Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova drag kan användas till. Användarna är en växande skara. Vi har hämtat oss från den s.k. IT-kraschen och medan vi gjort det har utvecklingen av innehållet på nätet hittat nya nischer, nya former och bättre användbarhet. Många har varit med online ganska länge och upplevt den här utvecklingen. De har etablerat vanor inom olika områden på nätet och har införlivat internet som något självklart i vardagen. Precis som med andra vanor tar etableringen tid och det är kanske först nu som vi börjar skönja vad internet faktiskt är och vilken roll det har kommit att få i människors vardag (jfr Frykman och Löfgren, 1996, om vanors etablering). I många år har vi hört talas om bredband och sett uppgrävda diken längs vägkanterna. Nu börjar bandbredden få mer konkret betydelse så till vida att allt fl er börjar förstå vad det är och vad det betyder för t.ex. internetanvändningen. Visserligen råder det fortfarande oklarhet vad som egentligen är bredband en överföringshastighet på minst 2 mbit/sekund är ett vanligt kriterium (Svenska Datatermgruppen, http://www.nada.kth.se/dataterm/artikel-5.html) men oavsett var man sätter gränsen är den allmänna, folkliga tolkningen av bredband en snabb uppkoppling mot internet till en fast kostnad. En ökad bredbandsspridning kommer sannolikt att få konsekvenser för både den generella användningen av internet och inriktningen på användningen. I det här kapitlet fokuseras på utvecklingen för internettillgång och användning sedan mitten av 1990-talet, dels i generella termer, dels i olika befolkningsgrupper. Särskild uppmärksamhet läggs vid etableringstid och uppkopplingstyp. Hur ser användningen ut beroende på hur lång tid man har varit användare? Skiljer sig internetanvändningen mellan personer som har fast uppkoppling och de som går ut på nätet via telefonmodem? Fortsatt tillväxt för internetteknologin Tillgången till internet i svenska hushåll fortsätter öka, även om ökningstaken i början av 2000-talet var något mindre än några år tidigare. Två tredjedelar hade tillgång till internet i hemmet hösten 2003 och lägger man därtill tillgång via skolor och arbetsplatser blir andelen internetanvändare omkring 75 procent (jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls inledningskapitel i föreliggande volym). 319
Annika Bergström Spridningen av de nyare teknologierna följer välbekanta utvecklingsmönster och det är framför allt unga och högutbildade personer som fi nns med i början av varje ny våg (Rogers 1995). Men även för internetteknologin, som nu funnits tillgänglig för allmänheten i närmare ett decennium, är skillnaderna beroende på framför allt ålder och utbildning fortfarande stora. Även om ökningstakten är störst bland pensionärer är dessa långt efter yngre och medelålders. Den totala tillgången till internet är i princip dubbelt så utbredd bland högutbildade som bland lågutbildade. Det är drygt tre gånger så många högutbildade som har internet på skolor och arbetsplatser jämfört med lågutbildade något som hänger samman med både utbildnings- och yrkesinriktning i olika grupper, och i förlängningen av detta tillgången till datorer och internet på arbetsplatsen. Tabell 1 Tillgång till internet och typ av uppkoppling i olika grupper, hösten 2003 (procent av befolkningen respektive av dem som har tillgång till internet i hemmet) Alla Kön Ålder Utbildning Kv M 15-29 30-49 50-64 65-85 Låg ML MH Hög Internet 76 74 79 95 92 79 28 48 84 87 94 - i hemmet 66 64 70 80 83 67 26 43 72 75 82 - på arb.pl/skola 46 45 47 60 61 50 2 20 48 54 72 - på annan plats 8 7 9 22 6 4 2 5 11 9 6 Antal svar 3675 1919 1756 761 1182 997 735 988 1105 826 689 Typ av anslutning bland dem som har tillgång till internet i hemmet: - rörlig teletaxa 37 37 37 31 39 37 47 32 38 36 40 - fast månadskostnad 55 54 55 63 54 51 43 51 56 56 55 Antal svar 2411 1220 1221 607 981 664 189 424 800 620 568 Kommentar: Utbildningsnivån är grupperad i fyra nivåer där låg utbildning motsvarar högst grundskola eller motsvarande obligatorisk skola, medellåg utbildning ML motsvarar gymnasium, folkhögskola eller liknande, medelhög utbildning MH motsvarar eftergymnasial utbildning eller studier vid högskola/universitet och hög utbildning motsvarar examen från högskola/universitet eller forskarutbildning. Det är möjligt att ha tillgång till nätet via en uppkoppling med fast avgift eller via rörlig kostnad motsvarande taxan för telefoni. Åldersskillnaderna ifråga om internettillgång återfinns också när det gäller uppkopplingstyp, även om de här är något mindre. Detta innebär att pensionärerna dels i stor utsträckning befinner sig i en internetlös tillvaro, dels att de pensionärer som har internet i stor utsträckning har en mindre effektiv uppkopplingstyp. Däremot är fast internetuppkoppling i stort sett lika utbredd oberoende av utbildningsnivå. Uppkopplingstypen utgör inte 320
