Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet
|
|
- Henrik Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet Mikael Asplund 19 oktober 2016 Uppgifter 1. Avgör om följande relationer utgör partialordningar. Motivera varför eller varför inte. (a) < på de naturliga talen, N (b) på N (c) på N (d) R A A där A = {0, 1,..., 100}, R = {(i, j) A A s(i) s(j)}, och s(i) är siffersumman för talet i (exempelvis s(13) = = 4). (e) R N N där R = {(i, j) N N 2i j} 2. Låt A = {A, B, C, D, E, F }. (a) Skapa en partialordning R A A. (b) Rita dess Hassediagram. (c) Avgör om R 1 är en partialordning. (d) Avgör om R 2 är en partialordning. (e) Finns det någon relation S R som också är en partialordning? (f) Finns det någon relation T sådan att R T och T är en partialordning? 3. I objektorienterad programmering kan en klass ärva egenskaper av en annan klass. Som ett exempel kan vi tänka oss en klass Fordon. En barnklass (eller subklass) till Fordon är till exempel en Bil. En barnklass till bil är exempelvis en Elbil. Vi kan nu tänka oss en relation mellan klasser som vi kallas ärensorts, så att Elbil ärensorts Bil, och Bil ärensorts Fordon. Ta ställning till om relationen ärensorts bör definieras som en partialordning. 4. Avgör om följande relationer utgör ekvivalensrelationer. Motivera varför eller varför inte. (a) R A A där A = {0, 1, 2, 3} och R = {(0, 0), (0, 1), (1, 0), (1, 1), (2, 2), (2, 3), (3, 2), (3, 3)} (b) på 2 A för A = {0, 1, 2, 3}. 1
2 (c) på mängden av satslogiska formler. (d) R = {(i, j) N N i + j = 0} (e) R = {(i, j) N N i j < 2} 5. För varje partition nedan, ange vilken ekvivalensrelation den genererar. (a) {{A, B}, {C}, {D}} (b) {{A, B, C}} (c) {{0}, {1}} 6. Betrakta relationen R N N som defineras enligt R = {(i, j) n, m N[i 3n = j 3m]} (a) Visa att R är en ekvivalensrelation. (b) Karakterisera (beskriv) ekvivalensklasserna [0], [1], [2] 7. Låt E = {n N n/2 N} och visa att N = E genom att skapa en bijektion f N E. 8. Låt Σ vara ett alfabet och Σ vara mängden av alla strängar över Σ. Visa att Σ = N genom att skapa en bijketion f Σ N i följande fall: (a) Σ = {a} (b) Σ = {a, b} (c) Σ = {a, b, c} (d) Σ = {a, b,..., z} 2
3 Lösningsförslag (med reservation för eventuella fel) 1. (a) < är inte en partialordning på N eftersom < inte är en reflexiv relation. Till exempel 2 2 (b) är en partialordning på N. är reflexiv eftersom för alla i N gäller att i i är transitiv eftersom för alla i, j, k N gäller att i j j k i k är anti-symmetrisk eftersom för alla i, j N gäller att i j j i i = j (c) är en partialordning på N av samma skäl som ovan (byt ut mot ) (d) R är inte en partialordning eftersom den inte är anti-symmetrisk. s(1) = s(10) vilket innebär att (1, 10) R och (10, 1) R, men (e) R är inte en partialordning eftersom den inte är reflexiv så (1, 1) R 2. Låt A = {A, B, C, D, E, F }. (a) Exempel på en partialordning är det reflexiva och symmetriska höljet av {(A, B), (A, C), (B, D), (C, E), (D, F ), (E, F )}. F D E B C (b) A (c) Ja, detta gäller för alla partialordningar, ty om R är reflexiv är även R 1 reflexiv (trivialt), om R är transitiv så är även dess invers transitiv (god övning att visa detta), och om R är anti-symmetrisk så är dess invers också det. (d) Eftersom R är transitiv och reflexiv så gäller att R 2 = R, alltså är R 2 en partialordning. (e) Ja, vi kan till exempel ta bort (E, F ) från R och fortfarande ha en partialordning. I allmänhet går det att hitta en sådan relation S så länge R id A (f) Ja, vi kan till exempel lägga till (C, D) och fortfarande ha en partialordning. I allmänhet går det att hitta en sådan relation T så länge inte R är en totalordning. 3
