Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Relevanta dokument
Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vikt. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vikt. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

CITRONNYTT vecka 9-10 F-klass - årskurs 2

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

Året. dagar, veckor, månader

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Att använda svenska 2

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Förskoleklass. (Skolverket )

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Teamplan Ugglums skola F /2012

Namn: Vi som arbetar läsåret är: Gudrun Eklundh Anna Jansson Gunilla Pedersen Berit Schultz Sidwall. Kicki Cederlind

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Allergier Årstadalsskolan är en nötfri skola. Detta innebär att vi inte får äta eller ta med oss några slags nötter till skolan.

Läsa och förstå faktatexter

Orange Centrals Förskola

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

VINBÄRSNYTT F-3 v.40 KALENDARIUM. 9/10 Skola och fritids stänger /10 Föräldraråd. Vecka 44 Höstlov Fritids öppet 13/11 Likabehandlingsråd

Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.

LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

STOR KLASSRUMSKALENDER

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (SV åk 4 6)

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Språkis Svenska för nyanlända

Avdelningen Blåbäret

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Vilka är bokens huvudpersoner? Vem passar boken för? Arbetsmaterial. coola tjejers klubb

Avslutande brev för läsåret 2015/16

Pedagogisk planering för förskoleklassen, Läsåret

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Behandlingsguide Sov gott!

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

PENGASAGOR HANDLEDNING

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

Verksamhetsberättelse för Bäckagårdsskolans förskoleklass Läsåret I Språkets värld

Stora Svea: Projekt TID

1. Enhetens verksamhets idé

Hej på er därhemma! Hela fredagen gick åt att träna på vad barnen ska säga på utvecklingssamtalet nästa vecka.

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Symmetri är ett begrepp, som kan berika matematikstudierna i alla åldrar.

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Leo och olyckan Lärarmaterial

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

Min matematikordlista

Farlig midsommar uppgifter och diskussionsfrågor

Förskoleklassens verksamhetsplan

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

VAD HANDLAR BOKEN OM?

Lärarhandledning. Hilda och årets kalas Författare: Christina Lindström. Rekommenderas för fsk åk 3

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Det är viktigt att ha en genomtänkt planering för att studera effektivt. Den som är organiserad har ofta lättare att genomföra sina studier.

VINBÄRSNYTT F-2 v.39 Allmän information

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Djupgående frågor rörande vissa matematiska begrepp

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP)

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Minifakta om djurungar på fjället

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

I berättande texter kan man arbeta med att låta eleverna leta ledtrådar och ta hjälp av följande frågor:

Transkript:

Året 1 Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten

I denna bok tränas grundläggande begrepp om året. Dag och natt, morgon och kväll, veckor, månader, datum och årstider är abstrakta tidsbegrepp som tas upp och som elever behöver arbeta mycket med för att få förståelse. Några sidor tränar även avläsning av almanackor. Boken börjar med begrepp som ligger närmast i vardagen som dag och natt, morgon och kväll. Därefter följer begrepp med längre tidsrymd. Illustrationerna i boken är konkreta och tydliga och tänkta som samtalsbilder för att utöka ordförrådet och förståelsen. Ge tid till samtal när ni tillsammans tittar på bilderna. Vad är det för likheter och skillnader på dag och natt, morgon och kväll? Lyssna på hur eleverna tänker och lyssna efter vad de redan kan i ämnet. Använd begreppen medvetet i vardagen. Vissa begrepp illustreras med hjälp av en cirkel för att eleverna ska förstå att året med veckodagar, månader och årstider är som ett hjul som går runt. I denna bok finns en månadsvisa och en ramsa (Gesällvisa) om veckodagarna. Rytm och musik stödjer inlärning av namn. Ett fåtal sidor tränar att läsa av almanackor och är ämnade som en första orientering. 1

