DIABETESHANDBOK irena.ceke@halmstad.se Halmstad kommun
Innehållsförteckning Checklista 3 Lågt blodsocker 4 Högt blodsocker 5 Kost vid gastropares 6-7 Kost vid diabetes 8 Omvårdnad av diabetes fötter 9 Tänder 10 P-glucos-lista förkortad dygnsprofil 11 P-glucos-lista fullständig dygnsprofil 12 Diabeteshandbok, 2010-05-12 2
Checklista för användning av insulin nålar och lansetter Basala hygienrutiner skall användas vid P-glukostagning och insulingivning (handskar, handsprit) Safe-clip skall användas hos våra brukare som har insulin. Den fungerar på så sätt att nålspetsen klipps av och spetsen stannar kvar i safeclip-behållaren. Resten av nålen kan slängas i hushållsavfallet. Safe-clip finns på apoteket och insulinbehandlade diabetiker får den gratis. När safe-clip behållaren är full lämnas den på apoteket. De flesta brukare har Haemolance-lansetter (s.k. svampar). De rekommenderas till alla då risken för stickskador är minimal och lansetten är enkel att använda. För att avlägsna skyddstaven på Haemolance - vrid ett varv och dra samtidigt. Placera lansettkanten längs med nageln (ca 2 mm ifrån). Tryck på den färgade knappen. Släng därefter i hushållsavfallet (nålen fjädrar tillbaka efter användning). Den finns i olika storlekar på lansetter. Om man ska använda ännu tunnare och mindre nålar till sönderstuckna eller rädda brukare rekommenderas Accu-chek softclix blodprovtagare och Accuchek softclix lansetter. Blodprovtagare ser ut som en penna som man laddar med lansetter. Efter användning stöt ut lansett med en knapp direkt i riskavfallsburken. Diabeteshandbok, 2010-05-12 3
Lågt blodsocker (hypoglykemi) Insulinkänning, snabb utveckling Kännetecken Svettningar, huvudvärk, yrsel, hungerkänsla, darrighet, hjärtklappning, nedsatt koncentrationsförmåga, irritation, aggressivitet, dåsighet. Åtgärder Hypoglykemi är vanligt hos insulinbehandlade och tablettbehandlade diabetiker, men enbart för tabletter som är insulinfrisättande som t.ex. Daonil, Mindiab, Novonorm. Äldre människor som äter sämre är mer känsliga och kan snabbare utveckla en hypoglykemi. 1. Kolla p-glukos 2. Insulin ska ej ges om p-glukos ligger under 4 mmol/l 3. Man kan dock ge druvsocker, juice, mjölk, saft eller smörgås men enbart om brukaren är vid medvetande. 4. Kontrollera p-glukos igen efter 10-15 minuter. 5. Doser som anses vara låga är 4 mmol/l eller mindre men många äldre mår dåligt om de ligger på 5 mmol/l eller lägre. 6. Kontakta alltid ssk vid 4 mmol/l eller lägre. 7. Ssk ska alltid kontaktas om brukaren ligger ofta på 5 mmol/l eller lägre då insulin doserna eller tabletterna behöver justeras ner. Orsaker För mycket insulin För lite mat, försenad måltid Ökad fysisk aktivitet Alkohol Diabeteshandbok, 2010-05-12 4
Högt blodsocker (hyperglykemi) Diabeteskoma, långsam utveckling Kännetecken Ökad törst, stora urinmängder, trötthet, dimsyn, aptitförlust, illamående, kräkningar, magsmärtor, andnöd eller att andedräkten luktar aceton. Åtgärder Typ 1 diabetiker eller insulinberoende diabetiker kan må dåligt redan när P-glukos ligger lite över 15 mmol/l. Kontakta Ssk omedelbart då det finns en risk för syraförgiftning (ketoacidos). Äldre personer med typ 2-diabetes kan ligga på värden över 20 mmol/l i P-glukos utan symtom. Oftast kan en felaktig kost vara orsaken till detta. Som en åtgärd mot detta - ge vatten. När P-glukos ligger på 25 mmol/l och om vårdtagaren ändå mår bra, ska man ringa och rapportera till Ssk. Dock finns det multisjuka som både har sår och inkontinentsproblem, vilket i sin tur kan leda till infektioner, som kan leda till att blodsockret stiger. Det är alltid bra att kontakta Ssk om man misstänker en infektion i samband med högt blodsocker. Orsaker Infektion, feber För lite insulin Felaktig kost Kortisonbehandling Diabeteshandbok, 2010-05-12 5