4 3. Relationen ärensorts bör definieras som en partialordning. Vi går igenom egenskaperna en i taget: Reflexivitet. Det är rimligt att säga att en klass A ärensorts A Transitivitet. Om en klass A ärensorts B och B ärensorts C så är det också rimligt att A ärensorts C Anti-symmetri. Om en klass A ärensorts B och B ärensorts A, är då A = B? Ja det är ett rimligt, men inte självklart. I vardagligt språk kan vi säga att en gång är en sorts stig och att en stig är en sorts gång, men gång är inte exakt samma sak som stig. För klasser vill vi dock ha en mer exakta definitioner. 4. (a) Ja, R är reflexiv, transitiv och symmetrisk. (b) Nej, är inte symmetrisk: {0} {0, 1} men {0, 1} {0} (c) Ja. Vi konstaterar först att F 1 F 2 om sanningsvärdet för de två formlerna är samma för alla tolkningar (rader i sanningstabellen). Reflexiv: F F eftersom F has samma sanningsvärde som sig själv. Transitiv: Om F 1 F 2 och F 2 F 3 så har F 1, F 2 och F 3 samma sanningsvärde för alla tolkningar alltså måse F 1 F 3 Symmetrisk: Om F 1 F 2 så gäller också F 2 F 1 enligt definitionen på mängden av satslogiska formler. (d) R innehåller endast ett element: (0, 0). Alltså är R inte reflexiv och därmed inte en ekvivalensrelation. (e) R är reflexiv och symmetrisk, men inte transitiv: (1, 2) R och (2, 3) R, men (1, 3) R, så R är inte en ekvivalensrelation. 5. (a) R = {(A, A), (A, B), (B, A), (B, B), (C, C), (D, D)} (b) {(A, A), (A, B), (A, C), (B, A), (B, B), (B, C), (C, A), (C, B), (C, C)} (c) {(0, 0), (1, 1)} 6. Betrakta relationen R N N som defineras enligt R = {(i, j) n, m N[i 3n = j 3m]} (a) Vi behöver visa reflexivitet, transitivitet och symmetri: Reflexiv: Låt i vara godtyckligt tal i N. Då finns det tal n och m nämligen n = m = 0 sådana att i 3n = i 3 0 = i = i 3 0 = i 3m. Alltså är (i, i) R. Transitiv: Låt i, j, k vara godtyckliga tal i N sådana att (i, j) R och (j, k) R. Då finns det heltal n, m, n, m N sådana att i 3n = j 3m och j 3n = k 3m Vi kan skriva om dessa uttryck till i 3n + 3m = j och j = k 3m + 3n 4
5 Kombinerar vi dessa (eliminerar j) får vi: i 3n + 3m = k 3m + 3n (b) Skriver om: i 3(n + n ) = k 3(m + m ) Eftersom n, m, m, m N är även (n + n ) N och (m + m ) N. Alltså är (i, k) R och R är därmed transitiv. Symmetri: Om (i, j) R så finns n, m Nat sådana att i 3n = j 3m vilket av definitionen ger att även (j, i) R [0] = {0, 3, 6,...} = {n N k N[3k = n]} [1] = {1, 4, 7,...} = {n N k N[3k + 1 = n]} [2] = {2, 5, 8,...} = {n N k N[3k + 2 = n]} 7. Vi konstaterat först att E innehåller alla jämna tal: E = {0, 2, 4,...}. Låt f(n) = 2n. Vi visar att f är en bijektion, genom att visa att f är injektiv och surjektiv: Injektiv: om n m så gäller f(n) = 2n 2m = f(m). Surjektiv: Låt n vara godtyckligt tal i E. Vi vet av definitionen av E att det då finns ett tal m = n/2 N. Men f(m) = 2m = 2(n/2) = n. Alltså är f surjektiv. 8. Låt Σ vara ett alfabet och Σ vara mängden av alla strängar över Σ. Visa att Σ = N genom att skapa en bijketion f Σ N i följande fall: (a) Låt f(w) = w, det vill säga längden av strängen w. Vi visar att f är injektiv och surjektiv (och därmed en bijektion): Injektiv: Låt w, v Σ och w v. Eftersom det endast finns en symbol i alfabetet och strängarna är olika måste w v alltså är också f(w) = w v = f(v). Surjektiv: Låt n vara godtyckligt element i N. Vi skapar en sträng w Σ av längden n (om n = 0 så är w = ɛ). Då gäller att f(w) = w = n. (b) Vi måste nu ge plats för fler varianter av strängar som innehåller b. Vi kan åstadkomma detta genom att ordna alla strängar av en viss längd alfabetiskt enligt tabellen nedan. w f(w) ɛ 0 a 1 b 2 aa 3 ab 4 ba 5 bb 6 aaa
