Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet 2015. Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander



Relevanta dokument
Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Del 7_6 sidor_14 poäng

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Rekommendationer för uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Klaffmottagning Sunderby sjukhus

Coarctation av Aorta. diagnostik, behandling och. Copyright. uppföljning i vuxen ålder. Peter Eriksson GUCH centrum SU/Östra Göteborg

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

Inga aktuella läkemedel.

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet

Aortastenos-ekokardiografiska möjligheter och fallgropar

Kardiomyopati Equalis användar möte Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund

Riktlinjer nov Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Fall 3 Hösten 2013 Tre pulmonalisinsufficienser

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Fallots tetrad morfologi. Copyright

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014

Protesklaffs-IE. Andreas Berge och Magnus Rasmussen. Ulvsunda,

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

% Totalt (kg) Fetma >

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Problemet är diastole!

Rekommendation för mätning av vänster och höger kammares dimension och systoliska funktion

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

EQUALIS användarmöte Dålig kammarfunktion och AS*

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Del 6_11 sidor_19 poäng

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Patientinformation rörande: Grå starr

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

LABNytt Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi

Användarmanual Blodtrycksmätare

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård

PREVENTION AV GINGIVIT

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Rekommendation för beräkning av slagvolym

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander

Prioriteringar av obesitaskirurgi

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

Ekokardiografisk diagnostik

Palliativ vård vid olika diagnoser

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Aortadissektion - patofysiologi

Livet efter TAVI (Transcatheter Aortic Valve Implantation) allmänt och ekokardiografiskt

Att leva med hjärtsvikt

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Förbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning?

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Del 7 14 sidor 28 poäng

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

MEQ gynekologi T8 VT 2001

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Indikationer för ekokardiografi

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Tungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Bakteriell endokardit

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Transkript:

Ekokardiografi Kombinerade vitier Användarmötet 2015 Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

Ekokardiografi 2014:02 Fall 2

Haile är en 33- årig man från Etiopien, som anlänt till Sverige för 1 månad sedan. Han uppger att han tidigare varit frisk men vårdades för ½ år sedan för vad han beskriver som hjärtmuskelinflammation. De senaste 2-3 månaderna har han besvärats av tilltagande andfåddhet vid ansträngning och nu sökt för detta på vårdcentralen där man hört ett blåsljud. Haile är 178 cm lång och väger 62 kg. 1. Vilket eller vilka klaffel har Haile och vilken svårighetsgrad har dessa? Klaffel 1: Svårighetsgrad: Lindrig/Måttlig/Uttalad Klaffel 2: Svårighetsgrad: Lindrig/Måttlig/Uttalad Klaffel 3: Svårighetsgrad: Lindrig/Måttlig/Uttalad 2. Föreslår Du någon ytterligare undersökning av Haile och i så fall vad? Motivera kort! (flera svar kan vara rätt) 3. Vilken åtgärd/behandling bedömer Du kan bli aktuell? 3

Kombinerade klaffel Kongenitala Förvärvade Reumatisk hjärtsjukdom Endokardit Strålskada Bindvävssjukdom Marfan Carcinoid hjärtsjukdom Degenerativ hjärtsjukdom Aortaklaffsjukdom + mitralisannulusförkalkning PA-tryckstegring med pulmonalis- och tricuspidalisinsufficens via annulusdilatation

Kombinerade klaffel 8,6% flerklaffingrepp i STS 1986-1995 15% flerklaffsjukdom i Euro Heart Survey 2001 Högre operationsrisk (Euro Heart survey 2001) 0,9-3,9% singelklaff 6,5% dubbelklaff Sämre långtidsöverlevnad Unger P et al. Heart 2011;97:272-7.

Behandlingsprinciper vid ev dubbelklaffingrepp Om båda klaffelen är uttalade, åtgärda båda Om ett klaffel är uttalat och det andra mindre betydande Åtgärda även det mindre uttalade klaffelet för att förebygga reoperation Uppskjuta operationen tills båda blir betydande Hos äldre prioritera livskvalitetförbättring framför långsiktig livsförlängning Unger P et al. Heart 2011;97:272-7.

Så här svarade ni

Symptomgivande mitralisstenos indikation för intervention 1,5cm 2 + gynnsam klaffmorfologi PTMV (IA AHA; IB ESC) 1,5cm 2 + ogynnsam morfologi Op (IA AHA) PTMV (IIa C ESC) om inga ogynnsamma kliniska faktorer Hög ålder, NYHA IV, permanent förmaksflimmer, uttalad tryckstegring i lungkretsloppet 1,5cm 2 + hög op-risk PTMV (IIb C AHA; I C ESC) >1,5cm 2 + medelgradient >15mmHg/PAP >60mmHg under arbete PTMV (IIb C AHA)

Asymptomatisk mitralisstenos indikation för intervention 1,5cm 2 + gynnsam morfologi + förmaksflimmer PTMV (IIb C AHA) PTMV (IIa C ESC) om inga ogynnsamma kliniska faktorer och Hög tromboembolirisk (tid emboli, riklig spontankontrast, nytillkommet eller paroxysmalt förmaksflimmer Eller PAP >50mmHg i vila, behov av annan kirurgi eller graviditet 1,0cm 2 + gynnsam morfologi PTMV (IIa C AHA)

Således: 33- årig man med tilltagande dyspné de senaste 2-3 månaderna Mitralstenos av reumatiskt utseende, medeltryckskillnad 10 mmhg vid hjärtfrekvens 60-65/min Beräknad klaffarea 0.8 cm 2 Lätt reumatiskt förändrad aortaklaff Lätt- måttlig AI

