En cirkulär och mutualistisk industri av fisk och grönsaker

Relevanta dokument
Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Två inriktningar inom SSE-C

Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle.

Innovative food production of fish and vegetables Healthy environments for people

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Kemiska ämnen som vi behöver

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Sveriges livsmedelsexport 2006

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Christl Kampa-Ohlsson

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Peter Eklund Vreta Kluster

14.1 Övergripande åtaganden

Konsument och marknad i Västra Götaland

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Sveriges livsmedelsexport 2005

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Konferens Restvärme. En resurs för städer och matproduktion

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

WHO = World Health Organization

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Utveckling och hållbarhet på Åland

Mer mat från Västerbotten

Matens klimatpåverkan

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Ekologiskt fotavtryck

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

God mat + Bra miljö = Sant

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Cirkulär ekonomi via industriell & urban symbios

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Mål resurshushållning i kursplanen

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Vår vision. Kunskap bygger en hållbar värld

Mat för hälsa och hållbarhet

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Lektion nr 3 Matens resa

Sveriges livsmedelsexport 2004

KLIMATSMARTA MATTIPS

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Hem- och konsumentkunskap

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Digitaliseringen av de gröna näringarna Jönköpings Energi fibermässa. Filip Lundin Konsult, Macklean

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Transkript:

En cirkulär och mutualistisk industri av fisk och grönsaker i Härnösand Håkan Sandin: Härnösand den 5 december 2018

SSEC bygger framtidens livsmedelsindustri i hela Sverige Tillsammans med familjen Refarm http://refarm.se

Sedan 17 december 2012 https://sse-c.se

SSEC är ett avtalsbaserat närverk 14 medlemmar Veolia Malmö GEAB EoN NOVA Kraftringen Business Sweden SSEC Härnösand SydGrönt Ljusdal SLU Bjuv Ramböll Hofors

Två långsiktiga strategiska mål Urban Food En livskraftig industri utvecklas SSEC möjliggör en ny svensk, intensiv, cirkulär och symbiotisk primärproduktion av fisk och grönsaker i urbana och industrinära miljöer Urban Health Hälsosamma vistelsemiljöer skapas SSEC möjliggör nya hälsosamma vistelsemiljöer för människor i urbana miljöer

Syftet SSEC är ett nätverk som möjliggör hållbar livsmedelsproduktion och bättre livsmiljöer genom användning av restvärme och andra outnyttjade resurser

Övergripande mål Byggnation påbörjad av minst 3 fullskaliga innovativa anläggningar under åren 2016-2018. Målsättningen är uppnådd Härnösand Bjuv Ljusdal Uppskattade investeringar de närmaste 5 åren kommer att överstiga 2 miljarder

Logistiskt och industriellt smart lokalisering för produktion av fisk och grönsaker Malmö Lund Bjuv Göteborg Sotenäs Ljungby Nässjö Karlshamn Mönsterås Bromölla Växjö Norrköping Oskarsham n Oxelösund Stockholm Uppsala Gävle Hofors Sandviken Ljusdal Härnösand

SSEC skapar och stödjer med 1. Kompetens: Tillhandahålla olika verktyg i en verktygslåda för lokal och regional utveckling. 2. Affärsmodeller: Tillhandahålla och bidra till att utveckla affärs- och marknadsföringsmodeller. 3. Finansieringsmodeller: Tillhandahålla och utveckla finansieringsmodeller för investeringar. 4. Innovations- och kunskapsbank: Tillhandahålla och bygga en innovations- och kunskapsbank. 5. Nätverk: Tillhandahålla, skapa och driva projekt genom matchmaking. 6. Marknad: Stödja med internationell och nationell omvärldsbevakning. 7. Samordning: Samordna aktiviteter internt inom SSEC och med andra liknande externa projekt. 8. Påverkan: Tillhandahålla en plattform för nationell- och internationell lobbyverksamhet. 9. Kommunikation: Stödja med marknadsföring av SSEC och dess delprogram och projekt. 10. Forskning, utbildning och innovation: Etablera och utveckla en landsomfattande FUI-arena.

Bygger på den oslagbara kombinationen Hälsa Miljö Ekonomi Människor och djurs hälsa Hälsosam mat Fisk och grönsaker Långsiktig hållbarhet Cirkulära Mutualistiska Produktionssystem och Försörjningssystem Cirkulär ekonomi Ökad sysselsättning Integration och Landsbygdsutveckling på riktigt

HÄLSA MÄNNISKORS OCH DJUR

Om du äter skadlig mat Skadliga bakterier infekterar magen Hjärnan De förorsakar läckage från tarmen Cytokiner frigörs i kroppen De förorsakar inflammation Hjärnan blir i värsta fall påverkad Inflammation Vi blir deprimerade Vi blir allvarligt sjuka Cytokiner Om du äter nyttig mat Denna skadliga process kan vändas på några veckor, genom att äta rätt mat, som skapar en Bakterier Tarmarna flora av goda bakterier.

