OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

Transkript

1 OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång till 17:11 RB. Rättegångshinder sm leder till avvisning (res judicata). Prejudiciell Dmen läggs till grund för en ny dm. Exempel har det i dm fastställts att det föreligger ett bindande köpavtal mellan A ch B så skall det vid en ny tvist avseende betalning enligt avtalet inte mprövas m det föreligger ett bindande köpavtal. Bevisverkan Dmen blir ett bevis i en ny dm. Exempel en brttmålsdm har bara bevisverkan i en efterföljande tvist avseende skadestånd p g a brttet. Frågan m den tilltalade begått brttet kan mprövas i tvistemålet. Laga kraft Tiden för överklagande har gått ut. Leder till avvisning av ett överklagande. När en dm vinner laga kraft inträder rättskraften av dmen ckså. Exigibilitet Dmen kan verkställas. En dm utgör enligt 3 kap. 1 UB en exekutinstitel sm kan verkställas av krnfgdemyndigheten. Gäller fullgörelsedmar. 17 kap. 11 rättegångsbalken: Dm äge, sedan tid för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenm avgjrt den sak, varm talan väcks. Dmen äge ck rättskraft, i vad den innefattar prövning av frdran sm åberpats till kvittning. Ej må fråga sm sålunda avgjrts upptagas till prövning. Om särskilda rättsmedel gälle vad därm stadgat. Samma sak Ekelöf Samma rättsföljd = samma rättighet/förpliktelse i prcess 2 sm i prcess 1. Olivecrna Samma händelse = Om det är ett fristående händelseförlpp eller ej vid en jämförelse av de faktiska mständigheterna i prcess 1 ch 2. Orsaker sm har betydelse vid prövningen m det är samma sak Samma parter Samma tidsperid Samma grund Samma rättsföljd Samma syfte med båda prcesserna

2 Rättskraften i förhållande till part Preklusin av alternativa grunder För käranden gäller att samtliga de mständigheter sm käranden kunnat åberpa enligt 13 Kap. 3 RB under prcessen mfattas av rättskraften. För svaranden innebär en dm att han därefter inte kan göra några invändningar mt rättsföljden enligt dmen sm han kunnat framföra. Rättskraften med avseende på yrkandena Kan man bara få det ena av yrkandena utgör det samma sak, kan man däremt få bifall till båda yrkandena utgör det inte samma sak. De förra utgör alternativa yrkanden ch det senare kumulativa ykanden. Jfr bestämmelserna m påföljder vid fel i vara i 30 köpl. Köparen kan kräva avhjälpande, mleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt dessutm skadestånd. Avhjälpande, mleverans, prisavdrag ch hävning är alternativa i förhållande till varandra m grunden är samma fel. Skadestånd däremt är kumulativt eftersm man även kan få skadestånd för exempelvis ersättning för utgifter (67 ) ch samtidigt hävning. Exempel rättsföljd Prcess 1: En hyresvärd yrkar ch tillerkänns i dm 1000 kr i hyra för mars 1998 av hyresgästen A. Prcess 2: Samma hyresvärd yrkar ytterligare 200 kr i hyra för mars 1998 av hyresgästen A. Prcess 3: Samma hyresvärd yrkar 1000 kr i hyra för april 1998 av hyresgästen A. Prcess 1 ch 2 har samma tvistersak - hyran för mars 1998 vilket gör att det är samma sak. Prcess 2 skall avvisas såsm rättskraftigt avgjrd (res judicata). Prcess 1 ch 3 har lika tvistersak - det är inte samma tidsperid vilket gör att det inte är samma sak. Kärandens yrkande kan variera utan att saken ändras. Ett viktigt exempel på den situatinen är följande. A väcker en fastställelsetalan m att B är skyldig A ett visst belpp i anledning av ett avtal. Talan bifalls. Den dmen innebär att m A väcker talan mt B m att denne skall förpliktas utge belppet så skall genm den tidigare dmen anses fastställt att skulden föreligger (dmen är prejudiciell). m B väcker talan m att skulden inte föreligger skall B:s talan avvisas p g a rättskraften hs den första dmen. Om A istället först väcker en fullgörelsetalan rörande frdran ch den bifalls innebär den dmen följande. Om B väcker en fastställelsetalan m att det inte föreligger någn betalningsskyldighet skall den talan avvisas p g a rättskraften hs den första dmen. Fullgörelsedmen får samma rättsverkan sm en fastställelsedm.

