LÄRA AV ANDRA FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET KNUT ett kommunalt nätverk för utveckling Bommersvik den 7-8 mars 2006
VISION KNUT ett kommunalt nätverk för utveckling fler blir självförsörjande genom att vi blir bättre
SYFTE Genom strukturerat samarbete ta tillvara kunskap från arbetsmetoder och processer som sannolikt kan medföra att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande.
MÅLSÄTTNING (projektmål som ska uppnås) Parterna ska utforma en mall för beskrivning av framgångsrikt arbete/goda exempel som underlag för spridning och kompetensutveckling. Deltagande parter ska få ökad kunskap om dokumenterat framgångsrika arbetsmetoder och processer. Måluppfyllelse ska mätas genom enkäter. Starta och genomföra ett samordnat projekt där inhämtade, dokumenterade lärdomar implementeras i deltagande parters verksamhet.
MÅLGRUPP Förtroendevalda Chefstjänstemän Socialsekreterare med ansvar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad Ansvariga för; studie- och yrkesvägledning sfi kommunala vuxenutbildningar kommunens personalförsörjning på kort och lång sikt.
ÖVRIGT Deltagande kommuner ska bilda ett partnerskap och tillsammans organisera ett gemensamt lärande från goda exempel och med detta som bas planera implementering och test av de goda exemplens framgångsfaktorer. Jämställdhet: Vid inventeringen av goda exempel ska särskilt studeras hur jämställdhetsfrågan beaktats och hur eventuella erfarenheter kan användas i projektet. Mångfald/integrationstänkande: Projektets fokus främja integrering av mindre gynnade grupper på arbetsmarknaden.
STRATEGI 5 FASER
KNUT med fokus på verksamhetens kärnprocess - från mottagning till lösning för personer med långvarigt behov av fss FAS I: februari-mars 2006 Samsyn vision, syfte & målsättning Partnerskap hur ska vi arbeta ihop? Tidigare erfarenheter av utvecklingsarbete och implementering? Problembeskrivning? Förutsättningar och antaganden i projektet och i respektive kommun? Nuläge? Mobilisera verksamheterna? Definiera målgrupp/er? Förväntningar på varandra? Organisatoriska åtaganden? Roller och ansvar? Hur följa upp utifrån ett lärandeperspektiv?
FAS II Kartlägga och beskriva kärnprocessen från mottagning till egen försörjning på beteendenivå med klienten i fokus. Så här gör vi idag! Dessa metoder och modeller använder vi! Värderingar och förhållningssätt som styr.
FAS III Analysera kärnprocessen från mottagning till egen försörjning utifrån resultat och effekter samt..identifiera behov av förändring och utveckling av kompetens
FAS IV Vilka idéer har vi själva om förbättringar? Vem kan vi lära mer ifrån? Vad kan vi lära andra? Inom projektets kommuner? Inventering av lärande exempel externt nationellt och inom EU
FAS V Designa experiment, genomföra och utvärdera. Integrera det som fungerar och ta bort det som inte fungerar.
