Utbildningsinspektion i Umeå Waldorfskola

Utbildningsinspektion i Umeå kommun Umeå Waldorfskola Dnr 54-2005:1908 Utbildningsinspektion i Umeå Waldorfskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...11 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Umeå Waldorskola den 12 september till 16 september 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Detta är Skolverkets andra inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet 1978. Den senaste inspektionen av skolan gjordes 24 januari 1996, dnr 94:13. Inspektionen inriktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga gällande författningar. Inspektionen av fristående skolor skall ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående skola och ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vid den tidpunkt som framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels hämtat ur den dokumentation som huvudmannen har lämnat till Skolverket, dels ur den information som framkommit vid inspektionsbesöket. Även annan information om skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Huvudmannen för Umeå Waldorfskola har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Vid inspektionsbesöket intervjuades skolledningen, ett urval av personalen, elever respektive föräldrar samt företrädare för huvudmannen. Inspektörerna besökte också lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningarna. 1

Umeå Waldorfskola Beskrivning av skolan Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 46 Skolbarnsomsorg 60 Förskoleklass 11 Grundskola 185 Gymnasieskola 55 Umeå Waldorfskola är en fristående tolvårig skola som förutom förskoleklassen omfattar grundskolans årskurser 1 9 samt gymnasieskolans årskurser 1 3. Verksamheten omfattar även förskola och fritidshem. Förskoleverksamheten startade 1975 och skolan grundades 1978. Samtliga verksamheter bedrivs av samma huvudman. Umeå Waldorfskola godkändes som en fristående grundskola för årskurserna 1 9 genom beslut den 1 juli 1978. Enligt godkännandet har skolan rätt till bidrag. Umeå Waldorfskola fick rätt till bidrag som fristående gymnasieskola den 1 juli 1982. Gymnasieskolan skall enligt beslutet i bidragshänseende hänföras till det samhällsvetenskapliga programmet. Skolan har i en ansökan ställd till Skolverket 2005 ansökt om att gymnasieutbildningen i bidragshänseende istället skall hänföras till det estetiska programmet. Umeå Waldorfskola fick den 25 april 2000 godkännande för att bedriva förskoleklass i anslutning till skolan. Verksamheten för sexåringar vid Umeå Waldorfskola hör organisatoriskt till grundskolan med beteckningen sexårsverksamhet eller förskoleklass. Verksamheten utöver ordinarie 525 timmar sker huvudsakligen integrerad med förskolans aktiviteter. Skolverket vill med anledning av detta påpeka att det inte är tillåtet att samtidigt vara inskriven i både förskoleklassen och förskolan. Huvudman för skolan är Stiftelsen Umeå Waldorfskola med organisationsnummer 894001-2096. Skolan hade vid inspektionsbesöket 251 elever. De flesta eleverna är folkbokförda i Umeå kommun. Umeå Waldorfskola bedriver sin verksamhet i stadsdelen Backen beläget i Umeås västra utkanter. Det stora skolområdet består av tretton hus som innehåller klassrum för olika åldrar och ämnen. Verksamheten för förskolebarnen och eleverna i förskoleklassen bedrivs i tre byggnader en bit ifrån det övriga skolområdet. I ett av dessa hus finns också skolans matsal. Inomhusidrott bedrivs i den närbelägna kommunala idrottsanläggningen Musköten. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten inom Umeå Waldorfskola genomgående håller god kvalitet. Skolmiljön både utomhus och inomhus håller mycket hög kvalitet. Den kollektiva skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och leder verksamheten på ett tydligt och genomtänkt sätt. Personalen har genomgående utbildning för den verksamhet som bedrivs och drivs av ett stort 2

