ORAVAIS KOMMUN - ORAVAISTEN KUNTA BOKSLUT. Godkänd i fullmäktige 16.6.2011 80

ORAVAIS KOMMUN - ORAVAISTEN KUNTA BOKSLUT 2010 Godkänd i fullmäktige 16.6.2011 80

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommundirektörens översikt 5 Bestämmelser om bokslut 6 Kommunens organisation 7 Uppgifter om kommunens personal 8 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats 9 Allmän ekonomisk översikt 10 Resultaträkning 12 UTVÄRDERING PER UPPGIFTSOMRÅDE 21 Centralvalnämnden 22 Revision 23 Förvaltning och näringsliv 24 Oravais flyktingförläggning 27 Landsbygdsnäringsverksamhet 36 Individ- och familjeomsorg 40 Äldreomsorgen 42 Barnomsorgen 44 Svensk grundläggande utbildning 46 Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetuksen valmistava opetus 52 Andra stadiets utbildning 53 Fritidsnämnden och biblioteket samt medborgarinstitutet 53 Tekniska förvaltningen och fastighetsförvaltningen 57 Vatten- och avloppstjänstverket 60 Brand- och räddningsväsendet 64 Vägnämnden 65 Miljönämnden 66 Folkhälso- och specialsjukvård 68 Tablå över driftshushållningens utfall 70 Investeringar 72 BOKSLUT FÖR VATTENTJÄNSTVERKET 75 BALANSBOK 1.1-31.12.2010 81 KONCERNBOKSLUT 89 NOTER 97 Medlemsförteckning för kommunala organ 105 Bokslutets datering och underskrift 111 3

4

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2010 var fullmäktigeperiodens andra och samtidigt det sista året för den självständiga kommunen Oravais. I Oravais fullmäktige har SFP 11 representanter, Oravais Ändring Nu 9 representanter och SDP 1 representant. Efter att Oravais Ändring Nu hade inlämnat en motion på sommaren 2009 om att utreda möjligheterna om en samgång med Vörå-Maxmo kommun, inleddes, med ett fullmäktigebeslut i september, en process som ledde till att beslutet om en kommunsammanslagning med Vörå- Maxmo fattades i mars 2010. Båda kommunernas fullmäktige beslöt att bilda en ny kommun med namnet Vörå. Beslutet föregick en förhandsutredning och förslaget till samgångsavtalet utarbetades i snabb takt under årsskiftet 2009-2010. En rådgivande folkomröstning ordnades 14.2.2010 och resultatet blev att valdeltagandet var 80,2 % och 53,8 % röstade ja för en kommunsammanslagning. Vid omröstningen om att godkänna samgångsavtalet föll rösterna i Oravais fullmäktige 13 för och 8 emot samgången. Oravais kommuns planer om byggande av serviceboende med anslutning till hälsovårdcentralen gick framåt. Planeringen påbörjades våren 2010 och de slutgiltiga planerna godkändes i samråd med Vörå-Maxmo kommuns representanter i en gemensam planeringskommitté. Kommunstyrelsen i Oravais fastställde ritningarna i juni 2010. Huvudentreprenören valdes i slutet av september och byggstarten skedde i god tid före vinterns ankomst. Även Samkommunen för Vörå-Maxmo och Oravais HVC reserverade medel för bäddavdelningens utvidgning och renovering och planeringen inleddes 2010. Brandstationsprojektet blev färdigt redan på hösten 2009 och för att kommunen skulle kunna erhålla bidrag från brandskyddsfonden överförde Fastighetsbolaget Branddepån byggnaden i kommunens ägo. Fastighetsbolaget nedlades 2010 och aktiekapitalet på 500 000 euro förminskat med en bokföringsmässig likvidationsförlust på ca 9 000 euro bokfördes som investeringsinkomst. De totala investeringarna uppgick till 1,15 miljoner euro. Till husbyggnad användes 715 000 euro varav 660 000 användes till Solängens servicebostäders byggnation och resten till skolorna. Till vägar och andra allmänna områden användes 155 000 euro och till vatten- och avloppsverk användes 142 000 euro. Kommunen fick tomtförsäljningsintäkter på 55 000 euro och till marköp användes 115 000 euro. Kommunens bokslut visar ett positivt resultat på 81 958,93 euro trots att skatteintäkterna sjönk. Skatteinkomsterna understeg budgeten med 395 000 euro medan statsandelarna översteg det budgeterade med 213 000 euro. Orsaken var kommunalskatten som understeg budgeten med 418 000 euro och som även minskade med 510 000 euro jämfört med år 2009. Fastighetsskatten och samfundsskatten höll sig på samma nivå som budgeten. Kostnaderna för folkhälsoarbetet och specialsjukvården understeg det budgeterade med drygt 229 000 euro och kostnaderna för äldreomsorgen, där även vård på bäddavdelningen ingår, understeg det budgeterade med nästan 90 000 euro. Budgeterna för alla andra resultatenheter har hållit ganska bra. Verksamhetsbidraget blev drygt 166 000 euro bättre än budgeterat, men eftersom de totala finansiella intäkterna blev 122 000 euro sämre blev årsbidraget ändå 43 000 euro bättre än budgeterat. Oravais kommun kan avsluta sin existens som en självständig kommun med ett hyfsat resultat och jag vill tacka alla som arbetat för kommuninvånarnas bästa. Markku Niskala 5

BESTÄMMELSER OM BOKSLUT kommundirektör I verksamhetsberättelsen skall ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte skall redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den förelägges fullmäktige lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen. Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen skall tillämpas Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom skall kommunen uppgöra koncernbokslut jämte bilagor som tas in i bokslutet. Revisorerna skall senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden skall bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomi som fullmäktige satt upp har nåtts. KOMMUNALFÖRVALTNINGEN Kommunens verksamhetsidé Kommunens uppgift är att i samråd med invånarna utveckla ett livskraftigt samhälle, och inom ramarna för de resurser som finns på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera den kommunala service som behövs. Kommunens organisation Fullmäktige består av 21 ledamöter. I det fullmäktige som valdes för mandatperioden 2009-2012 invaldes 11 representanter för SFP, 9 representanter för Oravais - ändring nu och en representant för SDP. Kommunstyrelsen består av 9 ledamöter varav SFP har 4 representanter, Oravais ändring nu har 4 representanter och SDP en representant. 6

Revisionsnämnden Svenska bildningsnämnden Fritidsnämnden Finska bildningsnämnden BILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Sektorchef: Helena Nukala-Kronlund 19.2.2010/T.f. Marianne West ORAVAIS KOMMUNS FÖRVALTNING Kommunfullmäktige 21 medlemmar Kommunstyrelsen 9 medlemmar Kommundirektör Markku Niskala Tekniska nämnden Vägnämnden Miljönämnden Socialnämnden Flyktingnämnden Centralvalnämnden TEKNISKA OCH MILJÖSEKTORN Sektorchef: Lasse Sillanpää SOCIALA SEKTORN Sektorchef: Inger Bjon 31.10.2010/ Esko Kuoppala FÖRVALTNINGSSEKTORN Sektorchef: Sofia Mickelsén Landsbygdsnämnden NÄRINGSLIVS- SEKTORN Sektorchef: Markku Niskala 7

UPPGIFTER OM KOMMUNENS PERSONAL Oravais kommun hade vid årsskiftet 236 anställda. 8

REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS Intern tillsyn omfattar de åtgärder som vidtas av ledningen i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå de fastställda målen. En välfungerande intern kontroll säkerställer att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att uppgifterna som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga, och att man följer lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Oravais kommuns förvaltningsstadga utgör tillsammans med kommunallagen och övriga lagar och förordningar de grundläggande verktygen i kommunens arbete. Mellanbokslut har uppgjorts per 30.4 och 31.8 och delgivits kommunstyrelsen. Sektorcheferna har huvudansvaret över att budgeten följs inom den egna sektorn. De budgetmedel som ges respektive sektor i kommunen har inte alltid räckt till för verksamheten som bedrivits. Man kan konstatera att servicenivån som krävs av kommunen att producera inte sjunker, snarare tvärtom, och utvecklingen är inte alltid möjlig att förutspå i budgetskedet. Många måsten uppstår under året som det är omöjligt för kommunen själv att påverka. Trots detta borde kontrollen över budgetmedlen förbättras och budgeten borde uppgöras med realistiska målsättningar. Kommunen har under de senaste åren gått i borgen för några riskfyllda projekt. År 2009 realiserade sig en borgenförbindelse på drygt 200 000 euro som påverkade kommunens resultat kännbart. För att undvika en motsvarande situation på hösten 2010 godkände kommunstyrelsen olika arrangemang. Man försökte förminska kommunens risk att betala borgensförbindelse och företagaren kunde undvika en omedelbar konkurs. Dylika problem bör undvikas i framtiden genom väl övervägda beslut och där man kan se att nyttan överstiger riskerna. När det gäller fakturor och levererade varor och tjänster krävs att den som granskar fakturan kan intyga att varan eller tjänsten har levererats. Sektorchefen eller motsvarande ansvarsperson godkänner fakturan, vilket gör att två olika personer skall signera fakturan. Denna regel följs inte till 100 % på alla inrättningar av praktiska orsaker, men borde åtgärdas för att garantera den inre kontrollen. Var och en i ledande ställning i kommunen har rätt att göra upphandlingar till ett visst belopp, medan större upphandlingar måste gå via respektive nämnd eller kommunstyrelsen. När det uppkommer situationer där det kan finnas misstankar om felaktig användning av medel skall saken genast undersökas. 9

ALLMÄN EKONOMISK ÖVERSIKT Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin vände uppåt år 2010. Året innan minskade produktionen med åtta procent. Till följd av den globala recessionen minskade vår export år 2009 med rentav en fjärdedel; också importen minskade nästan lika mycket. Världsekonomin började återhämta sig på våren tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Återhämtningen har fortsatt i rätt snabb takt, och ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. På våren 2010 var uppskattningarna av den finländska totalproduktionens utveckling försiktigt optimistiska. I de prognoser som gjordes under sensommaren har tillväxtsiffrorna för 2010 förbättrats. Uppskattningar av årets ekonomiska tillväxt rör sig mellan två och drygt tre procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Trots det oväntat goda resultatet kommer kommunernas inkomster inte heller framöver att räcka till för tjänster och investeringar. Kommunsektorns årsbidrag har sedan 1997 inte under ett enda år räckt till för att finansiera investeringar som avskrivs, såsom daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. Sedan 1997 har det uppstått ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt över 9 miljarder euro. Inkomstfinansieringsunderskottet har täckts genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Sedan 1997 har lånestocken i kommunsektorn vuxit med cirka 8 miljarder euro. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol, vilket till stor del beror på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Skattehöjningarna gav kommunernas kassa ett tillskott på drygt 0,5 miljarder euro. Kommunerna fortsatte också att effektivisera sin verksamhet samtidigt som den allmänna ekonomiska återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster mer än beräknat. Också de åtgärder som staten vidtog år 2009 för att stärka den kommunala ekonomin har haft stor betydelse. 2010 var åtgärdernas inverkan omkring 800 miljoner euro Löntagarnas allmänna inkomstnivå steg i fjol med i genomsnitt cirka fyra procent. Enligt preliminära uppgifter steg löntagarnas förtjänstnivåindex år 2010 med 2,6 procent. Omkring hälften av ökningen förklaras av förhöjningarna i slutet av fjolåret. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av 2008. Under 2009 försämrades sysselsättningsläget avsevärt och arbetslöshetsgraden steg med ett par procent. Sysselsättningsläget har fortsatt att försvagas år 2010, men mindre än vad man befarat. Arbetslöshetsprocenten sjönk från 11,3 % för hela landet i slutet av 2009 till 10,3 % i slutet av 2010. I Österbotten minskade arbetslösheten under motsvarande period från 8,2 % till 6,7 % medan den i Oravais minskade från 3,9 till 3,4 %. Många kommuner befarade att 2010 skulle bli ett lika besvärligt år ekonomiskt som år 2009. Det blev det inte med en skatteinkomsthöjning på 4,0 % i medeltal. Inbesparingsåtgärder beträffande kommunernas utgifter och den betydligt bättre utvecklingen av skatteinkomsterna och statsandelarna, ledde till att kommunernas årsbidrag steg med 18,9 % jämfört med en nedgång på 6,4 % året innan. Trots det här ökade kommunernas lånestock med nästan 10 %. Enligt de bokslutsprognoser som Statistikcentralen samlat in, räckte det sammanlagda årsbidraget för kommunerna i fasta Finland år 2010 till för att täcka 128 % av avskrivningarna men bara 57 % av investeringarna. Genomsnittet på lånestocken beräknat per invånare var 2005 euro i kommunerna i fasta Finland, medan det föregående år var 1 838 euro. 10

