1 BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING Kommun: Kyrkslätt Planens namn: LAGUSPARKEN Ändring av Veikkola detaljplan Kvarteren 131 och 132, en del av kvarteren 133 och 134 samt till dem anslutna gatu-, park-, skyddsgrön- och vattenområden. Genom ändringen bildas kvarteren 136 och 162. Projektnummer: Ritn. nr: Uppgjorts av: 40120 3298 planläggningstekniker Mikael Pettersson tfn 2967 2533, e-post: mikael.pettersson@kirkkonummi.fi Anhängiggjorts: 13.9.2013, kungörelse i tidningar Behandling: program för deltagande och bedömning (PDB) samhällstekniska nämnden 22.8.2013 detaljplaneutkast samhällstekniska nämnden 23.4.2015 detaljplaneförslag samhällstekniska nämnden 17.11.2016 och kommunstyrelsen 12.12.2016 godkännande av detaljplanen samhällstekniska nämnden 11.5.2017 och kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige
2 1.1 Identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifterna finns på pärmbladet till beskrivningen. 1.2 Planändringsområdets läge Planändringsområdet ligger i Veikkolas tätort, vid Lamminjärivs södra strand, på området mellan Åbovägen och Lamminjärvivägen ungefär en kilometer väster om Veikkolas centrum. 1.3 Planändringens namn och syfte Planändringen har getts namnet Lagusparken efter Reino Lagus, som verkade som ordförande för Sielunterveysseura som grundade det före detta Veikkola sanatoriet år 1929. Målet med detaljplaneändringen är att ändra gamla Veikkola sanatoriums byggnader till bostadsbruk. Dessutom utreds behoven att justera markanvändningen i närområdet. Målet är också att förbättra möjligheterna att anlägga en strandstig vid sjön Lamminjärvi. Planområdets areal är ca 12 ha, av vilket vattenområde ca 4 ha. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Blankett för uppföljning av detaljplanen 2. Gällande detaljplan 3. Vattenförsörjningsnät 4. Markägoförhållanden 5. Utdrag ur den arkeologiska inventeringen 6. Utdrag ur naturutredning 7. Förminskning av detaljplaneändringen 8. Kyrkslätts generalplan 2020 9. Illustration 10. Utkast till utvidgning av vårdhemmet Tammikartano 11. Utdrag ur boken Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt, Sigbritt Backman 1992 12. Utredning om flygekorrar 2015 13. Bullerutredning för Åbovägen 14. Arkeologisk noggrannhetsinventering 15. Byggnadshistorisk utredning 16. Landskapsutredning 17. Kvarter 162 AO-tomterna 1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som gäller planändringen Veikkola detaljplan och ändringarna av Veikkola detaljplan samt beskrivningarna av dem inklusive bilagor.
3 UTGÅNGSPUNKTER 3 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet På planeringsområdet finns sju radhus, sju egnahemshus, vårdhemmet Tammikartano, det före detta Veikkolas sanatoriums byggnader samt Veikkolas Övergårds huvudbyggnad. Invånarna på området är ungefär 135 och det finns ca 30 arbetsplatser i vårdoch daghemmen. På planeringsområdet har funnits Veikkolas historiska byplats på sanatoriets område mellan Lamminjärvi och Gamlavägen. Sanatoriets byggnader och Veikkolas Övergårds huvudbyggnad söder om Gamlavägen ska skyddas enligt den gällande detaljplanen (sr). Gamlavägen är en del av gamla Vichtis landsväg (s.k. Havsvägen) och den har betecknats som en historisk väg i Kyrkslätts generalplan. Veikkola Sanatorium Tre av Veikkola sanatoriums byggnader återstår, Weikkola, Siskola och s.k. Torppa. Weikkola och Torppa ligger på Veikkola Nedergårds före detta driftscentrums område. Torppa har troligen varit Nedergårds huvud- eller flygelbyggnad. Sielunterveysseura köpte Weikkolas jugendvilla och Torppa år 1928 och föreningen upprätthöll landets första vilohem för nervsjuka kvinnor där. Hemmet utvidgades år 1935 genom inköp av byggnaden Siskola som ligger bredvid. I byggnaderna fungerade senare ett alkoholistsanatorium, tills verksamheten lades ner år 1995. Idag verkar två daghem i sanatoriets byggnader. Enligt naturutredningen år 2012 förekommer det fladdermöss i omgivningen kring Veikkola sanatoriums byggnader och på Lamminjärvis strandområde, där det också finns flygekorrar. På planändringsområdet äger Kyrkslätts kommun gatuområdena Goda lynnets väg, Goda lynnets gränd och Gamlavägen. De övriga områdena är i privat ägo. På området finns kommunalteknik med undantag av Gamlavägen, som inte byggts till en gata enligt kvalitetsnivån i detaljplanen. 3.2 Planeringssituation 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet - Ändring av Veikkola detaljplan, fastställd av Nylands miljöcentral 27.6.1995 - Kyrkslätts byggnadsordning, godkänd av kommunfullmäktige 31.8.2000. - Grundkartan godkändes 27.10.2014. - Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt, Sigbritt Backman 1992 - Naturutredning för detaljplaneområdet Lamminjärvi i Kyrkslätt, Faunatica Oy 2012. - Arkeologisk inventering på planområdet Veikkola i Kyrkslätt, Museiverket
