1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas mellan lika anslagspster. Istället bör regleringsbelppet redvisas på ett eget utgiftsanslag m det är psitivt ch en egen inkmsttitel m det är negativt. flertalet statliga ålderspensinsavgifter inte fastställs i förväg, utan istället beräknas löpande under året genm att utbetald pensinsgrundande ersättning multipliceras med en beräknad avgiftssats. Bakgrund Statliga ålderspensinsavgifter (infficiellt fta förkrtat SÅP eller STÅP, i denna PM används STÅP) betalas från ett antal anslag i statsbudgeten till ålderspensinssystemet. STÅP betalas för transfereringar sm är pensinsgrundande inkmster, exempelvis sjukpenning, föräldrapenning ch arbetslöshetsersättning. STÅP betalas ckså för så kallade pensinsgrundande belpp vid studier, plikttjänst ch vård av barn. I dessa fall finns ingen ersättning sm STÅP kan relateras till. Inkmstgrundad aktivitets- ch sjukersättning är en pensinsgrundad inkmst men till denna är ckså knuten ett pensinsgrundande belpp eftersm pensinsrätten i detta fall baseras på en så kallad antagandeinkmst. För transfereringar beräknas STÅP för ett år sm prgnstiserad ersättning multiplicerad med en avgiftssats. Avgiftssatsen för STÅP är egentligen densamma sm för arbetsgivaravgiften till ålderspensin, 10,21 prcent. För en del persner är dck inte ersättningarna pensinsgrundande. Det berr på att de hamnar över inkmsttaket. Om summan av lön ch sjukpenning, exempelvis, blir högre än inkmsttaket, fastställs pensinsrätten i första hand på lönen. Därför blir STÅP lägre än 10,21 prcent av utbetald ersättning. Avgiftssatsen är ftast ungefär 9,9 prcent av utbetald ersättning. För pensinsgrundande belpp är dck avgiftssatsen 18,5 prcent av underlaget ch för inkmstgrundad aktivitets- ch sjukersättning ungefär 18 prcent. Hur str andel av utbetalda ersättningar sm är pensinsgrundande är naturligtvis lika för lika ersättningar. Därför brde avgiftssatsen vara lika för till exempel sjukpenning ch arbetslöshetsersättning. Av förenklingsskäl tillämpas dck samma avgiftssats för alla transfereringar utm inkmstgrundad aktivitetsch sjukersättning. Att avgiftssatsen är högre för det sistnämnda berr på att det inte betalas någn allmän pensinsavgift för aktivitetsersättning eller sjukersättning. Oftast redvisas STÅP på särskilda anslagspster inm de anslag där mtsvarande ersättning redvisas. För varje anslagspst fastställs den STÅP sm ska bkföras för ett år i regleringsbrevet. För varje månad bkförs en tlftedel av belppet. STÅP för ett visst år fördelas mellan AP-fnden ch premiepensinssystemet enligt prcentsatser sm fastställs året innan. Ungefär 14 prcent brukar föras till premiepensinssystemet ch således 86 prcent till AP-fnden. Under våren två år efter det år sm avgiften avser görs en avstämning för året. För år 2009, exempelvis, gjrde avstämningen under våren 2011. Vid avstämningen beräknas den premiepensinsrätt sm STÅP bör
