Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer

Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att ge bra service och ett fungerande stöd till framtidens seniorer är en strategiskt viktig fråga. Den stora utmaningen är inte bara att antalet äldre ökar utan också att nya generationer av äldre kommer att ha andra önskemål, krav och förväntningar på samhället och på kommunerna. Därför är det angeläget att Järfälla kommun har mål och idéer om framtidens äldrepolitik. En äldrepolitisk arbetsgrupp tillsattes hösten 2004, med uppdrag att lägga fram förslag om Järfälla kommuns långsiktiga äldrepolitik. En rapport Leva i Järfälla som äldre medborgare presenterades för socialnämnden hösten 2006. Rapporten gick ut på remiss till ett drygt tjugotal instanser (nämnder, organisationer och föreningar). Svar inkom från åtta remissinstanser, företrädesvis pensionärsföreningar. Efter förnyade diskussioner, nämndbehandling och ytterligare två remissomgångar har texten bearbetats betydligt. På socialnämndens sammanträde den 23 april 2009 godkändes och fastställdes det nya omformulerade dokumentet. Socialnämnden vill nu inbjuda till en bred dialog om Järfällas äldrepolitik med detta dokument som inspirationskälla. Äldrepolitik är ett vidare begrepp än äldreomsorg och handlar även om hur samhället i stort ska utformas för att möta äldre människors behov. Exempel på viktiga områden är boende, tillgänglig kommunal och kommersiell service, sociala och kulturella aktiviteter, etc. Eftersom ansvaret för utvecklingen av ett bra samhälle för äldre vilar på olika aktörer såväl inom som utom kommunen (bl.a. landstinget), är det viktigt med en levande och gemensam dialog tillsammans med de organisationer som verkar för att tillvarata äldres intressen. Den gemensamma utgångspunkten för äldrepolitiken i kommunen bör vara: Järfälla ska vara en attraktiv och trygg kommun för seniorer att bo och leva i, där inflytande, valfrihet och livskvalitet är ledstjärnor. 3

Utvecklingsområden Valfrihet, inflytande och livskvalitet är tre övergripande riktmärken, som bör ligga till grund för kommunens äldrepolitik. Totalt har fem utvecklingsområden identifierats som särskilt viktiga när det gäller att forma framtidens äldrepolitik. De kan uttryckas i följande påståenden, vilka även kan fungera som målformuleringar: 1. Valfrihet Bra boende för Järfällas seniorer! Underlätta för äldre att bo kvar hemma! 2. Inflytande Stärk äldres självbestämmande! 3. Livskvalitet Liv till åren! Stöd till frivilliga insatser! För varje område finns ett antal strategier som anger hur respektive mål ska uppnås. 4

Befolkningsutveckling Inledningsvis kan det vara på sin plats att nämna något om Järfällas befolkningsutveckling de närmaste åren för åldersgruppen 65 år och äldre. Gruppen 65 79 år ökar med ca 2 000 personer och personer 80 år och äldre ökar med ca 1 000. Den övre linjen/grafen visar ökningen totalt för åldersgruppen över 65 år. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65 65 69 80 5

1. Valfrihetet Bra boende för Järfällas seniorer! STRATEGI DETTA SKA EFTERSTRÄVAS: Valfrihet i boendet Ökad fokus på äldres bostadsbehov Aktiv och långsiktig planering av boende för äldre inom ramen för kommunens bostadspolitik Inventera behoven och önskemålen Bygg attraktiva och alternativa boenden för olika behov Stimulera utbyggnaden och utvecklingen av seniorbostäder Trygghetsbostäder inrättas på lämpligt sätt utifrån behov och efterfrågan Boendet är sannolikt den mest centrala frågan för möjligheterna till ett fungerande liv och en trygg tillvaro när man blir äldre. En större mångfald i boendet efterfrågas. Framtidens äldre vill ha fler attraktiva boendealternativ att välja på när t.ex. villan eller radhuset inte längre fungerar att bo kvar i. För många äldre kanske de flesta är trygghetsfrågorna centrala, liksom fysisk tillgänglighet och närhet till service. Kommunen har f.n. två huvudformer av boenden: Boende som tillhör den vanliga bostadsmarknaden, dvs. lägenheter och småhus, vanligtvis benämnt ordinärt boende. Till denna kategori hör även seniorboenden, som har äldre (t.ex. 55 + eller 65 +) som målgrupp. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Denna form av boende regleras i socialtjänstlagen. Lägenheterna fördelas genom myndighetsbeslut. Här är omsorgen det primära och huvudmannen (socialnämnden) har även sjukvårdsansvar (upp till sjuksköterskenivå). 6

