Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR <Skriv datum>

Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Fortsatt arbete... 7 Barn... 8 Antal barn i förskola och andel små barn... 8 Servicegrad... 11 Andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år... 11 Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn... 12 Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn... 13 Personal... 14 Personaltäthet antal barn per årsarbetare kommunal förskola... 14 Personaltäthet antal barn per årsarbetare enskild regi... 15 Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi... 16 Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi... 18 Ekonomi... 20 Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola... 20 Andel personalkostnad kommunal förskola... 21 Andel kostnader för lokaler och inventarier... 22 Definitioner... 24 3

Sammanfattning Nyckeltalsgruppen har under flera år diskuterat hur kommunerna gemensamt kan redovisa olika aspekter av kvalitet inom förskolan. Arbetsgruppen inom förskola har tagit fasta på den ökade inriktningen mot kvalitativa nyckeltal och goda exempel och inlett ett fördjupat samarbete kring detta. I föreliggande rapport redovisas enbart nyckeltalsuppgifter. Antal barn i förskolan och andel små barn Antalet barn i förskola fortsätter att öka 2009. Endast två kommuner uppvisar ett minskat barnantal för 2009 och då är skillnaden marginell. Under perioden 2005-2009 har antalet barn i förskola ökat med 17 procent. Södertörnskommunerna är väldigt lika när det gäller andelen små barn på förskolan. Samtliga kommuner har mellan 53-56 procent små barn av antalet inskrivna barn och bilden är relativt stabil över åren. Andel inskrivna barn, åldersgrupp 1-5 år I Södertörnskommunerna var mellan 80-86 procent av barnen inskrivna på förskola under 2009. Skillnaden mellan kommunerna kan bero på att storleken på annan pedagogisk omsorg varierar mellan olika kommuner. Servicegraden har generellt sett ökat under perioden 2005-2009. Några kommuner förklarar detta med ökad efterfrågan på förskoleplats på grund av högkonjunkturen. En annan förklaring är ökat utbud av förskoleplatser. Andel inskrivna barn, kommunal regi Denna siffra styrs till stor del av hur utbudet av fristående respektive kommunala förskolor ser ut i de olika kommunerna. Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i kommunal regi varierar mellan 51 94 % år 2009. Läget är oförändrat jämfört med 2008, men sett över hela perioden 2005-2009 har andelen inskrivna barn i kommunal regi minskat. Andel inskrivna barn, enskild regi Andelen inskrivna barn i enskild regi varierar mellan 6 49 procent år 2009. Personaltäthet, kommunal regi Skillnaden i personaltäthet är ganska stor Södertörnskommunerna emellan. Antal barn per årsarbetare i kommunal verksamhet varierar mellan Södertörnskommunerna från 4,8 till 6,4. Alla kommuner utom Salem har en lägre personaltäthet än genomsnittet i länet. Personaltätheten inom Södertörnskommunerna har minskat något jämfört med föregående år. Samma trend återfinns även inom länet i stort. 4

