Tillväxt genom Crowdfunding?

Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156

Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156

Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Stockholm, maj 2013 Produktion: Ordförrådet AB ISBN 978-91-86987-83-1 Rapport 0156 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Wilhelm von Seth wilhelm.vonseth@tillvaxtverket.se Telefon, växel 08-681 91 00

Förord Crowd funding är ett fenomen som vuxit sig starkt under senare tid och rönt stor uppmärksamhet. Men vad är Crowd funding? Går det att använda som ett verkningsfullt verktyg för finansiering av företag och för företagsutveckling? Tillväxtverket har i denna rapport gått på djupet med vad Crowd funding innebär. I Tillväxtverkets arbete med att möjliggöra för fler att förverkliga sina affärsidéer och att bredda den traditionella synen på olika företagsformer är Crowd funding ett område som myndigheten bör ha kunskap om. Crowd funding, som i stor utsträckning utnyttjar internets möjligheter och sociala medier, kan förekomma i olika skepnader och även användas för olika syften.det kan användas som ett verktyg för att samla in gåvor för specifika ändamål och detta förekommer exempelvis inom de kulturella och kreativa sektorerna. Crowd funding kan även användas för kommersiella och halvkommersiella syften där de som satsar pengar får något i utbyte. Ett sådant utbyte sker ofta genom att man betalar ett slags förskott på en vara eller tjänst, att man lånar ut pengar eller även satsar ägarkapital i form av aktier. Dessutom kan man även använda crowden, de som bidrar till varan eller tjänsten, för att utveckla affärsidé och affärsmodell, till exempel genom att låta de som visat intresse delta i produktutveckling och ge respons på hur produkten når marknaden. I syfte att kartlägga crowd funding har Tillväxtverket uppdragit åt Kontigo AB att genomföra en studie, Tillväxt genom Crowd funding?. Rapporten har författats av Moa Almerud, Daniel Hallencreutz och Göran Hallin. Stockholm i maj 2013 Lena Rooth Avdelningschef

Sammanfattning I en rapport från 2011 lät Tillväxtverket analysera kreditförsörjningsbehoven närmare. Studien visade att det finns ett kapitalförsörjningsgap för vissa typer av företag och för vissa grupper av entreprenörer. Den här studien fokuserar på finansieringsformer som ofta går under den samlade benämningen crowdfunding. Uppdragets övergripande syfte är bidra till att öka kunskapen om fenomenet i dess olika former, och belysa frågan om crowdfunding kan bidra till att överbrygga det finansieringsgap för svenska företag och entreprenörer som existerar. Kontigo har genomfört en internationell forskningsöversikt av fenomenet crowdfunding, en nätbaserad deskresearch samt telefon- och besöksintervjuer med ett urval av relevanta aktörer nationellt och internationellt. Begreppet crowdfunding har en kort men omfångsrik historia. En tråd går tillbaka till det relaterade begreppet crowdsourcing, som är en mer allmän beskrivning för att (t.ex. genom internets genomslagskraft) nå och utnyttja kunskapen hos de många eller massan the crowd. I studien definierar vi crowdfunding som en finansieringsform där många finansiärer var för sig och med eget ansvar och i en direkt transaktion bidrar till finansieringen av ett enskilt onoterat företag eller ett projekt ofta genom en intermediär genom: a) bidrag, b) lån, c) förköp av en vara eller tjänst och d) köp av aktier (andelar) i bolaget. Vad gäller internationella erfarenheter av crowdfunding kan konstateras att situationen ser olika ut i olika länder vad gäller typ av intermediärer, hur lagstiftningen ser ut etc. Vissa intermediärer, som Kickstarter, har fått stort internationellt genomslag. När det gäller svenska erfarenheter kan konstateras att ett antal olika verksamheter varit i gång de senaste åren såväl intermediärer som riktar sig mot förköp av en vara eller tjänst som insatser som går mot köp av aktier, andelar, i bolaget (exempel på intermediärer är CrowdCube och FundedbyMe). När det gäller lån är detta en mindre vanligt förekommande modell, både internationellt och i Sverige, bland annat därför att lån ofta är hårdare reglerat. Beträffande hur drivkrafterna ser ut för crowdfunding som finansieringsform och för aktörerna inom crowdfunding kan konstateras att för de som finansierar så finns det olika typer av skäl, från rent altru-