Kost vid GASTROPARES (Fördröjd magsäckstömning) Vad är gastropares? Efter många års diabetes kan de nerver som styr magsäck och tarmar skadas. Detta kan leda till att magsäcken blir sämre på att finfördela maten och tömma sig till tunntarmen. Detta kan även leda till problem med tarmarna. Symtom vid gastropares: Tidig mättnadskänsla och uppkördhet Aptitlöshet Rapningar och sura uppstötningar Illamående och kräkningar Sväljsvårigheter, måltidsrelaterad hosta Förstoppning och/eller diarréer Låga blodsocker (känningar) strax efter måltid (inom en halv timme) Ev. viktnedgång Utredning Utredning sker via husläkaren. Om brukaren har några av ovanstående symtom är diagnosen oftast sannolik. Det går dock att göra en gastroskopi för att utesluta andra sjukdomar och se om det finns matrester kvar i magsäck och tolvfingertarm. Beroende på vilket/vilka symtom som brukaren har kan det bli aktuellt med en del andra prover (ämnesomsättning, gluten- eller annan födoämnesintolerans). Behandling Om blodsockret inte är välreglerat (vid ett högt HbA 1 C) kan detta leda till en tillfällig gastropares. Det bästa är ett HbA 1 C < 7 % och så få glukostoppar < 15 mmol/l som möjligt Mät blodsockret före en måltid och varje halvtimme efter en måltid under 2 timmar. Det kan vara lämpligt att ta sitt direktverkande insulin (Novorapid, Apidra, Humalog) eller sitt mixinsulin (Humalog mix eller Novo mix) 15-60 minuter efter måltiden. Diabeteshandbok, 2010-05-12 6
Principer för gastropareskost Nedre magmunnen är endast 1-2 mm stor och för att hjälpa magen på traven bör man försöka äta så finfördelad mat som möjligt. Undvik mat som innehåller frön, skal, hinnor (finns i viss frukt), trådiga livsmedel, råa grönsaker, ris, pasta, sill och gravad lax. Principen är att äta mat som LÄTT KAN MOSAS MED EN GAFFEL TILLSAMMANS MED VATTEN. Maten behöver alltså inte mosas innan man äter den. Däremot bör man tugga den ordentligt, dricka rikligt till maten och gärna vila på höger sida efter måltiden. Undvika fet mat som bromsar upp magens rörelser. Koka gärna och ugnsbaka maten istället för att steka den. Använd inte för feta såser utan låt såsen innehålla max 25-30 % fett. Maten bör inte vara för varm eller för kall. Mat som är under 4 grader eller över 40 grader fördröjer magsäckstömningen. Troligen lämplig mat Konserverade eller kokta frukter utan skal eller hinnor. Bär eller fruktpuréer. Skorpor, bröd bakat på finmalt mjöl, knäckebröd Välkokta grönsaker Kokt potatis eller potatismos, möjligtvis parboiled ris Mjukost, keso, kesella Kokt eller ugnsbakat Korv och sylta Kaviar, leverpastej Livsmedel som kan ställa till problem Skal på t.ex. tomat, majs, frukthinnor (på hela citrusfrukter), trådiga livsmedel t.ex. sparris, brocolli, rabarber Hela frön och kärnor i fullkornsbröd och nybakat degigt bröd Råa grönsaker Ris och pasta Hårda ostar Hårdstekt mat med mycket fett, stora köttbitar Inlagd sill, rökt och gravad lax, skaldjur Pommes frites (med krispiga kanter) Diabeteshandbok, 2010-05-12 7
Kost vid diabetes Personer med typ 2-diabetes har ofta överviktsproblem. Därför fokuserar man inom diabetesvården mycket på kostbehandling. Detta inriktar sig främst på att minska intag av snabba kolhydrater samt ett minskat kaloriintag. Eftersom nutritionsproblem är relativt utbrett inom åldringsvården skiljer sig kostråden en del från generella kostråd. Det finns många olika skäl till undernäring: dålig tandstatus, ökad förekomst av depressioner, sväljbesvär, dålig ekonomi pga låg pension, hjärnskador (med kognitiva störningar, illamående mm), förändrade smakupplevelser, försämrad absorption från mag-tarmkanalen och sociala problem (make/maka har gått bort, ensamhetsproblem). Inskränkt rörlighet och dålig autonomi kan göra att många inte heller kan sköta sitt eget mathåll utan tvingas äta mat som dom inte själv valt, ibland serverad i hemmet under trista former och på ovana och olämpliga tider. För att undvika intorkning och malnutrition är det nödvändigt att undvika akuta komplikationer (njursvikt, gangrän, stroke mm) men det är även viktigt att rusta brukaren för att klara av andra akuta sjukdomar (t ex infektioner). De flesta människor mår bra av att fördela maten över dagen. En lämplig fördelning innebär tre huvudmål och 2-3 mellanmål. Om måltiderna fördelas på detta sätt blir blodsockret jämnare. Det är speciellt viktigt för äldre att fördela maten över dagen för att de ska få i sig all den näring de behöver. Det finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för friska personer och personer med diabetes. Det är viktigt att ta hänsyn till