Personaltäthet, enskild regi Även inom enskild regi varierar personaltätheten kommunerna emellan. För de flesta kommuner gäller att enskild regi har något högre personaltäthet jämfört med kommunal regi. Personaltätheten har sedan förra året ändrats mer inom enskild verksamhet än inom kommunal verksamhet. Skillnaderna är störst inom tre av kommunerna, Botkyrka, Nynäshamn och Tyresö. Antal barn per årsarbetare i enskild regi varierar mellan södertörnskommunerna från 4,7 till 6,6 år 2009. Pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan södertörnskommunerna från 30 till 50 procent. Av de tre kommuner som 2008 hade en markant lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än länet har Huddinge ökat sin andel från 33 % till 36 % och därmed närmat sig länets genomsnitt. Dessa tre kommuner ligger geografiskt nära storstaden vilket kan innebära en högre rörlighet och konkurrens. Pedagogisk högskoleutbildning, enskild regi Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom enskild regi varierar mellan södertörnskommunerna från 28 till 44 procent. Andelen pedagogiskt högskoleutbildade inom länet är lägre (sex procentenheter) inom enskild verksamhet än inom kommunal. Kostnad per inskrivet barn inklusive lokaler, kommunal regi Kostnaden per inskrivet barn har ökat något för varje år under perioden 2005-2009. Den varierar med 19260 kr om man jämför kommunen med högsta respektive lägsta kostnad per inskrivet barn. Skillnaden 2008 var 26 391 kr. Andel personalkostnad, kommunal regi Personalkostnadens andel av kostnaden i kommunala förskolor varierar mellan 66 procent och 75 procent år 2009. Andel kostnader för lokaler och inventarier När det gäller lokaler och inventarier skiljer sig kommunerna åt. Andelen rör sig här mellan 12 och över 17 procent av den totala kostnaden 2009. Södertälje har den högsta andelen kostnad för lokaler och inventarier inom Södertörn. En intressant jämförelse kan göras mellan Södertälje och Salem. Södertälje hade år 2009, 70 procent personalkostnader och 20 procent lokaler och inventarier, vilket ger 90 procent av den totala kostnaden, och lämnar 10 procent till övrigt. Salem har 68 procent personalkostnader och 12 procent lokaler och inventarier, vilket ger 80 procent av den totala kostnaden. Här skiljer alltså 10 procent som Salem har mer till övriga kostnader. Detta visar vilken effekt skillnaden i lokal- och inventariekostnaden har. 5

Inledning I denna rapport presenteras ett antal nyckeltal för förskolan i sju av Södertörns kommuner. Genomgående redovisas uppgifter för 2005 2009. Jämförande nyckeltal för länet redovisas. Nyckeltalen presenteras i diagram och tabeller med kommentarer från respektive kommun. Uppgifterna är offentlig statistik från Skolverket, dvs. Jämförelsetal (http://www.jmftal.artisan.se). De ekonomiska uppgifterna för 2009 har hämtats från http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/produkt.asp?produktid=oe0107. Följande nyckeltal ingår i presentationen: Totalt antal barn i förskola Andel små barn, 0-3 år, av inskrivna barn Servicegrad; andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Personaltäthet; antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet; antal barn per årsarbetare enskild regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Andel personalkostnad kommunal förskola Andel kostnader för lokaler och inventarier De olika nyckeltalens definitioner framgår av bilaga 1. Vid analysen av nyckeltalen är det viktigt att se till de enskilda kommunernas förutsättningar som t ex ekonomi, sociala faktorer och geografisk struktur. 6

Fortsatt arbete Arbetsgruppen inom förskola har tagit fasta på den ökade inriktningen mot kvalitativa nyckeltal och goda exempel och inlett ett fördjupat samarbete kring detta. Den gemensamma utgångspunkten är att det inte är självklart att likadana nyckeltal är det enda sättet för att meningsfulla jämförelser ska kunna göras. Det kan till och med bli missvisande då det kan ge en falsk känsla av jämförbarhet trots att kommunernas förutsättningar skiljer sig för mycket. I vissa avseenden kanske inte heller just de kommuner som ingår i nätverket är de som bäst lämpar sig för jämförelse. Nyckeltalsgruppen för förskola har i tidigare redovisningar betonat vikten av att hitta former för att koppla de framtagna nyckeltalen med olika aspekter på kvalitet i verksamheten. Även goda exempel har presenterats på en tidigare Nyckeltalskonferens. Den goda intentionen mot kvalitativa nyckeltal och goda exempel uppfattas av gruppen som positivt och något som gruppen vill ta fasta på i det fortsatta och fördjupade samarbetet mellan södertörnskommunerna. Fokus ligger på att utveckla modell och verktyg för att ta fram kvalitativa nyckeltal och systematiskt jämföra goda exempel från förskoleverksamheten i de olika kommunerna. Avsikten är att hitta goda pedagogiska exempel inom gemensamt valda målområden. En tanke är att detta går trots att kommunerna mäter målområdet på olika sätt. De goda exemplen ska sedan kunna intervjuas och jämföras, vilket bör generera ny kunskap och fördjupad förståelse. En frågeställning som har diskuterats i gruppen och väckt debatt är om barns lärande i förskolan, som grupp betraktat, behöver följas upp för att effekten av verksamhetens förutsättningar ska kunna bedömas. Diskussioner har också förts kring om det finns ett samband mellan utbildningsnivån hos personalen jämfört med barns lärande. Arbetsgruppen bör också fortsätta diskussionen kring hur kommunernas skilda sätt att organisera förskolan har betydelse för hur kvalitetsutvecklingen bedrivs. Andra frågor som har tagits upp i gruppen och som det finns en vilja att diskutera vidare. Servicegrad - är det av intresse att ta fram uppgifter om servicegrad för respektive område: Förskola, Pedagogisk omsorg och eventuellt Vårdnadsbidrag där det finns. Personaltäthet - Hur har ni med hög personaltäthet lyckats med detta. Samt utbildningsnivå. Hur förhåller sig hög personaltäthet/ hög utbildningsnivå gentemot barnens trygghet? Finns det några samband? 7