engagemang för undervisningen. Detta tillsammans med motiverade elever och intresserade föräldrar leder till en verksamhet med god kvalitet som når goda resultat. Arbetsmiljön på skolan bedöms vara mycket god. Eleverna behandlar varandra med respekt, och även kontakterna mellan elever och personal präglas av ömsesidig respekt. Kontakterna mellan skola och hem fungerar väl. Elevernas inflytande i verksamheten kan utvecklas ytterligare, liksom användningen av datorer i undervisningen. Det pedagogiska arbetet kan utvecklas för att öka elevernas delaktighet under lektionerna. Kunskaperna om målen för verksamheten kan öka liksom kunskapen om skolans arbete mot kränkande behandling och handlingsprogrammet mot kränkande behandling. Det finns enligt inspektörernas bedömning således behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolan bör förbättra informationen om skolans ledningsstruktur så att kunskapen ökar hos elever och föräldrar om ledningsstrukturen. - Skolan bör utveckla verksamheten i förskoleklassen och säkerställa att den är i överensstämmelse med de krav som ställs på förskoleklassen. - Skolan bör förbättra informationen till eleverna och föräldrarna om målen för undervisningen, samt förbättra informationen till elever och föräldrar om elevernas resultat genom utveckling av läsårsbreven och utvecklingssamtalen. - Ytterligare diskussioner behöver genomföras i personalgruppen med syfte att säkerställa likvärdighet i bedömningar av elevernas kunskapsnivå. - Användningen av datorer i undervisningen bör öka och användandet av ämnesövergripande undervisning behöver utvecklas. - Elevernas inflytande och ansvarstagande i undervisningen bör utvecklas. - Kvalitetsredovisningen kan utvecklas till att bli ett tydligt samlat dokument för att beskriva skolans resultat i förhållande till de nationella målen. - Föräldrars och elevers delaktighet i utvärdering av verksamheten bör öka, liksom delaktigheten vid framtagandet av handlingsprogram mot kränkande behandling och kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast skall åtgärdas: - Kursplan saknas för det praktiska alternativet inom gymnasieutbildningen (2 kap. 5 förordningen om fristående skolor). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet skall förmedla. Vidare har granskats om skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. 3

Normer och värden Resultaten av arbetet mot kränkande behandling är mycket goda. Eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Kränkningar förekommer i mycket liten utsträckning vid skolan. Språket mellan elever och mellan elever och personal är gott, och under besöket kunde inspektörerna inte upptäcka exempel på vare sig svordomar eller andra negativa uttryckssätt. Klotter eller annan förstörelse förekommer knappast alls på skolan. Enligt eleverna är det ett bra förhållningssätt mellan lärare och elever på skolan. Som elev blir man bemött som en människa och inte bara som en unge. Skolan har en handlingsplan mot kränkande behandling som endast i begränsad omfattning är känd bland elever och föräldrar. Det finns även en antimobbningsgrupp och kamratstödjare på skolan. Kunskapsresultat och bedömning av kunskaper Kunskapsresultaten i verksamheten är goda. Inspektörerna bedömer att eleverna genomgående har goda kunskaper i alla åldrar, och i alla ämnen. Eleverna klarar också att arbeta såväl enskilt som i grupp. Arbetsdisciplinen under lektionerna är mycket god, och eleverna visar stort intresse för de arbetsuppgifter de föreläggs. Skolledningen anser att man inte skyndar på de yngre eleverna i kunskapsinlärandet, men att eleverna tar ikapp under de senare årens verksamhet. Enligt skolledningen har man uppfattat att det går väldigt bra för skolans elever när de går vidare till andra skolor. Särskilt klarar sig skolans elever bra på naturvetenskapliga utbildningar. Vid kontakter med Umeå kommun framkommer också att den allmänna inställningen inom kommunen är att elever från Waldorfskolan har med sig bra kunskaper och