istiska till att man vill köpa en produkt och kanske vara med och påverka utformning/utveckling till att göra en investering som ger bra avkastning eller att gå in i ett bolag som affärsängel. Också för intermediärerna finns det olika drivkrafter, från altruistiska till renodlat affärsmässiga. För de företag som söker finansiering handlar det om att få in förskottsbetalning för en produkt, att tillskapa resurser för att utveckla ett projekt (det kan vara en vara eller en tjänst) eller för att finansiera utveckling av företaget genom att ta in ytterligare delägare. Förutom den rent finansiella aspekten finns ett antal andra fördelar med crowdfunding som gör att företag använder sig av finansieringsformen. I huvudsak handlar det om tre drivkrafter för företaget: 1) att få veta mer om vad marknaden vill ha, 2) att få marknaden att veta mer om vad företaget kan leverera och 3) att få tillgång till kompetens som kan hjälpa till att utveckla produkten eller hur före - taget kan utvecklas. Det kan i detta sammanhang handla såväl om att få in kompetenta delägare i bolaget som att få feedback i utvecklingsprocessen av en produkt. När det gäller motprestationsbaserad crowdfunding eller framför allt crowdlending och crowdequtiy finns i dagsläget ingen specifik lagstiftning på området i Sverige, utan de lagar som gäller är generella. Detta har från vissa håll tolkats som att verksamheten är oreglerad i den svenska lagstiftningen. Denna studie ger dock inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag släpper igenom verksamheter som inte skulle vara önskvärda ur ett samhällsperspektiv. Den främsta farhågan i detta sammanhang är kopplad till frågor om bedrägeri, penningtvätt eller annan brottslig verksamhet. Vi ser heller inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag skulle innebära att vissa typer av investeringar hindras, även om vissa frågetecken finns vad gäller crowdlending. Lagstiftningen förefaller vidare inte vara det som idag håller tillbaka utvecklingen av crowdfunding utan att det främst är andra faktorer som påverkar detta. Studien pekar vidare på att crowdfunding till viss del skulle kunna bidra till att överbrygga det s.k. finansiella gap som finns för vissa kategorier av företag och entreprenörer. Slutsatsen är här att det främst är finansieringsformerna crowdlending och crowdequity som är av intresse ur denna aspekt. I studien ges slutligen ett antal förslag på vilken eller vilka roller staten och då i synnerhet Tillväxtverket skulle kunna ta i utvecklingen av crowdfunding som finansieringsform: Bidra till informationen Kontigo konstaterar att det kan behövas en fördjupad kunskap om crowdfunding som fenomen både hos finansiärer, finansierade och övriga intressenter. Olika typer av kunskap och information kan behövas, så som: Information om att den här typen av finansieringsmöjligheter existerar riktat till företag och andra som söker kapital samt till andra aktörer inom det affärsrådgivande systemet.

Information om lagar, regler, risker och möjligheter med den här typen av finansiering riktad till i princip alla parter, från finansiärer, intermediärer och finansierade till andra rådgivande aktörer. Tillväxtverket skulle här kunna ta en samordnande roll och bedriva informationsarbetet i samverkan med andra berörda myndigheter samt aktörer i det företagsfrämjande systemet. Stärka samverkan mellan intermediärerna för gemensam praxis Vi har sett att lagstiftningen i Sverige idag lägger ett stort ansvar på parterna, främst finansiärer och finansierade. Den relativt sett liberala lagstiftningen skapar ett behov av tydlighet och etiska regler från intermediärernas sida. Studien visar dock på att intermediärerna ofta är nya, små och ekonomiskt svaga. Det kan därför finnas ett utrymme för Tillväxtverket (och andra statliga myndigheter) att bistå intermediärerna i ett sådant arbete. Tillväxtverket skulle här kunna ta initiativet till en ökad samverkan aktörerna emellan samt stärka och ge stadga till deras arbete med att skapa generella etiska regler och praxis för hur man informerar och i övrigt bedriver de olika delarna av crowdfunding-verksamheten. Systematiserad bevakning av de finansiella regelverken Slutsatsen från denna studie är att det inte finns några omedelbara skäl att se över eller revidera lagstiftningen som reglerar olika typer av crowdfunding. Däremot menar Kontigo att det finns goda skäl att kontinuerligt följa utvecklingen utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Det finns dock fler alternativa finansieringsformer än crowdfunding och Kontigo menar att det skulle kunna finnas behov av att inrätta någon form av alternativt företagsfinansieringsråd, där Tillväxtverket, tillsammans med andra aktörer, kontinuerligt kan bevaka utvecklingen av de finansiella regelverken ur ett alternativt företagsfinansieringsperspektiv. Studien har genomförts under januari-mars 2013 av Moa Almerud, Daniel Hallencreutz och Göran Hallin vid Kontigo AB. Professor Lars Silver har ansvarat för att ta fram den forskningsöversikt som använts. Almerud, Hallencreutz och Hallin har författat själva rapporten. Författarna svarar ensamma för slutsatser och förslag.