Internetanvändningens fas II alltid ett medvetet val som beror av olika bakgrundsfaktorer, utan är många gånger beroende av var man bor. Med ökande möjligheter till fast anslutning och olika varianter av bredband via telefonnätet, blir det i högre grad ett personligt beslut och vi bör inledningsvis förvänta oss ökade skillnader mellan olika grupper beroende på benägenheten att tillägna sig nya innovationer som beskrevs ovan. Generell internetanvändning Vanan att använda internet i generella termer följer liknande mönster som tillgången. Omkring två tredjedelar av svenskarna använder nätet minst någon gång varje vecka det som här utgör kriteriet för regelbunden användning. Här har skett en konstant ökning över tid och mellan 2002 och 2003 är ökningen större än vad den varit de senaste åren (figur 1). Allt fler använder internet oftare än så. 2003 var det närmare hälften 48 procent som hade för vana att använda nätet fl era gånger i veckan, vilket kan jämföras med 22 procent 1998. Figur 1 Andelen internetanvändare minst någon gång varje vecka, i hela befolkningen och i några olika grupper, 1995-2003 (procent) Procent 100 90 80 70 74 71 82 80 74 78 82 79 89 84 15-19 år Högre tjänstemän 60 50 40 30 20 10 0 61 Alla 61 53 55 49 Arbetare 46 51 42 43 47 46 41 34 32 25 24 19 23 65-85 år 12 12 16 9 9 10 11 4 5 4 5 1 2 1 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Användningen av internet är mycket olika utbredd i framför allt olika ålders- och sociala grupper. Bland ungdomar och i högre tjänstemannafamiljer är nästan alla internetanvändare medan arbetarfamiljer fortfarande ligger en bit efter genomsnittet och pensionärer endast i liten utsträckning använder internet. I mitten av 1990-321
Annika Bergström talet och några år framåt ökade klassgapet med avseende på internetanvändning. Mellan 1999 och 2000 minskade emellertid klyftan något och har sedan dess varit stabil. Åldersgapet är däremot stadigt ökande sedan 1995 främst beroende på den låga tillväxten bland äldre. Som nämndes inledningsvis finns det anledning att tro att den generella användningen ser olika ut beroende på vilken uppkopplingstyp man har: via bredband vilket ofta innebär en snabbare överföring och en fast avgift, eller via telefonmodem vilket som regel är långsammare och som innebär att man betalar telefontaxa för den tid man är uppkopplad. Regelbunden internetanvändning visar sig som väntat vara något mer utbredd bland personer i hushåll med fast uppkoppling än i modemhushåll. Skillnaderna är emellertid inte så stora, vilket torde hänga samman med den utbredda arbetsplatsanvändningen. Hemanvändningen är i stort sett lika utbredd oberoende av vilken typ av anslutningstyp man har, däremot är användningstiden något längre bland personer med fast internetuppkoppling (Findahl, 2004; Internetbarometern 2002). Det finns också anledning att tro att den tid man varit internetanvändare har betydelse för hur vanan att använda nätet ser ut. Internetvanan, likt andra vanor, etableras i en process över tid. Bland personer som använt nätet i mer än fem år är fyra av fem mycket frekventa användare. Den andelen blir lägre ju kortare tid man varit med online och bland personer som anslutit de senaste två åren är andelen frekventa användare en dryg fjärdedel lika stor som andelen veckoanvändare. Mer sporadisk användning är betydligt mer utbredd bland senare tillkomna användare medan en ytterst liten del av dem som varit med längst bara går ut på nätet lite då och då (tabell 2). Tabell 2 Frekvens i internetanvändningen beroende på hur länge man har varit användare, hösten 2003 (procent av befolkningen) Tid man varit internetanvändare: Använder internet 0-2 år 3-5 år Mer än 5 år Flera gånger i veckan 28 65 80 Någon gång i veckan 29 16 12 Någon gång i månaden 16 11 4 Mer sällan 26 8 3 Antal svar 246 590 558 Användningstiden ser olika ut i olika befolkningsgrupper. De största skillnaderna finns beroende på ålder och social klass de faktorer som också har störst inverkan på tillgång och användning. Bland internetanvändande ungdomar under 30 år är 322