Dagens utbud av boendeformer kan inte till fullo tillgodose de behov som efterfrågas. Nya former behöver tillskapas. Under 2008 presenterade Statens Offentliga Utredningar ett slutbetänkande från Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet. Där konstaterar man att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver. Från och med 2020 kommer andelen äldre i befolkningen att öka kraftigt, särskilt bland dem över 85 år. Äldreboendedelegationen föreslår bland annat att: Begreppen för bostäder för äldre ska vara seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende Kommunerna får enligt en särskild lag befogenhet att, utan föregående biståndsprövning, tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre Målgruppen för trygghetsbostäder ska vara äldre människor som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt ordinära boende De som bor i trygghetsbostad ska ha tillgång till gemensamhetslokal, personal som en gemensam resurs samt trygghetslarm. Det ska finnas möjlighet till gemensamma måltider Kommunen måste ha ökat fokus på äldres boendebehov och stimulera en aktiv bostadspolitik. Utbyggnad och utveckling av lämpliga bostäder för äldre ska ha hög prioritet. Eftersom planering av bostäder är en omfattande och lång process behövs framförhållning och en långsiktig strategi. För att få kunskap om och underlag för planeringen bör det inom ramen för det bostadspolitiska ansvaret utvecklas system för bland annat inventering av de äldre invånarnas önskemål och behov. Det är viktigt att äldre människors önskemål om boende respekteras och att det skapas utrymme för valfrihet. Det handlar mycket om att vara lyhörd för de behov och önskemål som uttalas. 7

Underlätta för äldre att bo kvar hemma! STRATEGI DETTA SKA EFTERSTRÄVAS: Ökad tillgänglighet och framkomlighet såväl utom- som inomhus Utökad tillgång till service, t.ex. närtrafik (vinkbuss) och fixartjänst Utveckla teknikstödet (ACTION m.m.) Utveckla stödet till närstående. Korttidsboende som öppen tjänst utan biståndsbedömning Samarbete dygnet runt mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunens hemtjänst De flesta äldre vill bo kvar i sin bostad (villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet) även när behovet av hjälp och stöd ökar. Därför är det viktigt att kommunen på olika sätt underlättar ett kvarboende men på den äldres villkor och önskemål. Det ska inte vara ett tvång att bo kvar. Här måste dock närstående och andra (t.ex. personal inom hemtjänsten) vara lyhörda och uppmärksamma. En äldre person med begynnande eller lätt utvecklad demens kanske inte alltid kan uttrycka sina behov och önskemål. Även ensamhetsproblemet måste beaktas och förebyggas, liksom risken för social understimulans. För att boendet ska fungera långt upp i åren, när förmågan att förflytta sig börjar avta, måste bostäderna utformas så att det är fysiskt möjligt att bo kvar. Idag kan den som är funktionshindrad ansöka om bostadsanpassningsbidrag för anpassning eller ombyggnad av sin bostad. Bidraget kan användas till sådant som underlättar det dagliga livet i hemmet, t.ex. förflytta sig, sköta sin hygien, laga mat, ta sig in och ut ur bostaden etc. Vid nybyggnation av bostäder bör det vara standard att bygga in tillgänglighet redan från början, såväl inom- som utomhus. Att åtgärda problem i ef- 8