15-16.10.2012. - Avtal om inledande av detaljplaneringen av Lagusparken, godkänt av kommunstyrelsen 20.5.2013. - Bullerutredning för Lagusparken, SITO Oy 2015 - Arkeologisk noggrannhetsinventering, Museiverket 2016 - Utredning om flygekorrar 2015. 4 4 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Behov av planering av detaljplaneändring På området finns behov av att ändra detaljplanen för Veikkola på Veikkolas f.d. sanatoriums område så att sanatoriets gamla byggnader anvisas för bostadsbruk. Dessutom finns behov att utreda behoven att justera markanvändningen i närområdet samt förbättra möjligheterna att anlägga en stig längs Lamminjärvis strand. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den Kommunstyrelsen godkände avtalet om inledande av Lagusparken, ändring av detaljplanen för Veikkola 20.5.2013 ( 261). Samtidigt beslutade kommunstyrelsen ge följande anvisningar för planläggningen: - i samband med detaljplaneändringen måste man undersöka tillräckligheten av reserverade tomter bl.a. för vårdhemsverksamhet på Veikkolaområdet i samband med en eventuell planändring i kvarter 132. - vid planändringen måste det befintliga byggnadsbeståndet och gällande detaljplan med dess planbeteckningar och -bestämmelser tas i beaktande. Samhällstekniska nämnden godkände programmet för deltagande och bedömning 22.8.2013. Anhängiggörandet kungjordes i kommunens annonstidningar 13.9.2013. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Intressenterna är uppräknade i programmet för deltagande och bedömning. 4.3.2 Anhängiggörande Att Lagusparken, ändring av detaljplanen för Veikkola, blivit anhängig kungjordes i tidningarna 13.9.2013. Kommunstyrelsen godkände avtalet om inledande 20.5.2013 och samhällstekniska nämnden godkände programmet för deltagande och bedömning 13.9.2013. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Utkastet till ändring av detaljplanen för Lagusparken var framlagd 18.5 18.6.2015. Planläggarens mottagning hölls i Veikkola bibliotek 4.6.2015. Till mötet kallades per brev markägarna på planändringsområdet samt intressenterna som nämnts i programmet för deltagande och bedömning. Då plan-
utkastet var framlagt inlämnades 12 åsikter och senare inlämnades två åsikter. 5 Förslaget till ändring av detaljplanen för Lagusparken var framlagd 9.1 10.2.2017. Planläggarens mottagning hölls i Veikkola bibliotek 24.1.2017. Till mötet kallades per brev markägarna på planändringsområdet samt intressenterna som nämnts i programmet för deltagande och bedömning. Då planutkastet var framlagt inlämnades 3 anmärkningar och senare inlämnades en anmärkning. 4.3.4 Myndighetssamarbete Myndigheterna och samfunden som ingår i förteckningen i programmet för deltagande och bedömning informerades per brev om presentationstillfället 4.6.2015 angående utkastet till planändring, och av dem inbegärdes utlåtanden om utkastet. Om utkastet inlämnades 12 utlåtanden. Med Nylands NTM-central hölls ett möte 11.10.2016 angående områden som bevaras för flygekorrar, byggnadsskydd samt om behandlingen av dagvatten och grundvattenområden. Myndigheterna och samfunden som ingår i förteckningen i programmet för deltagande och bedömning informerades per brev om presentationstillfället 24.1.2017 angående förslaget till planändring, och av dem inbegärdes utlåtanden om förslaget. Om förslaget inlämnades 15 utlåtanden. 4.4 Mål för detaljplaneändringen Målet med detaljplaneändringen är att ändra gamla Veikkola sanatoriums byggnader för bostadsbruk. Dessutom utreds behoven att justera markanvändningen i närområdet. Målet är också att förbättra möjligheterna att anlägga en strandstig vid sjön Lamminjärvi. 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN 5.1 Planändringens struktur Dimensionering Planändringsområdets areal är ca 12 ha och den totala byggrätten på området är ca 14 500 v-m². Områdets invånarantal skulle öka med uppskattningsvis ca 140 invånare. På AO-kvartersområdena finns i planändringen sammanlagt 31 bostäder i egnahemshus, varav 19 är nya. AO-kvartersområdenas totala byggrätt är ca. 5 700 v-m2. Det finns 12 bostäder i detaljplanen som ska ändras, och byggrätten är ca 1 800 v-m2. Den totala byggrätten på AR-områdena är ca 6 100 v-m2, av vilket 1 900 v- m2 är obyggt. På A/s-kvartersområdet fins tre byggnader som ska skyddas. Deras sammanlagda våningsyta är ca 1 100 m2.