Barn Antal barn i förskola och andel små barn Barn i förskola - totalt antal 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 2006 2007 2008 2009 Barn i förskola - totalt antal Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Totalt 2005 4 033 3 528 4 887 1 053 832 3 940 2 390 21 128 2006 4 175 3 764 5 110 1 103 842 4 079 2 509 22 060 2007 4 431 3 941 5 299 1 145 876 4 322 2 585 23 113 2008 4 594 4 005 5 584 1 170 966 4 572 2 608 24 185 2009 4 630 4 133 5 913 1 183 950 4 696 2 604 24 109 Ökn i % 09/08 0,78% 3,20% 5,89% 1,11% -1,66% 2,71% -0,15% 2,60% Ökn i antal 09/08 36 128 329 13-16 124-4 610 Ökn i % 2005-09 14,80% 17,15% 20,99% 12,35% 14,18% 19,19% 8,95% 16,68% 8

Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 56 57 55 55 55 55 55 57 2006 56 55 56 54 52 56 54 57 2007 54 55 55 53 54 54 54 57 2008 54 55 55 53 54 53 54 56 2009 55 56 56 55 53 53 53 56 Allmänt: Antalet barn i förskola fortsätter att öka 2009. Endast två kommuner uppvisar ett minskat barnantal för 2009 och då är skillnaden marginell. Under perioden 2005-2009 har antalet barn i förskola ökat med 17 procent. Södertörnskommunerna är väldigt lika när det gäller andelen små barn på förskolan. Samtliga kommuner har mellan 53-56 procent små barn av antalet inskrivna barn och bilden är relativt stabil över åren. Botkyrka: Andelen små barn i förskolan har ökat något under 2009. Under en femårsperiod har andelen små barn endast förändrats någon procentenhet och kan därför ses som relativt stabil. Haninge: Antalet barn har stadigt ökat under de senaste åren och det fortsätter att öka under 2009. Andelen små barn har under de senaste åren varit i samma nivå. Huddinge: Huddinge har under 2009 haft en stor inflyttning och en mycket stor ökning av antal barn, nästan 330 fler barn. Det är den största ökningen i procent bland Södertörns kommuner. Huddinge har något fler små barn än snittet bland Södertörns kommuner. Vid höstterminen fanns inte någon kö. Nynäshamn: Antalet barn i förskolan har ökat under 2009 och andelen små barn har ökat jämfört med de senaste tre åren. 9

Salem: Under år 2008 hade kommunen en inflyttning i nybyggda bostäder som medförde en utökning av antalet barn i kommunen. Barnkullen född 2006 var också jämförelsevis hög. År 2009: Flera planerade nybyggnadsprojekt har uppskjutits p.g.a. konjunkturnedgång. Södertälje: Precis som under åren innan har förskolebarnen i Södertälje ökat även under 2009. Inga större förändringar har skett de senaste åren när det gäller andelen små barn på förskolan i Södertälje och för 2009 är andelen lika stor som för 2008. 10