brukarens egen livsrytm och livsstil. För insulinbehandlade diabetiker är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktigt för att undvika både för lågt och för högt blodsocker efter måltid. Det finns stora skillnader i den blodsockerhöjande effekten mellan olika livsmedel med samma kolhydratinnehåll. Detta kan i sin tur bero på hur fort magsäcken töms eller hur fort livsmedlen tas upp från tarmkanalen. Vissa kolhydratrika livsmedel, som vitt bröd, kommer snabbt ut i blodbanan medan t ex pasta kommer ut långsamt. Men det är viktigt att komma ihåg att effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin helhet. Om en mindre mängd socker ingår i en måltid eller i ett mellanmål påverkar det vanligtvis inte blodsockret. Det är viktigt med en jämn måltidsordning över dagen och från dag till dag En lämplig fördelning är tre huvudmål och några mellanmål Som törstsläckare bör drycker med lågt kolhydratinnehåll väljas I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanligt bra mat Berika med flytande margariner och använd mjuka margariner med 80 % fett Små mängder socker (1-2 tsk) kan användas i samband med måltid God mun-och tandvård är viktigt för personer med diabetes Vid val av livsmedel till en diabetiker; ta hänsyn till blodsockerkontroll, övriga sjukdomar, livskvalitet osv. Individanpassa kosten! Diabeteshandbok, 2010-05-12 8
Omvårdnad av diabetesfötter Diabetes försvårar läkning av sår på fötterna. Det gäller speciellt om brukaren samtidigt har nervskada (känselnedsättning) och/eller nedsatt cirkulation i fötterna. Riskerna ökar också för svåra djupa infektioner när väl ett sår uppkommit. Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhört viktig roll i vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra mycket stor nytta. Undersök fötterna och skorna regelbundet. För små skor? Tryckmärken någonstans på fötterna? Reagera och rapportera förändringar till ssk. Rena torra strumpor dagligen Hjälp brukaren att beställa fotvård Fotbad 1 ggr/vecka - 5 minuter i ljummet vatten Torka väl mellan tårna (ökad fukt - risk för svamp) Smörj fötterna, smörj all torr hud Använd strumpor av bomull eller ull som saknar hårda resårer och utan tjocka sömmar som skaver. Vänd alla sömmar utåt Bra skor är skor av läder, rymliga över tårna med stadig hälkappa och en styv sula Stöd och skydd för foten. En sko kan aldrig gås in Kontakta ssk vid varje förändring! Diabetiker har en långsammare sårläkningsprocess än friska personer. En bra blodsockernivå eftersträvas för att underlätta sårläkningen vid t.ex. fotsår. Samtidigt behöver kosten innehålla tillräckligt med energi och näring. Extra energi- och proteinrik mat kan vara nödvändigt. En individuell bedömning bör göras av dietist. Under pågående infektion kan insulindosen tillfälligt behöva ökas. Det är därför viktigt att kontrollera blodsockret. När infektionen är över kan insulinmängden successivt minskas till normal nivå. Vid tablettbehandlad diabetes kan insulin behövas tillfälligt under en infektion. Diabeteshandbok, 2010-05-12 9
Tänder Tandlossning Tandlossning är ca 2-3 gånger vanligare hos diabetiker än hos friska människor. Risken ökar vid dåligt sockerläge och muntorrhet. Daglig fluorbehandling, behandling av eventuell muntorrhet samt regelbunden kontroll hos tandhygienist och tandläkare förebygger tandlossning. Karies Äldre med retraherat tandkött och blottade tandhalsar samt dåligt reglerad diabetes har en ökad risk för karies. Karies drabbar annars diabetiker i samma utsträckning som icke diabetiker. Svamp Svampinfektioner kan förebyggas med salivstimulerare t.ex. Xerodent. Trycksår Gamla kan även få trycksår av tandproteser. Diabetiker bör ha regelbunden kontakt med tandläkare och tandhygienist. Diabeteshandbok, 2010-05-12 10
Förkortad dygnsprofil P-glucos Namn: Personnummer: Diabeteshandbok, 2010-05-12 11
Fullständig dygnsprofil p-glucos Namn: Personnummer: Före lunch 1½ timme efter lunch 1½ timme efter kvällsmat Under natten (mellan kl 02 04) Före lunch 1½ timme efter lunch 1½ timme efter kvällsmat Under natten (mellan kl 02 04) Före lunch 1½ timme efter lunch 1½ timme efter kvällsmat Under natten (mellan kl 02 04) Diabeteshandbok, 2010-05-12 12