KS 2015.214 UPPRÄTTAD 2018-01-30 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av Rickebyhöjd OMFATTANDE FASTIGHETERNA VALLENTUNA-MÖRBY 1:115 OCH DEL AV VALLENTUNA-RICKEBY 1:297 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Antagandehandling
Sida 2 av 20 Innehåll 1. Sammanfattning och ställningstagande... 3 2. Bakgrund... 4 3. Granskning... 4 4. Remissinstanser... 5 5. Yttranden utan synpunkter... 5 5.1 Myndigheter, nämnder, ledningsägare, företag och föreningar... 6 5.1.1 E.ON Värme Sverige AB... 6 5.1.2 Storstockholms brandförsvar (SSBF)... 6 5.1.3 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova)... 6 6. Yttranden med synpunkter... 7 6.1 Närboende... 7 6.1.1 Sakägare... 7 6.2 Myndigheter, nämnder, ledningsägare, företag och föreningar... 13 6.2.1 Lantmäteriet... 13 6.2.2 Polisen... 15 7. Revideringar efter granskning... 18 Revideringar i plankartan... 18 Revideringar i planbeskrivningen... 19 8. Kvarstående synpunkter... 19
Sidan 3 av 20 FAKTA Granskningsutlåtande Granskningsutlåtandet redovisar inkomna yttranden tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer. Yttrandena är offentliga handlingar och finns tillgängliga i sin helhet på kommunen. 1. Sammanfattning och ställningstagande Detaljplanen ställdes ut för granskning mellan 22 november 2017 och 8 januari 2018. Synpunkter på planförslaget har, under granskningen, inkommit från Lantmäteriet, Polisen, E.ON Värme Sverige AB, Storstockholms brandförsvar (SSBF), TeliaSonera, Skanova Access AB (Skanova), Länsstyrelsen, Trafikverket och sakägare. Inkomna yttranden gäller bland annat närheten till Hövdingaparken, gestaltning, otydligheter i plankartan samt otydligheter i planbeskrivningen. Yttranden som inkommit har föranlett att grundkarta har kompletterats med egenskapsgränser runt egenskapsbestämmelser n1 och träd1. Texten Hövdingaparken har lagt till på plankartan samt har teckenförklaringen av grundkartan förtydligats. I planbeskrivningen handlade revideringar om förtydliganden i framför allt genomförande delen. Merparten av de synpunkter som framfördes under granskning tillgodosågs i och med revideringen. Ett kvarstående synpunkt angående höjden av de föreslagna flerbostadshusen finns dock från närboende. Inkomna yttranden föranleder inga väsentliga ändringar av planförslaget i detta skede. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att förslagets konsekvenser för omkringliggande fastigheter är rimliga i förhållande till det centrala läget i Vallentuna. Stadsbyggnadsförvaltningen anser därmed att detaljplanen är klar för antagande enligt plan- och bygglagens 5 kap 27
Sidan 4 av 20 2. Bakgrund Stamhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för Vallentuna- Mörby 1:115 och del av Vallentuna-Rickeby 1:297. med syfte att skapa förutsättningar för mer bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus än vad gällande detaljplan möjliggör. Planen syftar vidare till att förbättra förutsättningar vad gäller trafiksäkerhet och utformning av korsningen av Mörbyvägen och Fornminnesvägen samt trafiksäkra Fornminnesvägen öster om Mörbyvägen. Kommunfullmäktige gav den 2015-05-26 51, Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för Del av Rickebyhöjd. Förslag till detaljplan var ute på samråd mellan 19 maj 2017 och 16 juni 2017. Merparten av de synpunkter som framfördes under samrådet tillgodosågs i och med revideringen. Ett kvarstående synpunkt angående höjden av de föreslagna flerbostadshusen finns dock från närboende. 3. Granskning Detaljplanen ställdes ut för granskning mellan 22 november 2017 och 8 januari 2018. Informationsbrev om granskning har skickats till samtliga remissinstanser och fastighetsägare som berörs av planförslaget. Länsstyrelsen och Lantmäteriet fick även planhandlingarna skickade. Planen fanns tillgänglig hos Samhällsbyggnadsförvaltningen, i Kulturhuset och på kommunens hemsida.