Servicegrad Andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år 100 80 60 40 20 Andel (%) inskrivna barn i förskola i förhållande till åldersgruppen 1-5 år 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Andel (%) inskrivna barn i förskola i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 77 77 78 78 81 81 81 78 2006 77 79 79 81 79 81 83 80 2007 80 80 80 82 79 82 84 81 2008 80 79 82 81 82 83 86 82 2009 81 80 84 83 81 84 86 82 Allmänt: I Södertörnskommunerna var mellan 80-86 procent av barnen inskrivna på förskola under 2009. Skillnaden mellan kommunerna kan bero på att storleken på annan pedagogisk omsorg varierar mellan olika kommuner. Notera att pedagogisk omsorg (familjedaghem) inte är inräknad i denna andel. Servicegraden har generellt sett ökat under perioden 2005-2009. Några kommuner förklarar detta med ökad efterfrågan på förskoleplats på grund av högkonjunkturen. En annan förklaring är ökat utbud av förskoleplatser. Botkyrka: Andelen inskrivna barn har ökat något under 2009. Haninge: Mellan åren 2006-2009 har vi i snitt legat runt 79-80 % i servicegrad utan några större förändringar. Huddinge: Ökningen av andelen inskrivna barn i förskolan beror dels på ökad efterfrågan av plats i förskolan, framförallt i nybyggda områden. Det beror också på minskad efterfrågan av plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem). Nynäshamn: Andelen inskrivna barn i förskolan har ökat under 2009, medan efterfrågan av plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat något. 11

Salem: Servicegraden i förskolan har ökat konstant senaste åren i hela Stockholms län. Från början har detta med införandet av allmän förskola att göra. De senaste årens ökning tros bero på att fler invånare arbetar eller studerar under tider av högkonjunktur. Södertälje: För Södertäljes del har andelen inskrivna barn ökat de senaste åren. Detta är en av förklaringarna till varför antalet barn ökat de senaste åren. Tyresö: Tyresö har en hög servicegrad, som har ökat över tiden. Föräldrars efterfrågan är hög och kommunen har haft en god platstillgång. Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn 100 80 60 40 20 Andel (%) inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 96 87 77 93 68 85 78 69 2006 96 88 75 91 69 85 77 75 2007 95 88 76 91 63 88 64 68 2008 95 87 76 90 52 89 61 66 2009 94 87 76 88 51 89 60 65 Allmänt: Denna siffra styrs till stor del av hur utbudet av fristående respektive kommunala förskolor ser ut i de olika kommunerna. Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i kommunal regi varierar mellan 51 94 % år 2009. Läget är oförändrat jämfört med 2008, men sett över hela perioden 2005-2009 har andelen inskrivna barn i kommunal regi minskat. 12

Botkyrka: Andelen barn i kommunal regi minskar något i förhållande till andelen totalt inskrivna barn. Samtidigt ser vi en ökning i andelen inskrivna barn i enskild regi. Haninge: Andelen barn i kommunal regi har legat stadigt på 87-88% över åren 2005-2009. Huddinge: Huddinge har relativt många barn som går i enskild verksamhet. Nynäshamn: Andelen barn inskrivna i kommunal regi har under 2009 minskat till följd av att en förskola i enskild regi har etablerat sig i Nynäshamns tätort. Salem: Andelen barn i enskild verksamhet är relativt hög jämfört med övriga södertörnskommuner och även i länet. Pysslingen AB har via två förskolor/skolor etablerat sig i kommunen sedan två år tillbaka, vilket har påverkat fördelningen mellan kommunal och enskild verksamhet. Södertälje: Södertälje hade lika stor andel inskrivna barn i kommunal verksamhet under 2009 som under 2008. År 2007 ökade andelen något, vilket berodde på att kommunen tog över driften av två tidigare enskilda förskolor. Tyresö: Andel inskrivna barn i enskild regi har ökat över tid, men minskat något de senaste åren på grund av att en enskild förskola har stängt. Andel inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn 100 80 60 40 20 Andel (%) inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Andel (%) inskrivna barn i enskild regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 4 13 23 7 32 15 22 31 2006 4 12 25 9 31 15 23 25 2007 5 12 24 9 37 12 36 32 2008 5 13 24 10 48 11 39 34 2009 6 13 24 12 49 11 40 35 För kommentarer, se Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn. 13