Innehåll 1 Inledning 11 1.1 Bakgrund 11 1.2 Uppdragets syfte 11 1.3 Uppdragets genomförande 12 1.4 Rapportens disposition 12 2 Vad är Crowdfunding? 13 2.1 Crowdfunding Många bäckar små. 13 2.2 Crowdfundingsystemet och dess aktörer 14 2.3 Crowdfunding flera olika företeelser 15 2.4 Kan vi skapa en egen definition? 19 3 Varför crowdfunding? 21 3.1 Finansieringsgapen i svenskt näringsliv 21 3.2 Crowdfundingens potential för att överbrygga ett finansieringsgap 23 4 Erfarenheter från crowdfunding 27 4.1 Förekomst och utveckling 27 4.2 Drivkrafterna bakom crowdfunding 31 4.3 Hinder och möjligheter för utveckling av crowdfunding i Sverige 34 5 Legala aspekter för motprestationsbaserad crowdfunding 39 5.1 Pre-sales 39 5.2 Crowdlending 40 5.3 Crowdequity 42 5.4 Slutsatser Följa upp men inte nödvändigtvis ändra lagen 43 6 Crowdfunding för tillväxt och sysselsättning 45 6.1 Förutsättningar för Crowdfunding att fylla finansieringsgapet och bidra till tillväxt 45 6.2 Statens eventuella roll och uppgifter för Tillväxtverket 46 Bilaga 1 Källor 49

10

1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett av Tillväxtverkets fokusområden är kapitalförsörjning för nya och mindre företag. Inom ramen för detta genomförs dels insatser för att främja tillväxtskapande kapitalförsörjning, dels utreds och analyseras olika finansieringsformer och i synnerhet möjligheterna att stimulera finansieringen av små företags kapitalbehov för att främja tillväxt. Tillväxtverket främjar eller har främjat kapitalförsörjningen i små företag på flera olika sätt. Idag är de s.k. regionala riskkapitalfonderna, som också delfinansieras genom EU:s regionala fond och som bl.a. administreras genom Almi Invest, ett av de viktiga instrumenten. Tillväxtverket har också arbetat med kapitalförsörjning inom vissa specifika områden, t.ex. företag som drivs av personer med utländsk bakgrund eller s.k. sociala företag. Tidigare har Tillväxtverket också drivit ett särskilt program för att främja framväxten och utvecklingen av s.k. kreditgarantiföreningar. I en rapport från 2011 lät Tillväxtverket analysera kreditförsörjningsbehoven närmare. Studien visade att det finns ett kapitalförsörjningsgap för vissa typer av företag och för vissa grupper av entreprenörer, och att det kan finnas anledning för Tillväxtverket, som statens myndighet på området, att fortsätta att analysera och utvärdera möjligheterna att överbrygga detta gap (Kontigo 2011). 1.2 Uppdragets syfte Den här studien fokuserar på finansieringsformer som ofta går under den samlade benämningen crowdfunding. Uppdragets övergripande syfte är bidra till att öka kunskapen om fenomenet, i dess olika former, och belysa frågan om crowdfunding kan bidra till att överbrygga det finansieringsgap för svenska företag och entreprenörer som nämndes ovan. I uppdraget ingår att: Beskriva crowdfunding som fenomen, där både gåvobaserad och motprestationsbaserad crowd funding inkluderas. Kartlägga internationella erfarenheter av crowdfunding Kartlägga av svenska aktiviteter och erfarenheter, även avseende nya näringar. 11

