Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten
Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade grupperna (116587) Syrien 16317 Statslös 6921 Eritrea 4844 Somalia 3901 Afganistan 3011* Syrien 16133 Somalia 9388 Thailand 8459 Indien 5974 Statslös 5177 *varav 1247 ensamkommande barn
Barnets vägar till hälsoundersökning MIGRATIONSVERKET BARNET LANDSTINGEN HÄLSOUNDERSÖKNING BVC Ex.VÅRDCENTRALER ELLER BLM/BUMM
Hälsoundersökningens delar Socialstyrelsen (2011:11) samt webbaserade vägledningen*: Hälsosamtal inkl. Somatisk undersökning Psykisk undersökning Provtagning Vaccinationsplan Vårdkedjan *http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandem edflera/halsoundersokning/provtagning
HU innehåll: alla barns rätt att bli sedd Noggrann anamnes (hereditet, socialt, kroniska sjd, utveckling) lyssna också på barnet! Utvecklingsbedömning Bra barntolk har ni det? Utförlig somatiskt status Kontrollera längd/vikt/syn/hörsel/tal Bedöm och kommentera tillväxten Psykosomatiska/psykiska problem? Vaccinationsplan Presentera vården, elevhälsa, BVC
God man Ansvar att barnet kommer till hälsoundersökning Vara ett stöd för barnet Stöd och Integritet
Somatisk undersökning några nedslag.. Allmäntillstånd Hud: eksem, Öron kronisk otosalpingit? Ögon reflex, skelning? Tandstatus karies vanligt Nutritionellt status- BMI, anemi, rakit? Hjärtstatus blåsljud? rytm? Buk: lever mjältförstoring? Genitalia: testis i scrotum? Psykomotorisk utvecklingsbedömning
Nutrition Tillväxtbedömning Längd och vikt kontrolleras och gamla tillväxtkurvor efterfrågas. BMI : övervikt ej ovanligt Kort för ålder? Stunted? Svårt med ny matkultur.. Vit D till alla mörkhyade upp till 5 års ålder http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=15174
BLF och Skoläkarföreningens rekommendationer om HU av barn..och sedan är verkligheten en annan.. Olika landsting olika organisation på HU Läkare alt. Sjuksköterska HU barnen? Smittskydden rekommenderar olika provtagning Kostnaden för prover har betydelse DETTA ska vi diskutera efter pausen..här kommer argumenten till rekommendationerna bedöm själva!
Provtagningsrekommendationer Provtagning alla barn Hiv (combotest) Hepatit B (HBsAg och antihbs) Hepatit C (antihcv) Hb PKU (barn upp till 18 år) F-cystor och maskägg /giardiainfektion (barn upp till 6 år) Provtagning för vissa barn Tuberkulos (PPD och/eller IGRA) för barn från länder med hög incidens av tuberkulos. Kvinnor fertil ålder; rubella Provtagning efter individuell bedömning Blodstatus Blodsocker Urin F-odling F-mikro PKU S-ALAT Hepatit A Bärarskap av multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, VRE)
Barn med HIV, TB, Syfilis och Hepatit 2013 HIV: 20 barn 0-18 år varav 19 utrikesfödda Ex 2011:En 12 åring som kom till Sverige som 6 åring, utvecklade tbc meningit och först då diagnostiserades hiv. Detta var förklaring till ett negativt PPD vilket fördröjt tbc diagnosen. TB: 122 barn 0-19år varav 108 troligt smittade utrikes Syfilis: 8 barn 0-18år varav alla utrikesfödda Hepatit B: 209 barn 0-18 år varav 206 utrikesfödda Hepatit C: 32 barn 0-18 år varav 25 utrikesfödda Majoriteten fångas inte upp i hälsous!!