6 Att f är injektiv inses eftersom om två strängar v och w är olika så har de antingen olika längd, eller olika alfabetisk ordning. Att f är surjektiv kan inses genom att tabellen ovan räknar upp alla tal i N. Vi kan uttrycka detta formellt (men det är ok att inte hänga med på detta) som f(w) = 2 n 1 + o n (w) där n = w och funktionen o n Σ n {0,..., 2 n 1} anger ordningstalet för en sträng av längd n. Att f är injektiv kan inses eftersom om w v så är antingen strängarna av olika längd (och eftersom o(w) 2 w 1 så gäller att w < v f(w) < f(v)), eller så har w och v olika ordningstal. Surjektivitet visas genom att betrakta godtyckligt heltal m N, och låta k N vara det största tal sådant att 2 k 1 m. Sedan låta strängen w av längden k vara sådan att o(w) = m (2 k 1). Då gäller att f(w) = 2 k 1 + o k (w) = m. (c) Vi kan göra på samma sätt som i b-uppgiften. Tabellen blir: w f(w) ɛ 0 a 1 b 2 c 3 aa 4 ab 5 ac 6 ba 7 bb 8 bc 9 ca 10 cb 11 cc 12 aaa Funktionen blir lite bökigare att utrycka: f(w) = n 1 i=0 3 i + o n (w) där n = w (obs att i detta fallet betyder summering och inte ett alfabet) och funktionen o n Σ n {0,..., 3 n 1} anger ordningstalet för en sträng av längden n. Surjektivtet och injektivitet visas på samma sätt som i b-uppgiften. (d) Till sist innehåller Σ = {a, b,..., z} 26 element så motsvarande funktion blir: f(w) = n 1 i=0 26 i + o n (w) där n = w och funktionen o n Σ n {0,..., 26 n 1} anger ordningstalet för en sträng av längden n. 6
Kap. 8 Relationer och funktioner
Begrepp och egenskaper: Kap. 8 elationer och funktioner relation, relationsgraf och matris, sammansatt relation reflexivitet, symmetri, anti-symmetri, transitivitet ekvivalensrelation, partialordning,
Läs mer729G04 - Diskret matematik. Lektion 3. Valda lösningsförslag
729G04 - Diskret matematik. Lektion 3. Valda lösningsförslag 1 Uppgifter 1.1 Relationer 1. Vi ges mängden A = {p, q, r, s, t}. Är följande mängder relationer på A? Om inte, ge ett exempel som visar vad
Läs merTentamen i TDDC75 Diskreta strukturer
Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer 2017-01-05, Lösningsförslag (med reservation för eventuella fel) 1. Betrakta följande satslogiska uttryck: (p q) (q p) (a) Visa genom naturlig deduktion att uttrycket
Läs merRelationer och funktioner
Relationer och funktioner Joakim Nivre Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Översikt Relationer: Binära relationer på mängder Mängd-, graf- och matrisnotation Egenskaper hos relationer
Läs merDiskret matematik, lektion 2
Diskret matematik, lektion Uppgifter med (*) är överkurs, och potentiellt lite klurigare. Ni behöver inte kunna lösa dessa. 1 Uppgifter 1. Låt A = {1,, 3}, B = {a, b}. Vilka element finns med i... a) A
Läs merExplorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER
Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER Övningens syfte är att bekanta sig med begreppet relation på en mängd M. Begreppet relation i matematiska sammanhang anknyter till betydelsen av samma ord
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om funktioner och relationer Mikael Hindgren 1 oktober 2018 Funktionsbegreppet Exempel 1 f (x) = x 2 + 1, g(x) = x 3 och y = sin x är funktioner. Exempel 2 Kan
Läs merÖvningshäfte 3: Funktioner och relationer
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 3: Funktioner och relationer Övning H Syftet är att utforska ett av matematikens viktigaste begrepp: funktionen. Du har
Läs merRelationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 23 oktober 2007 Relationer Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen är
Läs merTentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag
Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer 2018-10-23, lösningsförslag 1 1. (a) Sanningstabell för uttrycken p q r p q p r r q r p q 0 0 0 1 0 1 1 1 0 0 1 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 1 1 0 0 1 1 1 1 0 0 0 1 0 0 0 1