Analysera hur drivkrafterna ser ut för crowdfunding som finansieringsform och för aktörerna inom crowdfunding vilka är problemen, möjligheterna och de legala förutsättningarna, etc. Analysera problem och möjligheter att använda specifikt motprestationsbaserad crowdfunding i Sverige, där även legala förutsättningar ska beaktas. Dra generella slutsatser för om, och i så fall hur, det finns anledning för staten och Tillväxtverket att förhålla sig till fenomenet 1.3 Uppdragets genomförande Materialet i uppdraget är av olika karaktär. Främst har tre olika typer av material samlats in och analyserats: Publicerade och opublicerade forskningsrapporter och annat vetenskapligt material Internetbaserat informationsmaterial av olika karaktär Intervjuer med intressenter och aktörer Kontigo har i nära samverkan med professor Lars Silver genomfört en internationell forskningsöversikt av fenomenet crowdfunding. Utöver det vetentskapliga materialet har en stor del av bakgrundsinformationen och mer detaljerad information om enskilda delar och aktörer insamlats via nätbaserad research. Som komplement till litteraturstudien har telefon- och besöksintervjuer genomförts med ett urval av relevanta aktörer. De aktörer som intervjuats kan delas in i följande kategorier: 1. Representanter för intermediärer i Sverige och internationellt 2. Representanter för projekt/företag finansierade genom olika typer av crowdfunding. 3. Representanter för offentliga aktörer med kunskap om och intresse av crowdfunding som finansieringsform 4. Personer med expertkompetens om crowdfunding specifikt samt kring de legala aspekterna av crowdfunding. Sammanlagt har 26 intervjuer genomförts under perioden februari och mars 2013. En förteckning över de intervjuade återfinns i en bilaga till rapporten. 1.4 Rapportens disposition I kapitel 2 i rapporten beskrivs hur vi ser på begreppet crowdfunding och i kapitel 3 beskrivs de problem på vilka crowdfunding som finansieringsform upplevs kunna vara en lösning. I kapitel 4 redogör vi för erfarenheter av crowdfunding i Sverige och internationellt och i kapitel 5 beskrivs de legala förutsättningar som finns för olika typer av motprestationsbaserad crowdfunding. I kapitel 6 diskuteras kortfattat hur crowdfunding bidrar till tillväxt samt vilken roll staten och Tillväxtverket skulle kunna spela för att öka de positiva effekterna av crowdfunding. 12

2 Vad är Crowdfunding? 2.1 Crowdfunding Många bäckar små. Begreppet crowdfunding har en kort men omfångsrik historia. En tråd går tillbaka till det relaterade begreppet crowdsourcing, som är en mer allmän beskrivning för att (t.ex. genom internets genomslagskraft) nå och utnyttja kunskapen hos de många eller massan the crowd. En företeelse som Wikipedia är kanske ett av de bästa exemplen på detta. Crowdfunding handlar då mer specifikt om att finansiera olika former av verksamheter genom att samla medel från många olika håll. En enkel och traditionell svensk beskrivning skulle kanske kunna vara många bäckar små. Som vi skall se så tar sig fenomenet crowdfunding många olika uttryck och bevekelsegrunderna för de olika involverade aktörerna varierar. Trots detta kan man ändå skilja ut några gemensamma nämnare bakom de flesta av de olika formerna av crowdfunding. Internets centrala roll hör till den mest generella av dessa. Oss veterligen äger all crowdfunding i någon utsträckning rum genom kontakter och transaktioner över Internet. Ibland sker hela transaktionen över internet, ibland fungerar internet som en kontaktförmedling medan transaktionerna mellan de inblandade sedan övergår i relationer som åtminstone delvis sker utanför nätet. En annan gemensam nämnare för de flesta former av crowdfunding är att det finns andra motiv för parterna vid sidan av de kommersiella. Dessa kan vara mer eller mindre uttalade, men merparten av alla crowdfundingaktiviteter involverar någon form av sådana icke-kommersiella motiv ofta genom att den som finansierar eller köper i någon mening gärna vill stödja den som säljer, den vara eller tjänst som den säljande erbjuder eller något annat som den säljande parten representerar. Det bör noteras att sådana icke-kommersiella motiv dock förekommer även inom många andra typer av transaktioner. En tredje gemensam nämnare är att finansieringen oftast rör den typ av företag, projekt eller företeelser som av olika skäl möter svårigheter att få finansiering via mer traditionella finansieringsformer. Det kan t.ex. handla om individer som ännu inte har hunnit skaffa erfarenhet och goda finansiella meriter och där det är svårt att övertyga den traditionella finansiären bara genom att presentera en idé. Men en påfallande stor del av den finansiering i denna form som vi hittills sett här- 13