Sidan 5 av 20 4. Remissinstanser Nämnder: Sakägare enligt fastighetsförteckning Kulturnämnden Fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Föreningar: Hyresgästföreningen Nordost Vallentuna Naturskyddsförening Utbildningsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Myndigheter: Länsstyrelsen i Stockholms län Lantmäterimyndigheten Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län Storstockholms brandförsvar Ledningsägare och företag: E.ON Värme Sverige AB Elverket Vallentuna AB Roslagsvatten AB Skanova Nätplanering Stockholm Trafikverket 5. Yttranden utan synpunkter Yttranden utan synpunkter har inkommit från: E.ON Värme Sverige AB Storstockholms brandförsvar (SSBF) TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Länsstyrelsen Trafikverket
Sidan 6 av 20 5.1 Myndigheter, nämnder, ledningsägare, företag och föreningar 5.1.1 E.ON Värme Sverige AB E.ON Energilösningar AB i Stockholm har inget ytterligare att tillägga, utöver det svar vi skickade 23 maj 2017. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar För kommentar på de tidigare lämnade synpunkterna hänvisas till samrådsredogörelse. 5.1.2 Storstockholms brandförsvar (SSBF) Storstockholms brandförsvar(ssbf) har tidigare yttrat om denna detaljplan i samrådsskedet. De synpunkter som SSBF lämnade finns upptagna i samrådsredogörelsen. SSBF har inga ytterligare synpunkter. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar För kommentar på de tidigare lämnade synpunkterna hänvisas till samrådsredogörelse. 5.1.3 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess.
Sidan 7 av 20 Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kommunen eftersträvar att samordna ledningsägare i ett tidigt skede i planarbetet i alla projekt. Synpunkten överlämnas till berörda chefer/samhällsbyggnadsstyrgrupp. 6. Yttranden med synpunkter Närboende Lantmäteriet Polisen Yttranden är tillagda i sin helhet. 6.1 Närboende 6.1.1 Sakägare Fastighetsägaren Vallentuna-Mörby 1:63, Vallentuna-Mörby 1:64, Vallentuna-Mörby 1:65, Vallentuna-Mörby 1:316 och Vallentuna- Mörby 1:317. Vi närboende framhärdar att hushöjden Detaljplanen för del av Rickebyhöjden är alldeles för hög. I den äldre byggnadsplanen fick man inte bygga högre en två våningar för planområdet. Detta rimmar väl med intilliggande friliggande enplansvillor från 50- talet. När sedan kommunen i sin Bostadsbyggnadsprognos för 2017-2026 förutser 20 nya bostäder på området så rimmar det väldigt dåligt med hus i 5 och 6 våningar. Med 20 lägenheter skulle höjden som vi ser det bli flerfamiljshus i 2-3 våningar som är mera realistisk för områdets karaktär. Vi vet att att tomten såldes till exploatören för 30 miljoner kronor. Den högsta summa som någon fått ut för 2000 kvm tomtmark i Vallentuna. Vi har nu kommit till den insikten att exploatören måste ha påverkat kommunens tjänstemän för att få bygga flera lägenheter för att kunna täcka sina kostnader. Sommaren 2011 skapades Hövdingaparken genom att en stor del av den granskog som växte där fälldes samt att det mesta av slyt togs bort så att en öppen tydlig
Sidan 8 av 20 parkmiljö bildades. Målsättningen var att skapa en grön oas för vila och rekreation nära centrum. Platsen skulle också göras tillgänglig för att studera de sista resterna av det stora gravfältet 27:1 som täckt stora delar av centrumområdet. Skolklasser och förskolegrupper har kunnat ses varje vår och höst botanisera mellan gravarna. Att man fällde alla granar sågs av många som ett illdåd och i lokaltidningen omnämndes det som Vallentunas senaste kalhygge. Vi närboende som var mest berörda såg den nya Hövdingaparken som något positivt. Vi tycker därför att det är märkligt att man vill stänga till denna öppna yta i statsmiljön med två alldeles för höga och breda hus och ifrågasätter starkt den påverkan som den föreslagna ändringen av detaljplanen för Rickebyhöjden kommer att medföra. Vi tycker också att planbeskrivningen är bristfällig och slarvigt gjord, när man i