2 (7) finansiera. Om för lite STÅP har förts till premiepensinssystemet betalar AP-fnden resterande belpp till premiepensinssystemet, m för mycket STÅP har förts till premiepensinssystemet betalar premiepensinssystemet det överskjutande belppet till AP-fnden. Regleringsbelppen räknas upp med ränta. Tre år efter det år sm avses görs dessutm en reglering mellan AP-fnden ch statsbudgeten. För varje anslag/anslagspst sm betalar STÅP beräknas ett regleringsbelpp (uppräknat med ränta) sm kan vara psitivt för en del anslagspster ch negativt för andra. Summan av regleringsbelppen är ålderspensinssystemets skuld till eller frdran på statsbudgeten. Den STÅP sm bkförs ett år på en anslagspst består således av två delar, dels preliminär STÅP för året, dels ett regleringsbelpp sm avser tre år innan. Det har ibland blivit prblem vid hanteringen av STÅP. Vid några tillfällen har regleringsbelppen på en anslagspst blivit negativa ch högre än den preliminära avgiften. Därmed har nll krnr bkförts på denna anslagspst detta år. Istället har ett belpp för STÅP bkförts på en inkmsttitel i statsbudgeten. Den inkmsttitel sm använts heter 2811 Övriga inkmster från statens verksamhet. Detta prblem kan uppkmma vid regeländringar. Det inträffade när delpensinen avskaffades eftersm den preliminära avgiften blev nll krnr men det fanns negativa regleringsbelpp för tidigare år. För försvarsmakten inträffar samma prblem år 2012 på grund av att plikttjänsten har avskaffats i fredstid. Därmed blir det preliminära belppet för STÅP lågt samtidigt sm det finns ett negativt regleringsbelpp för 2009. Mtsvarande prblem kan ckså uppstå m prgnsen för det preliminära belppet för en anslagspst för ett år kmmer alltför högt så att regleringsbelppet av det skälet blir strt, ch negativt. Om utgifterna för förmånen har en nedåtgående trend kan regleringsbelppet, sm bkförs tre år senare, bli högre än den preliminära avgiften för året. Detta har inträffat vid någt tillfälle. Vid några tillfällen verkar det sm m preliminär STÅP för en anslagspst har hamnat på fel nivå sm en följd av missförstånd snarare än sm en följd av en mindre bra prgns. Trligen har STÅP vid ett antal tillfällen fastställts till samma belpp sm beräknad preliminär avgift utan hänsyn till regleringsbelppet. Därmed har den preliminära avgiften i praktiken blivit alltför hög m regleringsbelppet är negativt ch vice versa. Exempel: Antag att preliminär STÅP för ett år för en anslagspst beräknas till en miljard krnr ch att det finns ett regleringsbelpp för tre år tidigare på minus 200 miljner krnr. Då bör STÅP fastställas till 800 miljner krnr. Om STÅP felaktigt fastställs till en miljard krnr blir preliminär STÅP 1,2 miljarder dvs. högre än vad sm var avsett. Ett annat litet prblem uppstd när Räddningverket (sm betalade STÅP) lades ner ch ersattes av en myndighet sm inte ansvarade för någn statlig ålderspensinsavgift. Då fanns det ingen myndighet sm kunde bkföra ett regleringsbelpp för tidigare år. Belppet blev reglerat i flera år men lösningen har nu blivit att Pensinsmyndigheten ska bkföra regleringsbelppet mt inkmsttitel 2811. Avstämningen av STÅP är ganska mfattande. Det måste hämtas in uppgifter från de myndigheter sm bkför STÅP m hur mycket de har betalat ut i pensinsgrundande ersättningar det år avstämningen avser. För några anslag måste speciella beräkningar göras eftersm det på vissa kntn både kan bkföras ersättningar sm är pensinsgrundande ch ersättningar sm inte är pensinsgrundande. För utbildningsbidrag för dktrander måste uppgifter hämtas in från de 10 15 universitet ch högsklr sm betalar ut utbildningsbidrag. Det måste ckså kntrlleras mt en databas vilka universitet ch högsklr sm betalar ut utbildningsbidrag eftersm det kan ändras mellan åren.