Miljö Långsiktig hållbarhet

Resurseffektivitet Energi, fossil Färskvatten Arbetskraft Näring Djur och icke-fossil Frö Planta Produkt/ råmaterial Förädling Färdig produkt Distribution Konsument Avfall

Överskottsvärme blir mat Den värme som i olika processer går förlorad i Sverige uppgår minst till 150 TWh/år. Vi slänger hälften av all mat vi producerar och tilllagar. Andra resurser som vi inte tar tillvara är t.ex el, infrastruktur, organiskt material, socker från skogen, koldioxid, kväve, fosfor, etc. Det finns många outnyttjade resurser i vårt samhälle. Våra visioner omfattar därför att ta vara på alla outnyttjade resurser.

Ekonomi Cirkulär ekonomi

3 miljoner kronor per år Om du är sjuk eller arbetslös vem är det då som drabbas 1. I första hand du själv, din familj och din omgivning. Minst 250 tkr/år 2. I andra hand arbetsgivaren. 1 miljon kr och uppåt 3. I tredje hand det offentliga. Ca 1 miljon kr Dessa siffror inkluderar inte svårfångade kostnader

Tänk innovationer Produktionssystemen av livsmedel belastar miljön alltmer på grund av befolkningstillväxt, ökad konsumtion, ineffektiva produktionsförsörjningssystem i Sverige och världen. Det är dags att se över vår resursanvändning. Kan vi reformera våra försörjningssystem och konsumtionsvanor. Intensiv produktion är resurssnål och mer miljövänlig oavsett om den är småskalig eller storskalig

Jämförelser av produktion, värde, vattenhalt, proteinhalt, sysselsatta, foderomvandling Fisk Tomater Griskött Vete Bönor Produktion/ha Produktion/ha Produktion/ha Produktion/ha Produktion/ha Fiskhus Växthus Djurhus Åker Åker 1 800 ton 600 ton 400 ton 10 ton 2 ton 120 miljoner kr 7 miljoner kr 30 miljoner kr 20 000 kr 20 000 kr 60 % vatten 95 % vatten 60 % vatten 10-12 % vatten 10-12 % vatten 400 ton protein 5 ton protein 80 ton protein 1 ton protein 0,4 ton protein 4-5 sysselsatta 10 sysselsatta < 10 sysselsatta < 1 person < 1 person 2000 ton foder som ger 1800 kg fisk tillförs Inget läckage Nyttjar överskott Konsumeras direkt Inget läckage Nyttjar överskott 2000 ton foder som ger 400 ton kött tillförs Skapar läckage av N och P Konsumeras efter torkning och lagring Skapar läckage av N och P Konsumeras efter torkning och lagring Skapar läckage av N och P

Integrerad Biologisk Produktion

Dagligvaruhandelns värdekedja

Värdet av dagligvaruhandeln Dagligvaruhandeln i Sverige omsätter 360 miljarder kronor. Det mesta är livsmedel. Den beräknas öka med 60 % fram till 2030 Färska, frysta och förädlade grönsaker omsätter 40-42 miljarder kronor, varav färska varor utgör 25 miljarder kronor Färsk fisk, färska skaldjur och förädlad fisk/skaldjur omsätter någonstans mellan 10-30 miljarder kronor, varav 10 miljarder utgör färska varor

Livsmedelskonsumtion i Sverige Varor som ökat sedan 1960 Varor som minskat sedan 1960 Grönsaker frukt och bär Kött och fisk Syrade produkter, grädde, ost och ägg Kaffe och te Mjölk och matfett Mjöl och gryn Potatis Socker och sirap

Härnösand högteknologiskt livsmedelscentrum 1 FoodVisitCenter Regionhuvudstad Mycket bra varumärke. Historiskt centrum Sverige 2 FoodTech Forskning, utbildning, innovation Driver regional samordning Projekttankarna politiskt förankrade Medborgar- och näringslivsförankrat Medlemmar i SSEC 3 FoodPark Integrerad livsmedelsproduktion Är logistiskt mycket intressant Närhet till våra största råvaruresurser

FoodPark Härnösand En FoodPark är ett koncept som utvecklas som en Plug In lösning. I en FoodPark produceras livsmedel i mycket stor skala. På exempelvis 100 ha kan man exempelvis producera 20 000 ton fisk/år 6000 ton tomater, 8000 ton gurka, 7 000 bladgrönsaker, 2000 ton kryddväxter per år, mm Färdiglagad mat Detta skapar Produktionssateliter > 500 nya jobb på plats 3-5 gånger fler jobb, som en effekt av etableringen Om 1000 nya jobb > 350 miljoner kronor till samhället Varav 90 miljoner kronor till kommunen i ökade skatteintäkter Dessutom behövs ett logistikcentrum, en biogasanläggning, ett visitercenter, restauranger m.m. Designat efter de lokala förutsättningarna.

FoodVisitCenter Inglasade hälsosamma miljöer mitt i staden Attraktion, kunskap, hälsa och turism

Även mossig stubbe är full av liv

Håkan Sandin Hortonom Msc Hortikultur på SLU Programledare för SSEC http://sse-c.se VD/CEO NAHC http://nahc.se Verksamhetsutskottet för Refarm 2030 http://refarm2030.se VD/CEO Håkan Sandin Consulting