Läs merRelationer och funktioner
MAAA26 Diskret Matematik för Yrkeshögskoleutbildning-IT Block 11 BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Relationer 2. Funktioner 3. Övningsuppgifter Assignment 11 & 12 Referenser Relationer och funktioner
Läs merFöreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)
Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Böiers 5.3 Relationer. Vi har definierat en funktion f: A B som en regel som kopplar ihop ett element a A, med ett element
Läs merAlgebra och kryptografi Facit till udda uppgifter
VK Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter Tomas Ekholm Niklas Eriksen Magnus Rosenlund Matematiska institutionen, 2002 48 Grupper. Lösning 1.1. Vi väljer att studera varje element i G H för
Läs merMatematik för språkteknologer
1 / 27 Matematik för språkteknologer 2.3 (Relationer och funktioner) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2014 2 / 27 Dagens nya punkter Relationer Definitioner Egenskaper hos
Läs merDefinitionsmängd, urbild, domän
5B1493, lekt 5, HT06 Funktioner Definition av begreppet Definition: Låt X och Y vara två mängder. En funktion f av typ X Y är detsamma som en delmängd av X Y, sådan att 1. Om (x, y) och (x, z) f, så är
Läs merUppgifter om funktioner
Uppgifter om funktioner Mikael Forsberg September 27, 2004 1. Med hjälp av uttrycket y = x 2 så definierar vi tre funktioner: f 1 : R x x 2 R, f 2 : R x x 2 R f 3 : R x x 2 R, där R = {x R : x 0} Eftersom
Läs merOm relationer och algebraiska
Om relationer och algebraiska strukturer Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Även i analysen behöver man en del algebraiska begrepp. I den här artikeln definierar vi
Läs merLösningar till Algebra och kombinatorik
Lösningar till Algebra och kombinatorik 091214 1. Av a 0 = 1 och rekursionsformeln får vi successivt att a 1 = 1 + a 0 1 a 0 = 1 + 1 1 1 = 2, a 2 = 1 + a 1 1 a 0 + 1 a 1 = 1 + 2 1 + 1 = 4, 2 a 3 = 1 +
Läs merMängder, funktioner och naturliga tal
Lådprincipen Följande sats framstår som en fullständig självklarhet: Sats (Lådprincipen (pigeon hole principle)). Låt n > m vara naturliga tal. Fördelar man n föremål i m lådor, så kommer åtminstone en
Läs merAlgebra och Diskret Matematik A (svenska)
MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2005 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 2 november 2005 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal
Läs merFilosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade
Läs merDiofantiska ekvationer
Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 19. Diofantiska ekvationer Vi börjar med en observation som rör den största gemensamma delaren till
Läs merTDP015: Lektion 5 - Svar
TDP015: Lektion 5 - Svar 11 maj 015 1. Huvudsaken här är att det spelar roll vilket initialvärde vi har. Nedan har jag valt beräkningar som slutar när f(x) < ɛ, där ɛ 10 10. Detta behöver ni såklart inte
Läs merDiskret matematik: Övningstentamen 1
Diskret matematik: Övningstentamen 1 1. Bevisa att de reella talen är en icke-uppräknelig mängd.. För två mängder av positiva heltal A och B skriver vi A C B, om det är så att A innehåller ett heltal som
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I v. 2.0, den 24/4 2013 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet är
Läs merLösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00
Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik 2018-08-31 kl 1:00 18:00 1 Om argumentet inte är giltigt går det att hitta ett motexempel, dvs en uppsättning sanningsvärden för vilka alla hypoteserna är
Läs merGrundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är tal Z och α 0.