6 Byggrätten för Y-kvartersområdet är 1 540 m2, ett tillägg i planen med 740 v- m2.
7 5.1.1 Service Kommersiell och kommunal service, som daghem och skolor, ligger ca en kilometer från planändringsområdet, i Veikkola centrum. Den närmaste svenska skolan finns i Kylmälä. Både de finska och svenska gymnasierna är belägna i Kyrkslätts centrum. 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet F.d. Veikkola sanatoriets byggnader har ändrats till bostadsbyggnader och de har betecknats som byggnad som ska skyddas (sr), på plankartan har utmärkts att miljön på området ska bevaras (/s). Det är inte tillåtet att uppföra nya byggnader på kvartersområdet, med undantag av bilgarage. Nybyggandet på östra sidan av kvartersområdet har placerats så att miljön på området mellan de gamla byggnaderna och Gamlavägen förblir oförändrade. Strandparken, som heter Goda lynnets strand, har utvidgats att täcka huvuddelen av flygekorrarnas revir, som konstaterats i samband med naturutredningen. Planändringen skapar förutsättningar att genomföra ett strandstråk på området mellan Lammaskallios badstrand och bäcken som rinner från Lamminjärvi. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden A-kvarteret Kvartersområdet som tjänar social- och hälsovården (YS) vid Veikkolas sanatoriums byggnader har betecknats som kvartersområde för bostadsbyggnader (A). På kvartersområdet ska miljön bevaras (/s). Nybyggnaderna ska byggas så att de till formen, färgen och struktureringen är i harmoni med de befintliga byggnaderna på området. Byggnaderna på området har betecknats bli skyddade (sr). Byggnaderna är arkitektoniskt och med tanke på kulturmiljön värdefulla skyddsobjekt som inte får rivas. Reparations- och ombyggnadsarbetena i byggnaderna ska vara sådana att byggnadernas historiskt och arkitektoniskt värdefulla karaktär bibehålls. Gällande ändringsarbeten i byggnaderna ska man kontakta museimyndigheterna innan bygglov beviljas. Innan man inleder reparations- och ändringsarbeten i byggnaderna ska man utreda förekomsten av fladdermöss i byggnaderna. På kvartersområdet ska gårdsområdena planteras och skötas parkmässigt med bevarande av det befintliga trädbeståndet. På kvartersområdet har fyra gamla ekar betecknats som träd som skall skyddas. På kvartersområdet har märkts ut två byggnadsytor för utrymmen för förvaring av bilar. Enligt planbestämmelsen får man utöver byggrätten som tillåts i
planen bygga bilförvaringsutrymmen för två bilar per bostad. På gränserna mellan tomterna får inte byggas staket. 8 AO-kvarteren Nya kvartersområden för fristående småhus har märkts ut på båda sidor av det nya gatuområdet Vuohenojagränden vid gränsen mellan lägenheterna 1:9 och 1:831, samt på området mitt emot sanatoriets gårdsområde söder om Gamlavägen. På lägenhet 1:9 har kvartersområdet med byggnader som tjänar social- och hälsovården (YS) ändrats till kvartersområde för fristående småhus (AO). På kvartersområdet får byggas fem småhus med en bostad. Kvarterets exploateringstal är e=0,30. I plankartan har märkts ut att byggnaderna ska byggas i två våningar, så att det blir mer gårdsområde på de små tomterna. Enligt planbestämmelsen är byggnadernas huvudfasadmaterial trä, vars färg är rödmylleskiftande. Bostadsbyggnadernas takform är åstak med lutningen 1:3. Bilskyddens takform är pulpet- eller åstak med lutningen 1:2 1:5. Takmaterialet är svart maskinfogad plåt. Takåsen ska vara vertikal med gatans (Vuohenojagränden) riktning. På kvartersområdets nordligaste tomt har markerats ett område där man inte får utföra åtgärder som försämrar flygekorrens livsförutsättningar. De stora träden på området ska alltså bevaras. Asparna som finns på tomten har betecknats som träd som skall skyddas. Tomtens byggnadsyta har placerats där det inte finns stora träd. På lägenhet 1:831 har kvartersområdet