färdigheter vid de tillfällen där de övergår till kommunal skolverksamhet. Skolan ger inga kunskapsbetyg i årskurs nio. Istället erhåller eleverna i årskurserna åtta och nio ett läsårsbrev med omdömen om kunskaper, färdigheter, arbetsinsats och närvaro. Lärarna som skriver läsårsbreven till eleverna i årskurs nio skall enligt skolan formulera läsårsbreven så att det för föräldrar och gymnasieskolans intagningsenhet framgår om eleverna uppnått målen i ämnena svenska, engelska och matematik, dvs. om eleverna är behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Personalen anser att läsårsbreven ger en bättre bild av elevernas kunskapsutveckling än vad traditionella betyg ger. Elever och föräldrar ger dock en mer varierad bild av hur bra läsårsbreven fungerar. Vid elevintervjuerna framkommer kritiska synpunkter om att den information som ges i läsårsbreven inte på ett tydligt sätt visar hur eleverna ligger till. Eleverna anser att läsårsbreven fungerar bättre i de tidiga åren som information om studieresultaten. Därför har skolan utvecklat arbetet med utvecklingssamtalen och arbetat med att höja kvaliteten i dessa för att vara tydliga med studieresultaten. I årskurs tolv får eleverna ett slutbetyg med skriftliga omdömen och beskrivningar av de olika ämnen de studerat under tiden i gymnasieskolan. De kan också erhålla ett kompletterande kunskapsbetyg utifrån de betygskriterier som finns framtagna för Waldorfgymnasieskolans kursplaner. Ytterligare diskussio- 4

ner behöver föras i personalgruppen, särskilt i årskurserna 1 9, för att säkerställa en likvärdig bedömning av elevernas kunskapsnivå. Skolan använder inte de nationella ämnesproven i årskurs fem. Enligt personalen passar inte ämnesproven i femman in i skolans verksamhet. Skolan vill inte heller stressa eleverna i denna ålder med konkurrensskapande prov. Däremot genomför man ämnesproven i årskurs nio med goda resultat. Senaste läsåret hade skolan mycket goda resultat på ämnesproven i årskurs nio. Av de tjugosju elever som genomfört proven var det endast 1, 2 respektive 3 elever som ej nått betyget godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Ett orosmoment är dock en tendens med svagare resultat för pojkarna. Umeå Waldorfskola genomför inte de nationella kursproven i gymnasieskolan. Elevernas kunskaper bedöms istället genom egna prov, periodhäften och muntliga redovisningar. Skolan analyserar fortlöpande resultaten för eleverna. Särskilt i årskurserna sju och åtta diskuteras hur eleverna ligger till kunskapsmässigt. I klasskonferensen tar man upp hur det går för varje elev. En stödlärare analyserar resultaten av de olika diagnoser som skolan genomför. Elever som ej klarar de nationella proven får extra undervisning. Informationen till elever och föräldrar från skolan om målen varierar mellan olika ämnen. Något systematiskt arbete med detta finns inte enligt eleverna. De upplever att det kan vara svårt att veta vad man skall kunna till olika prov. Inte heller informeras automatiskt om bedömningskriterier i gymnasieskolan enligt eleverna. Måldokument för de olika kurserna finns i varje klassrum och elever och föräldrar får ta del av bedömningskriterier om de begär det. Enligt eleverna förekommer elevutvärderingar av kurser i mycket begränsad omfattning. Enligt skolan tillfrågas eleven i utvecklingssamtalet om synpunkter på kursernas innehåll och undervisningens utförande. Sammanfattning Waldorfskolans resultat av arbetet med normer och värden är goda. Förhållandet mellan eleverna och mellan elever och personal är gott. Mobbning och kränkande behandling förekommer sällan på skolan och eleverna känner sig trygga. Elevernas kunskapsresultat är genomgående goda. Elevernas kunskaper som framkommer i de nationella ämnesproven och bedömningarna i årskurs nio och årskurs tolv håller god kvalitet. Den bilden överensstämmer också med den bild inspektörerna fått vid besöket. Eleverna visar också prov på stor motivation för skolarbetet och lust att lära. Elevers och föräldrars kunskaper om målen för utbildningen kan dock förbättras, liksom informationen om elevernas resultat. Ytterligare diskussioner behöver föras i personalgruppen för att säkerställa en likvärdig bedömning. Användandet av elevutvärderingar av verksamheten behöver utvecklas. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- 5

ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Därtill granskas om elevens rätt till en allsidig och saklig undervisning tillgodoses i utbildningen. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och andra författningar som gäller för den fristående skolan. Den pedagogiska verksamheten vid Umeå Waldorfskola bedrivs enligt målformuleringarna i Waldorfskolefederationens kursplaner som finns samlade i boken En väg till frihet. Läroplanens inriktning kännetecknas av en helhetssyn på skoldagen och elevens utveckling. Läroplanen är gemensam för de svenska Waldorfskolorna och inbegriper målen för gällande nationella läroplaner. Styrning och ledning Waldorfskolans huvudman är Stiftelsen Umeå Waldorfskola som leds av en styrelse. Styrelsen består i huvudsak av lärare och underställda samordnare. Ordförande i stiftelserådet är en av skolans lärare. I styrelsen finns även representanter för skolledning och föräldrar. Styrelsen ansvarar för att utse skolans ledningsgrupp och de olika samordnarna med särskilt ansvar för olika delar av verksamheten samt för att se till att föreningens stadgar följs. Det kan enligt skolledningen finnas ett inbyggt problem med denna ledningsstruktur. Det kan uppfattas som att man kan vara chef för sina chefer. Verksamheten leds av en ledningsgrupp om fem personer som har särskilt ansvar för olika delar av verksamheten. Två personer i ledningsgruppen har ett särskilt ansvar för styrning och ledning av skolans verksamhet. Skolledningen anser att det är en styrka för skolan med det delade ledarskapet. Olika personer täcker upp olika områden. Det anses också viktigt med att ha en tydlig ansvarsfördelning inom ledningsgruppen. Vid klagomål på verksamheten vänder man sig till samordnaren för den verksamhet det gäller. Inspektörernas bedömning är att ledningsgruppen har god kompetens för att leda skolans verksamhet och god förtrogenhet med verksamheten, samt att de även i övrigt har goda förutsättningar för att ge skolan ett kompetent och väl fungerande ledarskap. Skolledningen anser själva att man skulle behöva en riktig rektorsutbildning. Det finns kurser inom Waldorfskolefederationen för ledningsfunktionen, men ingen riktig rektorsutbildning. Kunskapen om skolans ledningsstruktur är begränsad hos elever och föräldrar. Vid elevintervjuerna framkommer att eleverna uppfattar det som att det är kollegiet som styr skolan. Skolans kollegium består av medarbetare med pedagogisk utbildning, där en traditionell lärar-, fritidspedagog- eller förskollärarutbildning ofta kompletterats med en Waldorfpedagogisk utbildning. Skolan har på senare år satsat för att få utbildade lärare samtidigt som man förstärkt lärarnas ämneskompetens. Numera anställs bara lärare med lärarutbildning. Kollegiet träffas varje torsdag för gemensamt arbete med pedagogiska och administrativa frågor, studium eller konstnärlig fördjupning. Läsåret förbereds med gemensamt arbete en vecka före skolstarten och under en arbetsvecka efter läsårets slut för utvärdering av det gångna året. 6