Österbotten har emellertid klarat sig relativt bra i jämförelse med landets kommuner i medeltal och många kommuner här har meddelat att man, de dystra prognoserna till trots, kommer att presentera ett överraskande bra bokslut för år 2010. Oravais kommuns ekonomi under år 2010 I budgeten för år 2010 budgeterades med ett årsbidrag på + 437 390 euro och ett resultat på + 85 530 euro. Under året godkände fullmäktige en budgetändring vilket gjorde att det slutgiltiga budgeterade årsbidraget var + 413 640 euro och räkenskapsperiodens överskott 61 780 euro. Bokslutet visar på ett årsbidrag på 457 316 euro och ett överskott på 81 959 euro för räkenskapsperioden 2010, vilket är ett hyfsat resultat trots att kommunens skatteintäkter sjönk med 7,2 % och understeg det budgeterade med 6,5 %. Ett nytt statsandelssystem inleddes som innehöll så kallade hemkommunersättningar som gör det omöjligt att direkt jämföra utvecklingen på statsandelar. Totalsumman steg med 32,8 % och den jämförbara ökningen är ungefär 505 000 euro eller 11,4 %. En överskridning på de budgeterade statsandelarna täckte hälften av skatteintäkternas minskning. Inkomstskattesatsen hölls på samma nivå som fjolåret, dvs. 20 %. Kommunens likviditet har varit bra under året. De kortfristiga lån på 1 000 000 euro som upptogs 2009 bortbetalades i mars 2010. Kommunen har finansierat sina investeringsutgifter på drygt 1,15 miljoner euro med kassamedel. Först i slutet av året när sänkningen av skatteintäkter förverkligades, var kommunen tvungen att uppta ett kortfristigt lån på 200 000 euro. Kommunen upptog inte nya långfristiga lån. År 2010 var det sista året som Oravais kommun bedrev verksamhet som självständig kommun eftersom fullmäktige 10.3.2010 beslöt att genomföra en kommunsammanslagning mellan Oravais och Vörå-Maxmo fr.o.m. 1.1.2011. 11

RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetsintäkter och -kostnader Resultaträkningens intäkter uppgår i bokslutet till 9 295 090 euro vilket innebär att budgeten förverkligats till 102,4 % Jämfört med år 2009 har intäkterna ökat med 371 000 euro eller 4,1 %. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 20 441 000 euro vilket är 100,4 % av budgeterat. Jämfört med år 2009 har kostnaderna ökat med 1 640 000 euro. Verksamhetsbidraget som visar vad verksamheten kostar kommunen är 11 139 000 euro jämfört med 9 869 000 euro år 2009. Dessa kostnader skall finansieras med statsandelar och skatteintäkter. Av verksamhetskostnaderna utgör personalkostnaderna på 8 184 000 euro och köp av tjänster på 8 460 000 euro de största utgiftsposterna. Skatteinkomsterna Skatteinkomsterna i bokslutet för 2010 uppgår till 5 734 000 euro vilket är bara 93,5 % av budgeterat eller 400 000 euro under budgeten. Kommunen budgeterade skatteintäkter 50 000 euro mindre än vad bokslutet 2009 visade. Jämfört med år 2009 minskade skatteinkomsterna med knappt 450 000 euro. SKATTEINKOMSTER Bokslut Budge t Bokslut Bokslut Bokslut 2010 2010 2009 2008 2007 Kommunalskatt 4,931,746 5,350,000 5,441,187 5,428,773 4,881,475 Samfundsskatt 456,343 350,000 391,463 567,566 610,726 Fastighetsskatt 346,235 430,000 349,873 331,478 283,264 Skatteinkomster totalt 5,734,323 6,130,000 6,182,523 6,327,817 5,775,465 Statsandelarna Statsandelarna utgör 5 852 220 euro för år 2010 vilket är 103,8 % av budgeterat eller 212 000 euro över budgeten. Statsandelarna har ökat jämfört med år 2009 med 1 444 500 euro eller 32,8 %. Detta beror på det nya statsandelsystemet som inleddes 2010 och där finansieringen av den grundläggande undervisningen behandlas antingen som utgifter eller inkomster i form av hemkommunersättningar. Detta ökar bokföringsmässigt den totala summan på statsandelarna. Den reella och jämförbara ökningen på statsandelarna kan uppskattas vara 505 000 euro eller 11,4 %. STATSANDELAR Bokslut Budge t Bokslut Bokslut Bokslut 2010 2010 2009 2008 2007 Statsandelar i en penningström 5,852,220 5,639,500 Allmänna statsandelar 97,608 50,520 55,572 Statsandelar för social- och hälsovården 3,463,343 3,137,746 2,717,165 Statsandelar för undervisning och kultur 846,734 337,704 335,649 Övriga statsandelar och bidrag Statsandelar totalt 5,852,220 5,639,500 4,407,685 3,525,970 3,108,386 12

Årsbidraget I den ordinarie budgeten för år 2010 budgeterades med ett årsbidrag om 437 390 euro. Efter budgetändringarna som godkänts under året budgeterades med ett årsbidrag om 413 640 euro. Det realiserade årsbidraget uppgår till 457 316 euro. Jämfört med år 2009 har årsbidraget försämrats med 55 334 euro. Enligt bestämmelserna i budgeten för år 2010 stadgas att kommunstyrelsen ansvarar inför fullmäktige för att årsbidraget uppnår budgeterad nivå. Denna målsättning kunde uppnås. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningarna utgör 375 357 euro och är 23 497 euro högre än budgeterat. Inga nedskrivningar har gjorts under året. 13

RESULTATRÄKNING VERKSAMHETSINTÄKTER 1.1-31.12.2010 Budget 2010 1.1-31.12.2009 Försäljningsintäkter 8 232 676,19 8 295 000,00 7 892 084,83 Avgiftsintäkter 306 047,08 258 060,00 285 619,84 Understöd och bidrag 460 277,51 332 250,00 461 595,38 Övriga intäkter 296 089,14 195 260,00 284 531,50 Intäk ter totalt 9 295 089,92 9 080 570,00 8 923 831,55 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 7 363,30 4 000,00 8 838,31 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader -8 183 706,01-8 232 220,00-7 506 544,26 Köp av tjänster -8 459 687,44-8 275 800,00-7 360 309,05 Material, förnödenheter och varor -1 187 681,53-1 155 930,00-1 148 146,87 Understöd -1 795 458,42-1 885 240,00-2 055 602,52 Övriga kostnader -814 610,29-840 240,00-730 746,60 Kostnader totalt -20 441 143,69-20 389 430,00-18 801 349,30 VERKSAMHETSBIDRAG -11 138 690,47-11 304 860,00-9 868 679,44 SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt 4 931 745,54 5 350 000,00 5 441 187,01 Fastighetsskatt 346 235,39 350 000,00 349 873,12 Samfundsskatt 456 342,52 430 000,00 391 462,58 Skatteink omster totalt 5 734 323,45 6 130 000,00 6 182 522,71 STATSANDELAR Allmänna statsandelar 0,00 0,00 97 608,00 Statsandelar för social- och hälsovården 0,00 0,00 3 463 343,00 Statsandelar för undervisning och kultur 0,00 0,00 846 734,00 Statsandelar i en penningström 5 852 220,00 5 639 500,00 0,00 Statsandelar totalt 5 852 220,00 5 639 500,00 4 407 685,00 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 2 760,23 1 000,00 2 311,31 Övriga finansiella intäkter 24 986,28 30 000,00 39 755,13 Räntekostnader -16 140,29-80 000,00-43 140,86 Övriga finansiella kostnader -2 142,84-2 000,00-207 803,20 Finansiella intäk ter o k ostnader totalt 9 463,38-51 000,00-208 877,62 ÅRSBIDRAG 457 316,36 413 640,00 512 650,65 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar på anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verksamhetstid -375 357,43-351 860,00-347 592,67 Avsk rivningar o nedsk rivningar totalt -375 357,43-351 860,00-347 592,67 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- / UNDERSKOTT 81 958,93 61 780,00 165 057,98 14

Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat om 81 958,93 euro bokförs under eget kapital som räkenskapsperiodens överskott. Resultaträkningens nyckeltal 2010 2009 Verksamhetsint./Verksamhetskostn. % 45,49 47,49 Årsbidrag/Avskrivningarna % 121,83 147,49 Årsbidrag euro/inv. 208,15 232,28 Invånarantal 2197 2207 15

FINANSIERINGSANALYS Kommunens verksamhet Bokslut Ursprunglig Bokslut Budget 2010 2010 2009 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 457 316,36 437 390,00 512 650,65 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 Korrektivposter till internt tillförda medel -26 922,84 0,00 0,00 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -1 150 431,40-1 662 400,00-1 489 819,39 Finansieringsandelar för investeringar 0,00 51 600,00 441 306,92 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 546 610,00 10 000,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -173 427,88-1 163 410,00-535 861,82 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning 0,00-7 700,00 0,00 Minskning av utlåning 0,00 0,00 0,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 0,00 1 650 000,00 0,00 Minskning av långfristiga lån -280 118,00-445 000,00-326 500,01 Förändring av kortfristiga lån -800 000,00 0,00 1 000 000,00 Förändringar i eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0,00 0,00 0,00 Förändring av fordringar 903 637,22 0,00-605 292,02 Förändring av räntefria skulder -219 104,64 0,00 1 105 410,01 Finansieringens kassaflöde -395 585,42 1 197 300,00 1 173 617,98 Förändring av likvida medel -569 013,30 33 890,00 637 756,16 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 201 055,07 177 902,00 770 068,37 Likvida medel 1.1 770 068,37 144 012,00 132 312,21-569 013,30 33 890,00 637 756,16 Finansieringsanalysens nyckeltal 2010 2009 Intern finansiering av investeringar % 39,8 48,9 Likviditet, kassadagar 3,4 13,9 Intern finansiering av kapitalutgifter % 39,8 37,3 Låneskötselbidrag 1,6 1,5 16

Finansieringsanalysen Bruttoinvesteringarna är 1 150 400 euro under år 2010. De största investeringarna är servicebostadsprojektet Solängen som påbörjades hösten 2010 fortgår till 2011 samt inköp av markområden och investeringar på byggnadsplanevägar och satsningar på vatten- och avloppsverkets automatiska övervakningssystem. Ingen nyupplåning har skett. Gamla lån har amorterats med 280 000 euro. Vid årsskiftet hade kommunen en kortfristig kredit i form av kommuncertifikat på 200 000 euro. Den bortbetalades i januari år 2011. 17

BALANSRÄKNING AKTIVA 31.12.2010 31.12.2009 BESTÅENDE AKTIVA 8 488 605,42 8 233 218,61 Immateriella tillgångar 60 936,88 109 640,79 Övriga utgifter med lång verkningstid 60 936,88 109 640,79 Materiella tillgångar 6 231 185,78 5 448 503,02 Mark- och vattenområden 722 889,16 627 489,92 Byggnader 3 211 934,77 3 361 374,96 Fasta konstruktioner och anordningar 1 274 808,23 1 363 450,64 Maskiner och inventarier 201 893,87 39 027,02 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 819 659,75 57 160,48 Placeringar 2 196 482,76 2 675 074,80 Aktier och andelar 2 196 482,76 2 675 074,80 FÖRVALTADE MEDEL 63 666,72 77 145,31 Statliga uppdrag 19 516,50 32 995,09 Donationsfondernas särkilda täckning 44 150,22 44 150,22 RÖRLIGA AKTIVA 1 361 424,83 2 834 075,35 Fordringar 1 160 369,76 2 064 006,98 Långfristiga fordringar 16 333,68 16 333,68 Lånefordringar hos dottersamfund 16 333,68 16 333,68 Kortfristiga fordringar 1 144 036,08 2 047 673,30 Kundfordringar 234 663,94 514 599,20 Övriga fordringar 201 058,37 117 971,80 Resultatregleringar 708 313,77 1 415 102,30 Kassa och bank 201 055,07 770 068,37 SUMMA AKTIVA 9 913 696,97 11 144 439,27 18

PASSIVA 31.12.2010 31.12.2009 EGET KAPITAL 5 858 590,16 5 776 631,23 Grundkapital 4 544 493,99 4 544 493,99 Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00 Uppskrivningsfond 13 061,45 13 061,45 Över-/underskott från tidigare räkensk.period 1 219 075,79 1 054 017,81 Räkenskapsperiodens över-/underskott 81 958,93 165 057,98 AVSÄTTNINGAR 0,00 0,00 Övriga avsättningar 0,00 0,00 FÖRVALTAT KAPITAL 56 513,67 67 425,98 Statliga uppdrag 12 363,45 25 842,04 Förmedlade lån av staten 12 363,45 25 842,04 Donationsfondernas kapital 44 150,22 41 583,94 FRÄMMANDE KAPITAL 3 998 593,14 5 297 815,78 Långfristigt 1 015 671,27 1 216 225,90 Lån från penning- och försäkringsinrättningar 797 499,99 1 025 054,62 Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00 Erhållna förskott 0,00 0,00 Övriga långfristiga skulder 218 171,28 191 171,28 Kortfristigt 2 982 921,87 4 081 589,88 Lån från penning- och försäkringsinrättningar 427 554,63 1 280 118,00 Lån från offentligträttsliga samfund 0,00 0,00 Erhållna förskott 5 768,71 296,16 Skulder till leverantörer 1 319 707,89 1 188 542,13 Övriga skulder 167 063,47 684 966,48 Resultatregleringar 1 062 827,17 927 667,11 SUMMA PASSIVA 9 913 696,97 11 141 872,99 Balansräkningens nyckeltal 2010 2009 Soliditetsprocent 59,13 51,85 Finansieringsförmögenhet euro/inv. -1 197,72-1 116,20 Relativ skuldsättning 19,12 27,15 Lån euro/inv. 557,60 1 067,70 Lånestock 31.12 (1.000 euro) 1 225,05 2 305,17 Invånarantal 2197 2207 19