3 Exempel ur praxis på prövning av samma sak: NJA 1929 s 160 Förpliktelse för svaranden att utge huvudfrdran utgör inget hinder mt att i en ny prcess yrka betalning för ränta på huvudfrdran. Svarandens invändningar mt skuldförhållandet kan prövas igen. NJA 1977 s 618 Yrkande i prcess 1 att svaranden skulle utfärda gåvbrev på vissa mråden alternativt att käranden hade bättre rätt till mrådena utgjrde hinder mt att i en ny prcess yrka att svaranden skulle utfärda köpebrev avseende samma mråde. HD uttalade alla tre grunderna syftade till att grönmrådena skulle ingå i föreningens egendm skillnaden mellan yrkandena m gåvbrev ch köpebrev var kvantitativt. Grunderna var således alternativa i förhållande till varandra. NJA 1984 s 733 Dm m nedsättning av köpeskilling p g a fel i fastighet ansågs inte vara ett hinder mt att föra en ny talan m ytterligare avdrag p g a nyupptäckta fel. Det var i målet fråga m skilda fel. NJA 1994 s 23 En prövning av ett yrkande m prisavdrag utgör hinder mt att väcka en ny talan m hävning av samma köp. Rättskraften i förhållande till tredje man Huvudregeln är att dmens rättskraft är begränsad till parterna. Undantag I vissa fall kan tredje mans rättsställning betingas av den i rättegång prövade frågan. Dmen får prejudiciell betydelse. Tredje man träffas av rättskraft i den mån denne är bunden av ena partens mtsvarande civilrättsliga förfgande över det mtvistade rättsförhållandet. Exempelvis träffas en andrahandshyresgäst av rättskraften av en dm mellan hyresvärden ch hyresgästen. En dm mellan en brgenär ch huvudgäldenären tillerkänns rättskraft till förmån för brgensmannen men ej till men för denne. Om rättsförhållandet i prcess nr 1 är delbart kan den dmen ha rättskraft mt tredje man. Undantag från rättskraften Om dmstlen dömt över annat eller mer än vad part yrkat i målet. Dmen tillerkänns inte rättskraft i den delen. Omständigheter sm inträffar efter avgörandet (= facta superveniens) medför i princip att den avgjrda saken kan mprövas. Ex 1. A har förlrat ett mål på den grunden att han inte varit ägare till en fastighet. Om A efter prcessen köper fastigheten kan han väcka en ny talan m samma sak. Ex 2. Om en talan har gillats p g a att förfalldagen inte inträtt kan han väcka en ny talan när förfalldagen inträtt. Ex 3. En dm avseende ersättning för förlrad arbetsförtjänst avseende en viss perid hindrar inte en ny talan m förlrad arbetsförtjänst för tiden efter dm 1.

4 Rättskraften hs några speciella avgöranden En stadfäst förlikning utgör inte hinder mt att ena parten i en särskild rättegång väcker talan m giltigförklaring av förlikningen, se NJA 1975 s 507. Mellandm över ett rättsförhållande enligt 17 kap. 5 första stycket) vinner rättskraft. En mellandm över ett rättsfaktum enligt andra stycket trde ha rättskraft endast avseende den sak sm målet gäller. Utslag i mål m betalningsföreläggande ch vanlig handräckning har rättskraft sm ett vanligt dmstlsavgörande. En skiljedm har rättskraft på samma sätt sm en vanlig dm. Utländska dmar har rättskraft i Sverige m de erkänns här. Se exempelvis Luganknventinen. En dm i ett brttmål har inte rättskraft i ett tvistemål. Enbart bevisverkan. Ett avgörande varigenm en kvittningsfrdran prövats vinner rättskraft enligt 17:11 2 st RB. Det gäller avsett m kärmålet bifalles eller inte. För det fall att kvittningsyrkandet bifallits samtidigt sm huvudfrdran visat sig vara mindre än kvittningsfrdran är rättskraften begränsad till huvudfrdransbelpp. En ny talan avseende det överskjutande belppet är möjlig. Andra bestämmelser än 13 kap. 3 RB sm behandlar parts möjligheter att ändra sin talan: 42 kap. 15 RB stupstcksföreläggande. I dispsitiva mål kan rätten förelägga part att slutligt bestämma sin talan ch uppge den bevisning han vill åberpa. Förutsättningen är att det är påkallat med hänsyn till partens sätt att utföra sin talan. Bestämmelsen hindrar part från att åberpa nya mständigheter ch bevis m man inte har giltig ursäkt. Avser båda parterna. 43 kap. 10 RB. Om part under huvudförhandlingen ändrar eller gör tillägg till tidigare lämnade uppgifter eller åberpar en ny mständighet eller bevis får det lämnas utan avseende m det kan antas att parten genm detta förfarande försöker förhala rättegången eller överrumpla mtparten eller annars handlar i tillbörligt syfte eller av grv vårdslöshet. Avser båda parterna. 50 kap. 25 andra stycket RB. I dispsitiva tvistemål får en part i hvrätten inte åberpa nya mständigheter eller bevis m han inte gör sannlikt att han inte kunnat åberpa det vid tingsrätten eller han annars har giltig ursäkt att inte göra det. 13 kap. 3 RB:s uppbyggnad: Huvudregeln är ett förbud mt ändring av talan. Första stycket punkten 1-3 avser förändringar av yrkandet. Andra stycket begränsar möjligheten att ändra yrkandet med stöd av 2 ch 3 punkterna sedan huvudförhandlingen påbörjats eller målet på annat sätt tagits till avgörande (ex slutlig föredragning) eller ändringen sker i hvrätten. Andra stycket är tillämpligt

5 även beträffande ändringar av yrkandet efter en återvinning mt ett summariskt utslag eller tredskdm (jfr NJA 1982 s 95 ch NJA 1992 s 55). Tredje stycket avser inskränkning av talan ch nya alternativa grunder. Talan förändras 1. Ändring eller justering? 13:3 st 3 RB 2. Vad har ändrats? Grunder - 13:3 st 3 RB Yrkande - 13:3 st 1 3. Hur har det ändrats? Mindre - 13:3 st 3 Större - 13:3 st 4. Varför har den ändrats? Ny mständighet - 13:3 1 st p 1 Ny grund - 13:3 1 st p 3 5. Får ändringen göras? a. när sker den? 13:3 2 st b. 42:15, 43:10 ch 50:25 1. Vad händer m ändring inte får göras? a. res judicata b. ny talan kumulatin