Personal Personaltäthet antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet - antal barn per årsarbetare kommunal förskola 7 6 5 4 3 2 1 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Personaltäthet - antal barn per årsarbetare kommunal förskola Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 5,5 6,2 5,2 5,5 5 5,3 5,5 5,2 2006 5,5 5,4 5 4,9 4,9 5,4 5,5 5 2007 5,8 6,4 5,2 5,4 5,1 5,6 5,2 5,1 2008 5,7 6,2 5,5 5,4 5,1 5,6 5,6 5,1 2009 5,9 6 5,5 5,6 4,8 5,7 6,2 5,3 Allmänt: Skillnaden i personaltäthet är ganska stor Södertörnskommunerna emellan. Antal barn per årsarbetare i kommunal verksamhet varierar mellan Södertörnskommunerna från 4,8 till 6,2. Alla kommuner utom Salem har en lägre personaltäthet än genomsnittet i länet. Personaltätheten inom Södertörnskommunerna har minskat något jämfört med föregående år. Samma trend återfinns även inom länet i stort. Botkyrka: Antalet barn per årsarbetare har ökat 2009 i förhållande till 2008. Haninge: Antal barn per årsarbetare har minskat jämfört med 2008. Huddinge: Huddinge ligger lite sämre än snittet i hela Stockholms län men ligger relativt bra till bland Södertörnskommunerna. Nynäshamn: Antalet barn per årsarbetare har under året ytterligare ökat. Personaltätheten är under perioden 2005-2009 lägst 2009. Salem: Under föregående år genomfördes minskningar i personalstyrkan eftersom prognosen för antal barn i verksamheten visade sig helt fel. Det blev betydligt färre barn än beräknat. Personalminskningar tar dock tid att genomföra och vi hade viss eftersläpning innan vi kom ned på önskad nivå. 14

Södertälje: Södertälje har de senaste åren haft en minskande personaltäthet. Detta beror delvis på att barnantalet ökat i relativt stor utsträckning 2007 och 2008. Tyresö: Tidigare år har det varit svårt att få fram korrekta siffror, i år är det en ny inrapporteringsmetod vilket eventuellt kan spegla skillnaden mellan årets och förra årets nyckeltal. Personaltäthet antal barn per årsarbetare enskild regi Personaltäthet - antal barn per årsarbetare enskild regi 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Personaltäthet - antal barn per årsarbetare enskild regi Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 5,1 7,4 4,9 5 5,2 5,5 5,4 5,1 2006 5,2 5,7 5 5,3 5 5,7 5,1 5 2007 5,2 6,8 5 4,7 5,5 5,7 5,8 5,1 2008 6,1 5,7 4,9 4,1 5,2 5,8 5,8 5,5 2009 4,7 6 4,9 4,7 4,7 5,5 6,6 5,2 Allmänt: Även inom enskild regi varierar personaltätheten kommunerna emellan. För de flesta kommuner gäller att enskild regi har något högre personaltäthet jämfört med kommunal regi. Personaltätheten har sedan förra året ändrats mer inom enskild verksamhet än inom kommunal verksamhet. Skillnaderna är störst inom tre av kommunerna, Botkyrka, Nynäshamn och Tyresö. Antal barn per årsarbetare i enskild regi varierar mellan södertörnskommunerna från 4,7 till 6,6 år 2009. Botkyrka: Personaltätheten har ökat markant från 2008 till 2009 i enskild regi. I samtal med de enskilda känner man inte igen denna ökning i praktiken vilket gör att vi möjligen kan se ett statistiskt fel. En annan möjlig orsak kan vara att ett par enskilda förskolor var nystartade och vid mättillfället inte hade fullt antal barn inskrivna. Haninge: Personaltätheten inom den enskilda verksamheten är den samma som inom den kommunala verksamheten och är lägre än 2008. 15