solstudien visar att solen går upp i väster på en av figurerna när det är alla bekant att den går upp i öster. I det första planeringsunderlaget finns angivet på plankartan att den högsta fasadhöjden som godkändes var 15 m. I det nya underlaget har denna angivelse tagits bort och nu anges en högsta fasadhöjd som 38 m över nollplan vilket skulle innebära en fasadhöjd på 17 m om nollhöjden är 21 m som anges på sid 17 i planbeskrivningen. Således 2 m högre än tidigare angivelse vilket innebär ännu större olägenhet för oss. Lamellhusen som ligger söder om detaljplanförslaget bedömer vi har en nockhöjd som är 32-33 m över nollplanet. Vilket innebär att det föreslagna högsta huset som får en nockhöjd på 42 m över nollplanet skulle bli 10 m högre än lamellhusen. Detta är ju fullständigt orimligt. Höjden på det högsta huset i förslaget kommer att vara som vi bedömer 21 m högt. Nästan dubbelt så högt som lamellhusen i söder. Vallentuna kommun har upprättat ett program för centrala Vallentuna Vision 2030. Detaljplanen för del av Rickebyhöjden ligger utanför programområdet men omnämns och berörs av programmet. Nedan citeras några stycken ur programmet. Vi anser att inget av citaten uppfylls i detaljplanen för del av Rickebyhöjden. Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbyggnad ska centrala Vallentuna utvecklas med småstadens bästa kvaliteter i en växande storstadsregion. I de allra centralaste delarna kan högre hushöjd prövas men bör utformas för att tydliggöra och stödja viktiga drag i statsbilden.
Sidan 9 av 20 I centrala Vallentuna eftersträvas en varierande bebyggelse. För att ge en god helhetsverkan ska nya byggnader utgå från den befintliga bebyggelsens struktur. För att ta till vara Vallentunas historia är det viktigt att möjliggöra ett bevarande av den äldre bebyggelsen. För att ge den nya stadsmiljön koppling till traditionell bebyggelse i Vallentuna bör byggnader förses med en tydlig takfot och lutande tak. Vi har också läst detaljplanen för Gärdesvägen. I denna plan betonar man att de nya husen skall anpassas till de befintliga. Där planeras hus i fyra våningar med vindsvåning under sluttande tak. Väl i överensstämmelse med Vision 2030. Nockhöjden har begränsats till 30,5 m över nollplanet som ligger på 13-14 m. Således en nockhöjd på ca 17 m. En ytterligare jämförelse mellan detaljplanerna för Rickebyhöjden och Gärdesvägen är att för Gärdesvägen har man utlyst en tävling där det lämnats förslag med känsla för arkitektur. Kommunen har därefter bedömt och valt ett förslag som de tycker passar in i statsmiljön och i Vision 2030 s anda. För Rickebyhöjden har exploatören fått fria händer att utforma ett förslag som passar honom och som vi bedömer att kommunen har köpt fullt ut. Troligtvis glömde kommuntjänstemännen att lämna ut programmet för Vision 2030. Vårt förslag blir därför ge exploatören programmet Vision 2030 och gör en ny detaljplan med en arkitektur som anpassas till visionen och intilliggande fastigheter. Helst bör något annan en exploatören ges i uppdrag att utforma ett förslag. Husen på Rickebyhöjden byggs på centrala Vallentunas högsta punkt. På denna plats bygger man Vallentunas högsta hus, 42 meter över nollplanet. Huset kommer att ses över hela centrala Vallentuna med omnejd. Vi kan inte förstå att Vallentuna kommun vill förstöra sin småskaliga karaktär på detta sätt eller förstöra för sina kommuninnevånare som särskilt berörs av detta bygge. Vi vill ytterligare belysa det orimliga med kommunens handlande med ytterligare ett citat ur Vision 2030 utvecklingen skall ske i dialog med kommuninnevånarna. Det är något som vi inte tycker sker i detaljplanen för del av Rickebyhöjden. Det är vår absoluta mening att höjden på husen måste sänkas betydligt och att hänsyn skall tas till den karaktär av småskaligt villakvarter som de befintliga området har. Husen bör som i Vision 2030 anpassas till området och inte dominera det. Husen kommer även att dominera bilden av centrala Vallentuna.