Barn 0-<18 år med nyupptäckta infektionsjukdomar år 2009-13 1200 1000 800 600 400 200 0 HIV Hep B Hep C Syfilis 8 6 2 5 4 32 23 38 33 45 144 145 123 177 209 20 24 30 16 20 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt 2009-13 25 171 798 110 5 46 35 8 Varav smittade i Sverige
25 Kvinna Man Hepatit B ålder, kön 2011 n=27 20 15 10 5 0 00-04 05-09 10-14 15-19 Källa: Smittskydd Stockholm, Ingela Berggren
Hepatit B få akuta fall i Sverige -ex. 82 akuta och 1476 kroniska 2012
655 Tuberkulosfall rapporterade 2013 Source: Folkhälsomyndigheten 2014
Ursprungsland för nyupptäckt TB 2013 89% från annat land än Sverige men vi har låg incidence 6,8/100 000
Budskap gällande provtagning Hep B, Hep C, HIV, Syfilis, TB: stora folksjukdomar i andra länder Tysta infektioner - Upptäcks ofta sent.. Erbjud/rekommendera provtagning av alla Bra för individen, behandling finns Bra för samhället, minskar spridning
PKU medfödda metabola/endokrina sjukdomar (65 nyfödda/år i Sverige) 24 olika sjukdomar som kan debutera ända upp till 18 år Mycket ovanliga men potentiellt gravt handikappande sjd Görs mycket olika ute I landet.. 230:-/ prov.. Barns lika rätt.. behandling finns.. Alla nyanlända barn upp till 8 år bör få ta PKU
Studien om nyanlända barns tillgång till hälsoundersökning under 2010 i Stockholms länav Gunnel Bågenholm Ålder Antal nyanlända Hälsous 0-6 år 453 138 (30%) 7-17 år 1055 806 (76%)...av förskolebarnen som kommer till hälsous tas prover på 67-76% DET FINNS UTRYMME FÖR FÖRBÄTTRING!!!
Vaccinationsplan vid HU Sök bakgrundsfakta och gör sen en rimlighetsbedömning Ursprungsland, levnadsförhållanden Skriftligt vaccinationsdokumentation Föräldrarnas minnen av vaccinationer.. BCG ärr Vaccinationsschema och täckning i ursprungsland http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary http://www.ssi.dk/euvac
Vaccinationsschema för barn i Sverige grundförf. SOSFS 2006:22 / ändring 2012:19 Ålder DTP Polio Hib/Pnk MPR HPV Var? 3 mån. I I I BVC 5 mån. II II II BVC 12 mån. III III III BVC 18 mån. I BVC 5-6 år IV IV BVC 6-8 år II Elevhälsa 11-12 år I+II+III* Elevhälsa 14-16 år V (dtp) Elevhälsa BCG till barn med ökad risk för tuberkulossmitta 6 mån ålder. Tidigare om särskild risk. Vaccination mot hepatit B ges till barn med ökad risk för hepatit B *Flickor
Tidsgränser, vid avvikelser behövs läkarordination Vaccin Min ålder Max ålder Min intervall fr tidigare dos Max intervall fr tidigare dos Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 1 Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 2 Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker dos 3 Difteri, Stelkramp, Polio, Kikhosta dos 4 2,5 mån 6 mån --- --- 4,5 mån 12 mån 6 veckor 6 mån 11,5 mån 2 år 6 mån 12 mån 5 år 6 år 3 år 5 år Difteri, Stelkramp, Kikhosta dos 5 14 år 16 år 8 år 11 år MPR dos 1 12 mån 6 år --- --- MPR dos 2 6 år 12 år 1 mån 11 år SoS Meddelandeblad
Socialstyrelsens föreskrifter (2012:19) Vaccination av barn 8 Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet i 2 ska erbjudas kompletterande vaccination. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och HPV behöver dock inte erbjudas. (SOSFS 2008:7, 2008:31) http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2006-22/
Vaccination Grundskydd difteri, tetanus och kikhosta viktigt Haemophilus Influenzae typ B 1 dos för barn1-6 år Polio Tre peroralt givna doser kompletteras med en injektion av poliovaccin 1-2 perorala doser innebär att man måste börja om från början. MPR vaccin komplettering ofta lämplig, Pneumokocker min. upp till 2 år varierar över landsting. HPV flickor fr 1999.
Vad fattas gällande riskgruppsvaccination? Barn i riskgrupper: Hög incidens: Tuberkulos vaccineras oavsett ålder mot tuberkulos (efter PPD satts) Hepatit B vaccin Ofta given men glöm inte Kroniska sjukdomar: Pneumokocker Influensa
Vaccinationer Tuberkulintest (PPD) och BCG vaccination Om PPD reaktion 10mm remiss lungklinik Om PPD reaktion 6-10 mm BVC läkare Om PPD <6mm vaccinera med BCG förutom : HIV hos moder eller barn, Immunsupprimerade av annan anledning Utbredda eksem Tydligt ärr Trovärdig BCG dokumentation
Ofullständigt vaccinerade barn Gör ett individuellt schema Om 2 doser < 1 år och sen långt uppehåll - individuell bedömning Mest korrekt är att ta serologi: T (D, polio 1, 2, 3) Möjligen kan man börja om med 3 doser - men det kan vara ökad risk för lokalreaktioner Mellanalternativ: Räkna ihop de två tidigare doserna ge en grunddos och en tidig booster efter 6 mån.