Internetanvändningens fas II det närmare hälften som varit med på internet i fem år eller mer, bland pensionärer är det en fjärdedel. I arbetarfamiljer är det ungefär en tredjedel som har varit internetanvändare i minst fem år, bland högre tjänstemän är motsvarande andel drygt 50 procent. Män är oftare än kvinnor med i starten för nya innovationer (Rogers, 1995). Så är det också för internetanvändning där 45 procent av männen uppger att de varit användare i fem år eller mer, medan samma andel för kvinnorna är 35 procent. Skillnaderna i användningstid beroende på kön är inte lika stora som ålders- och sociala skillnader, men resultaten visar ändå att en större andel män än kvinnor var med tidigt på internet något som kan komma att ha betydelse för inriktningen på användningen. Om man, avslutningsvis, tittar på kombinationen av uppkopplingstyp och hur lång tid man varit användare finner man förhållandevis små skillnader. Sambandet mellan användningstid och uppkoppling är lägre än för användningstid och demografiska bakgrundsfaktorer, vilket har samma förklaring som diskuterades kring tillgången ovan. Bredband har hittills inte nödvändigtvis utgjort ett val, utan många gånger varit något som följt med bostaden och, åtminstone fram till dagsläget, haft mindre betydelse för att man har blivit internetanvändare. Användningsinriktning Utvecklingen av innehållet på nätet, av mottagningsmöjligheter och olika användarsystem gör att möjligheterna till användning är stora och breda. Nätet utgör allt från personlig kommunikation mellan två människor till massanvändning av enskilda sajter, från enkla frågor till stora databassökningar samtidigt som internet också utgör en stor serviceplattform inom många olika områden. Användningen visar sig också vara väldigt bred och innehåller en rad olika inriktningar för de flesta internetanvändarna. När människor ombeds beskriva sina syften med internetanvändningen visar sig informationssökning i generell mening vara den mest utbredda användningsinriktningen. E-post är också ett utbrett syfte (figur 2). Dessa användningsinriktningar har ökat markant samtidigt som andelen internetanvändare har vuxit, och liknande utvecklingsmönster syns också i andra undersökningar. 1 Andelen svenskar som uppger att nöje är ett av huvudsyftena med internetanvändningen har varit i stort sett densamma över tid. Relativt oförändrade användningssyften är också chat och datorteknik. Dessa inriktningar är i hög grad ungdomsinriktningar, och nöje och chat har en något större publik bland lågutbildade än bland högutbildade. Även musikinriktad internetanvändning har en ung publik, och denna har vuxit för varje år. Några typer av huvudsyften som ökat över tid är de tjänsteinriktade. Banktjänster, inköp och beställningar och myndighetskontakter av olika slag är användnings- 323
Annika Bergström Figur 2 Syften med den privata Internetanvändningen i olika grupper, 1998-2003 (procent av befolkningen) 70 60 Informationssökning E-post 50 40 Bankärenden 30 20 Nyheter Nöje Inköp Myndighetsinformation/ blanketter Musik 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Datorteknik Chat Annat Kommentar: I tidigare SOM-artiklar om internetutveckling har fi guren baserat sig på personer som använt internet minst någon gång varje vecka. I årets fi gur har vi istället gått över till befolkningen som underlag för kurvorna. inriktningar som attraherar allt fler.efter problem med e-handel för några år sedan har nu både producenter och konsumenter mognat samtidigt som användbarheten ökat och betalningssystemen för näthandel utvecklats. Det är inte sällan ekonomiskt fördelaktigt för konsumenten att sköta sina förehavanden och beställa t.ex. resor via nätet. För många upplevs det också smidigt att hämta information och blanketter, sköta beställningar och betala räkningar via internet. Den sammantagna utvecklingen på dessa fronter bidrar sannolikt till att göra