terhand är sällan lätt och framför allt inte billigt. Kommunen kan underlätta en sådan utveckling genom att i detaljplanearbetet ställa krav på tillgänglighet och framkomlighet. Tillgängligheten i boendet, närområdet och samhället i övrigt kan många gånger vara avgörande för om kvarboende är möjligt eller inte. Att kunna ta sig till affären, apoteket m.m. får inte vara för ansträngande och besvärligt. Närtrafik (vinkbussar) är ett sätt att öka och underlätta möjligheten att ta sig till ett affärscentra och dylikt. I Plan- och bygglagen finns sedan 1 juli 2001 bestämmelser som syftar till att undanröja hinder i befintliga publika lokaler och allmänna platser. Fastighetsägare, näringsidkare och kommuner ska fortlöpande avhjälpa fysiska hinder, t.ex. nivåskillnader vid gångpassager, tunga dörrar som saknar dörröppnare, installera ledstänger, ramper etc. Senast år 2010 ska allt vara färdigt. Kommunens bostadsföretag JHAB bör ges uppdrag att i det egna bostadsbeståndet så långt de är möjligt åtgärda fysiska tillgänglighetsproblem. Även privata fastighetsägare behöver göra detsamma. Här kan kommunen agera föregångare och förebild. Tillgången på enkla servicetjänster för äldre kan förebygga och fördröja ett mer omfattande omvårdnadsbehov och bör därför utökas och utvecklas. Ett exempel är den s.k. fixartjänsten, som kan utnyttjas gratis av personer från 70 år för enklare praktisk hjälp i hemmet. På det tekniska området finns en stor utvecklingspotential. Ett exempel på detta är det IT-baserade hemstödet ACTION, där syftet är att ge information, utbildning, råd och stöd i det dagliga livet, vilket kan bidra till att minska ensamhet och isolering. Den tekniska utvecklingen inom IKT (informations- och kommunikationsteknik) går snabbt framåt och kommunen måste följa utvecklingen och stå beredd att ta till sig ny teknik när den blir tillgänglig. Den enskilde ska via IKT kunna uppleva ökad trygghet, få ökade kunskaper samt få möjlighet till bibehållen/utökad kontakt med personliga nätverk. Det är även av stor vikt att stödja närståendevårdare i deras ofta tunga och slitsamma arbete. Exempel på stöd är dagverksamhet, avlösning i hemmet, anhöriggrupper etc. För att öka tryggheten för den enskilde och dennes närstående bör insatsen korttidsboende göras om till en s.k. öppen tjänst som inte kräver biståndsbeslut. Den närstående kan därmed få en lättillgänglig avlastning efter eget önskemål. Som komplement till hemtjänsten finns landstingets hälso- och sjukvård. Det är angeläget att hitta fungerande modeller för vidareutveckling av rutiner och samverkansformer mellan landstinget och kommunen. Ett exempel är det nyligen startade utvecklingsprojektet med en samordningstjänst, som bygger på ett helhetstänkande och utökat samarbete mellan vårdcentralen och äldreomsorgen. Syftet är att samordna och förstärka resurserna så att den enskilde äldre får större trygghet i den hjälp som kommunen och landstinget ger. Samverkan med geriatrisk vård, äldrepsykiatri, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), minnesmottagning och strokegruppen kommer att bli än mer betydelsefull framöver. 9