rör från de delar av kultursektorn som under senare år har haft svårt att ta betalt för sina produkter över huvud taget. Det finns i litteraturen förhållandevis många olika definitioner av fenomenet, såsom så ofta när det gäller nyare företeelser. En av de enklare är den som används bl.a. av Ward and Ramachandran, 2010 och Belleflamme et al., 2012 som definierar fenomenet som finansiella initiativ som använder Internet för att stödja projekt, med eller utan vinstsyfte. Problemet med denna och flera andra definitioner är att man ganska snart inser att de kommer att rymma väldigt många typer av finansiella verksamheter. I det här fallet sannolikt all modern finansiell verksamhet. Därmed blir förstås definitionen överflödig. I detta kapitel skall vi försöka närma oss en egen och eventuellt mer användbar definition på crowdfunding, genom att lite närmare söka identifiera de olika aktörerna inom crowdfunding samt genom att titta närmare på vilka olika former av crowdfunding vi har sett exempel på. En viktig fråga för denna övning blir att hela tiden försöka ställa frågor som är detta verkligen något nytt och hur skiljer sig de olika crowdfundingföreteelserna i praktiken från finansiella initiativ som vi känt till sedan lång tid tillbaka? 2.2 Crowdfundingsystemet och dess aktörer Enkelt uttryckt handlar crowdfunding om att samla ihop (kanalisera) finansiering av något slag från många olika finansiärer till någon form av mottagare av denna finansiering. Principen illustreras i figur 2.1. (Många) olika finansiärer bidrar till att finansiera ett visst projekt, företag eller företeelse genom att kanalisera finansiella resurser till detta. Kanaliseringen sker genom någon form av förmedlande aktör, samtidigt som transaktionen i många fall sker utan inblandning från den förmedlande aktören. Figur 2.1 Principen för crowdfunding Finansiär B Finansiär A Finansiär C Crowdfunding plattformen är en tratt för att kanalisera peer-to-peer-transaktioner mellan finansiärer och finansierade Projekt, företag, etc. 14

För att analysen i den fortsatta framställningen i denna rapport skall bli tydlig kan det vara på sin plats att kort definiera vilka aktörerna i en crowdfundingmodell faktiskt är. I princip menar vi att tre typer av aktörer behöver vara på plats för att ett crowdfundingsystem ska kunna fungera. Det behövs någon som finansierar, någon som finansieras och (i de allra flesta fall) någon som förmedlar kontakterna eller transaktionerna dem emellan. Oftast menar vi är intermediären också beroende av någon form av plattform för att kunna förmedla kontakterna på ett effektivt och säkert sätt. Detta bör, menar vi, betraktas som ett verktyg medan de som står bakom plattformen är själva intermediären. Crowdfundingsystemets aktörer beskrivs summaris kt i tabellen nedan. Tabell 2.1 Aktörer och funktioner i ett crowdfundingsystem Aktör, verktyg Finansiärer Finansierade Intermediär Plattform Beskrivning De som bidrar till en produkt, tjänst, projekt eller företags finansiering genom gåva, lån eller köp av antingen varan eller tjänsten (förköp) eller aktier (andelar). De som tar emot finansiering i form av gåva, lån eller köp för sin vara, tjänst, projekt eller företag. Den eller de som förmedlar kontakter för ovanstående finansiering. Det tekniska verktyget för dessa typer av finansiering. 2.3 Crowdfunding flera olika företeelser Som antytts ovan kan själva finanseringen ta sig flera olika former. Det finns i litteraturen flera olika sätt att kategorisera de olika formerna för crowdfunding (t.ex. Hemer 2011 eller Ordanini et al 2011). De flesta sådana modeller försöker ta sig an hela beskrivningen samtidigt, vilket samtidigt gör dem något svåröverskådliga. Vi ser därför ett behov av att beskriva fenomenet något mer uppdelat och förenklat. I tabellen 2.2 nedan delar vi upp fenomenet efter karaktären på den finansiella transaktionen, vilket också har en i det närmaste direkt koppling till den av flera skäl viktiga frågan om finansiärernas krav på motprestationer. Svaret på den frågan ger också, åtminstone delvis, en förklaring till vilka regelverk som kan vara aktuella i de olika fallen. Självfallet finns också en koppling mellan framför allt kraven på motprestation och frågan om finansiärens motiv eller drivkrafter. Tabell 2.2 Crowdfundingens huvudkategorier Typer av Crowdfunding Crowdgiving Crowdlending Pre-sales Crowdequity Krav på motprestation Frivilliga, små och immateriella Ja förväntan på återbetalning inklusive eventuell ränta Huvudsakliga regelverk Inga specifika Ja regelverken kring bankverksamhet kan vara aktuella Ja förväntan om vara/ tjänst/upplevelse enligt avtal Ja konsumentköpslagen kan vara aktuell Ja förväntan om övertagande av ägarandel enligt avtal Ja aktiebolagslagen och regelverken kring onoterade bolag och finansmarknadsplatser kan vara aktuella 15

