Framgångsrik projektering när fler blir vinnare

Transkript

1 Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Presentation av en modell för samverkan mellan stor o liten Ett föredrag av Andreas Wickman, Wickman Wind AB VIND 2014, Stockholm Waterfront

2 Gotland det goda exemplet? Det första privata vindkraftverken byggdes 1990, de var alla ägda som samfälligheter med 100-tals delägare. Bygglov gavs på 3 6 månader. Inget lokalt motstånd över huvud taget. Idag finns 160 verk på ön, men nu är tillståndsprocessen betydligt längre

3 Varför? Skälen är flera, tex: 1. Ökad medvetenhet om påverkan på flora o fauna 2. Betydligt större vindkraftverk, ökat ljud o synlighet 3. Det lokala delägandet nästan borta

4 Lokala delägandet minskar varför? Från att ha varit nästan något av en folkrörelse, har utvecklingen gått mot ett expertvälde : Mycket svårt att få tillstånd Mycket dyrt att prestera det som krävs för att få tillstånd Extremt kapitalkrävande att bygga, kräver stor finansiell styrka och avancerade finansieringslösningar

5 Samverkan för gemensam nytta Expertisen saknar det lokala stödet och de lokala saknar expertisens kompetens. Hur kan en samverkan se ut som löser detta?

6 Modellen ETT EXEMPEL Grundförutsättningar: Ett markområde som har goda förutsättningar för en vindkraftpark för säg åtminstone 20 vindkraftverk, som mest 40, ägs av 40 markägare, inklusive ägare inom bufferzon. Alla markägare är intresserade av att området exploateras för vindkraft, men endast hälften är villiga att satsa riskkapital i projektutvecklingen av området Ett professionellt projektutvecklingsföretag (VIND AB) är intresserat av att utveckla området

7 Part struktur De 20 markägarna bildar markägarbolaget MARK AB som tecknar exklusiva och överlåtelsebara nyttjanderättsavtal med markägarna inom området, dvs med sig själva. Respektive markägares andel i MARK AB är proportionellt mot den areal markägaren upplåter till MARK AB. Markägaren erhåller utöver aktierna i MARK AB även en option som ger markägaren rätt till teckning av aktier i ett kommande markägarnas projekteringsbolag, PROJ AB, där VIND AB garanterar inlösen av outnyttjade teckningsrätter MARK AB med sina rättigheter innebär en tydlig motpart för VIND AB PROJ AB ger markägare, lokala hushåll och företag som vill en reell möjlighet till delägarskap

8 Fördelning rättigheter & skyldigheter VIND AB genomför en förprojektering som ger svaret att 75% av potentialen (30 verk) bedöms ha goda chanser att kunna nyttjas. VIND AB beslutar att genomföra en komplett tillståndsansökan och kartläggning av vindresursen. Budgeten för den samlade projekteringen av hela området inklusive vind-resursdokumentation beräknas till 10 miljoner kronor. Ett villkor för att PROJ AB skall bildas är att bolaget mäktar med att bära åtminstone 10% av de samlade projekteringskostnaderna. De 10 markägare som uttalat intresse att ta risk i projektutvecklingen deklarerar att ett riskkapital om 2 mkr kan uppbringas, vilket uppgår till 20 % varvid PROJ AB bildas. De bägge projekteringsbolagen PROJ AB och VIND AB inleder så det egentliga projekteringsarbetet, med målsättningen att upprätta en gemensam MKB men varsin MB-ansökan, där kostnader och utfall delas 20/80.

9 Part struktur MARK AB Arrendeavtal 80% av arealen Arrendeavtal 20% av arealen VIND AB PROJ AB Markägare Ansökan om tillstånd 24 vkv Ansökan om tillstånd 6 vkv Övcrtar 2/3- delar av ägandet vid nyemission i ett senare skede Lokala hushåll o företag

10 Samverkan under projekteringsfasen VIND AB har sitt markavtal med MARK AB, PROJ AB har sitt. Själva projekteringsarbetet utförs dels av de bägge bolagens egna resurser, dels med hjälp av inhyrda konsulter. Regelbundna projektmöten inom utsedd ledningsgrupp redovisar upparbetade kostnader och planerade aktiviteter/kostnader närmaste kvartalet. Så länge PROJ AB svarar 20% av kostnader består avtalad fördelning 20/80. Backar man korrigeras fördelningen proportionellt. Samverkan resulterar (om allt går väl) i varsitt MB Tillstånd. Samverkan kan fortsätta med gemensam upphandling, uppförande och drift, men behöver inte.

11 Utvidgat delägande När tillstånden är klara liksom byggbudget kan läget för PROJ AB antas vara: Byggkostnad 6 x 3 MW (120 m rotor) C:a 12 milj/mw 215 mkr Developers fee C:a 500 kkr/mw 10 mkr Samlat pris Färdig anläggn. 225 mkr Investering/Produktion (60 GWh årsprod) 3,75 kr/års kwh Finansiering: Med avräkningspris på öre/kwh ger en investering på 3,75 kr/års kwh en stabil o attraktiv kalkyl Eget kapital 20% 45 milj kr Lånefinans 80% 180 milj kr Anskaffning eget kapital: De 20 grundarna/markägarna i PROJ AB tar betalt för nedlagt arbete och risk samt satsar ytterligare 5 mkr Ny emission Hushåll/privatpersoner 4000 st satsar a kr Ny emission Lokala företag (större o mindre) 200 st á kr 15 milj kr 10 milj kr 20 milj kr

12 Modellens styrka o svagheter + Inget långsiktigt beroende. Det stora företaget kan finansiera sin park och driva sin park oberoende av den lokala parken + Lokalt engagemang minskar risken för okunskap som generera negativa rykten + Vid myndighetsprövningen ger gemensam MKB hela bilden + Möjlighet men inget krav på gemensam upphandling och drift - Kräver administration och support från det stora företaget, åtminstone inledningsvis - Nödvändigt att finna en grupp markägare som är villiga att ta engagemang - Relativt omfattande marknadsföring krävs före och under anskaffning av eget kapitalet till det lokala bolaget

13 Någon fråga? Tack för uppmärksamheten.