3 (7) Det måste beräknas hur mycket av redvisad STÅP sm var preliminär avgift för året för varje anslagspst. Slutligen beräknas regleringsbelppet, uppräknad med ränta, mellan AP-fnden ch premiepensinssystemet samt regleringsbelppet, uppräknat med ränta, mellan AP-fnden ch statsbudgeten fördelat på anslagspster. Förslag För att förenkla hanteringen av statliga ålderspensinsavgifter föreslås att regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden inte fördelas mellan de lika anslagspsterna. I stället föreslås att regleringsbelppet, m det är psitivt, redvisas på ett nytt anslag sm kan heta Reglering av statliga ålderspensinsavgifter. Anslaget kan lämpligen tillhöra utgiftsmråde 11, Eknmisk trygghet vid ålderdm eftersm pensinsanslagen redvisas där. Ett alternativ är att anslaget tillhör utgiftsmråde 10 Eknmisk trygghet vid sjukdm ch handikapp eftersm ca 50 prcent av de statliga ålderspensinsavgifterna för närvarande tillhör detta utgiftsmråde (men det kan förstås variera). En ny inkmsttitel, med samma namn sm anslaget, bör ckså införas. Där bkförs regleringsbelppet de år regleringsbelppet är negativt. Fördelen med att ha en särskild inkmsttitel för detta är att det går att följa bkföringen av statliga ålderspensinsavgifter i statsbudgeten. Hittills har inkmsttitel 2811 tagits i anspråk vid några tillfällen. Därmed göms de statliga ålderspensinsavgifterna eftersm det ckså bkförs mycket annat på denna inkmsttitel. Det föreslås ckså att preliminär STÅP, för de flesta anslagspsterna, inte fastställs i förväg, utan istället beräknas löpande under året genm att utbetald pensinsgrundande ersättning multipliceras med en beräknad avgiftssats. Om utgiften för någn förmån blir väntad hög anpassas därmed bkförd STÅP direkt till detta. Det är möjligt att det i vissa fall kan bli prblem för en myndighet att bkföra ett krrekt belpp för STÅP samma månad sm utbetalningen sker. I så fall kan detta justeras månaden efter. Med en justering inför årsbkslutet kan STÅP ändå bli krrekt redvisat för hela året hs myndigheten. Pensinsmyndigheten bör lämna förslag till regeringskansliet vilken avgiftssats sm bör tillämpas. De myndigheter sm betalar ut STÅP ch sm berörs bör få infrmatin m avgiftssatsen i regleringsbrevet. I några fall bör dck preliminär STÅP fastställas i förväg (sm idag). Detta gäller de pensinsgrundande belppen. Det kan ckså gälla i några fall där det är praktiskt att beräkna STÅP löpande. Olika principer bör således tillämpas för lika anslagspster. Följande alternativ finns: 1: Preliminär STÅP fastställs i förväg baserad på en prgns (sm idag). 2A: Preliminär STÅP beräknas löpande under året genm att utgiften på den anslagspst där ersättningen redvisas multipliceras med prgnstiserad avgiftssats (på ca 9,9 prcent). 2B: Preliminär STÅP beräknas löpande under året genm att bkförda utgifter för mtsvarande pensinsgrundande ersättningar multipliceras med prgnstiserad avgiftssats (på ca 9,9 prcent). För aktivitets- ch sjukersättning kan man antingen välja en kmbinatin mellan alternativ 1 ch 2B eller alternativ 2B i sin helhet, dck med en annan avgiftssats. Av förenklingsskäl kan man i några fall låta små ersättningar ingå i underlaget för preliminär STÅP i alternativ 2A eller 2B trts att de inte är pensinsgrundande. Detta medför att någt för mycket STÅP kanske redvisas under den anslagspsten. Emellertid görs det ändå ett medvetet fel i beräkningen genm att samma avgiftssats tillämpas för nästan alla transfereringar. Därför blir fördelningen mellan anslagspsterna med