Huddinge: De enskilda förskolorna i Huddinge har en fortsatt hög personaltäthet och det är fler personal per barn i de enskilda än i de kommunala förskolorna. Nynäshamn: De enskilda förskolorna i Nynäshamn har tillsammans med Salem och Botkyrka den högsta personaltätheten på Södertörn. De enskilda förskolorna har cirka ett barn (0,9) färre per årsarbetare jämfört med de kommunala förskolorna i Nynäshamn. Salem: Överensstämmer väl med personaltätheten i de kommunala förskolorna. Södertälje: Även inom enskild regi varierar personaltätheten kommunerna emellan. Den generella bilden är att enskild regi har högre personaltäthet jämfört med kommunal regi. För Södertäljes uppvisar både enskild och kommunal regi liknade siffror de senaste åren. Tyresö: En stor ökning i antal barn per årsarbetare har skett mellan 2008-09. Ökningen är högre än i den kommunala regin. Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi 100 80 60 40 20 Utbildning - andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 36 37 35 46 41 44 40 42 2006 37 32 36 43 40 44 43 41 2007 35 32 35 45 45 42 47 40 2008 33 30 33 46 45 41 45 41 2009 34 30 36 49 50 44 43 42 Allmänt: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan södertörnskommunerna från 30 till 50 procent. Av de tre kommuner, Botkyrka, Haninge och Huddinge som 2008 hade en markant lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än länet, har Huddinge ökat sin andel från 33 % till 36 % och därmed närmat sig länets genomsnitt. Dessa tre kommuner ligger geografiskt nära storstaden vilket kan innebära en högre rörlighet och konkurrens. 16

Flera kommuner arbetar aktivt med att se över sina organisationer och strukturer för förskolan för att kunna attrahera och behålla personal med pedagogisk högskoleutbildning. I södertörns nyckeltalsgrupp har det pedagogiska utvecklingsarbetet diskuterats och varit ett stöd och gett kraft för verksamheternas fortsatta arbete inom kommunerna. Botkyrka: Andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning har ökat något under 2009. Under 2009 har ett antal insatser varit framgångsrika. En rekryteringsgrupp har arbetat fram en plan för nyrekrytering. Några av dessa insatser har varit framgångsrika då vi under 2009 anställt ca 46 förskollärare. Förhoppningen är att trenden nu bryts och att vi får in fler utbildade förskollärare i verksamheten. Det pågående pedagogiska utvecklingsarbetet som genomförs inom förvaltningen kan vara en bidragande orsak till att det är lättare att rekrytera utbildad personal. Haninge: Under 2008 och 2009 var det svårt att rekrytera förskollärare. Haninge har under perioden arbetat hårt med rekrytering av förskolelärare och förhoppningsvis kommer det att ge effekt på sikt. Huddinge: Huddinge har lyckats att öka andelen personal med högskoleutbildning. Satsningar på att utbilda barnskötare till förskollärare kommer förhoppningsvis att ge ytterligare större andel inom ett par år. Nynäshamn: Nynäshamns kommunala förskolor har ökat andelen årsarbetare med högskoleutbildning. De kommande åren väntas många pensionsavgångar då medelåldern är hög. Målet 2012 är att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 66 %. Salem: Via bra genomförd rekrytering och vissa utbildningsinsatser har utbildningsnivån förbättrats. Södertälje: Åren 2007 och 2008 hade Södertälje en större ökning i barnantal än tidigare år. Detta i kombination med en upplevd brist på förskollärare gjorde att andelen med pedagogisk högskoleutbildning sjönk. Under 2009 har den dock återhämtat sig och ligger nu på samma nivå som innan 2007. Södertälje har nu en något större andel personal med pedagogiskt högskoleutbildning än vad genomsnittet i länet uppvisar. Tyresö: Har de senaste åren legat någon procentenhet högre än länet. 17

Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi 100 80 60 40 20 Utbildning - andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 2006 2007 2008 2009 Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Sthlm län 2005 35 46 27 62 28 42 30 40 2006 42 36 25 51 27 38 22 38 2007 39 42 29 41 33 48 42 38 2008 31 36 25 40 36 46 42 37 2009 34 32 28 36 39 44 32 37 Allmänt: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom enskild regi varierar mellan södertörnskommunerna från 28 till 44 procent. Andelen pedagogiskt högskoleutbildade inom länet är lägre (sex procentenheter) inom enskild verksamhet än inom kommunal. Botkyrka: Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har ökat något inom enskild regi och ligger 2009 på samma procentuella nivå som den kommunala. Haninge: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom den enskilda verksamheten har minskat de senaste åren. Huddinge: Bland Huddinges enskilda förskolor har andelen utbildad personal ökat med flera procentenheter men fortfarande är andelen lägre än snittet i Stockholms län och även låg i förhållande till de andra kommunerna i Södertörn. Nynäshamn: Andelen årsarbetare med högskoleutbildning i de enskilt drivna förskolorna ligger under snittet i Stockholms län och är betydligt lägre (-13) jämfört med de kommunala förskolorna i Nynäshamn. Salem: Inom Pysslingens förskolor har andelen förskollärare varit större än inom de övriga enskilda verksamheterna. Nyetableringen av Pysslingens förskolor har därför höjt andelen förskollärare inom de enskilda verksamheterna. 18