Kontigo har därför valt att skilja mellan fyra huvudtyper av crowdfunding: crowdgiving, crowdlending, pre-sales och crowdequity. 2.3.1 Crowdgiving Crowdgiving handlar om att finansiärerna i huvudsak skänker pengar till de finansierade, eller kanske snarare till de finansierades projekt. I de renodlade fallen förekommer varken krav på motprestationer eller några faktiska sådana. I många fall lockar dock de finansierade med olika former av mindre motprestationer, men formella krav på motprestationer ställs ofta inte. Kulturprojekt av olika slag är vanliga i denna kategori och belöningen för finansiärerna kan t.ex. bestå av en biljett till premiären eller vernissagen, ett signerat exemplar av en bok, ett omnämnande i en film eller liknande. Gränsdragningen mellan en sådan frivillig motprestation och vad vi nedan skall kalla för förköp är förstås inte alltid helt enkel. Kontigo menar dock att den här typen av crowdfunding kännetecknas av att den i princip är oreglerad. Allmänna lagar om bedrägerier gäller förstås, men tillämpningen av dem kan vara svår då avtal mellan finansiärer och finansierade ofta saknas och gåvan förstås är frivillig. Många av intermediärerna försöker dock minska riskerna för bedrägerier genom att tillämpa någon form av vad som brukar kallas för tröskelmodellen. Det innebär att intermediären ser till att transaktionen inte äger rum förrän den samlade finansieringen uppgår till det belopp som den finansierade själv valt som nödvändigt för att genomföra projektet. Generellt kan det vara svårt att se en tydlig skillnad mellan crowdgiving av detta slag och olika typer av traditionell insamlingsverksamhet. Det finns egentligen bara en tydlig skillnad mellan den insamlingsverksamhet som t.ex. Röda korset, Läkare utan gränser eller Amnesty bedriver och de crowdfundingaktiviteter som vi avser här och det är behovet av en intermediär. Medan de nämnda organisationerna har sina egna metoder för att nå massan av finansiärer, saknar i regel den enskilde projektgenomföraren detta och blir då beroende av intermediären och dennes plattform. Skälen för varför finansiärerna vill bidra är dock ofta de samma. Det handlar här om någon form av ideella eller ansvarskännande skäl. Debatten om corporate social responsibility har dock visat att varken ideella skäl eller samhällsansvar helt kan frikopplas från kommersiella skäl, sannolikt varken för individer eller företag. I många delar av USA har välgörenhet sedan länge varit en förutsättning för framgång i affärslivet. 2.3.2 Crowdlending Nästa form av crowdfunding handlar om att finansieringen sker i form av ett lån, från finansiären till den finansierade. Detta är en mindre vanligt förekommande modell, både internationellt och i Sverige. Det finns sannolikt flera anledningar till detta, men de viktigaste torde 16