Bokens innehåll Sidorna 4 5 Det första uppslaget ska ge eleverna en presentation och förförståelse vad begreppet året innebär och vad de kommer att träna på i denna bok. Samtala om bilderna och berätta att under ett år går jorden ett varv runt solen, varför det heter månad, att vi har fyra årstider och så vidare. Sidorna 6 7 Eleverna drar streck från texten till rätt bild som återkoppling till föregående sidor. Sidorna 8 9 Samtala med eleverna om vad de ser på bilderna. Vad är skillnaden mellan dag och natt? Hur kan man se att bilden föreställer natt? Låt eleverna samtala med varandra och ge egna förslag på dag- och nattaktiviteter. Sidorna 10 11 Här ska eleverna kryssa i vad de brukar göra på dagen respektive natten. Sidorna 12 13 På dessa sidor tränar vi begreppen morgon-kväll. Samtala med flera elever tillsammans så de kan lyssna på likheter och skillnader av varandras rutiner. När slutar kvällen och övergår till natt? När slutar natten och övergår till morgon? Känns det olika på morgonen och kvällen? Bilderna om morgon och kväll är gjorda i form av en serie. Berätta serien enskilt eller tillsammans och rita hur serien slutar. Sidorna 14 15 Eleverna kryssar i vad de brukar göra på morgonen respektive kvällen. Sidorna 16 19 Eleverna får nu lära sig namnen på veckans alla dagar. Veckans dagar illustreras med hjälp en cirkel för att eleverna ska förstå att efter sju dagar börjar dagarnas namn om igen. För att befästa dagarnas namn skriver eleverna namnen på olika sätt. Samtala om begynnelsebokstav, se likheter i dagarnas namn samt placeringar i förhållande till varandra. 2

Sidorna 20 21 För att klara av dessa sidor bör eleverna ha tränat på ordningstalen tidigare. Eleverna ska här bedöma vad som är första dagen, tredje dagen och så vidare Det är begrepp som vi ofta använder när vi samtalar om almanackan. Sidorna 22 23 Här tränas begreppen före efter med hjälp av dagarnas namn. Sidan 24 Denna sida ger en kort repetition och sammanfattning av de senaste sidornas innehåll. Sidan 25 Med hjälp av en ramsa/sång befäster eleverna dagarnas namn och placering. Förklara ordet gesäll i gesällvisa, ett ord vi sällan använder. Lek: Häng skyltar med dagarnas namn på eleverna. 1. Låt eleverna placera sig i rätt ordning. 2. Säg till tisdag att stå efter onsdag osv. 3. Placera ut en dag och fråga vilken dag som kommer efter/före och låt den dagen placera sig rätt. 4. Be den tredje dagen komma fram, den fjärde dagen att ställa sig bakom den tredje osv. Har ni inte 7 elever i klassen kan ni använda stolar att hänga skyltar på. Sidorna 26 33 Månaderna presenteras i en cirkel för att stödja förståelsen av att när den sista månaden på året är över, så kommer ett nytt år och namnen börjar om igen. Eleverna tränar månaderna och deras placering genom att sjunga månadsvisan, att skriva månadernas namn, klippa ut dem och klistra dem i rätt ordning. Sidorna 34 35 Samtala om bilden och visa att månaderna har nummer innan eleverna arbetar med uppgifterna på dessa två sidor. Sidorna 36 37 Här behöver en del elever ta hjälp av tidigare sidor i kapitlet för att lösa uppgifterna om Karl. 3

Sidorna 38 41 Vad menar vi med ordet datum? Den frågan vill vi att eleverna ska få möjlighet att fundera över och jobba med. (Från latinet och betyder given, givet, är dagangivelse, datering, ett dygns ordningsnummer i en viss månad, ett visst år). På de fyra första sidorna i detta kapitel får eleverna bekanta sig med dagblocket. Vad får vi för information? I vilken ordning läser vi den? Sidorna 42 49 Eleverna tränar på månadsalmanackan. Vi använder oss av en och samma månad (oktober) under flera sidor för att eleverna ska få bättre möjlighet att fokusera när det är mycket information. Eleverna ska träna sig att läsa och hitta i almanackan. De ska skriva veckodag, dagens nummer, månad och namnsdagar i givna uppgifter. Tillsammans med eleverna kan ni på en månadsalmanacka räkna ut hur många veckor det är i oktober månad. Samtala med eleverna om de kan några viktiga datum. Kanske kan det bli en rolig hemuppgift att tillsammans med sina föräldrar skriva ner några viktiga datum? Sidorna 50 59 Bokens sista kapitel, innan utvärderingen och repetitionssidorna, handlar om våra fyra årstider. Ge tid till samtal om olika årstider och be eleverna berätta för varandra vad de tycker om att göra under vintern, sommaren osv. Du som pedagog kan också berätta händelser för klassen som de sedan ska lista ut vilken årstid det hände på. Berätta också att vårt land är långt. När våren kommer i söder är det fortfarande vinter och snö i norr. Sidan 60 Eleverna utvärderar kort arbetet med boken. Samtala gärna både i grupp och enskilt för att få veta mer ingående vad som upplevdes lätt eller svårt. Sidorna 61 71 Sist i boken finns ett antal sidor för repetition där eleverna har möjlighet att påminnas och bedöma sitt eget lärande. Pedagogen får hjälp att se elevernas kunskaper och kan utgå från dessa vid fortsatt planering. 4