Sidan 10 av 20 Vallentuna kommun vill ju bygga upp kvarnen igen som ett landmärke för kommunen som en småstad med lantlig karaktär. Vi hoppas att planerna på två orimligt stora hus norr om centrum inte skall genomföras så att kommunens strävan av en kommun med småstadskaraktär inte ändras. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I bostadsbyggnadsprognos för 2017-2026 bedömer kommunen att samtliga fastigheter rymmer cirka 30 nya bostäder/byggrätter i flerbostadshus. Efter att planeringen för fastigheten Vallentuna-Rickeby 1:48 pausade har detaljplaneringen för fastighet Vallentuna-Mörby 1:115 gått vidare. Enligt exploatörens sista förslag skulle det bli cirka 45 lägenheter. Definitivt antal ska visas i bygglovsansökan senare i samhällsbyggnadsprocessen. På begäran av dåvarande fastighetsägare lämnade kommunen positivt planbesked för fastigheten Vallentuna-Mörby 1:115. Ett positivt planbesked betyder att kommunen tänker inleda detaljplaneläggningsarbete för berörda fastighet(er). Under planprocessen prövar kommunen lämplighet av marken för ändrade ändamål. I det här fallet var sökandes önskemål att kommunen ska planlägga för bostadsändamål i form av flerbostadshus. Olika alternativ har redovisats med varierande våningsantal från tre till fem våningar och en varierande bruttoarea från 2160 kvadratmeter till 4150 kvadratmeter. Beslutet togs 13 februari 2014. Kommunen har ingen insyn i fastighetsaffären mellan den gamla fastighetsägaren vilken ansökte om planbesked och den nya fastighetsägaren. Kommunen agerar i detta ärende som myndighet och har en myndighetsroll. Ett påpekande om att exploatören på grund av tunga investeringar i projektet skulle påverka möjlig exploatering genom påtryckningar på kommunen är helt felaktiga. Den vinning kommunen gör genom att pröva flerbostadshus istället för en villa är de ökade antalet bostäder som kan tillskapas och som bidrar till Vallentunas tillväxt, vilket är ett politiskt uppdrag. Kommunen har valt att planlägga för två flerbostadshus i fyra respektive fem våningar med en indragna femte respektive sjätte våning. Denna planläggning görs utifrån de förutsättningar som finns på platsen såsom träden som ska sparas, närheten till parken, angränsande flerbostäder söder om fastigheten och villor norr om fastigheten. Bruttoarea i förslaget blir cirka 4050 kvadratmeter. Genom att spara träden och att gestalta flerbostadshus i form av två stadsvillor fortsätter gröna kilen från Hövingaparken hela vägen upp till Mörbyvägen. Med att bygga om Fornminnesvägen till en lokalgata med trottoar kommer parken att bli mer
Sidan 11 av 20 (tydlig) tillgänglig för invånare. Parkens trygghet höjs i och med att lägenheter i de nya flerbostadshusen kommer ha utsikt över parken. Solstudien har reviderats. I samrådsförslaget var högsta nockhöjd för hela området bestämt på plus 20 meter och markens höjd över angivet nollplan skulle anpassas till plus 22 meter. Med andra ord, högsta nockhöjd för hela planområdet skulle landa på 22+20 meter är 42 meter över angivit nollplan. Fasadliv i vertikal riktning skulle begränsas till 15 meter. Med andra ord, skulle högsta byggnadshöjd vara 22+15 är 37 meter över angivit nollplan för hela planområdet. Med de bestämmelserna fick exploatören bygga två flerbostadshus som båda två kunde ha en nockhöjd på 20 meter fast meningen var att bara en av byggnadskroppar ska kunna ha fem våningar och indragna sjätte våning. I granskningshandlingen är plankartan reviderad så att det stämmer överens med planförslagets intentioner. I östra delen tillåts ett flerbostadshus med nockhöjd plus 42 meter över