nätet mer attraktivt för ärenden och handel. Den här typen av användningssyften är mest utbredda bland män, bland medelålders och bland högutbildade. Nyheter är ett användningssyfte som, sett i det här perspektivet, har en något oväntad utveckling. I 2001 års mätning ökade det, sannolikt till följd av terrorattackerna i USA som ägde rum några veckor före undersökningens genomförande och som drog många till nyhetssajterna. I 2002 års mätning minskade nyheternas betydelse något i förhållande till andra användningssyften, för att sedan öka året därpå igen. Publikens syn på nyheter som användningssyfte verkar i högsta grad vara beroende av händelser i verkligheten. Några veckor före undersökningen 2003 mördades Anna Lindh och i samband med detta vände sig många till nätnyheter för att hålla sig uppdaterade. Under samma tidsperiod 2002 hade vi ett mer normalt 324
Internetanvändningens fas II nyhetsflöde, vilket torde få effekten att internetanvändarna inte upplever nyheter vara ett av huvudsyftena med internetanvändningen (Bergström 2004). Utvecklingen för de olika användningsyftena säger också något om vad det är som lockar människor till att bli internetanvändare. Vissa användningsområden, de som ökar samtidigt som användarskaran växer, kan antas utgöra dragkrafter till internetanvändning i allmänhet. Informationssökning, e-post och bankärenden är sådana områden. Ytterligare några områden utgör dragkrafter, men i mindre utsträckning. Musik kan antas vara ett sådant område, inköp och beställningar ett annat och nyheter tycks under vissa betingelser utgöra en dragkraft vid exceptionella händelser medan området under mer normala betingelser är underordnat generell användning. Nöje är ett användningsområde som inte i första hand lockar människor att bli internetanvändare, men som när man väl är online, drar till sig publik. Den utveckling av användningsområden på internet som redan för några år sedan började urskiljas fortsätter. Vi använder nätet i första hand för vardagseffektivisering. Allt fler användare vänder sig till nätet för att uträtta olika typer av ärenden och för att använda e-post. Användningen har blivit mer kommunikationsinriktad men med medieanvändning som mervärde. Inriktningen på internetanvändning skiljer sig en del beroende på vilken uppkopplingstyp man har. Användare med fast uppkoppling har för det första fl er syften i genomsnitt med internetanvändningen än modemanvändare. Alla typer av användningsinriktningar är vidare mest utbredda bland användare med fast uppkoppling på nätet, men som visas i figur tre ser mönstren lite olika ut för olika syften. För bankärenden finns i det närmaste inga skillnader beroende på uppkopplingstyp internetanvändare går till internetbanken oberoende av om de har modem eller bredband. Informationssökning, myndighetsärenden och -information och datorteknik är användningsområden som är förhållandevis lite beroende av uppkopplingstypen alla tre syftena är förvisso mer utbredda bland bredbandsinnehavare men skillnaderna är ganska små. Däremot är musikanvändning, nyheter, inköp och beställningar, e-post och nöjesanvändning betydligt vanligare bland personer med bredband än bland dem som använder nätet via rörlig telefontaxa. Resultaten visar att en del av den mer vardagspraktiska användningen är mindre beroende av uppkopplingstyp medan mer nöjesinriktad användning och kommunikation i högre grad utförs bland användare med snabb förbindelse till fast pris. Man kan också resonera i termer av sådant som man måste göra t.ex. betala räkningar och kanske ha myndighetskontakter i förhållande till sådant som man kan göra om man vill, men som man också kan avstå ifrån. Användningsinriktningen skiljer sig också beroende av hur länge man varit internetanvändare. Samtliga användningssyften är mer utbredda bland personer som varit med en längre tid, men även här ser det lite olika ut för olika syften. Störst 325