2. Inflytande Stärk äldres självbestämmande! STRATEGI DETTA SKA EFTERSTRÄVAS: Inriktningen ska vara självbestämmande, valfrihet och service Antalet tjänster som beviljas enligt förenklad handläggning ska öka Fler öppna tjänster införs Biståndsbedömda insatser ska vara så få som möjligt Tydlig information på fler språk ska finnas tillgänglig De flesta människor vill bestämma över sin egen tillvaro, äldre är inget undantag. Kundval i hemtjänsten infördes år 2001 i Järfälla. Syftet var att ändra maktrelationen mellan den enskilde och utföraren. Kunden/ brukaren väljer själv utförare utifrån en förteckning av flera certifierade företag alternativt kommunens egen regi. Kunden kan när som helst byta utförare om han/ hon inte är nöjd. Utföraren ska se brukaren som sin kund och uppdragsgivare. Kundperspektivet är centralt för kvalitet och servicekänsla. Att ha valmöjligheter är självklar utgångspunkt även i omsorg och vård. Idag finns möjlighet att ansöka om serviceinsatser i hemmet samt trygghetslarm/telefon enligt s.k. förenklad biståndsbedömning. Ansökan kan göras både på traditionellt sätt och via e-tjänst. Förenklad biståndsbedömning går till så att den enskilde skriftligt redogör för sin situation och sina behov, d.v.s i princip gör sin egen biståndsutredning. Fler tjänster ska på sikt kunna sökas på förenklat sätt. Genom e-tjänster ska den äldre kunna följa sitt ärende både avseende beslut och utförande. 10

Så kallade öppna tjänster finns idag i begränsad omfattning inom äldreomsorgen. Exempel på befintliga öppna tjänster är möteplatser/träffpunkter och fixartjänsten. Med öppna tjänster menas att det inte krävs biståndsbedömning för att få utnyttja tjänsten/insatsen. Antalet tjänster som enkelt kan erbjudas efter fastställda kriterier och utan biståndsbedömning bör utökas. Tänkbara exempel är korttidsboende, trygghetslarm och avlösarservice. För att stärka valmöjligheterna och självbestämmandet bör strävan vara att de biståndsbedömda insatserna ska vara så få som möjligt. Äldre medborgare måste känna förvissning om att kommunens service finns till hands om och när den behövs. Man undviker samtidigt att den enskilde garderar sig för kommande stödbehov. Informationen om vilken stöd och service som kommunen erbjuder måste förbättras och utvecklas. Information om rättigheter och handläggningsprocesser ökar möjlighet till valfrihet och inflytande. Tillgänglighet till information per telefon, på webbplatsen, i broschyrform stärker självbestämmandet. Av särskild vikt är att kunna tillhandahålla information på flera språk. Om man vet vad som finns underlättas valet av det utbud av tjänster som tillhandahålls. Även information om kvalitetsjämförelser måste presenteras på ett tydligt sätt, så att medborgarna själva kan se och värdera vilka företag/utförare som har bättre eller sämre betyg. 11

3. Livskvalitet Liv till åren! STRATEGI DETTA SKA EFTERSTRÄVAS: Sociala och kulturella aktiviteter ska stimuleras, underlättas och utvecklas Utevistelse i olika former är rättighet för alla och ska tillgodoses Kulturhus för äldre utreds lokalbehovet inventeras Uppsökande arbete bedrivs kontinuerligt Ett rikt liv långt upp i åren kan förebygga och senarelägga behovet av omfattande stöd och hjälp. Det som normalt brukar betraktas som speciellt hälsobringande är sociala, kulturella och fysiska aktiviteter, medan ett liv i ensamhet och utan stimulans ger motsatt effekt. Sannolikt är detta sant på en generell nivå. Därför måste kommunen stimulera, underlätta och utveckla sociala och kulturella aktiviteter för seniorer. De faktorer som, enligt bl.a. en vetenskaplig undersökning i England 2006, minskar livskvaliteten är långvarig sjukdom, svårigheter att förflytta sig och göra det man brukar, depressioner och ekonomiska bekymmer. Den undersökta gruppen bestod av människor mellan 50 och 84 år. Strävan bör alltså vara att minska den typen av problem. Undersökningar har också visat att det som påtagligt kan förbättra livskvaliteten är ett socialt engagemang, t.ex. genom frivilligarbete. Att betyda något för någon annan och ha en roll i samhället är viktigt för de flesta människor. Kommunens utveckling och utökning av mötesplatser och träffpunkter är ett led i att erbjuda social gemenskap och stimulans i trivsamma former, samt motverka 12