5B2710, lekt 4, HT07 Konstruktion av de rationella talen Q (AEE 2.3) Grundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är
Läs mer729G04: Inlämningsuppgift i Diskret matematik
729G04: Inlämningsuppgift i Diskret matematik Instruktioner Dessa uppgifter utgör del av examinationen i kursen 729G04 Programmering och diskret matematik. Uppgifterna ska utföras individuellt och självständigt,
Läs merDiskret Matematik A för CVI 4p (svenska)
MITTHÖGSKOLAN TFM Tentamen 2004 MAAA98 Diskret Matematik A för CVI 4p (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 3 juni 2004 Denna tentamen omfattar 10 frågor, där varje fråga kan ge 12 poäng. Delfrågornas poäng
Läs merσ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Övningstenta i Algebra och Kombinatorik 7,5 hp 2015-11-24 Exempel på hur tentan skulle kunna se ut om alla uppgifter var från
Läs merFöreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära
Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,
Läs merKTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007
KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007 1) Det handlar om knarröborna A, B och C. A säger: Om C är kung är vi alla det. B säger: A och C är olika sorter. Vad
Läs merDiskret matematik: Övningstentamen 4
Diskret matematik: Övningstentamen 22. Beskriv alla relationer, som är såväl ekvivalensrelationer som partiella ordningar. Är någon välbekant relation sådan? 23. Ange alla heltalslösningar till ekvationen
Läs merLösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3 3.37 (a) Att ` ' är reexiv, antisymmetrisk och transitiv följer direkt av att `den vanliga' är det på N och Z. (b) Följden m n = ( n, n) där n = 0, 1, 2,...
Läs merOm modeller och teorier
Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om modeller och teorier Hittills i kursen har vi studerat flera olika typer av matematiska strukturer, bl.a. (partial)ordnade
Läs mer729G04 - Diskret matematik. Lektion 4
729G04 - Diskret matematik. Lektion 4 1 Lösningsförslag 1.1 Vägar, stigar och annat 1. Vi ges den oriktade grafen G=(V,E), V = {a, b, c, d, f, g, h, i, j}, E = {{a, b}, {b, c}, {a, c}, {f, g}, {c, d},
Läs merLösningar till Algebra och kombinatorik
Lösningar till Algebra och kombinatorik 090520 1. Av a 0 = 0, a 1 = 1 och rekursionsformeln får vi successivt att a 2 = 1 4 a 1 a 0 + 3 2 = 1 4 1 0 + 32 = 4, a 3 = 1 4 a 2 a 1 + 3 2 = 1 4 4 1 + 32 = 9,
Läs merAlgebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!