20

UTVÄRDERING PER UPPGIFTS- OMRÅDE 21

UPPGIFTSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN Verksamhetsidé: Centralvalnämnden, de tre valnämnderna och valbestyrelsen verkställer genomförandet av kommunala och statliga val samt ombesörjer informationen i anslutning till de val som förrättas under planperioden. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Genomföra rådgivande kommunal folkomröstningen år 2010 Folkomröstningen genomfördes 14.02.2010. Det totala röstetalet var 1338 röster, 720 ja (54 %), 593 nej (44 %) och 25 tar ej ställning (1,87 %). Röstningspunkter på valdagen fanns i Kimo skola, Komossa skola och Centrumskolan. Förhandsröstningen i alla val sker på kommunkansliet Förhandsröstningen förrättades som brevröstning. För röstningsområdena 001 Centrum och 002 Kimo kom 453 brevröster. Eftersom valdagens röster understeg 50 för röstningsområde 003 Komossa, räknade centralvalnämnden ihop brevrösterna och valdagens röster för röstningsområdet. Valen handhas effektivt, snabbt och säkert Centralvalnämnden hade valresultatet färdigt inom 1,5 timmar efter att vallokalerna hade stängt. Inga fel förekom. CENTRALVALNÄMNDEN Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern 399-3 700-3 700-5 560 150 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 3 078 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 3 078 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -1 639-2 400-2 400-2 215 92 % Köp av tjänster -955-1 100-1 100-3 210 292 % Material, förnödenheter och varor -45-200 -200-136 68 % Övriga verksamhetskostnader -40 VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -2 679-3 700-3 700-5 560 150 % VERKSAMHETSBIDRAG 399-3 700-3 700-5 560 150 % ÅRSBIDRAG 399-3 700-3 700-5 560 150 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt 399-3 700-3 700-5 560 150 % Totalt 399-3 700-3 700-5 560 150 % 22

UPPGIFTSOMRÅDE: REVISION Verksamhetsidé: Revisionsnämnden skall organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin i kommunen och till fullmäktige bereda ärenden som gäller granskningen av förvaltningen. Revisionsnämnden skall utvärdera huruvida de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin har nåtts. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Nämnden skall organisera revisionsverksamheten så att denna kan utföras i enlighet med god revisionssed. Revisionsnämnden har under verksamhetsåret organiserat granskningen av kommunens förvaltning och ekonomi samt bistått kommunens revisor, revisionssamfundet Ab Vist Oy och den ansvariga revisorn OFR Bjarne Norrgrann, med revisor OFR, CGR Eero Prepula som ersättare, i revisionsarbetet. Nämnden har i samarbete med yrkesrevisorn uppgjort en granskningsplan för år 2010. Bjarne Norrgrann har i egenskap av yrkesrevisor deltagit i 5 av nämndens sammanträden. Nämnden har följt med beslutsprocessen och verksamheten genom att ta del av protokoll och diskuterat med anställda och tjänstemän. Yrkesrevisorn har avgett en rapport från granskningen av verksamheten och en sammanfattande rapport från bokslutsgranskningen. Nämnden skall avge en utvärderingsberättelse om huruvida de väsentligaste verksamhetsmålen har uppnåtts eller inte samt uttala sig om huruvida balanseringskravet har iakttagits. Revisionsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 01.06.2010 att överlämna sin utvärderingsberättelse tillsammans med revisorns revisionsberättelse för år 2009 till fullmäktige. Produktion Målsättning Förverkligat Antal sammanträden 6 6 Antal behandlade ärenden 50 40 Antal köpta revisionsdagar 6 6 Antal besök på kommunens verksamhetsställen 2 0 Antal rapporter givna av yrkesrevisorn 2 2 Antal möten med ledande tjänstemän 2 2 REVISION Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -6 097-6 210-6 210-6 744 109 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -1 669-1 540-1 540-1 338 87 % Köp av tjänster -4 314-4 500-4 500-5 366 119 % Material, förnödenheter och varor -74-120 -120-31 25 % Övriga verksamhetskostnader -40-50 -50-10 21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -6 097-6 210-6 210-6 744 109 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 097-6 210-6 210-6 744 109 % ÅRSBIDRAG -6 097-6 210-6 210-6 744 109 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -6 097-6 210-6 210-6 744 109 % Totalt -6 097-6 210-6 210-6 744 109 % 23

UPPGIFTSOMRÅDE: FÖRVALTNING OCH NÄRINGSLIV Verksamhetsidé: Kommunens uppgift är att i samråd med invånarna utveckla ett livskraftigt samhälle, och att inom ramarna för de resurser som finns på ett effektivt och ändamålsenligt sätt producera den kommunala service som behövs. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Kommunstyrelsen sköter effektivt och ändamålsenligt de uppgifter som ankommer på kommunstyrelsen enligt lag och förvaltningsinstruktioner. Under året uppgörs den planering som ramlagstiftningen förutsätter. Anhängiga ärenden har behandlats i kommunstyrelsen inom rimlig tid. Antalet behandlade ärenden är under året 194 (201 år 2009). Målsättningen har uppnåtts. Den planering som ramlagsstiftningen kräver gällande primärhälsovård slutfördes under 2008 och utmynnade i samgång mellan Oravais, Vörå-Maxmo och Korsholm fr.o.m. 1.1.2009. Enligt samma ramavtal borde även socialvården senast år 2012 överföras till primärkommun på samma sätt som hälsovården, men den planeringen avstannade under 2010. KSSR-projektet, dvs. utredningen gällande stadsregionen kring Vasa stad, genererade ett omfattande material som gav beslutsfattarna underlag för att kunna fatta beslut om regionsamarbete eller eventuella kommunsammanslagningar. Resultatet för Oravais kommuns del blev förhandlingar med Vörå-Maxmo om en eventuell kommunsamgång. Förhandlingarna utmynnade i fullmäktigebeslut om kommunsammanslagning från och med den 1.1.2011. Enligt samgångsavtalet som uppgjordes mellan Oravais och Vörå-Maxmo skall den del av socialvården som är nära anknuten till primärvården integreras med hälsovården och administreras av Korsholm. Området Oravais, Maxmo och Vörås social- och hälsovård skall dock ledas av en egen sektion. Öppenheten och kvaliteten i både den externa och i den interna informationsverksamheten förbättras. Kommunens hemsida förnyas, ifall resurserna räcker till. Fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas föredragningslistor och protokoll publiceras på kommunens hemsida. Fullmäktiges möten har i allmänhet visats i Årvas-TV. Evenemangsportal finns på kommunens hemsida. Hemsidan har inte förnyats med hänvisning till framförliggande kommunsammanslagningen. Målsättningen har delvis uppnåtts. Arbetet med att formulera verksamhetens målsättningar, utvärdering och uppföljning fortsätter, så att de fungerar som underlag för beslutsfattande på alla nivåer inom kommunalförvaltningen. Ekonomi och förvaltningstjänsterna stöder sektorernas verksamhet och bidrar till att uppställda mål nås. Mellanbokslut har uppgjorts per sista mars och sista augusti. Bokslutsprognoser har uppgjorts för alla verksamhetsområden. Bokslutsprognosernas tillförlitlighet bör förbättras. Ett nytt bokföringsprogram togs i bruk fr.o.m. den 1.1.2009 och med det följde nya möjligheter för sektorcheferna och andra budgetansvariga att på egen hand göra noggrannare uppföljningar av budgetmedelanvändningen. Denna möjlighet borde dock utnyttjas i en större omfattning inom alla sektorer. Målsättningarna har delvis uppnåtts. Arbetet med att förbereda kommunsammanslagningen har präglat verksamhetsåret 2010 och delvis stannat upp planeringen av vissa verksamheter. Arbetet med att kunna koncentrera äldreomsorgen till Tallåsen och HVC har fortgått. Långa diskussioner gällande nybyggnationen inom äldreomsorgen har förts i kommunstyrelsen under 24

många år. Slutresultatet blev att man höll fast vid det gamla fullmäktigebeslutet att bygga äldreomsorgsutrymmena i anslutning till HVC och planeringen och byggandet tog sin början 2010. Det goda utbudet av arbetsplatser och de alternativa möjligheterna till bostäder som nu finns bör marknadsföras för att öka befolkningsmängden. Utbudet på arbetsplatser är i allmänhet stort. Kommunens sex lägenheter i Pärlan är uthyrda. Man kan konstatera att efterfrågan på hyresbostäder fortsättningsvis är stor emedan Oravais bostäder haft full beläggning i sina bostäder under så gott som hela året. Marknadsföringen av de nya tomterna borde utökas. Även de lägenheter som kommunen äger i Pärlan är till salu och dessa marknadsförs främst via kommunens hemsida. Målsättningen har delvis uppnåtts. Kommunen utvecklar näringslivssamarbetet med Vasek och utvecklar därmed kontakten till företagarna. Kontakten mellan studerande och företag i kommunen befrämjas fortsättningsvis utgående från tidigare undersökningar och aktiviteter. Företagsbesöken fortsätter. VASEK, som sköter om företagsrådgivningen i regionen, och dess verksamhet växer. Genom en effektiverad planläggning förbättras och utvecklas boendemiljön i kommunen. Detaljplanen för Stenlandet, Kyrkoby, Utlötesberget, Industriområdet och stranddetaljplanen för Malaktfjärden fastställdes under året och även planeringen om utvidgning av Bockbergets detaljplan har fortskridit. SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Arbetslösa i % av arbetskraften 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Oravais 3,4 3,9 5 3,6 3,8 4,1 Österbotten 6,7 8,2 5,9 5,4 6,4 7,6 Hela landet 10,3 11,3 8,8 8,4 9,5 11,1 Arbetslösheten ökar säsongmässigt vid årsskiftet. Så är fallet även inom området för Österbottens ELY-central. Antalet arbetslösa var i slutet av december 8503 vilket är 18,8 % mindre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden inom ELY-centralområdet är 7,2 %, och med den siffran har endast Nyland (7,1%) lägre arbetslöshetsprocent. Om inte Åland (3,1 %) medräknas var de bästa landskapsvisa arbetslöshetsgraderna i Österbotten (6,7 %), i Nyland (7,3 %), i Östra Nyland (7,7 %), i Mellersta Österbotten (8,7 %) och i Södra Österbotten (9,2 %). Medeltalet för hela landet var 10,3 %. Arbetslöshetsgraden steg över 10 % i Kaskö (14,3 %) inom Österbottens ELY-centrals verksamhetsområde. Den bästa arbetslöshetssituationen hade följande kommuner: Oravais 3,4 %, Vörå-Maxmo 3,4 %, Korsholm 3,9 %, Nykarleby 4,4 %. Arbetslöshetsgraden i Jakobstad var 9,6% och i Vasa 8,0 %. 25

FÖRVALTNING OCH NÄRINGSLIV Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -376 809-321 730-23 750-345 480-336 465 105 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 83 668 109 000 109 000 80 134 74 % Ersättningar av kommuner och samkommuner 14 919 36 000 36 000 0 0 % Övriga försäljningsintäkter av prestationer 68 749 73 000 73 000 80 134 110 % Ersättningar för företagshälsovård 12 624 7 200 7 200 14 289 198 % Övriga försäljningsintäkter 56 125 65 800 65 800 65 845 100 % Avgiftsintäkter 114 0 1 313 Understöd och bidrag 211 189 225 000 225 000 234 831 104 % Övriga verksamhetsintäkter 38 316 20 300 20 300 52 405 258 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 333 286 354 300 354 300 368 683 104 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -346 602-352 630-352 630-359 681 102 % Köp av tjänster -267 502-264 600-750 -265 350-238 068 90 % Material, förnödenheter och varor -14 075-13 300-13 300-30 354 228 % Understöd -73 499-37 700-22 000-59 700-62 003 164 % Övriga verksamhetskostnader -6 003-7 800-1 000-8 800-15 041 193 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -707 682-676 030-23 750-699 780-705 148 104 % VERKSAMHETSBIDRAG -374 396-321 730-23 750-345 480-336 465 105 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -413 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -413 ÅRSBIDRAG -374 809-321 730-23 750-345 480-336 465 105 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -376 809-321 730-23 750-345 480-336 465 105 % Intern 50 364 35 300 35 300 39 878 113 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter 59 791 46 000 46 000 48 052 104 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 59 791 46 000 46 000 48 052 104 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader -9 427-10 700-10 700-8 174 76 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -9 427-10 700-10 700-8 174 76 % VERKSAMHETSBIDRAG 50 364 35 300 35 300 39 878 113 % ÅRSBIDRAG 50 364 35 300 35 300 39 878 113 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt 50 364 35 300 35 300 39 878 113 % Totalt -326 446-286 430-23 750-310 180-296 587 104 % 26