4 (7) STÅP ändå inte helt rätt. Om för mycket STÅP redvisas på en anslagspst innebär det antingen att det redvisas för lite på någn annan anslagspst det året eller ckså påverkas regleringsbelppet tre år senare. Nedan listas de förmåner/anslagspster sm berörs med förslag m vilken princip (vilket alternativ) sm bör tillämpas: Pensinsrätt för barnår. Alternativ 1. På detta anslag redvisas ett pensinsgrundande belpp. Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning ch graviditetspenning: Alternativ 2A I princip allt sm bkförs på de tre anslagspsterna för ersättningar är pensinsgrundande. Till varje anslagspst är ckså knuten en anslagspst med STÅP. Vårdbidrag för funktinshindrade barn: Alternativ 2B Från detta anslag finansieras dels en pensinsgrundande ersättning, dels en merkstnadsersättning. Endast den förstnämnda förmånen ska ingå i underlaget för STÅP. Sjukpenning: Alternativ 2A Det sm redvisas på anslagspsten för sjukpenning är numer nästan i sin helhet pensinsgrundande. Tidigare belastades anslagspsten ckså med samverkansmedel men detta har numer en egen anslagspst. Det bkförs ett litet belpp för frivillig sjukpenning på anslagspsten men detta belpp är så betydligt att det kan ingå i underlaget av förenklingsskäl. Sjukpenning sm betalas ut till persner födda 1937 eller tidigare är inte pensinsgrundande. Detta belpp utgjrde 0,02 prcent av anslagsbelastningen år 2009. Denna prcentsats kmmer att minska kmmande år. Av förenklingsskäl föreslås att även detta belpp ingår i underlaget för preliminär STÅP. Rehabiliteringspenning: Alternativ 2A Närståendepenning: Alternativ 2A Arbetsskadelivränta: Alternativ 2B Från anslaget finansieras ganska många förmåner. Egenlivränta enligt LAF, sjukpenning enligt LAF ch YFL samt särskild arbetsskadeersättning ska ingå i underlaget för STÅP. Arbetsskadelivränta (egenlivränta) till persner födda 1937 eller tidigare är inte pensinsgrundande. Detta belpp utgjrde ungefär fem prcent av utbetald arbetsskadelivränta år 2009. Det finns inte bkfört separat. Det kmmer att minska. Av förenklingsskäl föreslås att även detta belpp ingår i underlaget för preliminär STÅP. I underlaget bör ckså ingå arbetsskadelivränta (egenlivränta) sm finansieras av före detta affärsverk ch affärsverksfnden. Ersättning för krppsskadr: Alternativ 2B Från anslaget finansieras ganska många förmåner. Egenlivränta ch sjukpenning enligt LSP ska ingå i underlaget för STÅP. LSP-livränta (egenlivränta) till persner födda 1937 eller tidigare är inte pensinsgrundande. Detta belpp utgjrde ungefär 0,6 prcent av utbetald LSP-livränta år 2009. Det finns inte bkfört separat. Det kmmer att minska. Av förenklingsskäl föreslås att även detta belpp ingår i underlaget för preliminär STÅP. Aktivitets- eller sjukersättning. Antingen bör en kmbinatin av alternativ 1 ch 2B väljas eller ckså 2B i sin helhet. Från anslaget finansieras inkmstgrundad ersättning ch garantiersättning. Endast den inkmstgrundade ersättningen är pensinsgrundande ch bör ingå i underlaget för preliminär STÅP.
5 (7) STÅP består av två delar, en del avser pensinsgrundande inkmst ch en del ett pensinsgrundande belpp. Avgiftssatsen är ca 18 prcent för den pensinsgrundande inkmsten ch 18,5 prcent för det pensinsgrundande belppet. En möjlighet är att det görs en prgns för det pensinsgrundande belppet. STÅP för detta fastställs i förväg enligt alternativ 1. STÅP för pensinsgrundande inkmst beräknas löpande under året enligt alternativ 2B, dck med en annan avgiftssats än för övriga förmåner (ca 18 prcent). En annan möjlighet är att alternativ 2B följs i sin helhet men med en avgiftssats på ca 26 prcent. Smittbärarpenning. Alternativ 1 eller 2B Smittbärarpenning betalas ut av Scialstyrelsen men den statliga ålderspensinsavgiften redvisas hs Försäkringskassan. Om denna ansvarsuppdelning ska kvarstå bör alternativ 1 väljas, annars kan alternativ 2B väljas. Belppet för STÅP