Utvecklingsstrategier Källa: NTG Partnerskap Egenskaper: Planeringsstrategi Lärstrategi Utgångspunkt En bästa lösning Alternativa lösningar Tillämpbarhet Generell Lokal, kontextbunden Syfte Åtgärdsinriktat Hållbar utveckling Perspektiv Kortsiktigt Långsiktigt Fokus Snävt Öppet Arbetssätt Förutbestämt Flexibelt Spridning Goda exempel Lärande exempel Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat Reflektion Över medlen Över både medel och mål Utvärdering Uppföljning För reflektion och lärande Styrning Expertstyrt Deltagarstyrt
För att lyckas med att implementera utvecklingsprojekt/resultat: vad ska vi tänka på, vad är viktigt, vad ska vi vara bra på? a b c d e f 1 2 Integrera projektet så långt som möjligt i linjeorganisationen från start med realistisk budget (Bygg inte luftslott) XXX Bygga in i rutiner/ strukturer det nya arbetssättet fatta beslut XX Synliggöra samband mellan det problem som organisationen önskar lösa och projektets nytta (Alla ska känna nytta) XXX Tydlig metod + organisation X Personalen måste vara delaktiga XXXX Väldefinierade mål och noggrann uppföljning underlättar implementering XX Uppföljning. Fakta. X Det måste finnas en förankring, en mottagande, tillåtande attityd genom hela linjen (chef, kollegor) Upparbeta det! XX Tid för tanke och att göra XX 3 4
För att lyckas med att implementera utvecklingsprojekt/resultat: vad ska vi tänka på, vad är viktigt, vad ska vi vara bra på? Oprioriterat vid rangordning utifrån vad som är absolut viktigast. Den ständiga skiftningen mellan fokus. T ex Vi måste uppmärksamma ungdomarna! Vi måste uppmärksamma flyktingarna! Osv. Detta varvas alltid! Det måste finnas eldsjälar (tillåta) Bryta mainstreamkulturen. Allt måste inte återgå till det gamla vanliga (jämna plågor för alla) Tidig och tydlig förankring i organisationen (delaktighet) Positiv inställning från marknaden Fokus på: 1) kunden 2) medarbetaren Alla berörda medarbetare är motiverade Att förändringar sker med små steg under längre tid Tillräckliga resurser för förändring Informera all personal, skapa intresse Följ upp förändrat arbetssätt sprid info om resultat
UTMANINGAR
UTMANING; BUDGET Får inte ihop budgeten (Su) Kommunerna i händerna på andra aktörer och deras budgetar (Su) Ta hem många, ex missbrukare, från behandlingshem pga. Budget (UB) Fss som galopperar (Sö)
UTMANING; VERKSAMHET/ORGANISATION Många klienter per socialsekreterare (70-90) (N) Styra flödet av nya sökanden (Su) Socialsekreterare ska arbeta med det de är utbildade för, inte handa pengar Omvärldskunskap behövs (olika parters uppdrag och dess konsekvenser) (N) Trimma flödet i organisationen, utnyttja resurser bättre (Sö) Kan man certifiera det informella lärandet (Sö) Ständiga omorganisationer Längtar efter den dag vi kan arbeta efter den nya organisationens tanke och ambition fullt ut, Nynäshamnsmodellen Osäker organisation (So) Brukarperspektiv (Sö) Implementering av projekt (So) Implementera direkt i daglig verksamhet (Sö) Inte lika inför lagen, socialsekreterarna har egen makt (J) Behålla kompetens personal som kan föra goda erfarenheter vidare (Sö) Svårt att rekrytera till projekt (Sö) Många tappar tron på socialtjänsten, projekt som poppar hit och dit, ofta mycket personbundna. Engagemang och positivt tänkande tappas både hos personal och klienter (Sö) Tydliggöra biståndshandläggares roll (Su)
UTMANING; SAMVERKAN Skyddsnätet har snabbt förändrats, systemen krockar. Problematiken att vara sista instans. Alla vill halvera. (N, Sö) Fss som ett medel, inte ett krig med systemet (N) Samverkan med fk och af vad gäller ungdomar Hur knyta upp näringslivet på ett bättre sätt (Sö) Hur skapa naturliga mötesplatser (Sö) Ej givna förutsättningar för samverkan med andra (nya propåer hela tiden) (N) Gråzoner; soc, fk etc (J) Hur samverka bättre med psykiatrin (Su)