UPPGIFTSOMRÅDE: ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING Verksamhetsidé: Förläggningens grunduppgift är att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuksocial-och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av arbete och språkstudier. För barnen ordnas skolgång i samarbete med kommunens grundskola samt inom förläggningen begränsad dagklubbsverksamhet. Verksamheten strävar till att stöda den enskilda asylsökandes förmåga till eget aktivt liv. Övergripande målsättningar Profileringen av förläggningen har skett genom fortsatt aktivt deltagande i projekt, massmedia och besök av olika enskilda och grupper Antalet nya asylsökande har minskat jämfört med 2009 men beläggningen har varit hög. En av förläggningens starka sidor är fortsatt förmåga att utöka och även minska verksamheten på kort varsel. Under året användes förläggningens kapacitet till fullo och överbeläggning var vardag. Enligt kostnadsjämförelser mellan förläggningarna har Oravais stått sig bra. Ett flertal år har vi tillhört de billigaste förläggningarna i landet. Arbetsgivarna har insett behovet och fördelarna med asylsökande som arbetskraft vilket medfört nya arbetstillfällen och besättande av jobb som det varit svårt att hitta personal till. Förläggningen stöttar kommunens flyktingmottagande med olika insatser. TULE projektet fortsatte med syfte att säkerställa ibruktagande av LATU och nya registerprogrammet UMAREK samt spridning/information till 5 Europeiska länder om dessa. Projektet Europrofiles slutfördes, ett projekt för utbytande av erfarenhet inom undervisningen. Projektet för att aktivera asylsökande via data och matlagningskurser slutfördes. Förläggningens storlek på 150 platser bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov grunda ett nytt familjegrupphem eller utöka platsantalet Förläggningens verksamhet delades upp i slutet av året till Oravais Flyktingförläggning bestående av 3 enheter för asylsökande och av Flyktingbyrån bestående av 4 enheter för minderåriga med uppehållstillstånd. Hela förläggningens kapacitet kom att uppgå till 373 platser på 7 enheter. Beläggningen låg största delen av året på ca 400 personer och personalstyrkan på 80. Beläggning under året var 62 086 övernattningsdygn. Till Finland kom ca 4000 nya asylsökande vilket är en minskning jämfört med året innan då ca 6000 personer anhöll om asyl. Fortsatt stor tonvikt läggs på behållande av kvalitén och fortsatt utvecklande av daghems-, arbets-, fritids och undervisningsverksamheten Inom alla områden har materiel förnyats och kompletterats. Största enskilda anskaffningen är gungställningar som placerades vid Capella. Arbetet med att renovera Direktörsbostaden har fortsatt och köket förnyades helt. Det stora antalet barn i dagklubbsåldern gjorde att personalbehovet växte och en deltids handledare för dagklubben anställdes samt på vårterminen en lärare till för språkundervisningen. Arbetsprogrammet för herrar och damer är fortsatt uppdelat i praktiskt arbete och sportaktiviteter. Närvaron följs upp kontinuerligt och frånvaro utan orsak har lett till minskat utkomststöd för enskilda. Ett stort antal asylsökande har fått möjlighet till att få arbete utanför förläggningen. Ansvarig personal har regelbundet hållit arbetsmöten för planering och uppföljning av verksamheten. Eget barn och ungdomsläger har ordnats vid Pörkenäs och under juli månad ordnades sim utflykter för barnen till stranden i Oravais och ett par gånger besöktes Markens ridning. 27

Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen En brand i slutet av december totalförstörde fastigheten Hollola, brandorsaken var ovarsam matlagning. Ersättande lägenheter hyrdes upp tills en ny fastighet byggts. Renoveringsprogrammet som överenskommits med Oravais bostäder fortsatte och under året renoverades 4 lägenheter. Förläggningens alla lägenheter utrustades också med nya kyl/frysskåp. Brandsyn har hållits i alla fastigheter. Sammanlagt uppgick lägenheternas antal i slutet av året till 41 med en boendeyta av 2383 m 2 På området fanns tre tvättstugor, snickeriverkstad, systuga, fritidsutrymmen, två klassrum och en datasal. Under året skaffades sängar, möbler, skrubbar, gardiner m.m. till lägenheterna. Vid Direktörsbostaden dränerades fastigheten på utsidan av byggnaden och byggnaden anslöts till det kommunala avloppsnätet. Värmesystemet byggdes om till bergsvärme. Datasalen och väntrummet bytte plats så att datasalen fick större utrymmen till sitt förfogande. Upprätthållande av personalens kompetens Regelbundna personalmöten och palavrer. Ett seminarie/studiebesök gjordes till Athen, Grekland. Personal har deltagit i respektive utbildningar och arbetsmöten. Både interna, ordnade inom huset, såväl som externa. Beviljande av alterneringsledighet och tjänstledighet för studier samt arbetsrotation mellan enheterna. Enskild handledning vid behov. Skapa en bra miljö för asylsökande Alla nyanlända genomgår ett allmänt informationstillfälle med socialarbetare snarast efter ankomst. Efter genomgången hälsogranskning uppgörs ett individuellt handlingsprogram innehållande skola och aktivitetsprogram. Ibruktagande av nya metoder och material för informationstillfällena. Info-dvd på den enskildes modersmål. Alla ges möjlighet att vid behov träffa socialarbetare eller hälsovårdare för råd och stöd i enskilda ärenden. Profilering, utveckling av verksamheter och kontakter Ett flertal besök under året av grupper och enskilda. Representerat vid de arbetsmöten som berört förläggningen. Förläggningen fungerar som projektdragare för TULE projektet vars syfte att säkerställa ibruktagande av LATU och nya registerprogrammet UMAREK. Projektet ansvarar för skolningen av UMAREK åt personalen vid förläggningarna. En internationell aspekt finns i projektet som går ut på spridning / information om kvalitetsprogrammet LATU till 5 Europeiska länder. Slutligen följs ibruktagandets följder upp och man strävar till att kunna identifiera eventuella förändringsbehov, som går ut på att förbättra och förenhetliga förläggningarnas verksamhet i Finland. Projektet avslutas 2011. Aktivitetsprojektet via Kulturfonden finansierade flera datakurser där asylsökande själva fungerade som lärare, på somaliska och kurdiska / farsi Förläggningen figurerade flitigt i massmedia. Utveckla ett djupare samarbete mellan flyktingförläggningen och socialväsendet vid integreringen av familjeåterföreningar Ett flertal personer, främst familjeåterföreningsfall men också asylsökande med uppehållstillstånd, har flyttat till kommunen. Inför alla flyttar har hållits kontakt med kommunens flyktingkoordinator och förläggningens personal har hjälpt till vid flytten. Förläggningens bilar har hyrts ut till olika transporter. 28

Plan Resultat Resurser Inkomster totalt: 1.806.000 1.728.105 Verksamhetsutgifter - Personalutgifter 561.700 504.063 - Köp av tjänster 128.500 109.675 - Material 64.500 58.343 - Hälsovård 189.000 258.949 - Utkomststöd 549.000 462.270 - Fastigheter 278.000 303.786 - Övrigt 19.300 18.595 Utgifter totalt 1.806.000 1.728.105 Antal årsverken 12 12.5 Nyckeltal 2010 Kapacitetsutnyttjande 100 % 107 % Totalkostnad per plats 29 27,83 Utkomststöd per inkvarteringsdygn 8 7,45 Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 3,90 4,18 Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 5,80 4,90 Deltagande i arbetsprogram 2500 t 3780 t Deltagande i skola 6000 t 8480 t Deltagande i dagis 350 t 1020 t 29

UPPGIFTSOMRÅDE: BARN- OCH UNGDOMSENHETEN VID ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING Stödis, Taberna, Ruths och Kaitsorhemmet är grupphem/familjegrupphem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, under den tid då barnens asylansökan behandlas. Då barnen erhållit uppehållstillstånd har de haft möjlighet att bo vid enheten till 18 års ålder eller tills det att familjeåterförening skett. Grupphemmet/familjegrupphemmet ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Kaitsorhemmet som grundades jan 2009 är i huvudsak för de yngsta barnen, Ruths och Taberna är ett mellanboende för barn i ålder 13-16 år och Stödis fungerar som ett stödboende för 17 åringar. Alla fyra enheterna är dock flexibla när det gäller åldern och man ser till barnets bästa då det bestäms i vilken enhet barnet skall bo. De fyra enheterna har fungerat som kombinerade hem under året. Vid slutet av året var dock uppdelningen klar. Ruths är ett grupphem för asylsökande ensamkommande barn. De övriga är familjegrupphem och stödboende för kommunplacerade barn. Övergripande målsättningar Enheten har aktivt arbetat med profileringen genom att medverka i massmedia. Vi har aktivt verkat för att skapa en bild av en positiv och flexibel enhet inom Oravais kommun i samarbetsmöten med ELY-centralen och inrikesministeriet. Enheten har även aktivt verkat för att utöka antalet arbetsplatser i kommunen. Antalet inkvarteringsdygn var 25 951 dagar år 2009 och 22 481 år 2010. I hela landet kunde ett minskat antal asylsökande ensamkommande barn konstateras i jämförelse med det stora antalet år 2008. En god personalpolitik har genomsyrat arbetet i enheten. Vikten av att personalgruppen mår bra har beaktats genom olika kurstillfällen, arbetshandledning, studiebesök och utvecklingsdagar. Strävan är att de olika grupphemmen/familjegrupphemmen och stödboendet är konkurrenskraftiga vid en jämförelse både kostnadsmässigt och med beaktande av vårdkvaliteten. Resultatet för året är en dygnskostnad om 183 i medeltal för våra enheter. Enheten har samarbetat med olika föreningar och organisationer som jobbar med barn och ungdomar, bl.a Oravais IF samt Norrvalla. Dessutom har samarbetsmöten hållits med skolor och dagis. Utvecklande av boendemiljön Alla barn kan inte ha egna rum emedan antalet barn i huset tidvis har överskridit platsantalet. De yngre barnen har delat sovrum och i stödboendet delar alla sovrum med en annan person. På Ruths finns både rum för en eller två personer. Strävan är att vi erbjuder barnen ett hemtrevligt och ändamålsenligt hem. I Kaitsorhemmet vårdas så små barn som finner trygghet i delat rum. Utrustningen har förbättrats och Kaitsorhemmet har utrustats till ett ändamålsenligt boende för små barn. Taberna familjegrupphem har renoverats under året. Även i vårt stödboende i Auramo huset har påbörjats en renovering. Skapa en bra miljö för barnens utveckling till en självständig Alla barn och ungdomar deltar i dagis, skol och fritidsverksamhet. Barn i grundskoleålder går i lågstadiet i Oravais eller högstadiet i Jakobstad / Vörå. Den förberedande högstadieundervisningen ordnandes från hösten 2008 i Oravais. De ungdomar som inte är i grundskoleålder går i kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Efter det flyttar de ut till olika yrkesutbildningar i Vasa eller Karleby. Alla barn och ungdomar har en kontaktperson eller personlig handledare, som gör upp en framtidsplan för barnet. Vid personalmöten, klientmöten och vid arbetshandledning diskuteras barnens framtidsplanering och akuta kris situationer. Personalen har vid personalmöten diskuterat och infört gemensamma regler samt antecknat överenskommelser för att garantera att barnens bästa beaktas. Socialarbetarna har haft svårt att hinna med det kurativa arbetet 30

p.g.a. det stora antalet barn. Många barn och ungdomar mår idag psykiskt dåligt och går kontinuerligt i terapi. Även personalen försöker jobba terapeutiskt. Stödisungdomarna tar själva ansvar för sitt boende och får handledning vid behov. De klarar matlagning, handlande och sköter sin ekonomi själva. Alla barn och ungdomar har förts ut i samhället och deltar i fritidssysselsättningar i närmiljön. Stormöten eller husmöten har hållits regelbundet tillsammans med barnen och ungdomarna för att lära dem uttrycka sina tankar och behov och även för att informera om aktuella saker. Eftervården av stödis ungdomar som fyllt 18 år och flyttat ut har tidigare bekymrat personalen, då ungdomen ofta inte hunnit få tillräcklig integrering i samhället. EHJÄ RY etablerade sin verksamhet i Vasa våren 2008 på initiativ av ministeriet och barn och ungdomsenhetens chef. Enhetens chef sitter som medlem i styrgruppen. Ehjä ry tar hand om närmare 10 av våra stödboendeungdomar som studerar i Vasa. Hösten 2010 aktualiserades behovet av Ehjäs tjänster i Karleby, där 8 stödisungdomar går i förberedande yrkesutbildning. Utvecklande av samarbete Gemensamma personaldagar och utvecklingsdagar har hållits i enheten för att upprätthålla ett gott samarbete mellan de olika enheterna. Alla har haft personalmöten en gång per månad. Samarbetsmöten har ordnats med skolor och dagis. Enheten har idag ett femtontal företrädare, vilka för barnens talan vid myndighetskontakter och ser till att barnets bästa beaktas. I november hölls möte med barnens företrädare ordnat av chefen och socialarbetarna. En stor del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Barnen integreras i det finländska samhället Barnen och ungdomarna har haft födelsedagskalas och inbjudit kamrater och vänner. Deltagarantalet har varit stort. Barnen och ungdomarna har deltagit i det lokala föreningslivet och dess verksamhet bl.a. fotbollsföreningar, OIF:s, Vörå If:s idrottsverksamhet, medborgarinstitutets kurser m.m. Några av de äldre ungdomarna har sökt sig till föreningar utanför Oravais för att utöva sina specialintressen, t.ex. judo, boxning, och brottning. Småbarnsenheten var inte på någon ordnad sommarresa utan reste i närmiljön. Rätt många barn i Taberna, Ruths och Stödis hade sommarjobb. Jobben hade socialarbetarna, handledarna och en del företrädare hjälpt till att skaffa. Barnen och ungdomarna deltog också i läger och utfärder ordnade av föreningar och enheten under sommaren Prioritering av mångkulturell verksamhet och bevarandet av den egna identiteten Under året har barnen firat sina egna kulturella högtider. Telefonsamtal till anhöriga och släktingar har betytt mycket för barnen. Släkting besök har ordnats så att barnen med följeslagare har besökt Helsingfors under skolloven och släktingar har besökt barnen i olika repriser. Om barnen saknar släktingar i Finland har kontakt tagits till samma etniska grupp som barnet tillhör och värdefulla vänskapsband har knutits. Närheten till vuxna sidan underlättar möjligheten att hålla kontakt med den egna kulturen. Det att det i personalgruppen finns etnisk tillhörighet är av stort värde. Den som så önskat har haft möjlighet att utöva sin religion. Handledarna har via skolning fått ökad förståelse för vikten av att barnen får fira sina högtider. Under år 2010 skedde 3 antal familjeåterföreningar och personalen jobbade tillsammans med barnen med förberedelserna inför familjens ankomst. Det ordnades även familjeåterföreningsfest samt samtal med barnens föräldrar vid ankomsten. Upprätthållande av personalens kompetens Grupphandledning har hållits vid olika tillfällen på enheterna. Enskild handledning har hållits vid behov. Varje enhet har månatligen haft personalmöten samt klientmöten. Personalen själva har aktivt deltagit i urvalet av studier efter vars och ens behov. Utvecklingsdag för personalen har hållits vid Norrvalla i maj för hela enheten samt vid hälsans hus i Jakobstad i november för Taberna. Stödboendets enskilda utvecklingsdag hölls vid furirboställer i Oravais i november. Kaitsorhemmets utvecklingsdag även det i november hölls vid Kimo bruk. 31