Södertälje: För 2009 har enskild regi i Södertälje lika stor andel personal med pedagogisk högskoleutbildning som den kommunala verksamheten. Även när det gäller enskild regi ligger Södertälje över genomsnittet i länet. Den generella bilden inom Södertörn är annars att enskild regi ofta har en lägre andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Tyresö: Efter en avknoppning 2007 höjdes andelen personer med pedagogisk högskoleutbildning. 2009 visar nyckeltalet en nedgång. 19

Ekonomi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler - kommunal förskola 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 2006 2007 2008 2009 Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler - kommunal förskola Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 94 688 93 818 104 093 102 159 94 912 100 333 92 916 97 560 2006 99 704 99 227 113 840 109 307 100 031 104 426 103 328 104 266 2007 100 800 94 149 117400 112 086 107 572 109 502 107 844 107 050 2008 107 479 100 168 119719 115939 126 559 110 132 117 154 113 879 2009 111842 105342 123320 117784 124 602 115 686 122 265 117 263 Allmänt: Kostnaden per inskrivet barn har ökat något för varje år under perioden 2005-2009. Den varierar med 19260 kr om man jämför kommunen med högsta respektive lägsta kostnad per inskrivet barn. Skillnaden 2008 var 26 391 kr. Botkyrka: Platskostnaden per inskrivet barn har ökat. Löne- och prisökningar samt ökade lokalkostnader och kapitalkostnader, där både nybyggnationer samt ombyggnationer av förskolor är en stor del av förklaringen. Haninge: Kostnaden per inskrivet barn har ökat något sedan 2008, men är fortfarande lägst bland södertörnskommunerna. Huddinge: Den totala kostnaden per inskrivet barn har ökat och är högst bland Södertörnskommunerna. Det har varit en kraftig utbyggnad på grund av stor inflyttning under flera år och som har inneburit höga kostnader. Nynäshamn: Kostnaden per inskrivet barn har ökat under 2009 vilket delvis förklaras av den ökade andelen årsarbetare med högskoleutbildning. Nynäshamn har, av de kommuner som ökat kostnaderna, den lägsta procentuella ökningen 2009 jämfört med 2008. 20

Salem: Beror främst på ökade lokalkostnader. Vidare minskade barnantalet något i de kommunala förskolorna. Södertälje: I likhet med de föregående åren, med 2008 som undantag, ökade kostnaden per barn med cirka 5 procent. När barnantalet ökar måste nya platser skapas genom nybyggnationer och ombyggnationer. Detta gör i sin tur att kostnaden ökar. Tyresö: Kostnaden är ett resultat av nya lokaler som byggts tidigare år. Andel personalkostnad kommunal förskola Andel (%) personalkostnad - kommunal förskola 100 80 60 40 20 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 2006 2007 2008 2009 Andel personalkostnad - kommunal förskola Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 74 74 72 75 76 74 75 2006 75 75 72 75 76 74 73 2007 75 75 72 75 73 74 74 2008 73 75 72 74 71 72 69 2009 73 75 71 72 68 70 66 Allmänt: Personalkostnadens andel av kostnaden i kommunala förskolor varierar mellan 66 procent och 75 procent år 2009. Botkyrka: Personalkostnadernas andel i förhållande till totala kostnader är oförändrad mot föregående år. Haninge: Det har inte skett någon förändring de senaste åren av andelen personalkostnad. Huddinge: Personalkostnadens andel är inte högre för år 2009 jämfört med 2008. Nynäshamn: Andelen personalkostnad har minskat. I SCB:s statistik anges en lägre andel (69), men den innefattar inte den interna vikariekostnaden (3), totalt blir det 72. All 21