Annika Bergström Figur 3 Huvudsakliga syften med internetanvändning beroende på uppkopplingstyp (procent av befolkningen) Myndighetsärenden Nöje 6 4 2 0-2 Datorteknik Bankärenden -4-6 -8-10 Chat Musik Nyheter Inköp Informationssökning E-post Alla användare Uppkoppling mot rörlig taxa Fast uppkoppling Kommentar: Diagrammet visar förhållandet mellan samtliga användare, som getts värde 0, och användare med rörlig respektive fast uppkoppling. Skillnaden utgörs av procentandelar för varje användningsområde gentemot nämnda 0-punkt. skillnad finns även i det här avseendet för bankärenden och myndighetsärenden sådant man eventuellt måste göra. Även inköp är i betydligt högre grad ett syfte bland personer som använt internet i fem år eller mer än bland mer nytillkomna användare, och även om inte skillnaderna för e-post, nyheter och informationssökning är lika stora är syftena betydligt vanligare bland de vana användarna, medan skillnaderna beroende på användningstid är mindre för musik, chat och nöje. Den samlade internetanvändningen både det faktum att man använder nätet överhuvudtaget och användningsinriktningen är således i hög grad påverkad av vilken uppkopplingstyp man har och hur länge man varit med. Det handlar, för användaren, sannolikt om några olika saker: med fast uppkoppling har man snabbare anslutning och därmed kortare svarstider, man har möjlighet att föra över 326
Internetanvändningens fas II större datamängder och man vet på förhand vad internetanvändningen kostar. De som har varit internetanvändare en längre tid har hunnit etablera vanor som innebär mer av allt, och i första hand av det mer serviceinriktade innehållet. Internetanvändningens andra andning? Det finns fortfarande utrymme för tillväxt av internetteknologin i svenska hushåll och det senaste året har spridningstakten ökat något igen, sannolikt till följd av ett utvecklat utbud och av ökade möjligheter till snabbare uppkoppling med fasta priser. Skillnaderna i tillgång och generell användning är fortfarande stora, framför allt med avseende på ålder, familjetillhörighet och utbildningsnivå. Men vi ser också andra typer av skillnader som blir allt mer framträdande. Dels den mellan de som varit med länge och de som blivit användare på senare tid, dels mellan de som har fast uppkoppling mot nätet och de som har modem. I det första fallet handlar det om att etablera vanor och att detta är en process som pågår över tid, i samverkan med utvecklingen av teknologi och utbud. När det t.ex. finns bra tjänster att tillgå på ett smidigt och inte allt för kostsamt sätt ökar sannolikt motiven för användarna att utnyttja nätet istället för andra kanaler. Processen med att etablera vanor pågår i sin egen takt och kan sannolikt endast i mycket liten utsträckning påskyndas av yttre faktorer. I det andra fallet, uppkopplingstypen, pågår ständigt en offentlig debatt om bredbandsutbyggnad och vikten av denna. Som användningen ser ut idag, med den teknik vi har i våra datorer och den ännu så länge lilla konvergens som publikmässigt äger rum mellan digitala kommunikationstekniker, har bredband stor betydelse för internetanvändningen. Men det är i hög grad servicesektorn som påverkas av den här tillgången. Nyheter och inköp och beställningar är t.ex. betydligt mer utbredda bland bredbandsinnehavare, vilket föranleder funderingar kring vem som ska betala utbyggnaden det offentliga Sverige eller de som egentligen har att tjäna pengar på att fler får tillgång. Efter några års stabilitet på publiksidan kan vi den närmaste tiden förvänta oss ytterligare utveckling av internetanvändning och inriktningen på denna. Med bättre och billigare tillgång framför allt i hemmen växer den potentiella användarandelen samtidigt som internet kan erbjuda mer exklusiva tjänster inom en rad områden som vi traditionellt utnyttjat på annat sätt. Tillgången ökar på olika sätt och med den förändras också användningen. 327
Annika Bergström Noter 1 Jfr Internetbarometern 2002 (2003); SCB (2003); Svenskarna och Internet 2002 (2003). Referenser Bergström, Annika (2004) nyhetsvanor.nu. Göteborg: Insitutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universtitet. Findahl, Olle (2004) Internet i världen översiktsrapport. Gävle: World Internet Institute. Frykman, Jonas och Löfgren, Orvar (1996). Force of Habit. Exploring Averyday Culture. Lund: University Press. Internetbarometern 2002 (2003). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (2003). Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002. Stockholm, Statistiska Centralbyrån. Svenska Datatermgruppen, www.nada.kth.se/dataterm Svenskarna och Internet 2002 (2003). Gävle: World Internet Institute. 328