Nvc kurs, 30 studiepoäng, har ett 20 tal av personalen genomfört både på arbetstid och egen tid. Ansvariga handledarna och chefen deltog tillsammans med förläggningschefen och biträdande förläggningschefen för Jakobstad i en skolning för förmän. Cirka 10 personer ur personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Två personer påbörjade läroavtalsutbildning för specialhandledare för barn och ungdomar. Den skolningen fortgår till maj 2011. Profilering, utvecklande av verksamhet och kontakter Målsättningen har varit att föra fram Oravais som en positiv och mångkulturell kommun. Migrations förhör sker i Helsingfors och Uleåborg, vilket gör att barnet samt deras företrädare reser dit för förhör. Polisens förhör sker i Vasa. Ett stort antal studiebesök har gjorts till våra enheter och bl.a. Skellefteå stad personal, som jobbar med asylsökande och kommunplacerade ensamkommande barn och ungdomar, besökte Jakobstad och Oravais enheter i maj och oktober, sammanlagt över 40 personer. Vår personal var i sin tur på studiebesök till Skellefteå i febr och mars. Resurser Budget Resultat Inkomster totalt 3.086.200 3.238,77 Verksamhetsutgifter Personalutgifter 2.039.000 2.056.980,00 köp av tjänster 346.800 515.971,80 material, varor 196.750 186.088,35 utkomststöd 221.000 209.184,28 Utgifter totalt 3.026.000 Antal årsverken 43 46,80 Nyckeltal 2010 Plan Kapacitetsutnyttjande 100% 126,65 Dygnskostnad Stödboendet 101 83,77 Taberna 234 208,42 Kaitsor 253 271,68 Ruths 218 165,93 Antal platser Totalt 47 40 Taberna 8 7 Ruths 12 14 Kaitsor 7 7 Stödboende 20 12 Inkvartering eller boendedagar Totalt 17 155 22 481 Taberna 2 920 3 135 Ruths 4 380 5 898 Kaitsor 2 555 2 556 Stödis 7 300 10 892 32

UPPGIFTSOMRÅDE: ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING ENHETERNA I JAKOBSTAD Verksasamhetsidé: Förläggningens grunduppgift på den vuxna sidan är att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuk-social och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av språkstudier och aktivitetsprogram. För barn i grundskolålder ordnas skolgång i stadens grundskola samt för barn under skolåldern ordnas dagklubbs verksamhet. Villa Miranda har under 2010 ännu fungerat som ett kombinerat grupp och familjegrupphem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, under den tid då barnens asylansökan behandlas samt efter erhållet uppehållstillstånd. Villa Miranda ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Målgruppen för nyanlända barn är 12-16 år, men barnen kan bo vid Villa Miranda till 18-års ålder eller tills eventuell familjeåterförening skett. Övergripande målsättningar Enheterna i Jakobstad verkade nu under sitt andra verksamhetsår. Beläggningen har varit hög under hela året. Intresset för verksamheten har uppmärksammats med ett stort media uppbåd och intresse för besök och föreläsningar av personalen. På vuxen sidan finns 150 platser. Vid behov har man haft beredskap att höja platsantalet, vilket kan ses som en stryka. Villa Miranda platsantal sjönk från 16 till 14 under året. Orsaken till att platsantalet sjönk berodde på anpassning till den nya barnskyddslagen som kräver 7 enheter per plats. Villa Miranda är fördelat på två våningar med 7 platser per våning. Skapa en bra miljö för asylsökande Alla nyanlända genomgår ett informationstillfälle, hälsogranskning samt ett samtal med socialarbetaren. På grupphemmet utses dessutom en egenvårdare med specialansvar för just detta barn. Alla erbjuds språkundervisning samt att ta del av aktivitetsprogrammet. Under sommarmånaderna ordnades utflyter för de asylsökande samt aktiviteter för barn och ungdomar. En sommarfest ordnades också gemensam för personalen och asylsökande. Boende på vuxna sidan är integrerat i vanliga bostadshus. Förläggningen hyr 35 lägenheter av stadens bostadsbolag fördelat på tre olika bostadsområden. Under året har utrustningen och standaren i lägenheterna kontrollerats regelbundet. Brandsäkerhet betonas och en inspektör från det nationella SPEK besökte enheten och granskade utrymmen. Grupphemmet Villa Miranda hyr sina utrymmen av Folkhälsan Botnia. Boendemiljön är ypperlig för verksamheten. Under året hyrdes en lägenhet upp i samma område som togs i bruk i augusti. Lägenheten fungerar som stödboende för 17-åringar inskrivna på grupphemmet. Personalen är gemensam för både grupphemmet och stödboende lägenheten. Upprätthållande av personalens kompetens Under året har regelbundna personalmöten och palavrer hållits. De olika yrkesgrupperna deltar i skolningar och möten ordnade för deras yrkesgrupp. Skolningarna har skett både intern och externt. Personalgruppen på vuxna sidan hade möjlighet att bekanta sig med de asylsökandes situation i Aten. Grupphemspersonalen åkte till Skellefteå och besökte grupphem och träffade kollegor där. Grupphemspersonalen har hållit grupphandledning. Profilering, utveckling av verksamheter och kontakter Intresset för förläggningens filial i Jakobstad har varit stort. Grupper har besökt verksamhetspunkten och personalen har varit efterfrågade föreläsare angående verksamheten. Förläggningarna i Österbotten håller gemensamma samarbetsmöten 33

Massmedia har flitigt besökt filialen. Under hösten stod grupphemmet också värd för besök från Skellefteå. Plan Reslutat Resurser vuxna sidan Inkomster totalt: 1.581.700 1.547.541 Verksamhetsutgifter: Personalutgifter 355.800 303.734 -Köp av tjänster 177.700 202.927 -Material 91.700 59.502 -Hälsovård 158.000 192.585 -Utkomststöd 493.000 474.800 -Fastigheter 293.500 303.859 -Övrigt 12.000 10.134 Nyckeltal Kostnad per plats/dygn 28,88 28,27 Kapacitetsutnyttjande 80 % 94 % Utkomststöd/inkvarteringsdygn 9 8,67 Hälsokostnader/inkvarteringsdygn 2,89 3,51 Fastighetskostnader/inkvarteringsdygn 5,36 5,55 Utgifter totalt 1.581.700 1.547.541 Resurser Villa Miranda Plan Reslutat Inkomster totalt: Verksamhetsutgifter 991.000 762.225 -Personalutgifter 693.900 535.694 -Köp av tjänster 72.100 59.038 -Material 93.000 71.097 -Hälsovård 14.500 1.836 -Utkomststöd 40.000 25.041 -Fastigheter 69.000 63.334 -Övrigt 8.500 6.185 Nyckeltal Kostnad per dygn/plats 187 149 Kapacitetsutnyttjande 80 % 109 % Utgifter totalt 991.000 762.225 34

FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern 112 626 90 000 90 000 96 004 107 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 6 950 238 7 464 900 7 464 900 7 204 725 97 % Avgiftsintäkter 6 959 0 1 431 Understöd och bidrag 2 392 0 7 327 Övriga verksamhetsintäkter 52 677 0 63 287 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 7 012 266 7 464 900 7 464 900 7 276 771 97 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -2 985 049-3 551 600-3 551 600-3 287 157 93 % Köp av tjänster -1 343 594-1 256 400-1 256 400-1 558 012 124 % Material, förnödenheter och varor -502 639-510 400-510 400-438 053 86 % Understöd -1 420 358-1 303 000-1 303 000-1 171 297 90 % Övriga verksamhetskostnader -647 987-753 500-753 500-726 220 96 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -6 899 627-7 374 900-7 374 900-7 180 737 97 % VERKSAMHETSBIDRAG 112 639 90 000 90 000 96 034 107 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -14 0-29 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -14 0-29 ÅRSBIDRAG 112 626 90 000 90 000 96 004 107 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt 112 626 90 000 90 000 96 004 107 % Intern -112 626-90 000-90 000-96 004 107 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster -98 777-72 500-72 500-81 013 112 % Material, förnödenheter och varor -4 874-7 000-7 000-12 279 175 % Övriga verksamhetskostnader -8 975-10 500-10 500-2 713 26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -112 626-90 000-90 000-96 004 107 % VERKSAMHETSBIDRAG -112 626-90 000-90 000-96 004 107 % ÅRSBIDRAG -112 626-90 000-90 000-96 004 107 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -112 626-90 000-90 000-96 004 107 % Totalt 0 0 0 0 35

UPPGIFTSOMRÅDE: LANDSBYGDSNÄRINGSVERKSAMHET Verksamhetsidé för landsbygdsnäringsverksamhet: Bevara och utveckla utkomstmöjligheterna och servicen på landsbygden. Landsbygdsnämnden handlägger EU- och nationella lantbruksstödansökningar för utbetalning, bereder besvärsberättigade beslut av alla ansökta stöd, ger olika utlåtanden och intyg, värderar skörde- och andra skador och granskar flyghavreförekomst och annat som kommunen enligt lag ska sköta. Verksamhetsmål: 1. Varje jordbrukare ska erhålla det fulla stödbeloppet som han är berättigad till och stödansökningar handläggs för snabb utbetalning 2. Jordbrukare och andra intresserade ges mångsidig kunskap om landsbygdsutveckling genom information, skolning och exkursioner Österbottens Ely-central ordnade ett Stödinfo för jordbrukare -tillfälle på Årvasgården den 22 mars i samarbete med ÖSP och ÖSL. Tillställningen hade 39 deltagare. Landsbygdssekreteraren höll två blankettkurser för jordbrukare: i Förvaltningshuset den 31 mars med 14 deltagare och i Komossa skola den 6 april med 17 deltagare. Landsbygdssekreteraren höll ytterligare en finsk blankettkurs i Pettersbacka skola i samarbete med MI den 30 mars med 4 deltagare. Kurs för elektronisk stödansökan ordnades på Tegengrenskolan tillsammans med Vörå-Maxmo kommun den 23 och 25 februari. Aktuell information skickades ut till jordbrukarna via e-postlistan samt ett gruppbrev i.s.m. registeranmälan i juli. Ansökningstider annonserades i Pohjalainen och Vasabladet. För varje jordbrukare reserverades en privat tid på ca 20 minuter i kansliet i april för att de skulle kunna lämna in sina ansökningar utan att köa. Det fanns 118 aktiva jordbrukslägenheter. Till kommunen inlämnades 772 ansökningar om lantbruksstöd och sammanlagt togs 897 blanketter emot, varav 136 var elektroniskt inlämnade. Lantbruksstöd betalades sammanlagt 4.432.173,08 euro. Det medeltala utbetalningsbeloppet per gård var 37.561 euro. Landsbygdsnämndens medlemmar deltog i flyghavresyner i Kimo, Komossa och Oravais i början av augusti. Landsbygdssekreteraren värderade skador orsakade av kajor (fridlysta djurarter) på en gård. Vörå-Maxmo och Oravais kommuner avtalade om skötsel av myndighetsuppgifter inom landsbygdsnäringsmyndigheten enligt kommunallagens 76; enligt avtalet vikarierade båda landsbygdssekreterarna varandra i fall av jäv, sjukdom eller annan ledighet. Arbetsuppgifterna inom stödförvaltningen uppdelades på följande sätt: Landsbygdssekreteraren fungerade som utbetalningsmyndighet och gjorde utbetalningsbeslut för stöden. T.f. avbytarchef Bernice Eklund i Vörå-Maxmo fungerade som administrativ myndighet för förbindelsebeslut för LFAoch miljöstöden samt stöd för husdjurens välbefinnande. Kanslist Maria Emaus matade in en del av vårens ansökningar samt granskade en del av inmatningarna tillsammans med landsbygdssekreteraren. Landsbygdssekreterare Roger Bertils i Vörå-Maxmo och kanslist Rita Fridlund granskade övriga ansökningar under årets lopp. Landsbygdsnämnden hade 3 möten under året och behandlade sammanlagt 16 ärenden. I.s.m. det sista nämndemötet för året och Oravais kommun hade landsbygdsnämnden en gemensam julmiddag för nämndens medlemmar och ersättare på Norrvalla den 23 november med nio deltagare. Landsbygdsnämnden bidrog Oravais 4H med ett 5.000 euros verksamhetsbidrag. Personal: landsbygdssekreterare 36