för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) ändrats till kvartersområde för fristående småhus (AO). Planen som ändras tillåter byggande av ett radhus med fem bostäder på kvartersområdet. Planen har ändrats till tomt för sex fristående småhus, av vilka tre har placerats på området mellan den nya Vuohenojagränden och Lamminjärvis strand. På de tre tomterna i närheten av Gamlavägen har antecknats exploateringstalet e=0,25. På tomterna nära stranden har byggrätten antecknats vara 180 v-m2 per tomt. De fristående småhusen kan genomföras i två våningar. I planeändringsområdets östra del, på kvartersområdet för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) har de två bostadshusen ändrats till två tomter för fristående småhus, på vilka det får byggas ett egnahemshus med en bostad i två våningar, 180 v-m2, vardera. Tomterna har redan genomförts. På Gamlavägens södra kant har kvartersområdet med byggnader som tjänar social- och hälsovården (YS) ändrats till kvartersområde för fristående småhus (AO). På kvartersområdet har märkts ut fyra tomter för fristående småhus och på vardera kan byggas ett egnahemshus med en bostad och två våningar. Kvarterets exploateringstal är e=0,25. Tomterna för fristående småhus mellan Gamlavägen och Åbovägen har utvidgats till området som i planen som ska ändras har reserverats för Åbovägens landsvägsområde (LT). Det har byggts en cykelväg längs Åbovägen och det finns inte behov av ett mer omfattande vägområde. Området som ska planteras på tomterna vid gränsen mot Åbovägen har minskats så att det sträcker
sig 10 meter från landsvägsområdets kant och ca 22 meter från Åbovägens körbanas kant. På gränserna till byggnadsytan finns en beteckning om att ljudisoleringen mot trafikbuller ska vara minst 30 dba i ytterväggarna, fönstren och övriga konstruktioner i byggnaderna. I planändringen har bestämts att byggnaderna på tomterna, som gränsar till Åbovägens landsvägsområde, ska placeras så att för tomterna bildas ett gårdsområde som skyddats mot trafikbuller. 9 På tomt 7 i kvarter 132 har som bostädernas antal betecknats tre (3as) och på plankartan har betecknats att byggnaderna ska byggas fast i byggnadsytans gräns mot Åbovägen. På detta sätt åstadkoms ett från trafikbuller skyddad gårdsområde. Byggrätten på tomt 1:664 har delats mellan två olika byggnadsytor, 235 v-m2 för den nuvarande byggnaden och 185 v-m2 för den nya byggnaden. Tomten har utvidgats också på västra sidan. Ändringarna förbättrar delandet av tomten och byggandet av en vägförbindelse till den nya byggnadsytan. Veikkolas Övergårds gamla huvudbyggnad på tomt 1:735 har betecknats som byggnad som ska skyddas (sr). Byggnaden är ett arkitektoniskt och med tanke på kulturmiljön ett värdefullt skyddsobjekt som inte får rivas. Reparations- och ombyggnadsarbetena i byggnaden ska vara sådana att byggnadens historiskt och arkitektoniskt värdefulla karaktär bibehålls. Gällande ändringsarbeten i byggnaden ska man kontakta museimyndigheterna innan bygglov beviljas. I byggnaden finns två bostäder. För tomterna på plankartan är det största tillåtna antalet bostäder på tomten betecknat med arabisk siffra (t.ex. 2as). På planändringskartan finns följande bestämmelse: I planen antecknade tomter kan delas i enlighet med rättsnormerna i 37 MBF, dock endast så att byggrätten för de tomter som bildas är minst 150 v-m 2. AR kvarteren Kvartersområdet för bostadsbyggnader (A) på östra sidan om Goda lynnets gränd, i kvarter 132, har ändrats till kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Byggrätten för kvartersområdet har höjts med ca 450 v-m2. I kvarter 131 mellan Lagusparken och Lamminjärvi, har AR-tomtens byggrätt skurits ner med 300 v-m2. Som våningstal på tomten har utmärkts ½ r III, varmed man på tomten kan genomföra byggnaden i sluttning så att under två hela våningar finns en halv våning. På de övriga AR-kvartersområdena på planeområdet har inte gjorts andra förändringar än justeringar av gränserna på byggnadsytorna. Y-kvarteret Kvartersområdet med byggnader som tjänar social- och hälsovården (YS) vid