vara att vi i denna kategori skulle tala om större belopp än inom crowdgiving. Det andra skälet är att låneverksamhet i de flesta länder är förknippad med tämligen omfattande regelverk. I Sverige liksom i många andra länder är i princip all inlåningsverksamhet tillståndspliktig, även om det kan finnas möjligheter att komma runt sådana krav. Crowdlending har ett formellt och tydligt krav på motprestation ränta kan utkrävas och pengarna skall som regel betalas tillbaka. Det som skiljer denna verksamhet från bankernas verksamheter skulle främst kunna vara två saker, dels motiven till varför man vill låna ut sina pengar till olika typer av verksamheter, dels hur transaktionen mellan finansiär och finansierad sker. I en enkel bankmodell sätter finansiären in sina pengar på ett konto och banken bestämmer sedan i regel till vem och till vilka ändamål som pengarna lånas ut. I en crowdlendingmodell kan finansiären ofta bestämma vem, vilka projekt eller vilka företag denne vill finansiera. Intermediären förmedlar bara kontakten dem emellan. Vanlig bankverksamhet bedrivs främst av kommersiella skäl, d.v.s. att bankens ägare vill tjäna pengar på sin verksamhet. De finansiärer som vill bidra i crowdlending vill även de, ibland, ha ränta på sitt kapital, men mer sannolikt är att de med sitt insatta kapital faktiskt vill bidra till utvecklingen av ett visst företag, av mindre företag mer generellt, ett visst projekt en viss stad eller region osv. Den som finansierar på detta sätt är sannolikt beredd att sänka sina krav på avkastning, säkerhet och återbetalningsförmåga i jämförelse med de bedömningar som den traditionella banken gör. 2.3.3 Pre-sales En mer vanlig form av crowdfunding är s.k. pre-sales. Detta innebär att en individ eller ett företag söker ta betalt för en vara, tjänst eller upplevelse i förväg och den vägen finansiera produktionen av densamma. Ser vi det i ett traditionellt perspektiv är detta en mycket vanli g finansieringsform i relationer business-to-business. Teknikoch ingenjörsföretag har tillämpat principen i många år. Även många företag i andra branscher, t.ex. resebranschen eller nöjesbranschen tillämpar olika former av förköp. När du t.ex. i maj köper en charterresa som skall genomföras i november bidrar du förstås till arrangörens finansiering. Dina pengar för köpet gör att arrangören inte behöver ligga ute med pengar för inhyrning av flygplan eller för avtal med hotell. För den här typen av finansiering gäller i allmänhet regelverken omkring konsumentköplagen. Här finns i de flesta fall ett tydligt krav på en motprestation, i form av att den köpta varan, tjänsten eller upplevelsen faktiskt levereras och att den håller utlovad kvalitet. Inom crowdfunding är dock, som nämndes ovan, gränsdragningen mellan förköp och gåva ofta inte alldele s tydlig. Exempelvis kan formellt bindande avtal saknas eller innehålla så många förbehåll att de i juridisk mening inte är att betrakta som avtal. 17

När det gäller förköp av detta slag är förstås de kommersiella/materiella motiven hos aktörerna mer framträdande än i fallet med crowdgiving. Samtidigt finns även här, likväl som i fallet med crowdlending, i de allra flesta fall också ett tydligt mer ideellt eller ansvarskännande argument. 2.3.4 Crowdequity Slutligen har vi den form av crowdfunding som brukar kallas för crowdequity. Med crowdequity menar vi att existerande eller blivande företag söker finansiering för företagets utveckling genom att emittera nya aktier i företaget d.v.s., genom att ta in nytt ägarkapital. I jämförelse med traditionell riskkapitalfinansiering skulle den avgörande skillnaden här främst bestå i antalet finansiärer. Medan den typiska riskkapitalinvesteraren ofta är ett enskilt företag eller en eller ett fåtal privatpersoner är poängen även med crowdequity att flera finansiärer skulle gå in med riskvilligt ägarkapital i det finansierade bolaget. Jämför vi då istället med ett noterat bolag på någon finansmarknadsplats blir skillnaderna istället svårare att skilja ut. I bägge fallen handlar det om att en enskild finansiär söker finansiering i form av riskvilligt ägarkapital och att någon form av förmedlare förmedlar transaktionen. Här förekommer i princip två typer av crowdequityfinansiering. I det ena fallet är intermediären en mäklare som förmedlar transaktionen, medan intermediären i andra fall själv svarar för investeringen i de finansierade bolagen, ungefär som en fond men med den skillnaden att man försöker att på konstlad väg upprätta en direkt länk mellan finansiären och de finansierande. Fördelen med crowdequity jämfört med en traditionell riskkapitalist är, ur den finansierades synvinkel, att den finansierade sannolikt har större möjligheter att behålla kontrollen över företagen givet att ingen av finansiärerna kan förväntas bli storägare i bolaget. Precis som när det gäller lånverksamheten är även denna del omgärdad av många regler, främst genom regelverken som gäller för finansmarknadsplatser. Även aktiebolagslagen reglerar villkoren för vad enskilda företag får ägna sig åt. Till exempel får ett icke publikt bolag inte bjuda ut aktier till allmänheten i någon större omfattning. Dessa regler kan dock kringgås genom att intermediären söker tillstånd för att bedriva handel med värdepapper såsom en finansmarknadsaktör i allmänhet. Problemet kan då vara att kraven på intermediären lätt kan blir ganska omfattande. I en del fall ser vi att intermediärerna har börjat samverka med sådana marknadsplatser för onoterade bolag. Motiven för finansiärerna i den här kategorin liknar de tidigare. Här kan man dock anta att det kommersiella motivet kan vara något starkare, dvs. drivkraften att tjäna pengar genom sina investeringar kan vara större än i de tidigare diskuterade formerna för crowdfunding. Vi bedömer det ändå som att graden av ideellt engagemang är mycket viktig också för den här typen av finansieringar. Den som köper in sig 18