Permutationer Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Mängden permutationer av N n för n N är S n (S 0 är mängden av permutationer av ) Sats: S n =n! Ex S 3 =3! Låt
Läs merTentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer
Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer 2004-10-28, kl 8 13, TER1 och TERC Inga hjälpmedel är tillåtna Kom ihåg att svaren på samtliga uppgifter måste MOTIVERAS, och att motiveringarna skall vara uppställda
Läs merKompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen
KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och
Läs merLösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002 1. Använd induktion för att visa att 8 delar (2n + 1 2 1 för alla
Läs merTräning i bevisföring
KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar
Läs merAlgebra och kryptografi
VK Algebra och kryptografi Tomas Ekholm Niklas Eriksen Magnus Rosenlund Institutionen för matematik, 2002 Grekiska alfabetet alfa A α iota I ι rho P ρ beta B β kappa K κ sigma Σ σ gamma Γ γ lambda Λ λ
Läs merAlfabeten, strängar och språk. String
Alfabeten, strängar och språk Objektorienterad modellering och diskreta strukturer / design Språk och reguljära uttryck Ett alfabet är en ändlig icketom mängd vars element kallas symboler. Lennart Andersson
Läs merAlgebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10
Grupper En grupp är ett par (G,*) där G är en mängd och * är en binär operation på G som uppfyller följande villkor: G1 (sluten) x,yϵg så x*yϵg G2 (associativ) x,y,z ϵg (x*y)*z=x*(y*z) G3 (identitet) Det
Läs merMITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007
MITTUNIVERSITETET TFM Modelltenta 2007 MA014G Algebra och Diskret Matematik Skrivtid: 5 timmar Datum: 1 oktober 2007 Den obligatoriska delen av denna (modell)tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan
Läs merHELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI
HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion Faculty Laitos Institution Department Matematisk-naturvetenskapliga Tekijä Författare Author Ilkka
Läs merInduktion och rekursion
Matematik, KTH Bengt Ek november 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver
Läs merTentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl
1 Matematiska Institutionen KTH Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merf(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.
Kapitel 1 Uppgifter 1 Heltal 2 Mängder och funktioner 2.1 Betrakta funktionerna f : Z Z och g : Z Z som ges av f(x) = x 1 och Visa att a fg gf; g(x) = x 2 2x + 3. b det finns ett x Z sådant att fg(x) =
Läs merMITTUNIVERSITETET TFM. Tentamen Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar. Datum: 9 januari 2007
MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2007 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 9 januari 2007 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal
Läs mer729G04: Inlämningsuppgift Diskret matematik
729G04: Inlämningsuppgift Diskret matematik Instruktioner Dessa uppgifter utgör del av examinationen i kursen 729G04 Programmering och diskret matematik. Uppgifterna ska utföras individuellt och självständigt,
Läs merÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4
VSNITT ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Är det möjligt att jämföra storleken av olika talmängder? Har det någon mening om man säger att det finns fler irrationella tal än rationella? Är det överhuvudtaget möjligt
Läs merp /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig
Läs merAlgebra och Diskret Matematik A (svenska)
MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2007 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 7 juni 2007 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal
Läs merEn bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.
Inversa unktion BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en unktion : A B Vi har otast
Läs merSådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en funktion f : A B. Vi har oftast krav
Läs merDefinition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b).
Block 4 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Kongruens modulo n 2. Z n -- heltalen modulo n 3. Ekvationer modulo n 4. Relationer 5. Funktioner Golv och tak funktionerna
Läs merEn bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION NUMRERBARA (eller UPPRÄKNELIGA) MÄNGDER Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs
Läs merEkvivalensrelationer
Abstrakt datatyp för disjunkta mängder Vi skall presentera en abstrakt datatyp för att representera disjunkta mängder Kan bl.a. användas för att lösa ekvivalensproblemet avgör om två godtyckliga element
Läs merLösningsförslag TATM
Lösningsförslag TATM9 0-0-0. a) Summan är geometrisk med kvoten q = / och termer. Alltså, 50 k = 50 k+ = k ) ) ) ) =. k= k= b) Från definitionen av binomialkoefficienter ser vi att ) ) n n nn ) 6 = = =
Läs merf(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.
