka ett framtida tillstånd: när vi har arbetat med detta område under mandatperioden ska verkligheten se ut så här:.... 20

Vi ska alltså undvika att uttrycka mål av typen vi ska anställa ytterligare 25 hem vårdare. Det är ett medel. Målen är istället att alla pensionärer ska få hemservice.... Vi ska eftersträva att våra mål är: Tydliga, de ska inte kunna missuppfattas. Man ska kunna se det framför sig. Mätbara eller åtminstone möjliga att utvärdera. Vi ska alltså veta när vi har uppnått målet, eller i vilken grad vi uppnått målet. Aktivitetsinriktade. Det ska krävas handling, att vi följer upp målet med konkreta insatser, för att det ska uppnås. Målet måste utgöra en utmaning, vi måste känna att det fordras att vi anstränger oss för att nå det. Realistiska. Det måste uppfattas som verklighetsförankrat, vi måste känna att målet är möjligt att uppnå. Tidsbegränsade. Vi ska ange när målet ska vara uppnått. Vårt uppdrag Typ av mål Även om vi formulerar våra mål som en beskrivning av verkligheten kan de vara sinsemellan mycket olika. Vanligast är verksamhetsmål och känne teckensmål. Med verksamhetsmål uttrycker vi hur vi vill att verksamheten ska se ut: vid mandatperiodens slut har alla barn tillgång till..., kan alla pensionärer får den service... och liknande. Men ofta är människornas inställning eller attityd lika viktig. Med känne teckensmål uttrycker vi hur medborgarna eller en viss målgrupp ska uppfatta verksamheten eller oss som kommunalpolitiker: vid mandatperiodens slut ska fyra av fem tycka att kommunen kännetecknas av effektivitet..., att kommunen utvecklas i rätt riktning och liknande. Verksamhetsmål är relativt lätta att mäta, till exempel genom att utnyttja tillgänglig statistik. Känneteckensmål, som ofta är lika viktiga för oss som kommunalpolitiker, kräver att vi på något sätt skaffar oss en tillförlitlig bild av vad människorna verkligen tycker. Det kan man göra genom olika former av enkäter bland brukarna eller medborgarna, genom attitydundersökningar och på andra sätt. Dessa bör vara regelbundna om man vill kunna mäta förändringar. Mål på olika nivåer När vi arbetar med att formulera våra mål är det ofta till hjälp att se målen i olika nivåer, beroende på hur omfattande de är och vilken tidsperiod de omfattar. Pröva att diskutera mål i följande tre nivåer: 1. Vision Visionen uttrycker vårt övergripande mål för ett visst område. När vi formulerar vår vision behöver vi inte känna oss strikt begränsade av dagens resurser och inte strikt bundna till en viss tidsperiod även om vi naturligtvis formar vår vision i medvetande om hur verkligheten ser ut i dag... Med visionen uttrycker vi hur vi skulle vilja att verkligheten såg ut om vi kunde önska fritt. 21