nollplan och en högsta byggnadshöjd plus 38 meter över angivet nollplan. Med andra ord, högsta nockhöjd blir 20 meter och byggnadshöjd kan vara högst 16 meter om marken ligger på 22 meter över angivit nollplan. Anpassning av byggnadshöjden med 1 meter handlar om konstruktionens förutsättningar att kunna bygga fem våningar. Således har byggnadshöjd höjts med 1 meter och inte med 2 meter som närboende påstår. I västra delen tillåts ett flerbostadshus med nockhöjd plus 39 meter över nollplan och en högsta byggnadshöjd plus 35 meter över angivet nollplan. Med andra ord, högsta nockhöjd blir 17 meter och byggnadshöjd kan vara högst 13 meter om marken ligger på 22 meter över angivit nollplan. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att föreslagen höjder inte kommer att innebära en betydande olägenhet för närboende i lagens mening. Lamellhus söder om planområdet är uppbyggda med en upphöjd källarvåning, tre våningar och ett lutande tak. Nockhöjden av lamellhus är inte inmätt men uppskattningen är att den ligger runt 13,5 meter över marknivå, det vill säga ungefär 35,5 meter över angivet nollplan. Det betyder att det föreslagna högsta huset skulle kunna bli 6,5 meter högre än lamellhusen (42-35,5). Skillnader i byggnadshöjd blir ungefär 1,5 våning. Skillnaden mellan lamellhus och de nya flerbostadshusen är att nockhöjden vid lamellhus upplevs mycket tydligare från gatunivå vid lamellhus än vid de nya flerbostadshusen som gestaltas som stadsvillor. Flerbostadshusens nockhöjd
Sidan 12 av 20 ligger mer indragen från fasadliv. Kommunens bedömning är att det högsta huset inte blir nästan dubbelt så högt som lamellhusen i söder som närboende påstår. Vad gäller citaten av program för centrala Vallentuna kan sägas att programmets intentioner var en av förutsättningen för planförslaget. Hur man tolkar begrepp som småstad, växande storstadsregion, viktiga drag i stadsbilden, bevara natur och kulturvärde med mera är en ständig diskussion i varje utveckling av Vallentunas centrala stadsdelar. Eftersom programmet skriver tre till fem våningar av varierande bebyggelse håller sig denna detaljplan inom programmets ramar. En tydlig takfot kommer att skapas. Balkong/terrasräckan vid högsta terrasvåning ska därför placeras 0,3 meter från fasaden. En avvikelse från programmet är att planen tillåter en indragen takvåning. Men planförslaget förbjuder inte ett lutande tak. Vad gäller samspel av de nya byggnaderna med den befintliga bebyggelsestrukturen hänvisas till texten i tidigare stycken inom denna kommentar. Bevarande av äldre bebyggelse är inte aktuellt för den här detaljplanen eftersom det inte finns. Grunden i diskussionen med exploatören om arkitektur var samma som med planen för Gärdesvägen programmets vision för 2030. Exploatören har även fått program för centrala Vallentuna som underlag för sina skissförslag. Det var en lång process med flera skissförslag från exploatören fram och tillbaka till kommunen bedömde att gå ut på samråd. Innan samråd har det varit en avstämning med styrgruppen och politiken. Vad gäller val av exploatör kan kommunen inte göra något eftersom kommunen inte ägare marken. Rickebyhöjden byggs inte på centrala Vallentunas högsta punkt. Angränsande lamellhus ligger också på 22 m och den nya planerade stadsdel Åbyholm ligger på 22 meter till 46 meter över angivit nollplan. Vad gäller kommunens intentioner och småstadskaraktär hänvisas till sista stycket inom denna kommentar. I den här planprocessen har samråd och granskning varit de moment där berörda kommuninvånare har haft möjlighet till dialog med kommunen. Kommunen gavs möjlighet att lämna in synpunkter men även att kontakta kommunen för en förklaring. Kommunen tar med synpunkten om dialog med kommuninvånare i vidare planering av centrala Vallentuna. Med framtidens utveckling av centrala Vallentuna kommer sannolikt ytterligare hus med fem våningar samt takvåning planeras. Åby Ängar som byggs nu dominerar centrala Vallentuna för tillfälligt. Med fortsätt utveckling öster om järnvägen kommer