i ett bolag genom transaktioner som dessa gör sannolikt det för att den gillar bolagets erbjudande eller det sammanhang (den bransch eller bygd) som det verkar i. 2.4 Kan vi skapa en egen definition? Vi har hittills i rapporten kunnat se att det inte är alldeles enkelt att sätta fingret på fenomenet crowdfunding eller vad det i praktiken är som skiljer de olika crowdfundingföreteelserna från finansiella initiativ som vi känt till sedan lång tid tillbaka. Vi har dock kunnat urskilja att skälen för finansiärer att gå in i en crowdfundingsituation oftast rymmer åtminstone någon grad av ideell drivkraft. Finansiären vill delta för att denne gillar den finansierade, den verksamhet man avser att bedriva, den bransch eller den bygd som företaget verkar inom och så vidare. Vi har också sett att det finns vissa likheter mellan de olika typerna av crowdfunding, i t.ex. att det verkligen krävs en crowd dvs. många finansiärer. Vidare noterar vi att det finns olika typer av regelverk för olika typer av verksamheter och att det som regel krävs en intermediär som också kan tillhandahålla någon form av webbaserad plattform för verksamheten. Kan vi då försöka att skapa en egen definition av crowdfunding? Kontigo menar att en definition skulle kunna lyda såsom framgår av figuren 2.2 nedan. Figur 2.2 En definition av crowdfunding Crowdfunding är när många finansiärer var för sig, med eget ansvar och i en direkt transaktion med den finansierade bidrar till finansieringen av ett enskilt onoterat företag eller ett projekt genom: Bidrag Lån Förköp av en vara eller tjänst Köp av aktier (andelar i bolaget) (Källa: Kontigo) Denna definition lägger fokus på mängden finansiärer (även om den inte avgör hur många som krävs). I definitionen betonas också finansiärernas egna ansvar och oberoende av varandra, även om finansieringen har skett genom någon intermediär. Man kan diskutera om intermediären behöver involveras i definitionen mer direkt än så här. Vi har bedömt det som att vi med denna definition skiljer crowdfunding (framför allt crowdlending och crowdequity) från vanlig bankverksamhet eller från olika typer av fonder och att detta kan ha implikationer för de legala diskussionerna av fenomenet som vi skall återkomma till nedan. Definitionen inkluderar och är gemensam för de fyra olika kategorier av crowdfunding som vi noterat tidigare i detta kapitel. 19

Definitionens svagheter är att den sannolikt fångar in flera olika fenomen som vi normalt inte skulle välja att kalla för crowdfunding. Vi tänker här t.ex. på olika insamlingsorganisationers (såsom Röda korset eller Amnesty) verksamheter eller på företags olika förköpsformer i allmänhet (t.ex. tidningarnas prenumerationsförsäljning eller researrangörernas förskottsförsäljningar av olika slag). Den slutliga definitionen skulle sannolikt behöva involvera intermediärens roll som kontaktförmedlande mellan finansiärerna och de finansierade samtidigt som intermediären i enlighet med vårt definitionsförslag saknar egentlig roll i själva transaktionen. Frågan om finansiärens roll är mer besvärlig än så för definitionen och för diskussionen kring crowdfunding. Det finns, som ska visa sig, flera tillfällen där intermediären spelar en mer aktiv roll än att enbart förmedla kontakten mellan de finansierade och finansiären. När det gäller både crowdlending och crowdequity finns flera olika former av lösningar som har det gemensamt att intermediären tar ett mer aktivt ansvar för att ytterst minska riskerna för finansiären. Dessa har dock också det gemensamt att de försöker undvika att intermediären ikläder sig ett större ansvar som gör att den skulle falla under bank- eller finansmarknadsregleringarna. Vi återkommer till dessa diskussioner i rapportens fortsatta framställning. 20