Vårt uppdrag 2. Långsiktiga mål För oss som kommunalpolitiker är det naturligt att forma våra långsiktiga mål för mandatperioden, det vill säga för den kommande fyraårsperioden. Med våra långsiktiga mål bör vi uttrycka hur vi vill att verkligheten ska se ut på vårt nämndområde och olika verksamhetsområden när mandat perio den närmar sig sitt slut. Vision och långsiktiga mål ska hänga ihop. Vi utgår från visionen och frågar oss: om vi ska närma oss den vision vi satt upp, vad måste vi uppnå under mandatperioden? 3. Kortsiktiga mål Det räcker dock inte att sätta upp mål för en så lång period som mandatperioden utgör. Ibland skjuter vi de praktiska insatserna framför oss vi har ju flera år på oss. Därför bör vi bryta ner de långsiktiga målen på kortare sikt, naturligen per verksamhetsår. Huvudfrågan är då: om vi vill uppnå vårt långsiktiga mål när mandatperioden är slut, vad måste vi då uppnå under detta verksamhetsår för att närma oss det långsiktiga målet? Kortfattat budskap När vi arbetat igenom mål för vårt arbete i nämnden och nämndgruppen har vi en bild av vad vi ska åstadkomma. Men vi behöver också kortfattat kunna berätta för medborgarna och för olika målgrupper vad vi har för inriktning, vilken verksamhetsidé vi har. Då duger det inte att hänvisa till ett program eller till ett omfattande måldokument. Vi behöver mycket kort kunna svara på frågan vad vill ni åstadkomma?, vad kommer ni att göra? eller liknande när den ställs av en medborgare. Det är klokt om vi tvingar oss själva att formulera ett sådant budskap. Då får vi ett koncentrerat besked att ge till dem som är intresserade. Alla som är med i nämndgruppen kan använda samma beskrivning. Försök forma ett kort budskap som sammanfattar: vad vi vill åstadkomma, för vem eller vilka vi vill göra det, varför vi vill göra det, hur vi vill göra det, vad som skiljer oss från våra politiska motståndare. Diskutera också språket i budskapet. Vad uttrycker vårt ordval? Vilken bild vill vi förmedla av oss själva och partiet? Använder vi ett överhetsperspektiv och pratar om abstrakta begrepp är det förstås svårt att uppfatta oss som lyssnande, som vanligt folk. 22

Uppdragsgivare målgrupp Uppdrag och uppdragsgivare hänger intimt ihop. Har vi grundsynen att vårt uppdrag som kommunalpolitiker är att möta medborgarnas behov, är också uppdragsgivaren självskriven: det är medborgarna. Att medborgarna är politikernas uppdragsgivare är självskrivet i en demokrati. Vi väljs av medborgarna, antingen direkt i allmänna val till fullmäktigeförsamlingarna, eller indirekt, av fullmäktige till nämnder och andra organ. Visserligen företräder vi partiet, vi är valda för att genomföra våra idéer och program, men partiets och vår uppdragsgivare som kommunal politiker är medborgarna. Det är en enkel princip. Det borde också vara enkelt i praktiken. Men i takt med att kommunerna och deras arbetsuppgifter växt och förändrats har verkligheten, en del politikers syn på sin roll och medborgarnas syn på politikerna påverkats. Vi ser ibland exempel på hur politiker i praktiken upplevs som företrädare för förvaltningen, organisationen eller apparaten. Kommunalpolitikern identifierar sig med tjänstemännen och framträder som förvaltningens företrädare gentemot medborgarna. Gränserna mellan politiker och tjänstemän suddas ut. Politikerna låter sig styras istället för att styra. Möjligen finns det anledning att fundera över om politikerna ibland ses som en egen grupp, att man ser politikerna som företrädare inte för medborgarna, utan för sig själva. Vi vet att avståndet mellan väljare och valda växt och att kommunalpolitikerna blivit de där. Det är en överlevnadsfråga för socialdemokratin, den kommunala demokratin och tilltron till politiken, som väg att forma samhället att se medborgarna som vår uppdragsgivare. Därför är en viktig arbetsuppgift att ta reda på mer om vår uppdragsgivare, om våra målgrupper: vilka är de? Hur kan vi få kontakt? Hur kan vi få del av deras synpunkter och idéer? Vårt uppdrag Målgrupper För vårt praktiska arbete är det nödvändigt att vi diskuterar vilka medborgare och medborgargrupper vi vänder oss till mer specifikt, vilka som är våra målgrupper. Ofta är det ganska enkelt: vi vet vilka som är berörda av vår verksamhet, vilka vi arbetar för i olika avseenden. Ibland är det svårare: arbetar vi i en kommundelsnämnd är kanske varje medborgare på ett eller annat sätt berörd av vår verksamhet. Det är viktigt att vi, så långt vi kan, bryter mer målgrupperna. Det gör det möjligt att på ett effektivt sätt hålla kontakt med dem, få deras synpunkter och kommunicera med dem. Vi måste oftast prioritera mellan olika grupper och försöka koncentrera insatserna. Huvud frågorna för en sådan diskussion är: Vilka är mest berörda och/eller intresserade av vårt verksamhetsområde och vår politik? Här gäller det att bryta ner målgruppen så mycket som möjligt för att våra insatser ska göra bäst nytta. Hur vi kan nå dem? Är de organiserade på något sätt? Finns det några föreningar som har intresse av våra frågor? Finns de registrerade i något öppet register där vi kan hitta namn, telefonnummer med mera? 23