lägenhet 1:966 i kvarter 132 har ändrats till kvartersområde för allmänna byggnader (Y). Byggrätten på kvartersområdet har utökats med 740 v-m2 och tomten har utvidgats på den östra kanten. Tomten har också utvidgats på ett område som i planen som ändras reserverats för Åbovägens landsvägsområde (LT). På gränserna till byggnadsytan finns en beteckning om att ljudisoleringen mot trafikbuller ska vara minst 30 dba i ytterväggarna, fönstren och övriga konstruktioner i byggnaderna. I planändringen har bestämts att utvidgandet av vårdhemmet, som finns på tomten, ska förverkligas så, att det mellan byggnadsmassorna bildas ett gårdsområde som skyddats mot trafikbuller. Ändringarna möjliggör en utvidgning av vårdhemmet Tammikartano på tomten. 5.3.2 Övriga områden Gatuområden På planeändringsområdet har planerats ett nytt gatuområde, Vuohenojagränden. Gatuförbindelsen är nödvändig för att ordna gatuanslutningar för de nya fristående småhusens tomter. Kvartersområdet för radhus längs gatan har ändrats till kvartersområde för fristående småhus och även längs gatan på det gamla sanatoriets område har märkts ut ett nytt kvartersområde för fristående småhus. Gatan Goda lynnets gränd har förlängts med ca 30 meter och andelen som reserverats för fotgängare och cyklister har förkortats i motsvarande utsträckning. Dessutom har en liten vändplats ritats in i ändan av gatan. Ändringarna har gjorts så att en förbindelse kan ordnas från det bredvidliggande vårdhemmet till gatan. Det lilla skyddsgrönområdet (EV) vid korsningen av Åbovägen och Gamlavägen har betecknats som ett för gång- och cykeltrafik reserverat gatuområde. På området finns en stig för lätt trafik. Gamlavägen har betecknats som historisk väg (sh). Gamlavägen är en del av den gamla Vichtisvägen, sk. Havsvägen. Enligt planbestämmelsen ska vägsträckningen bevaras och vid planering och underhåll av gatan ska dess kulturhistoriska värden och värden för bybilden beaktas och främjas. Rekreationsområden Närrekreationsområdet (VL) vid Lamminjärvis strand har utvidgats att täcka huvuddelen av området som i naturutredningen föreslagits bevaras för flygekorrar. Närrekreationsområdet har utvidgats med ca 0,3 ha. Det är möjligt att genomföra en strandstig från Lammaskallios badstrand via närrekreationsområdet till Åboledens gång- och cykelled, till bron över bäcken mellan Lamminjärvi och Kalljärvi. I planbestämmelserna har följande allmänna bestämmelse lagts till: "På VLområdena skall skogarna skötas som till åldersstrukturen och trädarterna mångsidiga skogsfigurer. Lagusparkens parkområde (VP) har utvidgats så att det finns en förbindelse 10
därifrån till närrekreationsområdet vid Lamminjärvis strand; Goda lynnets strand. Den gamla stenmuren i parken ska bevaras. 11
Dagvatten 12 På planområdets östra del, på närrekreationsområdet, har betecknats ett riktgivande område för områdets dagvattensystem. På området kan dagvattnet fördröjas och filtreras innan de leds till bäcken mellan Lamminjärvi och Kalljärvi. Grundvattenområde Östra delen av planområdet ligger på Veikkola grundvattenområde. Grundvattenområdets gräns har ritats ut på plankartan och att på området ska tas särskilt hänsyn till skyddandet av grundvattnet. Avloppen ska byggas täta så, att avloppsvatten inte hamnar i jordmånen. Byggande, dikning och grävning ska utföras så, att man inte förorsakar ändring i grundvattnets kvalitet eller bestående ändringar i grundvattnets nivå. Med byggande får man inte förorsaka utbrott av grundvatten. Jordvärmesystem får inte placeras på grundvattenområde. 