Sidan 13 av 20 helhetsbilden av centrala Vallentuna växa till ett sammanhängande attraktivt centrum. Begreppet småstad är inte entydig. Behovet av fler bostäder är stort och det är därför viktigt att kommunen diskuterar vad småstads karaktär betyder för Vallentunas utveckling. Tjänstemän och politiker har därför ständig dialog om förtätningen av Vallentuna med bibehållen närheten till natur och kulturarv och inte förlora de arkitektoniska värden som historisk finns. Faktum är att Vallentuna utvecklas från en landsbygd till en (små)stad som orsakar förändringarna i stadsbilden. Kommunen befinner sig i en övergångsfas. 6.2 Myndigheter, nämnder, ledningsägare, företag och föreningar 6.2.1 Lantmäteriet Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen bilda och ändra fastigheter och inrätta ev gemensamhetsanläggningar, skapa servitut, ledningsrätter mm. Delar av planen som måste förbättras Grundkarta Befintlig ledningsrätt syns inte i grundkartan. Plankarta och bestämmelser Bestämmelserna n1 och träd1 är egenskapsbestämmelser men verkar inte avgränsas med egenskapsgräns i den mån bestämmelserna syftar till. Under villkor för startbesked omnämns Hövdingaparken. Denna är dock inte markerad/utvisad på plankartan. Plan- och genomförandebeskrivning Det måste på s 25, under Exploateringsavtal, förtydligas hur det ekonomiska ansvaret ska fördelas mellan parterna då det är en ekonomisk konsekvens av
Sidan 14 av 20 exploateringsavtalet. Det behöver också framgå vad konsekvenserna blir av att detaljplanen genomförs med stöd av ett exploateringsavtal. Under avsnitt 5.7 behöver det även framgå vilka åtgärder som krävs gällande anläggande av ledningar, vägar, vägbelysning etc. Det finns en befintlig ledningsrätt som går i gatan inom planområdet. Det behöver framgå om den påverkas av detaljplanen eller ej. Vidare är avsnitt 5.6.5 och 5.5.1 är motsägelsefulla. Det behöver förtydligas ifall fastighetsrättsliga åtgärder krävs eller inte och i de fall fastighetsbildningsåtgärder är möjliga men inget krav, bör det också framgå tydligare. Det är annars svårt att tyda de ekonomiska konsekvenserna. De tekniska konsekvenserna redovisas inte i detaljplanen. De fastighetsrättsliga konsekvenserna måste utvecklas. De eventuella ekonomiska konsekvenserna av i anspråkstagande av mark som nämns under 6.5 måste lyftas. Delar av planen som bör förbättras Grundkarta Grundkartans teckenförklaring är svårläslig och bör ses över. Övrigt Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen. Lantmäteriet har en skyldighet att bevaka frågorna i 6 kap 40-42 PBL. För att Lantmäteriet ska kunna bedöma dessa frågor behöver exploateringsavtalets innehåll redovisas i stora drag redan i samrådsskedet. Detta saknas i planbeskrivningen och något exploateringsavtal finns inte bifogat till planhandlingarna. Lantmäteriet har därför inte kunnat bevaka dessa frågor i samband med detta planarbete. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Grundkarta Inga ledningsrätter förutsätts ligga inom föreslagen kvartersmark. Ledningsrätt som hänvisas till i yttrandet ligger inom allmän plats och behöver inte synas i grundkartan. Grundkartans teckenförklaring har setts över och justerats.
