SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI



Relevanta dokument
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Stressbarometern 2013

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Hälsa och balans i arbetslivet

Företagens risk- och försäkringssituation

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder

Vad tycker du om sfi?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Från sömnlös till utsövd

Projektdeltagarnas erfarenheter av projekt Columbus

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

ELNU Arbetsmiljöenkät 2011

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Brukarundersökning 2010 Särvux

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Arbetsmiljön inom Fackförbundet STs organisationsområde

ekonomichef i kommunen

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Vi vill veta vad tycker du om skolan

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Målplanering för arbete/sysselsättning Exempel 2:1

Jämställdhet på KMH. Enkätresultat.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Struktur Marknad Individuell

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation Samverkan och kunskapsdelning

Intervju med Elisabeth Gisselman

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Inför föreställningen

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Enkät bemanning. juni 2014

Dagverksamhet för äldre

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

16 JANUARI Psykisk hälsa

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

5 vanliga misstag som chefer gör

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Sova kan du göra när du är pensionär

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Engelska skolan, Järfälla

LUPP-undersökning hösten 2008

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Transkript:

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa jämförelser gjorts med SCB:s senaste undersökning och med Naturvetareförbundets arbetsmiljöundersökning år.

Upplevelse av arbetsbelastning (fråga 1-8). Fråga 1 Hur upplever du att din arbetsbelastning varit de senaste månaderna 7 6 5 54% 64% 4 3 2 2 1 2 1 2% 2% Ganska låg väntar mest och håller mig beredd En hel del att göra Fullt upp men kan ändå göra korta avbrott i stort sätt när som helst för att t.e.x. Prata Mer än fullt upp utan möjlighet för några korta avbrott Helt uppslukad, kan knappast för en sekund släppa koncentrationen Kommentar 1. Vid förra mätningen upplevde en fjärdedel av inspektörerna att de hade en hög arbetsbelastning. I den arbetsmiljöundersökning Naturvetareförbundet genomförde hösten, uppgav medlemmarna på frågan om de arbetar under oacceptabel tidspress, att detta förelåg; varje dag 12%, Någon gång i veckan 34%, Någon gång i månaden 39% och aldrig 16 %. Frågan är inte direkt jämförbar med frågan ovan, men att 46 % i Naturvetareförbundets undersökning ansåg att de arbetade under oacceptabel tidspress minst någon gång i veckan kan fungera som jämförelse. Fråga 2 4 3 3 2 2 2 2 1 2 31% 3 22% 27% Har du vissa tider så mycket att göra att du blir tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem? Händer det att du inte hinner med vissa arbetsuppgifter, som du ålagts eller åtagit dig att göra? 1 1 Är du utsatt för kraftig stress, som också fysiskt är påtaglig för dig?

4 3 3 2 2 1 2% 11% 14% 22% 11% 1 19% 3 3 27% 2 1 Har du vissa tider så mycket att göra att du blir tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem? Händer det att du inte hinner med vissa arbetsuppgifter, som du ålagts eller åtagit dig att göra? Är du utsatt för kraftig stress, som också fysiskt är påtaglig för dig? Kommentarer 2. Man kan konstatera, från förra mätningen, att en förskjutning har skett av upplevelsen av kraftig stress. De som upplever detta gör det oftare. I övrigt i stort oförändrade förutsättningar. Första frågan i tabellen kan jämföras med frågan i Naturvetareförbundets undersökning om medlemmarna arbetar mer än ordinarie arbetstid, även om denna fråga är mer precis än den i tabellen ovan. Medlemmarna uppger att de arbetar mer än ordinarie arbetstid; Varje dag 14 %, någon gång i veckan 53 %, någon gång i månaden27 % och aldrig 6 %. Betydligt fler uppgav att de arbetar övertid minst någon gång i veckan i Naturvetareförbundets undersökning än i SSAI:s I SCB s arbetsmiljöundersökning som avser 1999 ligger motsvarande siffra (minst någon gång i veckan) på 53 % (jmf naturvetareförbundet 67 %). I SCB s arbetsmiljöundersökning finns även frågan om man minst varje vecka har så mycket att göra att de måste dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. 56 % av de med arbeten som kräver specialistkompetens ansåg detta. Motsvarande siffra är 35 % i SSAI s undersökning Fråga 3. Finns det en prioritering hur arbetsuppgifter skall väljas Ja 5 5 Nej 42% 4 Fråga 4. Om du inte hinner med arbetsuppgifterna vad är då orsaken? Svaren har sammanfattats i ett antal "påståenden". (Antal inom parantes från mätningen ) "komplicerade ärenden" 6 svar (6st), "obligatorisk tillsyn/uppgifter" 14 svar (8st), "arbetsmängden, uttalade och outtalade krav" 15 svar (3st), "egen planering/tuff planering" 3 svar (7st), " organisationens interna administrativa uppgifter för många" 3 svar (9st), "brister i ledning av arbetet" 5 svar (0st) ( års mätning "förändring mot projekinriktad tillsyn" (3st)