5.4 Planändringens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön Att ändra det f.d. sanatoriets byggnader till bostadsbruk, dvs. det ursprungliga användningsändamålet, möjliggör bevarandet av dem. Genom planbestämmelserna och placeringen av de nya byggnaderna möjliggörs också bevarandet av de gamla byggnadernas gårdsmiljö. Ändringen av tomten bredvid sanatorieområdet som reserverats för radhus till tomt för fristående småhus förbättrar områdets bybild. Utvidgningen av vårdhemmet på området skapar flera vårdplatser och förbättrar därmed servicen i Veikkola och hela norra Kyrkslätt. 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Genomförandet av de obebyggda tomterna ändrar områdets landskapsbild, nybyggandet på området sker dock redan inom den bebyggda tätorten. Utvidgningen av närrekreationsområdet på Lamminjärvis strand möjliggör bevarande av flygekorrarnas livsmiljö på området och förbättrar förutsättningarna för anläggande av strandstigen längs Lamminjärvi. I och med att det f.d. sanatoriets byggnader bevaras, bevaras också fladdermössens livsmiljö. 5.5 Störande faktorer i miljön Åbovägen går söder om planeändringsområdet. Den förorsakar buller- och utsläppsstörningar för de närmaste bostadstomterna. För tomterna har längs vägen utmärkts ett 10 meter brett område som ska planteras. Byggnadsytans gräns har märkts ut drygt 20 meter från körbanans kant. På gränserna till
13 byggnadsytan finns en beteckning om att ljudisoleringen mot trafikbuller ska vara minst 30 dba i ytterväggarna, fönstren och övriga konstruktioner i byggnaderna. I planändringen har bestämts att byggnaderna på tomterna, som gränsar till Åbovägens landsvägsområde, ska placeras så att för tomterna bildas ett gårdsområde som skyddats mot trafikbuller. 5.6 Planbeteckningar och bestämmelser På planändringskartan har använts planbeteckningar i enlighet med miljöministeriets förordning 31.3.2000. 5.7 Namnskick Som namnskick på planändringsområdet har man i huvudsak använt områdets gamla namnskick. Den nya vägförbindelsen har kallats Vuohenojagränden efter Mauno Vuohenoja som verkade med många olika uppgifter på Veikkola området. Närrekreationsområdet vid Lamminjärvis strand har getts namnet Goda lynnets strand, enligt gatunamnen på området. Namnförteckning: På finska På svenska I den nuvarande planen Gator Hyvänmielenkuja Goda lynnets gränd samma Hyvänmielentie Goda lynnets väg samma Vuohenojankuja Vuohenojagränden nytt namn Vanhatie Gamlavägen samma Parker Hyvänmielenranta Goda lynnets strand nytt namn Laguksenpuisto Lagusparken samma Sjö Lamminjärvi Lamminjärvi samma 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Genomförande och tidtabell Samhällstekniska nämnden har 23.6.2010 godkänt bygganvisningarna för egnahemsområdet i Veikkola. Syftet med bygganvisningarna är att komplettera bestämmelserna i den reviderade detaljplanen så att den allt tätare boendemiljön blir trivsam och harmonisk. Man strävar efter att styra linjerna i planeringen och kvaliteten på byggandet så att det inte uppkommer en tydlig eller alltför skarp skillnad mellan det äldre och det nya byggnadsbeståndet. På tomterna 4 8 i kvarter 162 kan man mellan gavlarna placera tvära åsar och lägre takkonstruktioner. På taken kan placeras taklyktor, takfönster eller
takterasser, dock högst 1/5 av vattentakets horisontalprojektion areal. Takskäggen ska bilda en enhetlig linje mellan gavlarna så, att öppningarna i taket ligger ovanför takskäggens linje. För att begränsa mängden av dagvatten som bildas på området och för att underlätta infiltreringen av dem borde för ytbeläggningen av gårdar och gårdsvägar användas endast vattengenomsläppliga material. Innan detaljplanen godkänns slutgiltigt, ska ett markanvändningsavtal ingås med Föreningen för Mental Hälsa i Finland, Tammikartano, AsOy, Kirkkonummen kaunisranta och Velage Oy. 14