PTMV perkutan transvenös mitralis valvulotomi

Lyckat resultat? Före PTMV Medeltryckdiff 10 mmhg HR 60/min Vmax 2.1 m/s T1/2 225 ms Klaffarea 0.8 cm2 MI grad 0.5 Efter PTMV Medeltryckdiff 8 mmhg HR 80/min Vmax 1.9 m/s T1/2 100 ms Klaffarea 1.8 cm2 MI grad 1

Haile mår bättre och är mindre andfådd efter ingreppet Ett halvår senare söker han dock pga konditionsnedsättning och mera lättutlöst dyspne Eko: oförändrat jmf direkt efter PTMV Vanligt arbetsprov ( ej gjort innan): Klarar 150W, hjärtfrekv ökar från 66-162/min, sinus. Inga tecken på ischemi. Mest andfådd.

Mentometerfråga Vad föreslår Du att man gör nu? Ger honom betastimulerare, han är andfådd och är kanske obstruktiv Ger honom betablockerare för att sänka hjärtfrekvensen Ger honom ACE- hämmare då han verkar ha hjärtsvikt Ger honom inga läkemedel

Vad föreslår Du att man gör nu? 1. Ger honom betastimulerare, han är andfådd och är kanske obstruktiv 2. Ger honom betablockerare för att sänka hjärtfrekvensen 3. Ger honom ACEhämmare då han verkar ha hjärtsvikt 4. Ger honom inga läkemedel

Mentometerfråga Vad föreslår Du att man gör nu? Coronarangiografi Spirometri (han är rökare) MR för kvantifiering av AI-n Eko under cykelbelastning Inga fler undersökningar- dags för nytt klaffingrepp

Vad föreslår Du att man gör nu? 1. Coronarangiografi 2. Spirometri (han är rökare) 3. MR för kvantifiering av AI-n 4. Eko under cykelbelastning 5. Inga fler undersökningar - dags för nytt klaffingrepp

Arbets-ekokardiografi vid mitralstenos ACC/ ESC Henri et al Canadian J Cardiol 2014:30:1012-26

Eko-Doppler under arbete Gorlins formel: mitral area stroke volume 37.9 x DFT x mean pressure diff Antag att: HR vila: 70/min, dft: 0.45 sec HR arbete: 120/min, dft: 0.20 sec Ex. 1, klaffarea 1.5 cm2 SV vila 55 ml, arb. 60 ml Tryckskillnad i vila: 5 mmhg Under arbete: 28 mmhg Ex.2, klaffarea 2.0 cm2 SV vila 60 ml, arbete 80 ml Tryckskillnad i vila: 3 mmhg Under arbete: 27 mmhg

Evas tankar om cykeleko Gör gärna det vid diskrepans mellan symptom och stenosgrad, eller svårvärderade symptom Om medeltryckskillnaden stiger mycket ( >15-20 mmhg) titta på vid vilken belastning och hjärtfrekvens den gör det. Vad kan man uppnå med behandling? Kan man behandla hjärtfrekvensen? Om patienten avbryter provet utan att medeltryckskillnaden stigit mycket, så är det kanske något annat än mitralstenosen som begränsar

Haile, 33 liggande cykelarbete Vila HR 65/min Medeltryckdiff 6 mmhg Arbete 100W HR 153/min Medeltryckdiff 19 mmhg

Vad skulle vi göra nu? Försök med ny PTMV? Operation med klaffprotes Ingen intervention i nuläget, nytt ställningstagande vid progress av symptom och vitier

Vad skulle vi göra nu? Försök med ny PTMV? Sannolikheten att reducera stenosen utan att öka insufficiensen? Operation med klaffprotes Blir han bättre ( bättre arbetsförmåga, nöjdare..) efter operationstrauma och med klaffprotes med en viss obstruktion? Ingen intervention i nuläget, nytt ställningstagande vid progress av symptom och vitier

Hemodynamiska karaktäristika för biologiska och mekaniska klaffproteser EOA biol (gris/kalvpericard) EOA mek: St Jude On-X 25mm: 1,5-1,6 +/-0,4 25mm: 1,5 +/-0,3 2,2 +/-0,9 27mm: 1,7-1,8 +/-0,5 27mm: 1,7 +/-0,4 29mm: 1,9-2,1 +/-0,5 29mm: 1,8 +/-0,4 31mm: 1,9-2,6 +/-0,5 31mm: 2,0 +/-0,5 33mm: 2,6-3,1 +/-0,7 33mm: 2,0 +/-0,5

Hemodynamiska karaktäristika för mekaniska och biologiska klaffproteser Vad avser peak gradient, mean gradient, peak velocity och pressure halftime ofullständigt rapportering såväl som stor variation i angivna värden i litteraturen beroende på mätmetoder, tillverkares uppgifter vs oberoende ekokardiografiska mätvärden. Typiska värden för biologiska klaffar skiljer sig inte från moderna mekaniska klaffar på något avgörande sätt vad gäller de typiska mitralisprotesstorlekarna förutom för de största, där biologiska proteser uppvisar lägre gradienter. Peak gradient för en 25 mm:s protes varierar mellan 10-15mmHg, för en 33 mm:s protes mellan 3-4 (biol) och 8-10 (mek). Mean gradient, peak velocity och pressure halftime varierar mindre oberoende av såväl protesstorlek som typ.

Table 21. Type of valve.