Fråga 5 Hur är det på längre sikt? I diagrammet beskrivs olika konsekvenser av att ha för mycket att göra 6 5 4 4 39% 42% 3 3 2 1 Hinner med allt Hinner med det som är viktigt Vissa arbetsuppgifter som jag ålagts eller åtagit mig hinns inte med Åtskilliga åtaganden hinns inte med 4% Ogjorda åtaganden läggs på hög samtidigt som kvalitén i övrigt blir lidande Kommentar 5 Hälften upplever att konsekvensen blir att det kommer att finnas arbetsuppgifter som man inte hinner att utföra. (Kan inspektionen uppfylla sina uppdrag?) Fråga 6 Har arbetssituationen förändrats sedan ett år tillbaka? 6 5 51% 57% 4 3 2 37% 2 1 Till det bättre Till det sämre Oförändrat Kommentar 6. Vid förra mätningen ansåg nästan 60 % att förändring skett till det sämre. Andelen som anser det blivit bättre har ökat från 6 % till 21 %. Motsvarande siffra i Naturvetareförbundets undersökning var 25 %.

Fråga 7 Vad anser du om din arbetsbelastning? 6 5 51% 4 3 2 1 9% 2 1 34% 2 1 2% Lagom, aldrig på något sätt besvärande Är vid enstaka tillfällen stor, men är vanligtvis lagom Är då och då stor Är ofta besvärande stor Är mycket ofta besvärande stor Kommentar 7. Jämfört med mätningen år (10 %) är det fler som uppger att arbetsbelastningen vanligtvis är lagom. Det är färre vid mittenalternativet (17 % enheter mindre) och andelen som uppger att arbetsbelastningen ofta är besvärande stor har ökat från 16 till 28 %. Nästan en tredjedel av de tillfrågade upplever att arbetsbelastningen ofta eller mycket ofta är besvärande stor. Detta är en hög andel. Att den har ökat är ett illavarslande tecken. Fråga 8 Varje fråga har besvarats av x % av de tillfrågade. Hinner inte... 7 6 5 5 5 4 3 22% 3 41% 3 2 2 2 1.. följa upp, ta del av information som krävs för arbetet.. stanna upp och lyssna på andra om sådant som är viktigt i arbetet.. tänka igenom och planera arbetet på längre sikt.. förbereda mig för inspektioner,sammanträden andra möten Kommentar 8. Andelen som inte hinner tänka igenom och planera arbetet på längre sikt har ökat från 30 till 41 % i denna mätning. Andelen som inte hinner stanna upp och lyssna har däremot minskat från 30 till 22 %. De yttre staplarna visar. exakt samma värde, vid denna mätning som den år Denna fråga visar på orsaker som kan ligga till grund för frustration i vår profession - hinner inte följa upp, hinner inte ta del av information som krävs för arbetet, hinner inte planera arbetet på längre sikt, hinner inte förbereda.