Funktionen som studie- och yrkesvägledare uppehålls idag av en av lärarna som också ingår i ledningsgruppen. Skolan har en framtagen kvalitetsredovisning för den samlade verksamheten. Kvalitetsredovisningen uppfyller i huvudsak författningarnas krav även om den inte ger en tydlig samlad bild av skolans resultat i förhållande till de nationella målen. Kunskapen om kvalitetsredovisningen är också dålig hos elever och föräldrar. Elever och föräldrar deltar endast i begränsad omfattning i utvärderingar av verksamheten. Verksamheten i förskoleklassen Umeå Waldorfskola bedriver förskoleklass för sexåringarna. Dessa är integrerade i verksamheten för förskolan. Sexåringarna är fördelade på fyra olika förskolegrupper i tre olika skolhus vilka som längst ligger cirka två kilometer från varandra. Enligt skolledningen hör eleverna juridiskt till skolan men pedagogiskt till förskolan. Skälet till detta är enligt skolan att målsättningen för 6- årspedagogiken är att främja utvecklingen inom en lekande prestationsfri miljö, något som har sin naturliga utvecklingsplats i en syskongrupp. Verksamheten för sexåringarna innebär att de är något av ledare för de yngre barnen, och även får särskilda uppdrag av personalen. Alla sexåringar samlas mer och mer under årets gång till gemensamma gruppaktiviteter, med syftet att förbereda inskolning mot grundskolan. Inga särskilda föräldramöten genomförs för sexåringarnas föräldrar. I samband med inspektörernas besök på förskoleavdelningarna gav personalen följande exempel på sexårsverksamhet. Sexåringarna har särskilda ansvarsuppgifter under dagen. De hämtar matvagnen, dukar, tränas att räkna bestick, tallrikar och glas, dukar av och städar. Varje vecka får sexåringarna dramatisera en saga. Sexåringarna får tillverka ett flöjtfodral i tyg, de får väva med hjälp av små handvävstolar och tränar då både motorik och koncentrationsförmågan. Sexåringarna får baka och tränar då moment som att mäta och väga. Inspektörernas samlade upplevelse av sexårsverksamheten är att den är mycket lik förskoleverksamheten. Under våren samlas sexåringarna från de olika avdelningarna en gång per vecka. Efter sportlovet besöker sexåringarna skolans fritidshemsgrupp och deltar i deras uteaktiviteter. Syftet med dessa aktiviteter är att arbeta samman förskoleklassgruppen och låta den bekanta sig med skolmiljön och fritidshemspersonalen, inför skolstarten i grundskolan. En lördag under våren erbjuds sexåringarna att tillsammans med sina föräldrar deltaga en dag i grundskolans verksamhet. Skolan funderar över att inrätta en särskild förskoleklass för elever som ej tillhört Waldorfskolans förskoleverksamhet. Den pedagogiska verksamheten i årskurserna 1 12 I Umeå Waldorfskola strävar man efter att klassläraren följer sina elever från första till åttonde klass. Ämneslärare kommer in i undervisningen i ökande grad i de högre klasserna. Undervisningen inom årskurserna 1 9 bygger på hänsyn till dagsrytmen, periodundervisning, konstnärligt utövande och muntlig undervisning. Morgonlektionerna ägnas i stor utsträckning åt nya upplevelser och kunskaper. Detta sker i perioder om tre till fyra veckor där ett ämne behandlas 7

som en helhet. Eleverna skriver i allmänhet periodhäften som dokumentation av dessa områden. Efter den första rasten arbetar eleverna med övningsämnen, och efter lunchen består verksamheten av viljeämnen som konsthantverk och estetiska ämnen. I det konstnärliga arbetet får barnet utlopp för sin fantasi och i handarbetet övas viljan. Skolledningen anser att många barn med särskilda behov har stöd av den tydliga struktur skolan har för arbetsdagarna. En allmän uppfattning bland de äldre eleverna är att man skulle vilja slippa ämnet eurytmi. Eleverna anser inte att de lär sig något nytt efter de första årens undervisning i ämnet. Alla elever läser tyska från årskurs ett. Modersmålsundervisning har i något fall efterfrågats utan att eleven fått tillgång till detta. Enligt skolan erbjuds alla elever med rätt till modersmålsundervisning detta om det finns att tillgå i kommunen. Elevernas inflytande i undervisningssituationen är i stora delar begränsat. Mycket av undervisningen bedrivs lärarstyrt, även om det finns tillfällen under dagen där eleverna får påverka utformning av arbetet, särskilt i de senare årskurserna. Gymnasieutbildningen vid Umeå Waldorfskola, årskurserna 10 12, kännetecknas av en bred sammanhållen studiegång där humaniora, konst och naturvetenskap bildar en helhet. Målet är att ge eleven en bred allmänbildande grund