Kapitel 1 Uppgifter 1 Heltal 2 Mängder och funktioner 2.1 Betrakta funktionerna f : Z Z och g : Z Z som ges av f(x) = x 1 och Visa att g(x) = x 2 2x + 3. a fg gf. b det finns ett x Z sådant att fg(x) =
Läs merLite om bevis i matematiken
Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis
Läs merHemuppgifter till fredagen den 16 september Exercises to Friday, September 16
Introduction to Semigroups Hemuppgifter till fredagen den 16 september Exercises to Friday, September 16 Övningsuppgifterna lämnas in senast onsdagen 14.9. till David Stenlund, per e-post den 16 september.
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)
Läs mer2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson
2MA105 Algebraiska strukturer I Per-Anders Svensson Föreläsning 4 Innehåll Bijektiva avbildningar en repetition Permutationsgrupper Permutationer skrivna som produkter av cykler Jämna och udda permutationer
Läs merKapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner
Kapitel 4 Funktioner I det här kapitlet kommer vi att undersöka funktionsbegreppet. I de första sektionerna genomgås definitionen av begreppet funktion och vissa egenskaper som funktioner har. I slutet
Läs merKTHs Matematiska Cirkel. Reella tal. Joakim Arnlind Tomas Ekholm Andreas Enblom
KTHs Matematiska Cirkel Reella tal Joakim Arnlind Tomas Ekholm Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Innehåll 1 Mängdlära 7 1.1 Mängder...............................
Läs merLösningsförslag till övningsuppgifter, del II
Lösningsförslag till övningsuppgifter del II Obs! Preliminär version! Ö.1. För varje delare d till n låt A d var mängden av element a sådana att gcd(a n = d. Partitionen ges av {A d : d delar n}. n = 6:
Läs merKombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av
Kapitel 2 Kombinatorik Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av det antal sätt, på vilket elementen i en given mängd kan arrangeras i delmängder på något sätt.
Läs merLösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001 1. Låt M = {0, 1, 2,..., 99} och definiera en funktion f : M
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I
MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I G. Gripenberg Aalto-universitetet oktober 014 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I oktober 014 1 / 44 Mängder (naiv, inte
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I
MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I G. Gripenberg Aalto-universitetet oktober 04 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I oktober 04 / 45 Mängder och logik Relationer
Läs mer729G04 - Diskret matematik. Hemuppgift.
729G04 - Diskret matematik. Hemuppgift. 2016-08-31 Instruktioner Dessa uppgifter utgör en del av examinationen i kursen 729G04 Programmering och diskret matematik. Uppgifterna ska utföras individuellt
Läs merMängder och kardinalitet
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 28 september 2007 Mängder och kardinalitet Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v. 2.1.1, den 24/11 2014 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet
Läs merAlgebra och Diskret Matematik A (svenska)
MITTUNIVERSITETET TFM Tentamen 2006 MAAA99 Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar Datum: 10 januari 2006 Denna tenta omfattar 8 frågor, där varje fråga kan ge 3 poäng. Maximalt poängantal
Läs mer1 Analysens grunder. Ordlista för Funktionalanalys 1. avbildning (map) En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.
Ordlista för Funktionalanalys 1 (28 augusti 2002) 1 Analysens grunder avbildning (map) En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion. Bolzano-Weierstrassegenskapen En delmängd M
Läs merInduktion och rekursion
Matematik, KTH Bengt Ek november 2016 Material till kursen SF1679, Diskret matematik för F: Induktion och rekursion 1. Om välgrundade binära relationer Låt R vara en binär relation på en mängd D. Vi skriver
Läs merRELATIONER OCH FUNKTIONER
RELATIONER OCH FUNKTIONER 1 ORDNADE LISTOR (n-tipplar) Ordningen i en mängd spelar ingen roll Exempelvis {1,,3}={3,1,}={1,3,} För att beskriva listor med objekt där ordningen är viktigt använder vi rundparenteser
Läs mer18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.