Vårt uppdrag Vänner och allierade. Finns det några grupper som delar vår uppfattning och kan hjälpa till att nå grupper som vi har svårt att få kontakt med? Vilka målgrupper vi väljer beror på de lokala förhållandena. Här kommer några exempel uppdelade efter ämnesområden. Det finns andra ämnesområden och andra målgrupper detta är bara några tips. Diskutera vad som kan vara aktuellt för er. Äldrepolitik Kommunens pensionärer eller en mindre grupp pensionärer: viss ålder, viss inkomst etc. Boende på pensionärshotell och andra äldreinstitutioner. Köande till plats i äldrevården. Personal inom äldrevården. Ofta glömmer vi den kommunala personalen. Det bör vara självklart att vi redovisar våra planer för äldrepoli tiken också för dem som jobbar i äldrevården och självklart bör vi fråga efter deras synpunkter. Barnomsorgen Barnfamiljer med barn i en viss ålder. Föräldrar med barn på dagis. Föräldrar med barn i kö. Personalen på dagis. Skolan Eleverna och deras föräldrar. Elevråden. Lärare. Övrig personal. Hem och skolaförening. Vuxenstuderande. Fritid och ungdomsfrågor, kultur Föreningslivet. Personal på fritidsgårdar och liknande. Kulturföreningar, körer, teatergrupper och liknande. Personal på bibliotek, konsthallar, museer med mera. Miljön Miljöföreningar, miljögrupper, naturskyddsföreningar. Lärare i skolorna. 24

Boende De lokala hyresgästföreningarna. Villaägarföreningar. Bostadsrättsföreningar: HSB, Riksbyggen och privata. Bostadssökande. Boende i vissa bostadsområden, där vi föreslår förändringar. Boende hos det kommunala bostadsföretaget. Vårt uppdrag Arbetslöshet, arbetsmarknad Arbetslösa inom kommunen, kommundelen. Småföretagare. Arbetsförmedlingens personal. 25

Vårt uppdrag Planeringsuppgift Sammanfatta er diskussion om uppgift, mål och målgrupp. Kartläggning Hur ser vår verklighet ut? Vad berör oss i den politiska debatten? Hur uppfattas vi själva? Mål Hur ser vår vision ut? Vilka är våra mål på lång sikt, för hela mandatperioden? Vilka är våra mål på kort sikt, för det kommande verksamhetsåret? Budskap Hur sammanfattar vi våra ambitioner i ett kortfattat budskap? Målgrupp Vilka grupper riktar vi oss särskilt till? Kan vi bryta ner målgrupperna? Går våra målgrupper att identifiera? 26