Stödblanketter Kommun Blanketttyp Blanketter, st varav elektroniskt lämnade blanketter, st 559 ORAVAIS 101A Gårdsbruksblankett 121 22 559 ORAVAIS 101B Stödansökan 120 22 559 ORAVAIS 101C Ansökan om nationella husdjursstöd 4 1 559 ORAVAIS 101D Gårdsbruksenhetens delägare 83 5 559 ORAVAIS 102A Stödansökans basskiftesblankett 119 22 559 ORAVAIS 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 119 22 559 ORAVAIS 102C Ändringsblankett för basskiften 46 1 559 ORAVAIS 103A Stödrättighetsblankett 40 1 559 ORAVAIS 103B Blankett för överföring av stödrättigheter 40 1 559 ORAVAIS 107A Ansökan: bidrag per tacka, nat. stöd för tackor 2 1 559 ORAVAIS 111 Förbind. gällande bas-/tilläggsåtg. inom miljöstöd 3 1 559 ORAVAIS 111A Anm. av husdjur i samband med miljöstödets basåtg. 1 1 559 ORAVAIS 117 Anmälan om ändring av såningsarealer 49 6 559 ORAVAIS 117A Stödansökans basskiftesblankett 8 6 559 ORAVAIS 118 Ansökan om skördeskaseersättning 1 1 559 ORAVAIS 118A Anmälan om skördeskada 2 1 559 ORAVAIS 130 Ersättning för flyghavrebekämpning 1 1 559 ORAVAIS 139 Ansökan om förskott på nationella husdjursstöd 32 1 559 ORAVAIS 144C Anmälan om deltagande: nat. de-stöd för nötkreatur 11 1 559 ORAVAIS 144D Anmälan om deltagande: nat. stöd för slaktnöt 10 1 559 ORAVAIS 144E Anmälan om deltagande: EU-bidrag för nötkreatur 19 5 559 ORAVAIS 144F Anmälan om deltagande: EU-bidrag för mjölkkor 2 1 559 ORAVAIS 156 Överföring av innehav 1 1 559 ORAVAIS 160 Överföringsansökan för förbindelse/avtal 1 1 559 ORAVAIS 170 Anmälan om upphörande/avträdelse av förbindelsen 2 1 559 ORAVAIS 176 Förbindelse för komp.bidragets nat. Tilläggsdel 2 1 559 ORAVAIS 176A Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget 1 1 559 ORAVAIS 188 Förbindelse om stöd för djurens välbefinnande 1 1 559 ORAVAIS 192 Ans. om ändring av milj.förbind p.period 2007-2013 1 1 559 ORAVAIS 273 Odlingskontrakt för stärkelsepotatis 2 1 559 ORAVAIS 389 Ansökan om särskilt marknadsstöd till mjölksektorn 13 1 559 ORAVAIS 405 Ansökan om användarrättigheter till Vipu-tjänsten 18 1 559 ORAVAIS 410 Utredning om användning av getmjölk 1 1 559 ORAVAIS 428 Temporärt nationellt stöd 21 1 897 136 37

Stödansökningar Kommun Stödtyp Stödansökningar, st 559 ORAVAIS 1150 BIDRAG FÖR PROTEINGRÖDOR 11 559 ORAVAIS 1170 GÅRDSSTÖD 118 559 ORAVAIS 1180 PROD.BIDRAG FÖR JORDBRUKSGRÖDOR 39 559 ORAVAIS 1301 EU-BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 15 559 ORAVAIS 1302 EU-BIDRAG FÖR MJÖLKKOR 1 559 ORAVAIS 1330 BIDRAG/TACKA 2 559 ORAVAIS 1390 STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 19 559 ORAVAIS 1420 KOMPENSATIONSBIDRAG (LFA), 2007-2013 115 559 ORAVAIS 1540 MILJÖSTÖD, VÄXTODLINGSGÅRD 2007-2013 76 559 ORAVAIS 1545 MILJÖSTÖD, HUSDJURSGÅRD 2007-2013 41 559 ORAVAIS 1610 NORDLIGT DJURSTÖD 21 559 ORAVAIS 1611 NORDLIGT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING 27 559 ORAVAIS 1612 NORD. KOMP. FÖR STR.FÖRÄND. I SVIN-/FJÄDERFÄHUSH. 5 559 ORAVAIS 1620 ALLMÄNT HEKTARSTÖD 2 559 ORAVAIS 1625 NORDLIGT HEKTARSTÖD 66 559 ORAVAIS 1630 STÖD FÖR UNGA ODLARE, C-OMRÅDEN 39 559 ORAVAIS 1741 LFA:S NATIONELLA TILLÄGGSDEL 2007-2013 115 559 ORAVAIS 1750 NATIONELLT STÖD FÖR SOCKERBETOR 1 559 ORAVAIS 1950 SKÖRDESKADEERSÄTTNING 1 559 ORAVAIS 1970 NATIONELLT STÖD FÖR POTATISPRODUKTION 6 559 ORAVAIS 2340 EU:s stöd för produktion av certifierat utsäde 2 559 ORAVAIS 2351 Stöd för stärkelsepotatis 2 559 ORAVAIS 2424 Temporärt nationellt stöd 21 559 ORAVAIS 2452 Nationellt hektarbaserat utsädesstöd 1 559 ORAVAIS 2779 SÄRSKILT MARKNADSSTÖD TILL MJÖLKSEKTORN 13 559 ORAVAIS 2788 PROD.STÖD FÖR MJÖLK, MEJERIMJÖLK 13 772 38

LANDSBYGDSNÄRINGSVERKSAMHET Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -55 922-57 810-57 810-53 415 92 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter 98 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 98 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -41 100-41 000-41 000-44 473 108 % Köp av tjänster -7 669-10 050-10 050-5 640 56 % Material, förnödenheter och varor -637-1 260-1 260-363 29 % Understöd -5 000-4 000-4 000-2 000 50 % Övriga verksamhetskostnader -1 614-1 500-1 500-938 63 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -56 020-57 810-57 810-53 415 92 % VERKSAMHETSBIDRAG -55 922-57 810-57 810-53 415 92 % ÅRSBIDRAG -55 922-57 810-57 810-53 415 92 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -55 922-57 810-57 810-53 415 92 % Intern -2 584-2 900-2 900-2 240 77 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader -2 584-2 900-2 900-2 240 77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -2 584-2 900-2 900-2 240 77 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 584-2 900-2 900-2 240 77 % ÅRSBIDRAG -2 584-2 900-2 900-2 240 77 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -2 584-2 900-2 900-2 240 77 % Totalt -58 506-60 710-60 710-55 655 92 % 39

UPPGIFTSOMRÅDE: INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Verksamhetsidé: Målsättningen för verksamheten är att ge service och stöd till individer och grupper som inte klarar sig på egen hand i samhället. Utgående från individuella klientplaner uppgjorda i samarbete med den enskilde förverkligas åtgärder för att skapa ett så gott liv som möjligt. Uppgiftsområdet regleras i speciallagstiftning och service och stöd skall ges utgående från behov oberoende av reserverade anslag. Bedömning av hur verksamhetsmålen 2010 uppnåtts: Verksamhetsmål: Service för utvecklingshämmade köps via Kårkulla samkommun. Sysselsättning inom kommunen och via företag ordnas för handikappade i samarbete med skolor, arbetskraftsmyndigheter och FPA. Verksamheten har skötts enligt planen. Gravt handikappades rätt till personlig assistent beaktas. Verksamheten har skötts enligt den förnyade lagstiftningen. Gemensamma elevvårdsmöten mellan socialarbetare, hälsovård och skola för att kartlägga elever med särskilda behov och vidtaga åtgärder. Gemensamma elevvårdsmöten har ordnats regelbundet och på möten har planerats rehabiliterande åtgärder för elever med särskilda behov. Familjevård prioriteras vid placering i vård utom hemmet, men om barnet självt har stora problem bör anstaltsplacering övervägas. Verksamheten har skötts enligt planen. Flyktingkoordinatorn utvecklar integreringen av familjeåterföreningsfall, flyktingfamiljer och kvotflyktingar samt handhar mottagningen av dessa. Verksamheten har skötts enligt planen med hjälp av befintlig personal.. Årsverken: Socialdirektör 0,79 (0,45) Socialarbetare 0,9 (0,92) Flyktingkoordinator 0,86 (0,90) Handledare för flyktingar 0,37 (0,5) Kanslist 0,56 (0,58) Planering av samgång med Vörå-Maxmo och flera personalbyten under verksamhetsåret (socialdirektör, socialarbetare och kanslist) har ökat förvaltningspersonalens arbete under året. 40

INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -780 902-808 290-808 290-945 306 117 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 181 324 145 000 145 000 163 676 113 % Avgiftsintäkter 8 187 1 700 1 700 698 41 % Understöd och bidrag 56 354 54 000 54 000 37 360 69 % Övriga verksamhetsintäkter 56 642 31 200 31 200 18 787 60 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 302 507 231 900 231 900 220 520 95 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -263 365-325 750-325 750-329 129 101 % Köp av tjänster -495 770-428 400-428 400-561 341 131 % Material, förnödenheter och varor -4 758-3 800-3 800-4 190 110 % Understöd -307 088-265 800-265 800-258 156 97 % Övriga verksamhetskostnader -12 423-16 440-16 440-12 994 79 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -1 083 404-1 040 190-1 040 190-1 165 810 112 % VERKSAMHETSBIDRAG -780 898-808 290-808 290-945 290 117 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -4 0-16 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -4 0-16 ÅRSBIDRAG -780 902-808 290-808 290-945 306 117 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -780 902-808 290-808 290-945 306 117 % Intern -9 918-11 700-11 700-6 994 60 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 436 0 1 984 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 436 0 1 984 VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader -10 355-11 700-11 700-8 978 77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -10 355-11 700-11 700-8 978 77 % VERKSAMHETSBIDRAG -9 918-11 700-11 700-6 994 60 % ÅRSBIDRAG -9 918-11 700-11 700-6 994 60 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -9 918-11 700-11 700-6 994 60 % Totalt -790 820-819 990-819 990-952 300 116 % 41

UPPGIFTSOMRÅDE: ÄLDREOMSORGEN Verksamhetsidé: Äldreomsorgen skall med respekt för individens självbestämmanderätt ge en trygg ålderdom genom att stödja den egna funktionsförmågan och möjligheten att påverka vardagen. De äldre skall om de så vill bo kvar i eget hem så länge som möjligt och när det inte längre går flytta till ett boende med service, och nära till personal. När den äldre flyttat från sitt hem till ett boende skall man inte behöva flytta mera, om det inte är absolut nödvändigt. Personalen på boendet skall respektera individualitet och lyssna på den äldre. Då de äldre behöver mera vård och omsorg än tidigare skall sjukvårdskunnig personal med vårdförnödenheter och hjälpmedel kunna gen den hjälp som behövs i det boende den äldre har. Målsättningen skall vara att den äldre kan bo kvar och få vård där till livets slut. Bedömning av hur verksamhetsmålen2010 uppnåtts: Verskamhetsmål: Verksamheten i serviceboendet på Tallåsen: Gullvivan 12 bostäder, Prästkragen 6 bostäder och Solrosen 10 bostäder, anpassas efter klienternas behov av vård och omsorg. Demensvården i Solrosen utvecklas och specialiseras. Verksamheten har skötts enligt planen.specialisering på Solrosen har inte förverkligats på grund av stor personalcirkulation. Gemensamma aktiviteter för alla boenden ordnas på Tallåsenområdet, via MI, församlingen och enskilda peroner vilket ger stimulans och skapar samhörighet. Gemensamma aktiviteter har ordnats via MI för Gullvivans och Tallåsens pensionärer. Solrosen har inte ännu inkluderats i denna verksamhet. En tredje ambulerande nattjänst tryggar en god vård för alla enheter, inklusive Aftonbo. All tvätt sköts i egen regi och städning av allmänna utrymmen utförs nattetid. Nattjänsten fungerar ännu med två arbetstagare. All tvätt sköts i egen regi, men allmänna utrymmen städas av en städare som arbetar på dagtid. Hemservice enligt vård- och serviceplan prioriteras. Som stödservice finns fortfarande matservice, färdtjänst och trygghetstelefoner. Städning ges endast åt äldre med vård- och serviceplan. Klienter med vård- och serviceplan har prioriterats i verksamheten. Aftonbo tar med nuvarande personal emot 14 äldre med stort vårdbehov. Placeringen av effektiverat serviceboende/institutionsplatser för 16-18 äldre bör få sin lösning. Verksamhetsmålet nås med en ny enhet för effektiverat serviceboende som byggs under åren 2010-2011. 42