som utgångspunkt för framtida verksamheter. Skolan följer den kursplan för Waldorfgymnasieskolan (WK 10 12) som finns framställd i En väg till frihet målbeskrivning för Waldorfförskolor och Waldorfskolans läroplan. Av denna framgår att det obligatoriska innehållet i utbildningen motsvarar 2 400 poäng. Det lämnar således endast 100 poäng kvar för skolan att erbjuda som alternativa valbara kurser till eleverna. Under inspektionsbesöket framgick att skolan gjort vissa avsteg från Waldorfgymnasieskolans kursplan. Skolverket har tidigare medgivit att man gör vissa avsteg från innehållet i WK 10 12 så länge som dessa erbjuds som alternativ till samtliga elever samt att de erbjudna alternativen ryms inom ramen för utbildningen. Skolan har valt att för de elever som ej väljer att läsa Moderna språk (tyska eller spanska) inom gymnasieskolan erbjuda ett praktiskt/estetiskt alternativ med tillgång till en handledare som ger motsvarande antal poäng (200 poäng). Någon kursplan för det praktiska alternativet finns dock inte. Inom ämnet matematik är Matematik grundläggande kurs (Ma A) och Matematik fortsättningskurs 1, motsvarande (Ma A) och (Ma B) inom den offentliga gymnasieskolan, obligatoriska i utbildningen. Matematik fortsättningskurs 2 (Ma C) är i praktiken ett tillval. Efter avslutade och godkända studier får eleverna ett slutbetyg med skriftliga omdömen och beskrivningar av de olika ämnen de studerat under tiden i gymnasieskolan. De kan också erhålla ett kompletterande kunskapsbetyg som karaktäriserar insatserna i de olika ämnena. Slutbetyg från Waldorfskola ger behörighet för högskolestudier. Elever som ej uppnått kraven för ett slutbetyg, erhåller ett samlat betygsdokument. 8

Eleverna använder sig i huvudsak av anteckningar som görs för hand under lektionerna. Periodhäften skrivs ofta i hemmet där man har tillgång till dator. Datorer används i huvudsak inte i undervisningen förrän i årskurs nio. En datalektion per vecka erbjuds eleverna i de högre årskurserna. Eleverna uppger sig dock inte sakna datorer i verksamheten. Verksamheten i årskurserna 1 12 präglas enligt inspektörernas mening i större utsträckning av föreläsningar och annan lärarledd verksamhet än vad som är vanligt i det offentliga skolsystemet. Den muntliga undervisningen är grundvalen för skolans arbete. Undervisningen utgår i liten utsträckning ifrån läroböcker utan istället från stoff som läraren hämtar från olika källor och förmedlar till eleverna. Inspektörerna anser även att undervisningen i stor utsträckning är fokuserad på faktakunskaper och i mindre utsträckning på förståelsekunskaper som inhämtas genom eget tänkande eller genom diskussion inom elevgruppen. Ett vanligt lektionsupplägg är att läraren föreläser/berättar om ett ämnesområde med inslag av dialog med eleverna, och där eleverna under lektionens gång skriver anteckningar. Typiskt för Waldorfskolan är den rytm som skapas genom det talade ordet med föreläsning, dialog och samtal som grund för morgonperioden och övandet som äger rum under övriga delar av dagen. Enligt personalen kan den 12-åriga kursplanen innebära att elever som lämnar skolan efter nio års utbildning saknar vissa moment av den utbildning som ges i den offentliga grundskolan. Skolan bör därför säkerställa att undervisningen ger eleverna möjlighet att nå samtliga mål för grundskolans årskurs nio. Enligt elevernas uppfattning lär man sig som elev ungefär samma saker som elever i det offentliga skolsystemet. I vissa ämnen uppfattar eleverna att man ligger före andra skolor, till exempel i de estetiska ämnena, medan man uppfattar sig ligga litet efter bland annat i matematik. Från och med läsåret 2005/06 sker intagning till gymnasieskolan genom kommunens intagningsenhet. Detta innebär att Waldorfskolans grundskoleelever inte längre kan garanteras en plats i Waldorfskolans gymnasiedel. Utvecklingssamtal genomförs varje termin. Där diskuterar personal, föräldrar och elever den samlade skolsituationen