HH / Georgi Tchilikov DISKRET MATEMATIK,5p. 8 juni 007, 40 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, 4p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.). Förenkla (så mycket som
Läs merLäsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik
Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 18 november 2001 13 Grupper Det trettonde kapitlet behandlar grupper. Att formulera abstrakta begrepp som grupper
Läs merLösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5 5.3. Vi använder Euklides algoritm och får 4485 = 1 3042 + 1443 3042 = 2 1443 + 156 1443 = 9 156 + 39 156 = 4 39. Alltså är sgd(3042, 4485) = 39. Om vi startar
Läs merTommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3
Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer
Läs merDagens program. Linjära ekvationssystem och matriser
Dagens program Matriser Räkneoperationer och räknelagar Linjära ekvationssystem och matriser Matrisform av ekvationssystem Elementära radoperationer Trappstegsmatriser, rang och lösningsstruktur Matrisinvers,
Läs merLösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2 2.15 Ett Venn-diagram över situationen ser ut så här: 10 5 A B C För att få ihop 30 element totalt så måste de tre okända fälten innehålla exakt 15 element
Läs merIdag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik
Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik Först några definitioner: Alfabet = en ändlig mängd av tecken. Ex. {0, 1}, {a,b}, {a, b,..., ö} Betecknas ofta med symbolen Σ Sträng =
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar
Läs merExplorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A
Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Första delen av övningen handlar om begreppet funktion. Syftet är att bekanta sig med funktionsbegreppet som en parbildning. Vi koncentrerar oss på tre viktiga
Läs merFunktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars
Mars 27 2006 Lådprincip Om kn + 1 eller fler kulor skall läggas i n lådor då måste någon låda innehålla minst k + 1 kulor. Exempel I en liksidig triangel med sidan 1 väljes 5 punkter. Visa att det finns
Läs merLösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel:
Läs merDD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},
Läs merFöreläsning 5: Kardinalitet. Funktioners tillväxt
Föreläsning 5: Kardinalitet. Funktioners tillväxt A = B om det finns en bijektion från A till B. Om A har samma kardinalitet som en delmängd av naturliga talen, N, så är A uppräknelig. Om A = N så är A
Läs merOm ordinaltal och kardinaltal
Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om ordinaltal och kardinaltal (Ännu ofullständig version) Mängdteorin kan ses som grunden för all matematik Här skall
Läs merGrundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 8: Predikatlogik Henrik Björklund Umeå universitet 2. oktober, 2014 Första ordningens predikatlogik Signaturer och termer Första ordningens predikatlogik Formler
Läs mer12. CANTORS PARADIS. KORT ORIENTERING OM MÄNGDTEORI.
75 12. CANTORS PARADIS. KORT ORIENTERING OM MÄNGDTEORI. I slutet av 1800-talet uppfann Cantor mängdteorin som ett hjälpmedel vid sitt arbete med integrationsteori. Med en mängd menade Cantor "vilken som
Läs merLösningar till Omtentamen i Datavetenskapens grunder för D1, Sim & spel, TDV A
Lösningar till Omtentamen i Datavetenskapens grunder för D1, Sim & spel, TDV A Tid och plats: Lördagen 2005-12-17 kl 14:00-19:00 i sal L001 Examinator: Lars Karlsson Hjälpmedel: penna Jourhavande lärare:
Läs merDagens Teori. Figur 4.1:
Dagens Teori 4.1 Funktioner En funktion är en regel som till varje objekt i en mängd A associerar ett objekt i en annan mängd B Figur 4.1: Första gången vi normalt hör talas om funktioner i matematisk
Läs merLinjär algebra Föreläsning 10
Linjär algebra Föreläsning 10 IT-programmet, Chalmers 2006 Samuel Bengmark Repetition Handlade om kvadratiska matriser. Kvadratiska ekvationssystem har: Unik lösning omm Det(A) 0. Har oändligt antal lösningar
Läs merLogik och bevisteknik lite extra teori
Logik och bevisteknik lite extra teori Inger Sigstam 2011-04-26 1 Satslogik (eng: propositional logic) 1.1 Språket Alfabetet består av följande symboler: satssymbolerna p 0, p 1, p 2,.... konnektiverna,,,,.
Läs mer