UTMANING; ARBETSLÖSA Förkorta ledtider för vuxna med försörjningsstöd (J) De som står långt från arbetsmarknaden (So) De som straffat ut sig från af och ev från socialtjänsten (So) Sjukskrivna (So) Hur mycket projekt och åtgärder ska ge våra klienter (Sö) Alla vuxna ska jobba, satsa på hela familjen (Sö) Klienterna som blir kvar, 50 plus med dåliga språkkunskaper, hur ska vi satsa/inte satsa? (Sö) Avslutade åter till myndighet (J) Långtidsarbetslösa socialbidragstagare prioriterat område (Su)
UTMANING; LÅNGTIDSARBETSLÖSA MED SOCIAL PROBLEMATIK Diffus, får inte kläm på (Su) Mångbottnad problematik, många jobbar med klienten(su) Kunna möta blandade grupper med extremt olika behov fler har en svårare problematik (N)
UTMANING; UNGDOMAR Ungdomsarbetslösheten ökar (J) Ungdomar ska prioriteras. Finns ett mörkertal. (UB) Ungdomar som är icke-språkiga, andra generationen som bygger eget språk (Sö) Hur skolar vi ungdomar till framtidens arbetsmarknad (Sö) Ungdomars icke kompletta skolgång (Sö)
UTMANING; NYANLÄNDA Många fler pga. tillfällig lagstiftning om nyanlända (Su, Sö) Många har dåliga kunskaper i svenska språket (Su, Sö)
UTMANING; MOTIVATION Motivera samtidigt som vara en myndighet och behålla en god relation (Sö)
ANDRA PROJEKT (inte fullständig) Projekt på gång med nollklassade. (Solna) Hembesök hos fler. (Solna) Flyktingprojekt. (Upplands Bro) Vändtorp, ESF-finansierat. Kommun, fk och psykiatrin. Målsättning är att starta ett kooperativ. (Sundbyberg, Solna) FIA, Fler i arbete, mål att mobilisera hela kommunen (kommunala visstidsanställningar). (Södertälje) Från nord till syd; Equal-projekt, romer. (Södertälje) Equal-projekt med Basta, Fryshuset och Yrkes- och Entreprenörsskolan YES. (Södertälje) Kvalitetssäkring; Access och OCN. (Södertälje) Pilotprojekt med Länsstyrelsen, 8 kommuner, invandrarkvinnor långt från arbetsmarknaden STAR. (Södertälje) Klivet, ungdomsprojekt, ska utvärderas under 2006. Från storstadssatsningen. (Södertälje) KOM, Invandrarkulturförening, Kvinnor och Mat, tillsammans med Botkyrka. Ska utvärderas. (Södertälje) Samordningsförbund (Sö)
SAMVERKANSPROJEKT (inte fullständig) De flesta kommuner har samverkansprojekt (med interna eller externa intressenter) exempelvis Slussen. Från storstadssatsningen. (Södertälje) FRIS. (Solna, Sundbyberg) FALK. (Upplands Bro) Avtal med AF om praktikplatser. (Upplands Bro) Avtal med FK, arbetsträning långtidssjukskrivna. (Upplands Bro) FoU Nordväst. (Solna) 1 dörr till kommunen, samprojekt utbildnings- och socialtjänstförvaltningen. (Järfälla) Nysam (N)
ARBETSLINJEN Alla kommuner har någon form av arbetslinje, exempelvis Arbete/rehab: Jobbotek (Nynäshamn) Jobbstudion (Upplands Bro) Jobbcenter (Järfälla) Kompetensförvaltningen (Solna) Aktiveringsgruppen, Klivet, Motivation och Förändring, Arbete, praktik och rehabilitering (Södertälje) Jobbsök (Sundbyberg)
UTREDNINGAR/UTVÄRDERINGAR (inte fullständig) TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR, ex Kompetensanalys med EU-pengar, 4-5 år sedan (N) Kartläggning av ärendetyper 1998 och 2001 (Su) Utredning om flyktingmottagande 2004 (Su) Organisationsöversyn 2005 (Su Projekt för nyanlända från 100 till 25 ärenden (Su) Mångfaldsutredning (Su) Synpunktsenkät 2 ggr årligen (N) Brukarenkät (N, Sö) Revision om dokumentation (Sö) Extern revision av metoder och modeller (N) Granskning av handläggning, Länsstyrelsen (N)
KUNSKAP OM UTFALL Statistik finns vad gäller antal (in och ut i systemet) och pengar Ett par kommuner har gått igenom sina processer de senaste åren Ingen kommun har ett systematiskt utvecklingsarbete utifrån utvärdering av resultat och effekter i sina processer (vilka metoder, modeller, förhållningssätt fungerar/fungerar ej och varför)
FÖRVÄNTNINGAR vad vore det bästa som hänt