Fråga 9 Hur upplever du i regel arbetsmängden? Alldeles för lugnt Alldeles för mycket att göra 7% För lugnt Varken eller 4 För mycket att göra 5 Kommentar 9. 60 % upplever att de har för mycket eller alldeles för mycket att göra. Det är exakt lika stor andel som vid den förra enkäten. I SCB s undersökning svarade 72 % av de med arbeten som krävde specialistkompetens att de hade alldeles för mycket att göra. Frågan kan vara annorlunda ställd än i sektionens undersökning men även om båda svarsalternativen för mycket och alldeles för mycket tas med överstiger inte SSAI andelarna i SCB s undersökning. Trotts det skall det inte förringas att två tredjedelar anser att de har för mycket att göra. Fråga 10 I vilken utsträckning kan teknisk utrustning (datorer, terminaler el. dyl.) påverka Dina arbetsprestationer på ett negativt sätt? 4 3 3 3 32% 31% 2 2 1 14% 2 11% I ganska liten utsträckning I viss mån I ganska hög grad I mycket hög grad Kommentar 10. 42 % anger att i ganska hög grad eller mycket hög grad kan påverkas negativt. I förra undersökningen låg siffran på 35 % vilket är en ökning med 7 %. 26 % anger att de inte alls eller i liten utsträckning påverkas negativt. Vid förra mätningen bockade 29 % för dessa frågor.

Hjälp och stöd i arbetet (fråga 11-14) Fråga 11 Finns det möjlighet, att normalt, hjälpa varandra i "arbetsgruppen" när det kör ihop sig i arbetet? 5 4 4 3 4 4 3 2 2 19% 2 24% 2 1 Till ingen del Till mindre delar Till hälften Till största delen Till alla delar Kommentar 11. Vid föregående mätning angav 51 % att de till mindre del eller ingen del hade möjlighet till hjälp. Det har alltså blivit sämre även om skillnaden inte är så stor. Vad beror det på att man upplever att man enbart i mindre delar kan hjälpa varandra i arbetsgruppen? Beror det på att kompetensområden är mycket avskilda, att det finns organisatoriska hinder, att man upplever för stor arbetsbelastning eller på klimatet? Fråga 12 Har du möjlighet att få råd och hjälp med svårigheter du ställs inför i arbetet. 6 5 5 4 3 3 3 34% 2 1 1 7% Aldrig För det mesta inte Då och då För det mesta Alltid 9% Kommentar 12. 49 % anger att det alltid eller för det mesta finns möjlighet till råd och stöd. Motsvarande värde vid förra mätningen var 59 %. Det har således skett en försämring.

Fråga 13 4 4 Har du möjlighet att få stöd och hjälp och uppmuntran när arbetet känns jobbigt? 41% 3 3 29% 3 3 2 2 1 12% Från arbetskamrater. Från din chef. 4% Aldrig För det mesta inte Då och då För det mesta Alltid Kommentar 13. Möjligheten till stöd, hjälp och uppmuntran från arbetskamraterna upplever man har minskat. Vid förra mätningen var det 64 % som för det mesta eller alltid kunde få stöd och hjälp från arbetskamraterna. Motsvarande värde vid denna mätning är 53 % I Naturvetareförbundets undersökning ställdes frågan i vilken utsträckning medlemmarna fick uppskattning, stöd och uppmuntran från sina chefer resp. arbetskamrater. Frågan är inte preciserad på samma sätt som ovan, till att enbart gälla vid svårigheter. I Naturvetareförbundets undersökning uppges att man får uppskattning, stöd och uppmuntran från chef, varje dag 4 %, någon gång i veckan 27 %, någon gång i månaden 53 %, aldrig 15 %. Stöd från medarbetarna fick man, varje dag 14 %, någon gång i veckan 40 %, någon gång i månaden 38 %, aldrig 8 %. Om man räknar över svaren i undersökningen framstår resultaten som mycket likartade. Det är dock fler i SSAI som upplever att de aldrig får stöd från arbetskamrater än i naturvetareförbundets undersökning. 6 5 Har du möjlighet att få stöd och hjälp och uppmuntran när arbetet känns jobbigt? 54% 4 3 2 1 11% 14% 24% 2 29% 2 1 Från arbetskamrater. Från din chef. 2% Aldrig För det mesta inte Då och då För det mesta Alltid