ÄLDREOMSORG Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -1 995 897-2 313 550-2 313 550-2 206 702 95 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 141 662 141 500 141 500 173 994 123 % Avgiftsintäkter 176 991 177 500 177 500 196 985 111 % Understöd och bidrag 1 365 0 7 920 Övriga verksamhetsintäkter 14 188 0 16 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 334 206 319 000 319 000 378 916 119 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -1 278 464-1 405 150-1 405 150-1 463 077 104 % Köp av tjänster -830 800-1 004 400-1 004 400-901 820 90 % Material, förnödenheter och varor -116 860-107 100-107 100-110 732 103 % Understöd -94 976-109 800-109 800-107 259 98 % Övriga verksamhetskostnader -8 403-6 100-6 100-2 724 45 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -2 329 503-2 632 550-2 632 550-2 585 612 98 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 995 297-2 313 550-2 313 550-2 206 696 95 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0-6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0-6 ÅRSBIDRAG -1 995 297-2 313 550-2 313 550-2 206 702 95 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan -600 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -600 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -1 995 897-2 313 550-2 313 550-2 206 702 95 % Intern -81 618-79 200-79 200-96 256 122 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader -81 618-79 200-79 200-96 256 122 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -81 618-79 200-79 200-96 256 122 % VERKSAMHETSBIDRAG -81 618-79 200-79 200-96 256 122 % ÅRSBIDRAG -81 618-79 200-79 200-96 256 122 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -81 618-79 200-79 200-96 256 122 % Totalt -2 077 515-2 392 750-2 392 750-2 302 958 96 % 43

UPPGIFTSOMRÅDE: BARNOMSORGEN Verksamhetsidé: Att skapa en inspirerande dagvårdsmiljö, där barns nyfikenhet, företagsamhet och intressen uppmuntras och deras vilja och lust att lära stimuleras. I barnomsorgens verksamhet bildar omvårdnad, omsorg, fostran och lärande en helhet. Utvärdering av verksamhetsmålen: Stöda barnfamiljerna i deras fostringsarbete och att tillsammans med hemmen främja en mångsidig och harmonisk personlighetsutveckling hos barnen. Barnomsorgen sker i nära samarbete med barnen och deras vårdnadshavare, genom inskolning, föräldrasamtal, föräldramöten samt utvärderingssamtal. Barnomsorgen har kunnat erbjuda alla barn en ansökt plats, och verksamheten har anpassats utgående från familjerna och deras behov. Barnomsorgen har under verksamhetsåret 2010-2011 övergripande tema: Sång, musik och rörelse. Under hösten har grupperna på olika sätt uppmärksammat detta tema. Verksamheten har formats mycket under verksamhetsåret på grund av det stora antalet barn med invandrarbakgrund som kommit till kommunen. Från höstterminens början har barn från 5 år och uppåt i centrumområdet hänvisats till daghemmet så att familjedagvården kan ta emot de allra yngsta. Antalet inskrivna barn/antalet platser vt 2010 ht 2010 Tallkotten, förskolan Bikupan 13/21 7/21 Tallkotten, syskonavdelningen Myrstacken 20/22 18/22 Tallkotten, syskonavdelningen Nyckelpigorna 11/12 12/12 Tallkotten, eftisavdelningen 6 6 Centrumskolan, eftisavdelningen 10 10 Solbacken, gruppfamiljedaghemmet 9 8 Solbacken, eftisavdelningen 10 10 Under sommarmånaderna och längre lov i samband med jul- och nyår, samt sportlov har samtliga dagvårdsformer koncentrerats. Barnomsorgen lägger grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver Verksamheten inom barnomsorgen utgår från planen för småbarnsfostran. Fostran utgår från barnens ålder och utvecklingsnivå. För barnen i förskolan utgår man från läroplanen för förskolan och nybörjarundervisningen. Gemensamma skolningstillfällen ordnades under året för hela barnomsorgspersonalen. Verksamheten utgår från det enskilda barnet och är helhetsbaserad samt främjar lärandet. Kunskapen kommer i uttryck i fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Utgående från barnens personliga vård- och uppfostringsplan planerar och verkställer personalen verksamheten i de olika grupperna. Barnen ges möjlighet att påverka innehållet och arbetssätten i verksamheten genom dagliga diskussioner. Specialbarnträdgårdsläraren har besökt samtliga barngrupper, gett handledning åt personalen. Specialbarnträdgårdsläraren har vid behov gett utlåtanden kring stödåtgärder för barn som behöver extra stöd. 44

BARNOMSORG Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -623 373-681 070-681 070-723 784 106 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 650 400 400 2 175 544 % Avgiftsintäkter 61 134 53 000 53 000 57 658 109 % Understöd och bidrag 9 805 5 600 5 600 11 061 198 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 71 589 59 000 59 000 70 894 120 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -544 241-596 150-596 150-605 422 102 % Köp av tjänster -26 920-29 020-29 020-20 639 71 % Material, förnödenheter och varor -20 296-21 800-21 800-23 612 108 % Understöd -100 443-90 000-90 000-141 621 157 % Övriga verksamhetskostnader -3 061-3 100-3 100-3 384 109 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -694 962-740 070-740 070-794 679 107 % VERKSAMHETSBIDRAG -623 373-681 070-681 070-723 784 106 % ÅRSBIDRAG -623 373-681 070-681 070-723 784 106 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -623 373-681 070-681 070-723 784 106 % Intern -45 393-48 500-48 500-54 695 113 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter 21 173 15 500 15 500 11 929 77 % Övriga verksamhetsintäkter 5 600 5 600 0 0 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 21 173 21 100 21 100 11 929 57 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster -9 414-13 400-13 400-9 106 68 % Övriga verksamhetskostnader -57 153-56 200-56 200-57 517 102 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -66 566-69 600-69 600-66 624 96 % VERKSAMHETSBIDRAG -45 393-48 500-48 500-54 695 113 % ÅRSBIDRAG -45 393-48 500-48 500-54 695 113 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -45 393-48 500-48 500-54 695 113 % Totalt -668 766-729 570-729 570-778 479 107 % 45

UPPGIFTSOMRÅDE: SVENSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé: Grundservice inom fostran och undervisning. Stöda eleverna i deras utveckling till humana, toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar samt ge dem grundfärdigheter som behövs för fortsatta studier. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Skolorna ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa kunskaper ger grund för fortsatt utbildning. Komossa skola har profilerat sig som naturskola. I skolans arbetsplan är målsättningen bl.a. att ge baskunskaper som grund för fortsatta studier, utveckla elevernas självständighet och kreattivitet samt lära dem att respektera sin omgivning, medmänniskorna och sig själva. Skolan har haft ett intensivt läsår med många aktiviteter. I Kimo skolas arbetsplan är målsättningen bl.a. att skolan skall vara en av de naturligt samlande punkterna i byn, att lära eleverna att ta fullt ansvar för sitt arbete, att använda den närliggande naturen och närmiljön som en del av den naturliga, årstidsbaserade undervisningen i skolan. Under hösten har skolan satsat på integrationsdagar, samarbetsövningar, utfärder, gemensamma lektioner, blandade elevgrupper för att alla inom den grundläggande som inom den förberedande undervisningen skulle känna samhörighet. Kimo skola har erhållit finansiering från utbildningsstyrelsen för utvecklande av lärmiljöer. Där målet är att elever som är integrerade i Kimos skola genom interaktiva övningar med talstöd skall ges bättre möjligheter till svensk inlärning. En skild förskolegrupp har fingerat i skolan, dock så att den varit integrerad i åk 1-2 9h/v på vt och 3h/v på ht.. Centrumskolan satsar på internationalism eftersom de har en betydande del elever från andra kulturer. I Centrumskolans arbetsplan är målsättningen bl.a. att stärka elevernas basfärdigheter, motion och hälsa är ett tyngdpunktsområde. Centrumskolan värnar om ett gott samarbete med finska skolan. Specialundervisningen sköts av två speciallärare. En är placerad i Centrumskolan medan den andra ambulerar mellan Kimo och Komossa skolor. Kommunen har erhållit finansiering från utbildningsstyrelsen för intensifierat och särskilt stöd sk. Kelpo. Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är att varje elev får det stöd han/hon behöver vid rätt tidpunkt och i rätt styrka. Eleverna lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som ett redskap. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren. Undervisningen i kommunens skolor utgår från den fastställda läroplanen. Samtliga skolor har satsat på att lära eleverna arbeta enskilt, i par, men också i grupp. Undervisningen av elever med invandrarbakgrund skall stödja utvecklingen till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska språk- och kulturgemenskapen som i den egna språk- och kulturgemenskapen. Bildningsväsendet erhöll ytterligare 23.000 av utbildningsstyrelsen för att utveckla mångkulturalismen i våra skolor och förskolor. I projektet deltar Centrumskolan, finska skolan, Kimo skola, Komossa skola samt förskolan Bikupan i Tallkotten. Samarbetsparter är också flyktingförläggningen samt kommunens flyktingkoordinator. Projektet startade 2007, men har fortsatt under 2010. Målsättningen är att få invandrareleverna och deras familjer mera integrerade i våra skolor, ge dem bättre information och få till stånd ett bättre samarbete än idag. 46

SVENSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -1 492 215-2 221 550-2 221 550-2 178 746 98 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 52 260 92 700 92 700 110 926 120 % Avgiftsintäkter 1 542 0 3 629 Understöd och bidrag 56 104 26 000 26 000 82 975 319 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 109 906 118 700 118 700 197 530 166 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -1 161 113-1 170 960-1 170 960-1 193 293 102 % Köp av tjänster -288 934-1 022 930-1 022 930-1 028 087 101 % Material, förnödenheter och varor -122 937-117 380-117 380-126 554 108 % Understöd -30-30 -30 0 0 % Övriga verksamhetskostnader -8 388-8 550-8 550-7 608 89 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -1 581 402-2 319 850-2 319 850-2 355 542 102 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 471 496-2 201 150-2 201 150-2 158 012 98 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -7 0-47 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -7 0-47 ÅRSBIDRAG -1 471 503-2 201 150-2 201 150-2 158 059 98 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan -20 712-20 400-20 400-20 687 101 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt -20 712-20 400-20 400-20 687 101 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -1 492 215-2 221 550-2 221 550-2 178 746 98 % Intern -88 625-26 420-26 420-96 677 366 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter 42 334 0 35 778 Övriga verksamhetsintäkter 5 403 93 840 93 840 10 573 11 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 47 736 93 840 93 840 46 351 49 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader -136 361-120 260-120 260-143 028 119 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -136 361-120 260-120 260-143 028 119 % VERKSAMHETSBIDRAG -88 625-26 420-26 420-96 677 366 % ÅRSBIDRAG -88 625-26 420-26 420-96 677 366 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -88 625-26 420-26 420-96 677 366 % Totalt -1 580 839-2 247 970-2 247 970-2 275 423 101 % 47

HÖGSTADIET I VÖRÅ Verksamhetsidé: Tegengrenskolan bedriver lagstadgad grundutbildning för elever på årskurserna 7-9 samt påbyggnadsundervisning (åk 10) från Vörå-Maxmo och Oravais kommuner. Skolan ansvarar också för bespisningen i skolcentrum. Ansvarsperson Rektor Personal på Tegengrenskolan 31.12.2010 Personer totalt: 40 Heltidsanställda: 29 Deltidsanställda: 11 Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Alla elever uppfyller kraven i läroplanen, får avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet Flexibla lösningar inom ramarna för grundundervisningen erbjuds för elever i behov av ökat stöd Alla elever på avgångsklassen fick avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet. Utvecklande av elevstödet: elevvård, elevhandledning, specialundervisning, flexibel grundundervisning, påbyggnadsundervisning, invandrarundervisning, samarbete med hemmet Elevvården utvecklades genom deltagande i ett flertal projekt. Det sektoröverskridande samarbetet stärktes bl.a. med VCS/ungd.psyk.enheten. Elevhandledningen utökades med bl.a. skolpraktik och en elevkalender. Under hösten hade skolan smågruppsundervisning i mo. Åk 7. Specialundervisningen utvecklades i enlighet med lagförändringarna och stödde ca 50 elever på hel- och deltid. Stödundervisningen ökade. Flexibel grundundervisning (JOPO) ordnades för 8 elever. Påbyggnadsundervisning ordnades för 1 elev. Invandrarundervisning ordnades för 7 elever. Utvecklingssamtal hölls med alla elever och deras vårdnadshavare. Förbättrande av både den psykiska och den fysiska arbetsmiljön för alla i skolan Åk 7 fick 15 h skolning i social kompetens, åk 9 ca 6 h. Klassföreståndarna på åk 7 fortbildades i antimobbningsarbete och social kompetens. Elevutrymmet fick bullerdämpande vägg och nya möbler. Omklädningsrummen renoverades. Utvecklingssamtal och uppföljning hölls med personalen.. 48