FÖRVÄNTNINGAR vad vore det bästa som hänt Få ett bra verktyg fler i jobb Delmål, steg för steg Dokumenterade arbetsprocesser Tydligare struktur på det goda arbetet för individ och organisation Antal klienter minskar Snabbare handläggningstider Bra rätt metod Positivt att lära känna andra kommuner Tightare samarbete o dialog inom enheter Hitta någon smidig väg hur man når arbetsgivare, kommunens och privata Arbeta mer med Syokonsulenter Utveckla delar i verksamheten, lära av andra, också implementera detta i verksamheten på en gång Att vi lär av varandra, benchmarking Bidra till utveckling av arbetet inom vuxenenheterna Klivet finns kvar och det är kvalitetssäkrat med Access (Sö)
FÖRVÄNTNINGAR vad vore det bästa som hänt Det finns fyra fem insatser som man kan hänvisa till, långtidsarbetslösa, slippa hopplösheten Lärt oss en massa på vägen tänka efter ordentligt hur man jobbar. Man jobbar väldigt olika, synliggöra detta. Hur ska vi kunna lära oss att bemöta nollklassade på ett vettigt sätt, kunna se alternativa lösningar, hur man tillsammans med dem kan arbeta fram alternativ. Med samarbetspartners. När flera förvaltningar berörs effektivisera samarbetet Nya nyckeltal, relevanta jämförelsetal, lärtal Kostnadsutvecklingen stiger, tidigare vikande trend har inte hållit i sig. Inget som visar på någon radikal förbättring. Dilemma kan inte berätta det här gör vi gäller internt men även för att kommunicera externt Hitta nya arbetssätt inte fokusera på problemen få nya perspektiv.
FÖRVÄNTNINGAR vad vore det bästa som hänt Lärt oss av varandra och hittat och strukturera upp det vi gör själva. Hittat arbetsmetoder som fungerar Vi ska ha råd att implementera, inte bygga luftslott En kompetent, engagerad personalgrupp arbetar med motiverade klienter. Arbetslösheten har minskat eftersom alla får riktiga arbeten och de som inte platsar på arbetsmarknaden får stöd att gå vidare. Övriga har ett värdigt liv och får medborgarlön 1 år i taget. Projektet kommer att ge svar på våra frågor så att vi vet vad vi gör och vad vi får för våra resurser från stat och kommun Vi har landat i att vi har ett fungerande system, flöde. Vi utnyttjar resurserna på ett bättre sätt och vi vet vad vi ska säga ja eller nej till vad gäller olika projekt. Vi samarbetar med utbildningskontoret, vuxenutbildning och näringsliv Nya redskap för att lyckas som nyföretagare Vi kan kommunicera bättre med politikerna med underbyggda fakta Få arbeta i fred och med små förändringar
FARHÅGOR vad oroar, vad ska vi undvika
FARHÅGOR vad oroar, vad ska vi undvika Det som kom fram under OPERA n - att detta inte sker Storslagna förändringar (gå framåt i små steg) Inte bygger upp verksamheter kring människor med fss. Politiskt beslut om organisationsförändring (men kan även bidra) Konferensen ge olika erfarenheter utrymme, lita på varandra, detta fungerar detta fungerar inte. Kostsamt Tidspress på enheten bistånd Hyllvärmare Vi inte håller engagemanget levande Brist på tid/pengar EU projekt byråkratiska, tar mycket tid Så många inblandade, viktigt att alla kommer på möten för att komma vidare Att projektet prioriteras nu när man valt gå in i det
FARHÅGOR vad oroar, vad ska vi undvika Alla är inne i sitt eget rotande här och nu, hinner inte samarbeta Ingenting har hänt, risken att vi sitter i våra sex kommuner och blir uppbunda i det dagliga arbetet och politiska beslut (förankra politiskt, relevant) Inte tar till oss det vi kommer fram till med det är ju upp till oss Lägger massa tid på detta och det inte blir något Inte tar tillvara den här möjligheten Sitter igen med 6 kommuner om två år ska vi göra ett projekt?
SLUTSATS Att det finns ett stort behov i varje kommun av att kartlägga vad som görs och bättre kunna se vilka resultat och effekter som uppnås i det man väljer att göra Att det finns en god vilja och ett gott engagemang hos samtliga kommuner att ta tillvara i projektet Att det inom varje kommun finns behov att lära och en potential att bidra till andras lärande Att det finns höga förväntningar på vad vi ska åstadkomma samtidigt som vikten att ta det steg för steg betonas