Fråga 14 Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med den hjälp eller det stöd som du får på jobbet? 4 4 41% 3 3 31% 3 2 2 2 14% 22% 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Kommentar. Andelen som är ganska eller mycket nöjda med stödet i jobbet har ökat från förra mätningen från 40 % till 49. Upplevelser/reaktioner som kan kopplas till arbetssituationen. (fråga 15-18) Fråga 15 punkt 1-3 3 3 2 2 1 1 2 24% 29% 2 2 3 3 11% 11% Händer det att du inte kan koppla av tankarna från arbetet när du är ledig? Händer det att du har svårigheter att sova därför att tankarna på jobbet håller dig vaken? Funderar du kring arbetet när du är ledig, därför att det känns stimulerande och intressant? Kommentar 15, 1-3 En liten ökning från förra mätningen har skett om funderingar kring arbetet att det känns stimulerande och intressant. Även i SCB s undersökning finns frågan om det händer att man inte kan koppla av tankarna från arbetet när man är ledig. I SCB s undersökning uppger 66,4 % av de med arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens att detta är fallet minst varje vecka. Motsvarande siffra i SSAI s undersökning är 44 %. Hos SCB finns även frågan om det händer att man har svårighet att sova p.g.a. tankarna på jobbet håller en vaken. 25 % uppger att så är fallet minst en gång i veckan. 19 % hos oss.

Fråga 15 punkt 4-6 4 4 3 3 2 2 1 1 11% 1 39% 3 34% 27% 41% 39% Händer det att du känner dig illa till mods och misströstar, som följd av svårigheter, som du ställs inför i jobbet? Händer det att du känner dig så utmattad efter jobbet att du knappast kan göra annat än äta och sova? Händer det dig att du känner dig känslomässigt nollställd utan energi att företa dig något alls? Kommentar 15, 4-6. I Naturvetareförbundets undersökning fanns frågan; Hur ofta är du så trött efter arbetet att du inte orkar ta dig för något? 11 % av medlemmarna uppgav varje dag, 47 % uppgav någon gång i veckan, 34 % någon gång i månaden och 9 % aldrig. I jämförelse med frågan Händer det att du känner dig så utmattad efter jobbet att du knappast kan göra annat än äta eller sova, framstår resultaten i SSAI s undersökning som betydligt bättre än de i Naturvetareförbundets undersökning. Varje dag 3 mot 11 %, varje vecka 11 mot 47 %, mer sällan 45 mot 34 % och aldrig 41 mot 9 %. Frågorna är dock något olika ställda. Fråga 15 punkt 7-9 8 7 6 5 4 39% 6 64% Händer det att du har halsbränna, sura uppstötningar, sveda i maggropen eller orolig mage? Händer det dig att du känner dig trött och håglös? 3 2 1 2% 2% 2% 1 7% 1 1 2 Händer det dig att du känner dig nedstämd, därför att "den ena dagen är den andra lik"? Kommentar 15, 7-9. Här har en förbättring skett, utom inom området trötthet och håglöshet där de som inte alls varit trötta och håglösa minskat från 32 till 25 %. Frågan om trötthet och håglöshet finns även hos SCB, där 40 % av de med teoretisk specialistkompetens uppger att de

känner sig trötta och håglösa minst någon gång i veckan. Motsvaras av 18 % i SSAI s undersökning.

Fråga 16 Hur lång tid tar det för dig innan du varvat ned och kan känna dig avslappnad och "fri från jobbet"? 4 3 3 3 3 2 2 2 1 2 14% 1 11% Ingen tid alls Någon timme Några timmar Möjligen under helgerna Möjligt först efter längre tids ledighet Kommentar 16. Det visar bland annat att vi har ett arbete som berör och påverkar oss, även efter arbetstid. Glädjande är att andelen som återhämtat sig först efter längre tids ledighet minskat från 17 % till 8 %. 75 % återhämtar sig på ett par timmar, bra! Oroväckande är den fjärdedel som behöver helger och ledighet för att återhämta sig. Fråga 17:1 7 6 5 5 4 Händer det att man visar uppskattning på något du gjort?" 4 3 2 1 4% 2% 12% 1 22% 2 19% 37% 22% 1 7% Hur ofta möts du av exempel på tacksamhet för det arbete du gör i arbetet? Hur ofta möts du av exempel på respekt i arbetet?

Fråga 17:2 6 5 4 52% 44% Brukar din närmaste chef höra sig för hur ditt arbete framskrider? 4 3 2 1 1 1 2 19% 2 22% 1 1 Händer det dig att din närmaste chef visar uppskattning för något du gjort? Händer det att dina arbetskamrater visar uppskattning för något du gjort? Kommentar: Jämfört med uppskattning, stöd och uppmuntran från chefer. Där resultaten I SSAI s undersökning framstår som dåliga i relation till resultaten i Naturvetareförbundets undersökning.