för smittbärarpenning är endast ca en halv miljn krnr. Detta kan tala för alternativ 1. Aktivitetsstöd ch bidrag till arbetslöshetsersättning. Alternativ 2B Aktivitetsstöd ch bidrag till arbetslöshetsersättning betalas från två lika anslagspster men statlig ålderspensinsavgift för detta sammantaget betalas på en egen anslagspst. Från anslagspsten för aktivitetsstöd betalas även utvecklingsersättning sm inte är pensinsgrundande ch anslaget tas även i anspråk för vissa andra utgifter. Studiemedel m.m. Alternativ 1 CSN ansvarar för ett pensinsgrundande belpp för studiemedel ch därutöver en ersättning sm är pensinsgrundande inkmst. STÅP för den senare redvisas på en separat anslagspst. STÅP för denna uppgick år 2009 endast till 39 000 krnr. Regleringsbelppet redvisas i dagsläget sammantaget på anslagspsten för STÅP för studiemedel. Alternativ 1 är trligen lämpligast i bägge fallen m inte CSN har en annan åsikt m den pensinsgrundande ersättningen. Utbildningsbidrag för dktrander. Alternativ 1. Utbildningsbidrag betalas ut av 10 15 universitet ch högsklr. Uppsala universitet ansvarar för den statliga ålderspensinsavgiften för samtliga. Om alternativ 2A eller 2B ska väljas måste Uppsala universitet varje månad hämta in uppgifter från övriga universitet ch högsklr hur mycket sm betalats ut i utbildningsbidrag. Av administrativa skäl bör istället alternativ 1 väljas. Dagpenning ch plikttjänst. Alternativ 1. Försvarsmakten ansvarar dels för ett pensinsgrundande belpp, dels för en pensinsgrundande inkmst. Belppen för STÅP kmmer trligen att bli mycket små i framtiden de flesta åren. Knstnärsnämnden ch Sveriges författarfnd. Alternativ 1. Knstnärsnämnden betalar STÅP även för Sveriges författarfnd. Belppen för STÅP är ganska små, sammantaget ca 3 miljner krnr år 2009. Fem lika anslagspster är invlverade vad gäller förmånerna. Av administrativa skäl bör trligen alternativ 1 väljas men Knstnärsnämnden kan givetvis ha synpunkter på detta. Fördelar med förslagen De tre första punkterna avser det första förslaget, att regleringsbelppet inte fördelas mellan de lika anslagspsterna. Den fjärde punkten avser förslaget m att beräkna STÅP löpande. Avstämningen av statliga ålderspensinsavgifter blir enklare eftersm det inte behöver samlas in infrmatin från de myndigheter sm ansvarar för STÅP (inklusive 10 15 universitet ch högsklr) m hur mycket de har betalat ut i pensinsgrundande ersättningar. Detta är en fördel både
6 (7) för Pensinsmyndigheten, sm ansvarar för avstämningen, ch övriga berörda myndigheter. Det behöver heller inte göras någn beräkning över hur mycket sm är preliminär avgift eftersm allt sm bkförs på anslagspsterna är preliminär avgift. Regleringsbelppet mellan AP-fnden ch statsbudgeten behöver inte fördelas på anslagspster. Det blir enklare för de departement sm skriver regleringsbrev med STÅP. De behöver inte ta hänsyn till några regleringsbelpp, endast preliminära STÅP. Regleringen mellan statsbudgeten ch AP-fnden redvisas samlat i ett anslag eller en inkmsttitel vilket gör redvisningen tydligare. I de flesta fall kmmer preliminär STÅP under ett år att bättre överensstämma med vad sm brde ha bkförts. Orsaken till det är att STÅP anpassas till utbetalda ersättningar redan under det år sm avses ch inte tre år senare. Om avgiftssatsen preliminärt fastställs till 9,9 prcent men den skulle ha varit 9,8 prcent blir felet ungefär en prcent. Detta är en ganska liten avvikelse jämfört med hur det fta är nu. Vid avstämningen 2009 var den slutliga avgiften 4,7 prcent lägre än den preliminära ch vid avstämningen 2008 var den 5,3 prcent lägre. För de enskilda anslagspsterna är den prcentuella avvikelsen i vissa fall betydligt högre. Förslaget bör således