YRSEL Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset
Yrsel 11 / 4-19 Inledning - Marie Thurfjell Central yrsel - Sven Jackmann Perifer yrsel - Marta Kisiel Fysioterapi vid yrsel - Marie Thurfjell Manöverbehandling vid BPPV Vestibulär rehabilitering
Marie Thurfjell Sjukgymnastexamen 1983 Arbetat fr a inom neuro på Akademiska Sjukhuset Sedan drygt 10 år enbart på mottagningen fr a med patienter med yrsel, remitterade från öron-, hörsel-& balanskliniken samt otokirurgen. Ingår i nationellt yrselnätverk-skriver behandlingsriktlinjer
YRSEL; illusion av rörelse.
Vad är yrsel? Vid 1-10 % av alla besök i primärvården är orsaken yrsel Rotatorisk (vertigo) Gungighet / ostadighet/ obalanskänsla /nautisk/ (unsteadiness /dizziness) Svimningskänsla (presynkope). Diffus känsla av obehag Balansnedsättning utan yrsel. Yrselcenter
Balanssystemet. Bok; Yrsel-utredning och handläggning; Läkartidningens förlag, 2011. M Magnusson
Varför blir man yr?
5 vanligaste orsakerna till yrsel utan neurologiska symtom 8 Yrselcenter
Yrseln kan förändras/ kan ha flera olika orsaker
Yrselorsaker övrigt Läkemedel Infektioner: t ex borrelia, otit, labyrintit mm Kardiovaskulära CVL Tumörer Migrän med hjärnstamsaura Skalltrauma/ WAD MS / parkinson mm Metabola Toxiska Synen; nya glasögon, (dold) skelning Med mera, med mera
Yrsel utan neurologiska symptom oftast ofarligt
Perifer / central yrsel PERIFERT CENTRALT Spontannystagmus Horisontell / torsionell Rent horisontell/vertikal /torsionell Ändrar riktning med Nej Ja, ofta blickriktningen Ökar utan visuell fixation Ja Nej (Frenzel- glasögon) Minskar vid visuell fixation Ja Nej Uttröttbar yrsel Ja ( lägesyrsel) Nej Yr vid lägeändringar Ja ( vid lägesyrsel) Nej (oftast) Andra neurologiska symptom Nej Oftast ( ej alltid vid lillhjärnsinfarkt) Hörselnedsättning / tinnitus Ja ( t ex vid Mb Meniere) Nej (ibland vid AICA infarkt) Kan pat gå själv Ja/ sådär Sämre Patologiskt HIT Ja Nej (sällsynt) Postivt Dix-Hallpike test Ja ( vid lägesyrsel) Nej Bok; Yrsel utredning och handläggning Läkartidningen förlag, 2011. Varning: Smärta el neurologiska symtom
ICD 10 H81 Rubbningar i balansorganens funktion H81.0 Mb Meniere H81.1 BPPV H81.2 Vestibularisneurit H81.3 Perifer yrsel H81.4 Vestibulär migrän, central yrsel H81.8 Andra specificerade rubbningar i balansorganens funktion
ICD 10 H 81.9 Rubbningar i balansorganens funktion ospecifierad Mindre vanliga yrsel- & balansrubbningar Postural fobisk vertigo Psykogen yrsel Presbyastasi (yrsel hos gamla) Cervikal yrsel (Spänningsyrsel)
ICD 10 H 82 Yrselsyndrom vid sjukdomar som klassificerats på annan plats H 82.9 Yrselsyndrom R 42.9 Yrsel och svindel
PPPY persisterande postural perceptuell yrsel Näst vanligaste yrseln efter BPPV (godartad lägesyrsel) Tidigare kallad: Långvarig subjektiv yrsel Visuell yrsel Cyberyrsel
Närliggande diagnoser Otogen ångest Fobisk yrsel Spänningsyrsel Medicinskt oförklarad yrsel Funktionell yrsel Psykogen yrsel Ostadighetssyndrom
PPPY Diagnoskriterier Persisterande postural perceptuell yrsel Diagnoskriterier enligt Barany Society. A-E måste uppfyllas A. Ostadighet eller yrsel av icke rotatorisk karaktär de flesta dagar under mist tre månader 1 Långvarig duration (timmar) men kan variera i intensitet. 2 Besvären kan fluktuera under dagen ( minst 15 av 30 dagar) B. Symptomen finns utan specifik provokation men kan förvärras av: 1 Att stå eller gå 2 Aktiva och / eller passiva rörelser 3 Röriga visuella stimuli/komplexa visuella mönster
PPPY C. Symtomen föregås av något tillstånd som ger yrsel/obalans (akut, episodiskt, långvarigt eller annat neurologiskt/ medicinskt sjukdomstillstånd eller psykisk ohälsa). 1. Vid utlösande av akut/episodisk yrsel går den initiala yrseln succesivt över till yrsel typ A. Besvären kan försvinna för att senare återkomma i perioder eller bli mer långvariga. 2. Vid andra utlösande faktorer kan symtomen utvecklas långsamt till en början, och sedan gradvis förvärras, för att till slut utvecklas till ett mer långvarigt tillstånd som övergår till yrsel av typ A. D. Symtomen medför betydande lidande och funktionsnedsättning E. Symtomen kan inte förklaras av något annat tillstånd.
PPPY PPY (postural fobisk yrsel) Ofta efter tidigare vestibulär åkomma Förväntansyrsel Balansperfektionist Ordning och kontroll-personlighet Skruvat upp känsligheten för normalt posturalt svaj. Visuell känslighet Obehag t ex stå still i kö på varuhus, bättre att gå. Yrsel i vila. Undvikande-beteende
PPPY / PPY Gungande känsla samt sekundkorta anfall. Fallrädsla trots oftast god balans. 50 % har ångestbenägenhet sedan tidigare. HADS Paniksyndrom-även milda syndrom Behandling: SSRI preparat Fysioterapi samt t ex psykolog, KBT Tillämpad avspänning Vestibulär rehab- våga lita på balansen.
Vestibulär migrän Enligt Barany Society. A-D måste uppfyllas A. Minst 5 episoder med medelsvåra till svåra vestibulära symtom under 5 min- 72h. B. Aktuell eller tidigare migrän enl ICH C. I minst av 50% av attackerna förekommer något av dessa migränsymtom: 1. huvudvärk 2. ljus- och/eller ljudöverkänslighet 3. visuell aura D. Yrseln kan inte förklaras av annan vestibulär sjukdom
Vestibulär Migrän Näst vanligaste periodvisa yrseln (BPPV vanligare) Yrsel med eller utan huvudvärk. Nystagmus kan slå hur som helst Även lägesyrsel (men ej BPPV!) Vanligt med migrän med hv i unga år, därefter migrän med yrsel senare i livet. Utlöses ofta av samma triggers som hv BEHANDLING: läkemedel fr a migränprofylax. Ev triptaner (nässpray) mm Undvika triggers Vestibulär rehab mellan anfallen
Åldersyrsel, Presbyastasi Multisensorisk svikt Vanligt med nedsatt funktion ett eller båda balansorgan/ asymmetri Risk för fall / frakturer Kolla även om BPPV! Behandling: Vestibulär rehab! Läkemedelskoll
Cervikogen yrsel Omdiskuterad, uteslutningsdiagnos Proprioceptiv störning från nacken Gungande karaktär Samband med nackbesvär (fr a högcervikala överrörliga nackar, Sternocleidomastiodeus). Behandling: nackbehandling