Uppgifter om funktioner

Relevanta dokument
Diskret matematik, lektion 2

Introduktion till funktioner

Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).

Introduktion till funktioner

MA2047 Algebra och diskret matematik

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

TATM79: Föreläsning 4 Funktioner

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

TDP015: Lektion 5 - Svar

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

729G04: Inlämningsuppgift i Diskret matematik

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 8+9

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

Kap. 8 Relationer och funktioner

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll Lay, kapitel , Linjära ekvationer i linjär algebra

Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

Kinesiska restsatsen

Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180)

RELATIONER OCH FUNKTIONER

Diofantiska ekvationer

Relationer och funktioner

Några satser ur talteorin


f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 =

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Lösningsförslag TATM

Matematik för språkteknologer

Tentamen i Envariabelanalys 1

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Mängder, funktioner och naturliga tal

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

Mängder och kardinalitet

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar

TMV225 Kapitel 3. Övning 3.1

Relationer och funktioner

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

Abstrakt algebra för gymnasister

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

729G04 - Diskret matematik. Hemuppgift.

Lösningsförslag TATA

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180)

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Kap Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva. Gränsvärden, kontinuitet.

SAMMANFATTNING TATA41 ENVARIABELANALYS 1

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A

1 Analysens grunder. Ordlista för Funktionalanalys 1. avbildning (map) En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.

Matematisk problemlösning

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007

Algebra och rationella uttryck

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.4

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Avsnitt 3, introduktion.

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.

Sidor i boken

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

SAMMAFATTNINGAR AV VISSA FÖRELÄSNINGAR

SF1625 Envariabelanalys

M = c c M = 1 3 1

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

Ma2bc. Prov

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

Checklista för funktionsundersökning

log(6). 405 så mycket som möjligt. 675

Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet

TMV166 Linjär algebra för M, vt 2016

1 Föreläsning Implikationer, om och endast om

Begrepp :: Determinanten

R AKNE OVNING VECKA 2 David Heintz, 13 november 2002

Lite additioner till Föreläsningsanteckningarna. 1 Tillägg till kapitel 1.

Bisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2

LOGIK, MÄNGDER OCH FUNKTIONER

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

7. Ange och förklara definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = ln(x) 1.

Transkript:

Uppgifter om funktioner Mikael Forsberg September 27, 2004 1. Med hjälp av uttrycket y = x 2 så definierar vi tre funktioner: f 1 : R x x 2 R, f 2 : R x x 2 R f 3 : R x x 2 R, där R = {x R : x 0} Eftersom funktionernas definitionsområden och/eller målområden skiljer sig åt måste man betrakta funktionerna som olika. Avgör om funktionerna är injektiva, surjektiva eller bijektiva. Förklara! 2. a. Definiera begreppet funktion. b. Vad menas med en injektiv funktion. c. Vad betyder det att en funktion är surjektiv d. Hur definieras en bijektiv funktion. e. Ge exempel på en funktion som är injektiv men inte surjektiv. f. Ge exempel på en funktion som är surjektiv men inte injektiv. 3. Visa att funktionen f : R R som definieras av f(x) = x 5 + 1, är bijektiv. 4. (a) Vad menas med en funktion? (b) Vad är en injektiv funktion? (c) Visa att f : [ 1, ] x x 2 + 2x + 1 R är injektiv. 5. Gör följande definition f till en funktion? Motivera! x 2, x 1 f(x) := x, 1 x 1 x 2 1 x 1

6. f 1, f 2 och f 3 i det följande är tre försök att definiera funktioner från R till R. Avgör vilka som verkligen är funktioner och i dessa fall kontrollera om funktionen är injektiv, surjektiv eller bijektiv. För de som inte är funktioner tala om hur vi enklast gör om den till att bli funktion. x 2 om < x 1 x 2 om < x 1 f 1 (x) = 1 om 1 < x 1 f 2 (x) = x om 1 x < 1 x 2 om 1 x < x 2 om 1 x < x 2 om < x < 1 f 3 (x) = x om 1 x < 1 x 2 om 1 < x < 2

Svar till tentamen i,. 1. f 1 är varken injektiv eller surjektiv. f 2 är inte injektiv men är surjektiv. f 3 är både injektiv och surjektiv. 2. Se lösningen. 3. Svaret är lösningen! 4. Se lösningen. 5. Nej. 6. f 1 och f 3 är inte funktioner. f 2 är bijektiv. f 1 kan göras om till funktion genom att se till att x = 1 endast får ett värde (ändra en av olikheterna till en strikt olikhet) f 3 är inte en funktion från rella linjen till sig själv eftersom den är odefinierad i x = 1. Vilket värde som helst duger.