medföra att regleringsbelppet mellan staten ch AP-fnden nrmalt blir betydligt lägre jämfört med hur det är för närvarande. Nackdelar med förslagen De tre första punkterna avser det första förslaget, att regleringsbelppet inte fördelas mellan de lika anslagspsterna. Den tredje punkten avser förslaget m att beräkna STÅP löpande. Ett nytt anslag ch en ny inkmsttitel bildas (vilket kanske kan ses sm en nackdel) Regleringsbelppen redvisas samlat inm utgiftsmråde 10 eller 11 (de år regleringsbelppen sammantaget är större än nll) trts att många regleringsbelpp avser andra utgiftsmråden. De år regleringsbelppen sammantaget är negativa redvisas de inte på några utgiftsmråden. Om det i framtiden skulle återinföras fnder för vissa förmåner (t.ex. en sjukförsäkringsfnd eller en arbetsskadefnd) kmmer dessa fnder inte att bli helt rätt belastade sm en följd av förslag 1. Effekten mildras dck av vårt förslag 2. Bkföringen av STÅP blir någt mer kmplicerad hs en del myndigheter eftersm inte samma belpp kmmer att redvisas varje månad. STÅP kmmer trligen i vissa fall dessutm att redvisas med en månads fördröjning. Detta bör kunna rättas till under månad 13. Därmed blir redvisningen rätt för de lika anslagen på årsnivå hs myndigheten. Däremt kmmer AP-fnden ch premiepensinssystemet att få avgifterna en månad senare än för närvarande. Det bör då påpekas att en fördröjning på en månad (brtsett från regleringsbelpp etc.) gäller både arbetsgivaravgifter, egenavgifter ch allmän pensinsavgift. I dagsläget är det bara STÅP av avgifterna sm inte har denna fördröjning på en månad. Balanstalet kan bli lägre av en fördröjning m man inte justerar reglerna för beräkningen av balanstalet. Om nackdelarna med det sista förslaget, m att STÅP ska beräknas löpande, anses för stra är det möjligt att bara det första förslaget bör genmföras, att redvisa alla regleringsbelpp samlat. Övergång till den nya rutinen Den nya rutinen bör kunna tillämpas ganska mgående. De första åren kan dck regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden bli lika höga sm i dagsläget eftersm de preliminära belppen i samtliga fall är baserade på en prgns ch inte anpassade efter utfallet. Det dröjer några år innan förenklingen har slagit
7 (7) igenm helt. De första åren efter ändringen sm avstämningen görs måste en beräkning göras hur mycket av det sm bkförts på anslagspsterna sm är preliminär avgift. Rättsliga knsekvenser i sammandrag De regelverk sm berörs av förslagen är Lag (1998:676) m statlig ålderspensinsavgift Förrdning (1998:1512) m statliga ålderspensinsavgifter m.m. Analys av det första förslaget Det framgår inte av lagstiftningen hur den fördelning sm Pensinsmyndigheten gör ska ske i detalj. Man kan dck av förarbetena dra slutsatsen att det bör ske med beaktande av de lika anslagspsterna. Det är ju de fact på det sätt sm det sker idag. Att fördelningen ska ske per anslagspst framgår av regleringsbrevet. Slutsatsen är att man bör diskutera med regeringen hur detta förslag kan realiseras - antingen via justeringar i regleringsbrevet eller genm att man ändrar i lagen, så att det där tydligt framgår hur belppen ska regleras. Analys av det andra förslaget Av 7 Lag (1998:676) m statlig ålderspensinsavgift framgår det att statlig ålderspensinsavgift ska betalas preliminärt ch att detta ska ske månadsvis. Regeringen ska bestämma strleken på de belpp sm ska betalas. Av Förrdning (1998:1512) m statliga ålderspensinsavgifter m.m. framgår hur de lika myndigheterna ska betala in avgifterna. Den slutsats sm kan dras är att m man vill genmföra detta förbättringsförslag behöver man ändra i förrdning (1998:1512) m statliga ålderspensinsavgifter m.m. samt i lag (1998:676) m statlig ålderspensinsavgift.