Sidan 15 av 20 Plankarta och bestämmelser Plankartan har kompletterats med egenskapsgräns för verkningsområde av egenskapsbestämmelse n1. Egenskapsbestämmelse träd1 hänvisar till cirkelsymboler på allmän plats. Plankartan har kompletterats angående vad som menas med Hövdingaparken under villkor för startbesked. Plan- och genomförandebeskrivning I texten kring exploateringsavtal, avsnitt 5.4.2 har samhällsbyggnadsförvaltingen förtydligat kostnadsansvaret mellan parterna. Parallellt med detaljplanen har en förprojektering för åtgärder i gata tagits fram. En beskrivning av dessa åtgärder har förtydligats under den nya rubriken 6.6 Tekniska Förutsättningar. Ett förtydligande kring avsnitt 5.6.5 och 5.5.1 med avseende på eventuell lantmäteriförrättning har gjorts. I planbeskrivningen har rubriken 6.6 Tekniska förutsättningar lagts till. Område som omnämns under avsnitt 6.5 som att det arrenderats ut till fastighetsägare av Vallentuna-Mörby 1:64 är felaktig. Avtalet berör ett lägenhetsarrende och är tidsbestämt till 2002 vilket innebär att avtalet per automatik har löpt ut då upplåtelsetiden löpte ut. Stycket har därför tagits bort ut planbeskrivningen. Vidare har ett förtydligande gjort för de fastigheter som ligger inom planområdet och hur dessa påverkas av detaljplanen. 6.2.2 Polisen Polismyndigheten önskar att ett brottsförebyggande tänkande finns med i detta tidiga skede av planering. Vi önskar också att det i den slutgiltiga planbeskrivningen av området bör få finnas med ett stycke som upptar det brottsförebyggande/trygghetsrelaterade tänkandet. Kanske i form av en rubrik av typen "Bebyggelseinriktade hinder mot brott". Bakgrund Att begå brott underlättas av: enkel och direkt tillgänglighet till objektet
Sidan 16 av 20 säkra och varierade flyktvägar ostörd "arbetsmiljö" där man varken syns eller hörs obefolkade - eller överbefolkade - platser anonymitet och diffust ansvar för miljön dåligt underhållen miljö Inom kriminologin finns något som kallas beslutsteorin. Enkelt uttryckt tar denna upp fyra olika inriktningar på hur vi kan bekämpa brottslighet: öka upptäcktsrisken försvåra genomförandet av brott minska utbytet av brott försvåra bortförklaringar Polismyndigheten tar här fram förslag på de två första punkterna öka upptäcktsrisken och försvåra genomförandet av brott. En ökad upp täcktsrisk försvårar också genomförandet av brott. Informell kontroll Informell kontroll utövas av alla människor i samhället. Människor känner sig tryggare med en naturlig informell kontroll än utan. Det känns bra att jag från min bostad kan se ut genom fönstren på det som händer utanför. Det känns också bra för dem som finns ute att veta att man kan bli sedd av dem som är inne - om något skulle hända. Därför är det viktigt med en informell kontroll. Brottsförebyggande tänkande. Polismyndigheten är för en blandad bebyggelse, d v s arbetsplatser och bostäder i samma område. Detta gör att området är befolkat dygnet runt med informell social kontroll. Gärningsmännen vill inte bli sedda. En blandad bebyggelse med informell kontroll dygnet runt gör att chansen för upptäckt ökar. Byggnaderna bör utformas och placeras så att gärningsmän inte kan gömma sig eller begå brott på insynsskyddade ställen. Som exempel kan nämnas att fastigheterna inte utformas med prång utan insyn, att garagen placeras så att en gärningsman kan observeras vid garaget (och bostaden) av den boende eller dess grannar, att parkeringsplatserna (med målade rutor) placeras så att man kan se mellan parkerade bilar. Då det byggs nytt är det också bra om det redan från början installeras ett ordentligt skalskydd. Med skalskydd menar vi från fabriken monterade låsbara terrass- och
Sidan 17 av 20 fönsterhandtag- samt dörrlås med hakregel. Dörrar bör vara försänkta i huslivet så att en negativ brytvinkel uppstår. Det är också viktigt att området får överblickbarhet och rätt belysning. Den informella kontrollen stärks genom visuella samband och siktlinjer mellan rörelsestråk och byggnader och omvänt. Eftersträva därför att platser och stråk är väl överblickbara för att inte skapa lägen gynnsamma för rån och överfall. Undvik nischer, vrår, hörn eller vegetation intill gångvägar där det går att gömma sig. Platser och stråk ska vara ändamålsenligt belysta, utan att blända, för att undvika känslan av utsatthet och otrygghet. Belysningen ska vara utformad så att mötande personer kan känna igen varandra samt så att människor kan urskiljas från den omgivande bebyggelsen. Belysning utomhus behöver inte vara stark och energikrävande. Även ytor vid sidan av rörelsestråk bör belysas så att gående kan överblicka området de rör sig igenom och så att de inte enbart själva blir belysta "måltavlor". Människor är i högre grad observanta på vad som sker och även beredda att ingripa om de känner en personlig tillhörighet till och ansvar för det egna området. Vid planeringen av området är det därför en för del att försöka dela in området i privata, halvprivata, halvoffentliga eller offentliga rum genom portaler, häckar och dylikt. De boende bör få möjlighet att sätta personlig prägel på sin miljö och därmed signalera sin "hemvist". Känslan av att vara på privat mark kan få en gärningsman att avstå från att begå brott. Koncentrera trafiksystemen. Samla gärna olika trafikslag såsom bilar, cyklar och gående synliga intill varandra i parallella stråk för att stärka den informella bevakningen. Minimera gångvägarnas antal och längd. Lokalisera dessa till angränsande stadsdelar för att höja närvaron av människor. Förbindelse mellan kollektivtrafik och bostad, arbete och service bör ske längs bo stadsbebyggelse. En in- och utfart till området, för biltrafik, ökar upptäcktsrisken. Vi som er polis, i Lokalpolisområde Täby, ställer oss självklart till ert förfogande om ni önskar få ytterligare synpunkter vad gäller trygghet och brottsförebyggande åtgärder. Polismyndigheten önskar, i ett senare skede, även ha en brottsförebyggande dialog med utsedd byggherre.