Ofullständigt vaccinerade barn Gör ett individuellt schema Barn som fått 1 dos < 1 år och sedan långt uppehåll - börja om Om 2 doser efter 1 år - oftast kvarstående minne. Beroende på uppehållets längd. Om rimligt troligtvis ej skäl börja om. - ge en booster Om 1 dos DTP senare under spädbarnsåren kan man ev räkna med denna och fortsätta. - avstånd och ålder avgör
Ofullständigt vaccinerade med vaccin utanför allmänna programmet - Hur bör man fortsätta? Barn som påbörjat vaccination i andra länder mot bl.a. Hepatit B, meningokock gr C, rotavirus mfl hur fortsätter vi? Medicinskt bör man inte avbryta en vaccinationsserie Fortsatt vaccination på vaccinationsmottagning eller annan vårdgivare med erfarenhet av vaccination Vanligen ej via BVC/SHV och ej kostnadsfritt
Vid hemresa När barn i invandrarfamiljer ska återvända till föräldrarnas hemländer: Hepatit A Profylax gastroenterit Malaria Annat...
Är detta en familj som behöver särskilt psykosocialt stöd? Hemlandet: Upplevelser av krig och förföljelse separationer mm. Möjligheter till lek och förskola. Hur har barnets beteende och symptom varit? I Sverige: Asylstatus, tid i Sverige, förläggningsvistelser, släktingar och/eller vänner, bostad, föräldrarnas sysselsättning, barnomsorg Barnets beteende och symptom: t.ex. oro och sömnsvårigheter, huvudvärk, buksmärtor, enures
Remiss BUP/psykolog Trauma återupprepning Mardrömmar Uttala rädsla att vara ensam Svårt att vara I stillhet och tystnad Plågas av påträngande bilder Trauma - undvikande Drar sig undan Tappar intresse för lek Trött klängig regredierar matstöringar Trauma förhöjd spänningsnivå Rastlös, orolig Svårt att göra färdigt Överreagerar på ljud Skräck och ångest
Känslan av sammanhang Aaron Antonovsky Att förstå det som händer mig Att kunna sätta in det i ett sammanhang och se en mening med det hela Att kunna påverka åtminstone något av det som händer mig
Gemensam problematik Utsatt social situation Kommunikationsproblem Påverkan från innan Osäker framtid Att tappa sin identitet Källa: Lars H Gustavsson
Förluster Konkreta Nära relationer Sammanhang Abstrakta - tron på vuxnas vilja och förmåga att skydda framtiden godheten Källa: Lars H Gustavsson
Upplevelser av våld Som offer Som ögonvittne Som den som hör om våld Som förövare Källa: Lars H Gustavsson
Överlevnadsstrategier Det reagerande barnet PTSD Depressiva syndrom Psykosomatiska besvär Det anpassade barnet Det charmiga barnet Vuxenbarnet Det försvunna barnet Källa: Lars H Gustavsson
STROF (som i katastrof) Struktur Tala med Tid Ritualer Organiserade aktiviteter Föräldrastöd Källa: Lars H Gustavsson
Barnens rättigheter Artikel 2: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3: barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Artikel 39: sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.
VÅRDKONTINUITET!!!! De flesta barn kommer inte visa sina verkliga problem förrän de hamnat i en tryggare situation.. Vårdkedjan Viktig!! Förmedla kontakt till vård, BVC, förskola, elevhälsan jätteviktigt!
BVCs roll för nyanlända barn.. barnet har rätt att få BVC kontakt i samma utsträckning som en nyfödd
Barns tillgång till sjuk-och hälsovård ALLA barn oberoende av legal status har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige! BVC och ELEVHÄLSA ÄR GRATIS FÖR ALLA!
www.bhvsll.se Remisser och bra länkar i Rikshandboken! http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/nar-hur-och-varfor/vaccination-av-till- Sverige-inflyttade-barn--/ http://www.rikshandboken-bhv.se/kategori/utlandsf%c3%b6dda_barn http://www.vgregion.se/upload/primarvarden/riktlinjer%20f%c3%b6r%20kompletteri ng%20av%20vaccinationer%20f%c3%b6r%20ofullst%c3%a4ndigt%20vaccinerade %20barn%20och%20unga%20under%2018%20%C3%A5r%20i%20VG.pdf OCH www.socialstyrelsen.se en ny sida om hälsous Angel, B. Hjern, A. Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur, 2004