Vår grupp Uppdraget. Ett utvecklingsmaterial för politiker. 3 27

Vår grupp Vår grupp I nämndgruppen lägger vi fast politiken. Här är vi bland partivänner och kan ha ett fritt meningsutbyte, pröva argumenten öppet och veta att det stannar bland de närvarande. I gruppen lägger vi fast vårt kommunalpolitiska arbete när det gäller kontakter med medborgarna, brukare, massmedia och partiorganisationen. Vi fördelar arbetsuppgifterna så att alla i nämndgruppen kommer in i arbetet och deltar. Detta avsnitt tar upp arbetet i nämndgruppen. Vårt grundläggande synsätt, vad som ska känneteckna vårt arbete i gruppen, den praktiska uppläggningen och arbetsfördelningen. Särskilt tar vi upp vad som krävs för att alla i gruppen ska komma till sin rätt och utvecklas. Vi börjar med att diskutera kraven på oss som kommunalpolitiker och våra egna förväntningar och ambitioner. Vad är det just jag vill åstadkomma med mitt kommunalpolitiska engagemang. Politikerrollen möjligheter och påfrestningar Uppdragen som kommunalpolitiker skiljer sig i hög grad åt. Att sitta som ersättare i en nämnd är inte samma sak som att vara ordförande; att vara fritidspolitiker är inte samma sak som att vara kommunalråd. Men oavsett uppdraget innebär rollen som kommunalpolitiker alltid både möjligheter och påfrestningar. Det innebär möjligheter att påverka, att delta i samhällsbyggandet, att vara med och utveckla. Men det innebär också personliga påfrestningar och risk för konflikter. Trycket på politikerna Uppdraget som kommunalpolitiker innebär alltid ett visst tryck, personliga påfrest ningar och risk för konflikter. Även ett begränsat nämnd uppdrag kan växa. Det ställs krav på vår medverkan i olika sammanhang, på att vi ska möta medborgarna och förklara, ibland, komplicerade sammanhang. Vi får kanske möta misstro och ibland uteblir resultaten. Under senare år har avhoppen från politiskt arbete ökat. Kom munal politiker lämnar sina uppdrag i förväg, under pågående mandatperiod. Rekryteringen till kommunalpolitiska uppdrag försvåras. Vi talar om partiernas kris samtidigt som det politiska intresset är stort och växande. Vi vet att bland de grupper som är särskilt svåra att rekrytera till politiskt arbete, framför allt ungdomar, finns ett stort intresse för samhälls frågor. 28

Vi tar inte här upp någon allmän diskussion om partiernas eller politikens kris. Men för oss som kommunalpolitiker är det viktigt att diskutera de problem som vi kan komma att möta i just den rollen och hur vi bäst tar itu med dem. När vi går igenom den kritik och det missnöje som finns med rollen som kommunalpolitiker är det några huvudpunkter som återkommer. Vår grupp Praktiska arbetsförhållanden De praktiska arbetsförhållandena anförs ofta som skäl till tveksamhet inför kommunalpolitiskt arbete och till avhopp. Tiden räcker inte till och uppdraget innebär konflikter med familjelivet, arbetslivet och med andra fritidsintressen. Man väljer bort kommunalpolitiken. De praktiska problemen är allvarliga. Vi riskerar att stora grupper stängs ute från de politiska arbetet och att avståndet mellan valda och väljare ökar. Men de är samtidigt möjliga att göra något åt genom: att se till att arbetsformer, sammanträdestider och arbetsförhållanden är vettiga och anpassas till våra möjligheter, ersättningar och arvoden som gör det möjligt att åta sig kommunala uppdrag utan inkomstbortfall och med en rimlig ekonomisk kompensation, att sprida arbetsuppgifterna inom gruppen så att alla deltar, att prioritera, stötta varandra och acceptera att vi ibland måste säga nej. Politikermisstro Många kommunalpolitiker har under senare år mött misstro och misstänksamhet. Brukare, media och medborgarna har ifrågasatt både det politiska arbetet, resultatet av det och ibland både förmåga och den goda viljan hos kommunalpolitikerna. Det innebär självklart en påfrestning. Att möta misstron mot politiker och partierna är naturligtvis ett övergripande problem. För oss som kommunalpolitiker är det viktigt att arbeta intensivt med kontakterna med medborgarna och brukarna. Politikens innehåll Självklart är det så att kommunalpolitikerna på en del håll haft jobbiga år som dominerats av nedskärningar och prutningar. Man tog uppdraget för att vara med och utveckla en verksamhet istället fick man vara med om att avveckla den. Man får gentemot brukare och medborgare ta det fulla ansvaret för politiken samtidigt som man känner att det egna inflytandet är begränsat. Att möta missnöjet med politikens innehåll är ett övergripande problem. För oss som kommunalpolitiker är en viktig uppgift att bejaka nytänkande, välkomna alternativ och få den bästa möjliga verksamheten inom de ramar som samhällsekonomin sätter upp. Det bygger på att vi har en demokratisk och väl fungerade diskussion om prioriteringar och effektivaste möjliga väg att svara mot medborgarnas behov. 29