ensamhet. Mötesplatserna är öppna för alla. Även frivilligorganisationer är engagerade i mötesplatserna. Utbudet på mötesplatserna behöver utvecklas ytterligare. För att ytterligare stärka möjligheten till ett varierat och rikt kulturliv för äldre har det framförts önskemål om ett kulturhus aktivitetscentrum speciellt utformat för seniorer. De stora pensionärsorganisationerna PRO och SPF har dock påpekat, att detta inte skulle innebära att bra lokaler skulle kunna undvaras i de kommundelar där ifrågavarande kulturhus inte är beläget, eftersom man har stor del av verksamheten utspridd i de fyra kommundelarna. Det som hittills visat sig svårt att åstadkomma är att ge äldre människor möjlighet till utevistelse i den omfattning som önskas. Här behövs en förändring. Utevistelse måste vara en självklarhet för alla efter vars och ens önskemål och förutsättningar. Olika sätt att lösa detta problem måste utredas och åtgärdas. I vilken utsträckning kan frivilliga och/eller volontärer utnyttjas för att hjälpa till? Enligt 5 kap 6 socialtjänstlagen ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Socialförvaltningen har under 2008 inlett ett förebyggande och uppsökande projektarbete. Alla som är födda 1928 eller tidigare kommer att erbjudas hembesök. Förutom att få grepp om äldres situation vad gäller hälsa, levnadsvillkor och eventuella hjälpbehov m.m. ska den enskilde ges personlig information om kommunens, landstingets och frivilligorganisationernas olika verksamheter. Under projektets gång har man märkt att hembesöken ökat den enskildes trygghetskänsla. Det uppsökande arbetet behöver prövas och finna former för att kunna utvecklas och bedrivas kontinuerligt som en integrerad del av äldreomsorgen. Samverkan med frivilligorganisationerna bör undersökas och prövas. 13

Stöd till frivilliga insatser! STRATEGI DETTA SKA EFTERSTRÄVAS: Stärk det frivilliga arbetet ge ekonomiskt stöd till pensionärs- och frivilligorganisationerna Volontärverksamheten utvecklas och utökas De pensionärsorganisationer som ingår i kommunala pensionärsrådet, PRO, SPF och RPG får tillsammans ett årligt bidrag på sammanlagt 250 000 kronor (2008). Bidraget fördelas efter varje organisations medlemsantal i Järfälla. Det är viktigt att socialnämnden stöder verksamheten i dessa organisationer även fortsättningsvis. Pensionärsorganisationernas arbete är viktigt för det sociala och kulturella livet och engagemanget. Även andra föreningar och frivilligorganisationer inom äldreområdet bör få möjlighet till ekonomiskt stöd för att kunna bibehålla och utveckla sin verksamhet. Under 2008 startade ett projekt för att utveckla volontärverksamhet benämnt Frivilligt socialt arbete i äldreomsorgen. Arbetet leds av en frivilligsamordnare och ett flertal av kommunens föreningar deltar på olika sätt i verksamheten, som riktar sig till personer över 65 år. Målet är att skapa volontärverksamhet där man tillvaratar medborgarnas intresse av att såväl utföra som att motta frivilliginsatser inom äldreomsorgen. Frivilliga insatser kan ge äldre en möjlighet att utöva och bibehålla egna intressen, men även bryta isolering och ensamhet. Aktiviteterna kan t.ex. vara att besöka någon 14

i dess hem för ett gott samtal, vara sällskap vid promenader, läsa högt eller lösa korsord, besöka ett äldreboende eller dela ett specialintresse med någon äldre. I framtiden kommer vi att få se mer av volontära insatser och frivilligarbete, framför allt som komplement till kommunens ordinarie verksamhet såväl i ordinärt boende som på äldreboenden. Här står kommunen inför ett viktigt utvecklingsområde. 15

Socialförvaltningen Besöksadreass: Vibblabyvägen 3, Järfälla. Postadress: 177 80 Järfälla. Telefon: 08-580 285 00. e-post: socialnamnden @jarfalla.se www.jarfalla.se Foto omslag Mikael Nasberg Layout: Press Art Tryck Allduplo Offsettryck AB, Stockholm