för eleverna. Eleverna deltar i utvecklingssamtalen från årskurs fyra. Elevernas resultat sammanfattas också i läsårsbrev. Ämnesövergripande arbete förekommer i undervisningen men i begränsad omfattning. Personalen anser själva att man kan arbeta mer ämnesövergripande än vad som förekommer. Inom skolans verksamhet förekommer även något som kallas självstudier. Framför allt existerar detta i de högre årskurserna. Eleverna måste ha kontakt med en lärare när man har självstudier. Självstudierna bedrivs i en lektionssal där en annan lektion pågår. Läraren kan då också hjälpa elever som har självstudier. Självstudier i svenska anses vara stöd och kallas även för bassvenska, enligt eleverna i gymnasieskolan. Bassvenskan ersätter då ett annat ämne och eleven får då automatiskt ett reducerat program. Skolverket vill här påpeka att självstudier aldrig kan ersätta särskilda stödinsatser för elever i behov av detta. PRAO genomförs med en vecka per läsår i årskurserna 8 12. 9

Skolan genomför ibland resor som inslag i undervisningen. Kostnaden för mindre resor står skolan för, medan eleverna får vara med och arbeta ihop pengar till mer kostsamma resor. Elev- och föräldrainflytande Det formella elevinflytandet finns bland annat inom skolans elevforum för årskurserna 10 12. Vid elevforum deltar samtliga elever i årskurserna 10 12. Skolan har tidigare haft elevråd, men detta har lagts ned eftersom många skolkade från detta enligt eleverna. Skolan har vid flera tillfällen under läsåret 2004/05 samt höstterminen 2005 skickat elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud från årskurserna 7 9 på SVEAS utbildningar för att få igång elevrådsverksamheten igen. Det finns även ett forum kallat klassens timma där man tillsammans diskuterar olika praktiska frågor som skördefesten och hur man skall få in pengar till olika ändamål. Elevskyddsombud finns vid skolan. Enligt inspektörernas mening kan elevernas inflytande utvecklas ytterligare, både det formella elevinflytandet och inflytandet i undervisningssituationen. Särskilt gäller detta i årskurserna 1 9. Även personalen upplever att elevinflytandet i klasserna 1 8 är ett utvecklingsområde på skolan. Vid skolan finns en aktiv föräldraförening. Föräldrarna anser sig generellt vara väl informerade om skolans verksamhet och har bland annat genom föräldraföreningen möjlighet att påverka verksamheten. Föräldraföreningen anser dock att man inte skall ta upp pedagogiska frågor, det ingår inte i deras roll. Föräldrarna lyfter särskilt fram hur skolan lyckats väl med att ge eleverna studiemotivation och lust att lära. Särskilt stöd Stöd ges till elever i behov av särskilt stöd. Föräldrarna anser att skolan är duktig på att ge stöd vid behov. Stödet ges i de flesta fall inom ordinarie klass eller grupps ram, eleverna lyfts inte ut ur klassen. Några elever med stort stödbehov undervisas i en särskild byggnad kallad Vingen. Där går i första hand elever med diagnoser, som har huvuddelen av sin undervisning på Vingen. Dessa elever har beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp. På Vingen arbetar specialpedagog, läkepedagog och bildterapeut. Enligt skolan utarbetas åtgärdsprogram för elever som får särskilda stödåtgärder efter det att klasskonferens hållits, men enligt eleverna har inte alla elever med stödåtgärder utarbetade åtgärdsprogram. Enligt föräldrarna gör skolan och hemmen ibland istället för åtgärdsprogram överenskommelser om stödåtgärder som sedan följs upp. Skolan bör därför säkerställa att alla elever med särskilda stödåtgärder får utarbetade åtgärdsprogram. 10