hantering av timvikarier sker via kommunens Bemanningscentrum och enheterna debiteras internt. Södertälje: De senaste åren har andelen personalkostnad av den totala kostnaden minskat för Södertälje. Detta stämmer väl överens med att personaltätheten även sjunkit under perioden. Samtidigt har andelen kostnader för lokaler och inventarier ökat. Tyresö: Personalkostnadernas andel av totalen har sjunkit, då lokalkostnaderna ökat. Andel kostnader för lokaler och inventarier Andel (%) kostnader för lokaler och inventarier 100 80 60 40 20 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 2006 2007 2008 2009 Andel kostnader för lokaler och inventarier Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2005 12 15 13 11 13 17 14 2006 11 15 13 10 12 17 15 2007 11 16 13 13 12 17 14 2008 11 15 13 15 11 17 16 2009 12 17 13 14 12 20 18 Allmänt: När det gäller lokaler och inventarier skiljer sig kommunerna åt. Andelen rör sig här mellan 12 och över 17 procent av den totala kostnaden 2009. Södertälje har den högsta andelen kostnad för lokaler och inventarier inom Södertörn. En intressant jämförelse kan göras mellan Södertälje och Salem. 2009 har Södertälje 70 procent personalkostnader och 20 procent lokaler och inventarier, vilket ger 90 procent av den totala kostnaden, och lämnar 10 procent till övrigt. Salem har 68 procent personalkostnader och 12 procent lokaler och inventarier, vilket ger 80 procent av den totala kostnaden. Här skiljer alltså 10 procent som Salem har mer till övriga kostnader. Detta visar vilken effekt skillnaden i lokal- och inventariekostnaden har. Botkyrka: Andelen lokalkostnad har ökat marginellt. Haninge: Något högre andel än förra året. 22

Huddinge: Kostnaden exkl lokaler har ökat med 3,9 procent. Jämfört med andra kommuner har Huddinge kommun en hög kostnad även exklusive lokaler. Nynäshamn: Andelen lokalkostnad har minskat något jämfört med 2008. Södertälje: har, efter de senaste åren av nästintill oförändrade kostnader, under 2009 ökade kostnader för lokaler och inventarier. Utbyggnad och ombyggnad för att få fler platser inom förskolan gör att kostnaden för lokaler och inventarier ökar. Även satsningar på den pedagogiska miljön både inom- och utomhus bidrar till detta. Tyresö: Lokalkostnadernas andel av totalen har ökat, då nya lokaler byggts i kommunen. 23

Definitioner Södertörns nyckeltal - förskoleverksamhet Källa: Skolverkets jämförelsetal www.jmftal.artisan.se Bilaga 1 Nyckeltal Barn Antal barn i förskola Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Servicegrad Servicegrad; andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Andel inskrivna barn i kommunal regi Personal Personaltäthet; antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet; antal barn per årsarbetare enskild regi Definition Samtliga barn som var inskrivna i förskola oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi. Med enskild regi avses förskola som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen. Andel av samtliga inskrivna barn som var 0-3 år. Andel av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi. Andel av samtliga inskrivna barn som var inskrivna i verksamhet som anordnades i kommunal regi. Antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden Antalet inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi Andel årsarbetare i kommunala förskolor med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning.

Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi Andel årsarbetare i enskilda förskolor med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. 2. Nyckeltal Definition Ekonomi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler.-kommunal förskola Andel personalkostnad - kommunal förskola Andel kostnad för lokaler och inventarier Total kostnad för förskola som anordnas i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i kommunala förskolor (genomsnitt av antal inskrivna barn den 15 oktober föregående år och nyckeltalsåret). Andel av den totala kostnaden per barn som utgörs av kommunens kostnader för personal (löner och personalomkostnader). Andel av den totala kostnaden per barn som utgörs av kommunens kostnader för lokaler och inventarier. Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler Total kostnad för förskola i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn omräknat.- kommunal förskola till heltidsbarn. 25

26

27