Sidan 18 av 20 Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vallentuna kommun ser positivt på inspel kring trygghetsfrågor och vill ha en fortsatt dialog med Polisen inom lokalpolisområde Täby för framtida projekt i centrala Vallentuna. För denna detaljplan är nästa steg i planprocessen antagande av kommunfullmäktiga. När planen har vunnit laga kraft kan den privata fastighetsägaren söka bygglov. Många av de önskemål/inspel som framgår av yttrandet som berör kvartersmarken och bebyggelsen såsom parkeringsplatser och skalskydd finns möjlighet att jobba fram i ett bygglovskede och fastighetsägaren är då den part som driver arbetet. Kommunen ansvar för allmän plats och kommer i och med exploateringen att utveckla stråket längs med Fornminensvägen. Sektionen kommer breddas och gångoch cykelbana får en bra belysning som skapar trygghetskänsla när man rör sig längs stråket. Förvaltningens bedömning är att planförslaget skapa förutsättningar till en trygg boendemiljö. Synpunkter överlämnas till exploatören med rekommendation att kontakta Polisen under bygglovsskede. 7. Revideringar efter granskning Revideringar i plankartan Egenskapsbestämmelserna n1 och träd1 har avgränsas med egenskapsgräns i den mån bestämmelserna syftar till. Namnet Hövdingaparken har lagts till i plankartan. En illustration av föreslagna byggnader har bifogat på plankartan. Grundkartans teckenförklaring har förtydligats.
Sidan 19 av 20 Revideringar i planbeskrivningen Under avsnitt 5.4.2 Exploateringsavtal, har kostnadsansvaret mellan parterna förtydligats. Ett förtydligande kring avsnitt 5.6.5 och 5.5.1 med avseende på eventuell lantmäteriförrättning har gjorts. Texten En del av Vallentuna-Mörby 1:297 arrenderas idag ut till fastighet Vallentuna-Mörby 1:64. Arrendet har utgått och kommunen kommer ta marken i anspråk i samband med vägbyggnation. under rubrik 6.5 Fastighetskonsekvenser var felaktig och togs bort. Vidare har ett förtydligande gjort under rubrik 6.5 Fastighetskonsekvenser för de fastigheter som ligger inom planområdet och hur dessa påverkas av detaljplanen. Samt att den befintliga ledningsrätten inte berörs har förtydligats under detta avsnitt. De tekniska konsekvenserna redovisas nu i detaljplanen under en egen rubrik 6.6 Tekniska konsekvenser. En beskrivning av förprojekteringen för åtgärder av gata har förtydligats under den nya rubriken 6.6 Tekniska konsekvenser. Några textuella och grammatiska rättelser har gjort. 8. Kvarstående synpunkter Från samråd och granskning Fastighetsägarna till fastigheter Vallentuna-Mörby 1:63, Vallentuna-Mörby 1:64, Vallentuna-Mörby 1:65, Vallentuna-Mörby 1:316 och Vallentuna- Mörby 1:317 norr om planområdet anser att höjden på planerade husen måste sänkas betydligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Sidan 20 av 20 Björn Stafbom Planeringschef Nynke de Jong Planarkitekt