TEHTÄVÄALUE: SUOMENKIELINEN ESIKOULU, PERUSOPETUS JA PERUSOPETUKSEEN VALMISTAVA OPETUS ALAKOULULLA JA YLÄASTEELLA Toiminta-ajatus: Peruspalvelut kasvatuksessa, oppimisessa ja opetuksessa. Tukea oppilaita heidän kehityksessään inhimillisiksi, suvaitsevaisiksi ja vastuuntuntoisiksi yhteiskunnan jäseniksi sekä antaa heille perusvalmiudet, joita tarvitaan jatko-opiskeluja varten. Maahanmuuttajataustaisia oppilaita tuetaan kotouttamisessa Suomeen. Kaikille oppilaille tuodaan eläväksi kansallisia suomalaisia perinteitä kulttuuritaustat huomioiden. Suomalainen kristillinen traditio huomioidaan luonnollisissa yhteyksissä suomalaisten elämään myös nykyään vaikuttavana asiana. Tavoite 2010: Koulun on annettava oppilaalle mahdollisuus monipuoliseen kasvuun, oppimiseen ja terveen itsetunnon kehittämiseen, niin että oppilas voi hankkia itselleen ne tiedot ja taidot, joita hän elämässään tarvitsee. Uusi perusopetukseen valmistavan opetuksen opetussuunnitelma hyväksytetään lautakunnassa ja otetaan käyttöön kevätlukukauden 2010 aikana. Opetussuunnitelmatyö aloitettiin jo syksyllä 2009, mutta työesteiden vuoksi sitä ei saatu valmiiksi kirjalliseen muotoon vuodenvaihteeseen mennessä kuten oli tarkoitus. Koulu toimii nykyisillä työntekijävoimilla: 2 vakituista luokanopettajaa, 1 vakituinen päätoiminen tuntiopettaja, 1 vakituinen avustaja, 4 väliaikaista päätoimista tuntiopettajaa sekä 2 väliaikaista koulunkäyntiavustajaa. Oppilaille, joilla on erityisiä tarpeita on annettava mahdollisuus suorittaa oppivelvollisuutensa oman suorituskykynsä mukaan. Maahanmuuttajataustaisten oppilaiden esiopetuksen kehittäminen. Arviointi kuinka toimintatavoitteet on saavutettu vuonna 2010: Oravaisten suomenkielinen koulu on pyrkinyt tarjoamaan sen 1-3 vuoden aikana, mitä maahanmuuttajaoppilaat koululla yleensä opiskelevat, niin hyvät ja kattavat perusvalmiudet, että siirtyminen suurempiin ympyröihin muualla Suomessa tulisi sujumaan mahdollisimman joustavasti. Normaalin koulutyön ohella kotouttaminen Suomen yhteiskuntajärjestelmään on ollut jokapäiväinen haasteemme työssämme lasten parissa. Opetuksen laadun parantamiseen on kiinnitetty huomiota ja käytetty myös resursseja. Uusi perusopetukseen valmistavan opetuksen opetussuunnitelma toimii käytännössä. Uusien oppilaiden saapuessa kouluun heille tehdään aina henkilökohtainen oppisuunnitelma. Sen avulla siirtyminen muualle toiseen kouluun helpottaa opiskelun aloittamista uusissa kuvioissa. Albanian, venäjän ja somalian kotikielen tunnit alkoivat heti lukuvuoden alusta. Esikouluikäisillä oppilailla on oma maahanmuuttajien valmistava ryhmä. Koulu on toiminut n. 60 oppilaan kouluna. Suomenkielisistä perheistä tulevia oppilaita ei enää ole ja kaikki oppilaat ovat maahanmuuttajataustaisista. Luokanopettajia vakinaisessa virkasuhteessa on kaksi. Maahanmuuttajien valmistavassa opetuksessa on toiminut loppuvuodesta kolme tuntiopettajaa alakoululla ja yksi yläasteella. Koulunkäyntiavustajia on ollut kaksi. Suomenkielisten opettajien rekrytointi ja palkkaaminen sijaisiksi on ollut 49

äärimmäisen vaikeaa koko kuluneen syksyn. Ruotsinkieliseltä Pohjanmaalta ei oikein tahdo löytyä opettajia Oravaisten suomenkieliselle koululle. Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetukseen valmistava opetus 20.9.2010 Oppilasmäärä: Suomenkielinen koulu 23 Valmistava opetus, ak 15 Pietarsaari, yläaste 16 Valmistava opetus, ya Oravaisissa 4 Tuntiresurssi: Perusopetus + valmistava opetus Tarpeen mukaan Suomenkielinen esikoulu, perusopetus ja perusopetukseen valmistava opetus 2010 Vuosityö: Suomenkielinen koulu Ei Valmistava opetus lasketa Oravaisten suomalaisen koulun oppilasmäärät vuosiluokittain 20.12.2010 0. lk Lask. valm.ryhmiin! 1. lk 5 2. lk 8 3. lk 4 4. lk 1 5. lk 5 6. lk 0 Valm.op. 0.-6. lk 22 Valm.op. 7.-9. lk 4 Yht. 49 PIETARSAAREN YLÄASTE Tavoite aikaisempina vuosina: Oravaisten kunnan tavoite on järjestää suomenkielisille oppilaille laadukasta ja tehokasta perusopetusta ylempien luokkien osalta. Nykyinen sopimus Pietarsaaren kaupungin kanssa jatkui vuoden 2008 loppuun. Koulunkäynti on kuitenkin jatkunut ilman sopimusta ja loppuu Pietarsaaressa kevätlukukuden lopussa 2011. Sopimuksessa ovat olleet mukana myös Luoto, Pedersöre ja Uusikaarlepyy. Arviointi kuinka toimintatavoitteet on yläasteen osalta saavutettu: Oppilaat ovat käyneet koulua 7.-9. luokilla Etelänummen koulussa. Järjestely on sujunut kaikilta osiltaan hyvin onnistuneesti jo vuosikymmeniä. Yläastesopimusta tarkistettiin hinnan osalta loppuvuodesta 2006 ja nykyinen sopimus oli voimassa vuoden 2008 loppuun. Yläasteen valmistava opetus on hoidettu Oravaisissa 2008-2011. 50

FINSK GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -494 153-725 790-725 790-678 073 93 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 0 19 045 Understöd och bidrag 14 761 19 650 19 650 14 887 76 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 14 761 19 650 19 650 33 932 173 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -382 984-342 450-342 450-367 965 107 % Köp av tjänster -102 639-379 840-379 840-321 166 85 % Material, förnödenheter och varor -11 974-17 200-17 200-16 934 98 % Övriga verksamhetskostnader -11 317-5 950-5 950-5 940 100 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -508 914-745 440-745 440-712 004 96 % VERKSAMHETSBIDRAG -494 153-725 790-725 790-678 073 93 % ÅRSBIDRAG -494 153-725 790-725 790-678 073 93 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -494 153-725 790-725 790-678 073 93 % Intern -68 289-118 500-118 500-79 604 67 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster -32 920-35 600-35 600-32 908 92 % Övriga verksamhetskostnader -35 369-82 900-82 900-46 696 56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -68 289-118 500-118 500-79 604 67 % VERKSAMHETSBIDRAG -68 289-118 500-118 500-79 604 67 % ÅRSBIDRAG -68 289-118 500-118 500-79 604 67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -68 289-118 500-118 500-79 604 67 % Totalt -562 442-844 290-844 290-757 677 90 % 51

UPPGIFTSOMRÅDE: ANDRA STADIETS UTBILDNING Verksamhetsidé: GYMNASIEUNDERVISNINGEN Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges bl.a. i Vörå samgymnasium vars huvudsakliga rekryteringsområde är Vörå-Maxmo och Oravais kommuner. Kommunen betalar enbart enhetspriset för eleverna i gymnasierna. Oravais kommun betalar elevens halva självriskandel för skjutsar till de elever som bor i Oravais. ANDRA STADIETS UTBILDNING Kommunen betalar enbart enhetspriset för eleverna i andrastadiets utbildning. Budgeteras för kommunens betalningsandelar för Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur. Oravais kommun betalar elevens halva självriskandel för skjutsar till de elever som bor i Oravais. ANDRA STADIETS UTBILDNING Budgetändring Budget efter procent av Bokslut 2009 Budget 2010 ändring Bokslut 2010 budget Extern -2 362-5 400-5 400-4 656 86 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter 2 569 1 000 1 000 1 935 194 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 2 569 1 000 1 000 1 935 194 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster -4 080-5 000-5 000-4 850 97 % Understöd -852-1 400-1 400-1 742 124 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -4 931-6 400-6 400-6 591 103 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 362-5 400-5 400-4 656 86 % ÅRSBIDRAG -2 362-5 400-5 400-4 656 86 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Totalt -2 362-5 400-5 400-4 656 86 % Totalt -2 362-5 400-5 400-4 656 86 % 52

UPPGIFTSOMRÅDE: FRITIDSNÄMNDEN OCH BIBLIOTEKET SAMT MEDBORGARINSTITUTET Verksamhetsidé: Fritidsnämnden vill verka för att behålla trivseln i kommunen och att skapa meningsfull fritid åt invånarna. Biblioteket verkar för att ge biblioteks- och informationsservice, som främjar medborgarnas lika möjlighet till bildning och kunskap samt att hjälpa människorna att möta de krav som samhället ställer på utvecklande av medborgarfärdigheter och livslångt lärande. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Handha och samordna arrangemangen under Oravaisveckan Sommarens evenemang sammanställdes till en kalender, som delades ut till alla hushåll i mitten på juni. Dansen på paviljongen lördagen den 3 juli lockade ca 200 personer. Arrangörer var fritidsnämnden och OUF. Huvudfesten söndagen den 4 juli besöktes av ca 150 personer. Festtalare var riksdagsman Mats Nylund. I övrigt bestod programmet av sång- och musikprogram. Stöda och befrämja den ungdoms-, idrotts-, kultur- och nykterhetsverksamhet som bedrivs av föreningar och sammanslutningar Verksamhetsbidrag delades ut enligt följande: Kulturverksamhetsbidrag Idrottsverksamhetsbidrag Ungdomsverksamhetsbidrag och driftsbidrag 1,59 /invånare 4,62 /invånare 6,78 /invånare Öppethus verksamheten vid Amigo Ungdomens Hus fortsatte livligt med ca 80 besökare/vecka. Arrangera och samarbeta kring sportlovsaktiviteter Sportlovsprogrammet som var uppgjort i samarbete med Vörå-Maxmo var traditionellt, med simhallsresa, bio, aktiviteter på biblioteket och slalomresor i samarbete med bussbolag. Befrämja och stöda språkmedvetenheten bland barn och unga Dagis och dagklubben har besökt biblioteket Centrumskolan och Kimo skola får boklådor från skolan Öka användningsgraden av biblioteket Biblioteket har besökt Mimoselgrupper i Oravais. Bokpratat på MI-kurs Upprätthålla personalens kompetens Totalt 11 skolningsdagar 2010. Utvärdering av de kvantitativa målen Utvärdering av användningen av budgetanslagen, utgifter/inkomster Övrigt om verksamheten På grund av brist på vikarier har biblioteket varit stängt bl.a. under semestertider och skolningsdagar. Bokbussen har kört mindre under 2010 jämfört med 2009. Bokbusslånen minskade med ca 1000 lån. 53

LÅN 2009 2010 Böcker 26852 25551 Barn och 15718 14919 ungdomsböcker Vuxen böcker 11134 10632 Övriga medier 6127 5541 Totalt 32979 31092 Varav: Svenskspråkiga böcker 24067 22889 Finskspråkiga böcker 1764 1774 Övriga språk 1021 999 Totalt 26852 25551 Låntagare 727 Besök 12450 9953 Anskaffningar 2009 2010 Böcker 1138 1095 Andra medier 72 56 Totalt 1210 1151 Böcker: Svenska böcker 869 847 Finska böcker 192 218 Övriga språk 77 30 Totalt 1138 1095 54

MEDBORGARINSTITUTET Verksamhetsidé: Att erbjuda utbildning inom fritt bildningsarbete åt befolkningen i Vörå-Maxmo och Oravais så att de har en kunskapsmässigt god beredskap i det föränderliga samhälle vi lever i. Utöver ordinarie verksamhet erbjuda grundundervisning i bildkonst för barn och unga och ordna utbildning som köptjänst åt olika företag eller andra intressenter. Ansvarsperson Bildningschefen Personal inom medborgarinstitutet 31.12.2010 Personer totalt: 117 Heltidsanställda: 4 Deltidsanställda: 2 Mål 2010 Vi erbjuder aktuella och populära kurser åt alla kommuninvånare i Vörå-Maxmo och Oravais. Institutet skall vara en livskraftig läroinrättning i nejden. Institutet bör delta i projekt antingen ensamt eller i samarbete med någon annan aktör. Personalen fortbildar sig och är delaktig i institutets verksamhet. Vi håller ca 7000 timmar med ca 2200 inskrivna studerande inom olika ämnesområden. Sporra personalen till nya undervisningsmetoder genom att gratis kunna delta i en kurs av någon annan lärares undervisning. Bedömning av hur verksamhetsmålen uppnåtts: Vi har hållit 338 kurser på 48 olika kursplatser. Kurserna har födelats 66,8% i Vörå, 23,7% i Oravais och 9,5% i Maxmo. Uppdragsutbildning 20 kurser, Barnkonstskolan 6 kurser och ordinarie kursverksamhet 312 kurser. Vi har haft projekt inom dans. Teaterkonsten startades i samarbete med SÖU och FAMI. Studiesedlar söktes och vi fick 7 000 av UBS för läsåret 2010-11. Vi samarbetar med Vörå samgymnasium, Korsholms vuxeninstitut, Norrvalla Folkhälsan Ab, den lokala folkhälsanföreningen, fritidsnämnderna i Vörå-Maxmo och Oravais. Personalen har fortbildat sig inom sina verksamhetsområden. Vi har hållit 6895 timmar med 2376 inskrivna studerande. Kursdeltagare har varit 4341 stycken, varav kvinnor 67,7% och män 32,3%. 10 lärare har deltagit i någon annan lärares undervisning. Målsättningen är att ha en hög nivå på utbildningen och att kursdeltagarna är nöjda. Kursdeltagarnas nöjdhet framgår i utvärderingsblanketten. - Vi har kompetenta lärare som ger kvalitativt god undervisning. - Vi är ett flexibelt institut som är lyhört för förändringar i samhället. - Vi ger en god service åt våra kommuninvånare. - Vi har hållit kursverksamhet i Vörå, Oravais och Maxmo 55