Lösningar till tentamen i,. 1. Vi undersöker först f 1 : För y = 1 i målmängden så gäller att ±1 från definitionsmängden avbildas på y = 1. Därför är f 1 inte injektiv. Om vi tar y = 1 i målmängden så kan vi inte hitta något element i definitionsmängden som avbildas på 1. f 1 är alltså heller inte surjektiv. Nu studerar vi f 2 : Denna funktion skiljer sig från f 1 genom att målmängden inte innehåller negativa tal. Däremot så gäller resonemanget för y = 1 och vi kan därför dra slutsatsen att f 2 inte är injektiv. För surjektiviteten behöver vi visa att för alla y i målmängden så behöver vi hitta x i definitionsmängden så att y = x 2. Eftersom y 0 gäller för alla y R så ser vi att vi får lösningarna x = ± y. Detta betyder att funktionen är surjektiv. (Det faktum att vi får två olika lösningar för varje element i målmängden ger också att vi inte har injektivitet.) Slutligen betraktar vi den sista funktionen, f 3. Skilnaden från f 2 är att vi minskat definitionsmängden. Vilket innebär att minus lösningen i ovan inte inträffar här så att ekvationen y = x 2 endast kan ha en lösning för varje y i målmängden. Från detta förstår vi att funktionen måste vara bijektiv, men vi visar detta ordentligt: Injektiv: Låt a 2 = b 2. Vi måste visa att a = b. Vi har alltså att a 2 b 2 = 0. Faktorisera vänster led och vi får a 2 b 2 = (a + b)(a b) = 0. Detta ger två lösningar a = b eller a = b. Eftersom både a och b ligger i definitionsmängden som i detta fall är R så ser vi att endast a = b går att uppfylla här, vilket ger att vi har visat injektiviteten. Surjektiv: Här ska vi visa att y = x 2 har en lösning för alla y i målmängden. Som tidigare har vi att x = ± x, men bara ena av dessa (den positiva) ligger i vår definitionsmängd. Men detta räcker för surjektiviten. Bijektiv: Funktionen är bijektiv eftersom den både är injektiv och surjektiv. 2. a. En funktion är en regel som till varje element i en definitionsmängd tilldelar exakt ett element i målmängden. b. Om f(x) = f(y) x = y så är f injektiv. c. Låt f : A B så är f surjektiv om för alla y B det finns ett x A så att y = f(x). d. En funktion är bijektiv om den är både injektiv och surjektiv. e. f : R x x 2 R är injektiv men inte surjektiv f. f : R x x 2 R är surjektiv men inte injektiv. 3. Vi måste visa att funktionen är både injektiv och surjektiv. (Injektiv:) Vi måste visa att f(x) = f(y) medfor att x = y. x 5 + 1 = y 5 + 1 x 5 = y 5. Detta medför att beloppen måste vara lika: x = y. Men det betyder också att tecknen måste vara lika, ty 5 är udda. Alltså måste x = y. (Surjektiv:) Här måste vi visa att för alla y R det finns ett x så att f(x) = y. Detta måste vara sant eftersom f är kontinuerlig och går mot ±, då x ±. 4. (a) En funktion är en regel som till varje element i en definitionsmängd tilldelar exakt ett element i en värdemängd.

(b) En funktion är injektiv om varje element i värdemängden för högst ett element från definitionsmängden på sig. (c) Vi ser att funktionen definieras av f(x) = (x + 1) 2. Genom substitutionen t = x + 1 så får vi att funktionen kan skrivas om som f : [0, ] t t 2 R. Det är lätt att se att denna funktion är injektiv, ty givet ett y R så har ekvationen y = t 2 högst en lösning t = + y, om y 0 och ingen lösning om y < 0. 5. Nej, f är ej väldefinierad i punkterna x = ±1. 6. f 1 och f 3 är inte funktioner. f 2 är bijektiv. f 1 kan göras om till funktion genom att se till att x = 1 endast får ett värde (ändra en av olikheterna till en strikt olikhet) f 3 är inte en funktion från rella linjen till sig själv eftersom den är odefinierad i x = 1. Vilket värde som helst duger. 5