Sammanfattning Enligt inspektörernas uppfattning håller verksamheten som helhet en hög kvalitet vilket ger eleverna goda möjligheter att nå målen för verksamheten. Styrning och ledning av verksamheten fungerar på ett bra sätt. Kunskapen hos elever och föräldrar om skolans ledningsstruktur bör dock förbättras. Skolledningen är väl insatt i verksamheten och kan därmed styra verksamheten på ett effektivt sätt. Informationen till elever och föräldrar om skolans kvalitetsredovisning bör utökas liksom föräldrars och elevers möjligheter att delta i utvärderingsarbetet. Kvalitetsredovisningen bör utvecklas till ett samlat dokument som tydligt beskriver skolans resultat i förhållande till de nationella målen. Skolans personal upplevs som mycket engagerad och kunnig. Ofta har personalen dubbla pedagogiska utbildningar. Enligt inspektörerna är den verksamhet som idag bedrivs för sexåringarna mycket lik förskolans verksamhet. Det faktum att sexåringarna är placerade i fyra olika förskoleverksamheter försvårar dessutom möjligheten att bedriva en verksamhet som motsvarar förskoleklassens. Undervisningen i årskurserna 1 12 ger i vissa delar intrycket av att vara mycket traditionell och lärarstyrd med lektioner av föreläsningsmodell där eleverna skriver anteckningar. Ämnesövergripande arbete förekommer i begränsad omfattning, liksom användningen av datorer i undervisningen. Stöd till elever i behov av särskilt stöd fungerar i stora delar på ett bra sätt. Skolan behöver dock säkerställa att alla elever med särskilda stödåtgärder får utarbetade åtgärdsprogram, samt se över användandet av självstudier i de högre årskurserna så att detta inte används som ersättning för särskilda stödinsatser för elever i behov av sådana. Inspektörerna bedömer att Waldorfskolans undervisning inom årskurserna 1 9 huvudsakligen motsvarar den undervisning som ges inom den offentliga grundskolan, samt att undervisningen inom årskurserna 10 12 till sin omfattning motsvarar gymnasieskolans utbildning inom det offentliga skolsystemet. Skolan bör dock säkerställa att undervisningen ger eleverna möjlighet att nå samtliga mål för grundskolans årskurs nio. Kursplan saknas för det praktiska alternativet inom gymnasieutbildningen. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information att skolan står öppen för alla i föreskriven utsträckning, om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Utbildningen skall även vara avgiftsfri. Bestämmelser finns i bl. a. skollagen och förordningen om fristående skolor. Inspektionen av fristående skolor omfattar även en granskning av skolans stabilitet avseende ekonomi och elevunderlag samt huvudmannens förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med gällande bestämmelser. 11

Stabilitet och resurser Resurserna totalt sett för verksamheten är tillräckliga för att garantera en godtagbar kvalitet på verksamheten. Umeå Waldorfskola har till Skolverket redovisat prognoser för elevantal och ekonomisk utveckling. Skolverket bedömer att såväl elevunderlaget som huvudmannens ekonomiska situation uppfyller de krav på stabilitet som ställs på en fristående huvudman. Skolan har väl tilltagna och mycket fräscha lokaler inom skolområdet. All undervisning bedrivs i skolans egna lokaler utom i ämnet idrott och hälsa där undervisningen bedrivs i den närbelägna sporthallen Musköten. Waldorfpedagogiken bygger i stor utsträckning på undervisning utan läroböcker. I vissa ämnen finns dock läroböcker som är nya och fräscha. Läromedel i övrigt finns i tillräcklig omfattning. Moderna datorer finns på skolan, men används i begränsad omfattning på grund av skolans särskilda pedagogik. Skolan erbjuder skolhälsovård i form av skolsköterska och skolläkare i en omfattning som motsvarar det som erbjuds i det offentliga skolsystemet. Såväl föräldrar som elever uppger sig vara nöjda med skolhälsovården. Skolsköterskan och kuratorn bildar skolans elevvårdsteam. Sammanfattning Personalen har genomgående en utbildning för den verksamhet som bedrivs. Skolans yttre och inre miljö fungerar som en inspiration för den inlärning som sker. Läromedel finns i begränsad omfattning på grund av den pedagogiska grundtanken bakom Waldorfskolan. Särskilt bör elevernas möjlighet att använda datorer i undervisningen öka. Datum Ort 2006-03-20 Umeå Stefan Persson Anna-Maria Koci Sten Svanholm 12