Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2013-11-11, kl. 09.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se. Lunch intas gemensamt på Vidåkersskolan mellan kl. 12.00 13.00. Ärenden 1. Val av justerare 2. Yttranderätt för oppositionsråd i kommunfullmäktige 3. Frågor från allmänheten 4. Frågor från fullmäktigeledamöter 5. Interpellation om trafikföringen och säkerhetsspeglar under järnvägstunneln 6. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och införande av resultatutjämningsreserv 7. Gemensam fastighetsförvaltning justering av revers 8. Budget 2014 och flerårsplan 2015-2016 9. Nya VA-avgifter 2014 10. Val av insamlingssystem för matavfall i Vingåkers kommun 11. Avgifter för nyttjande av kommunens lokaler 12. Ändring av bolagsordning för AB Vingåkershem 13. Ändring av bolagsordning för Vingåkers kommunfastigheter AB 14. Förnyat avtal för den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåkers kommuner 15. Svar på medborgarförslag laddstolpar för el-bilar 16. Svar på medborgarförslag pyrotekniska varor 17. Svar på motion införa prao för eleverna på Vidåkersskolan 18. Svar på motion barnkonventionen 19. Svar på motion upphandling av animaliska livsmedel 20. Svar på motion att sammanträdestider för KF protokollförs 21. Svar på motion Baggetorps skolbyggnad 22. Svar på motion lokalanvändning 23. Redovisning av motioner som inte beretts färdigt 24. Redovisning av medborgarförslag som inte beretts färdigt 25. Detaljplan Rörvik 3:8 26. Exploateringsavtal för energihus i Österåker 27. Sammanträdestider 2014 28. Inkomna ärenden och delgivningar 29. Valärenden Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. Kristina Jonsson Ordförande Marlene Mård Sekreterare VK300S v1.0 040416, Kungörelse 131111.doc Allmänhetens frågestund Du är välkommen att ställa frågor till politikerna vid kommunfullmäktiges sammanträde. Dina frågor besvaras direkt efter sammanträdets inledning. Frågorna ska anmälas till Kommunledningsförvaltningen, 643 80 Vingåker senast torsdag 7 november 2013. För att få svar på dina frågor förväntas du närvara vid sammanträdet. Förestående kungörelse är i laga ordning anslagen på kommunens officiella anslagstavla 2013-11-01. Britt-Marie Lindström 1

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2013-11-11 164 Sida Kf Dnr 338/2013 101 Yttranderätt för oppositionsråd i kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge Timo Granetin (M) yttranderätt i kommunfullmäktige under den resterande mandatperioden 2010-2014. Beskrivning av ärendet Moderaterna har inkommit med skrivelse till kommunfullmäktige. 2013-09-01 avgick Björn Andersson (M) bland annat som oppositionsråd för Moderaterna i Vingåker. Timo Granetin (M) valdes att efterträda Björn Andersson. Då det har ifrågasatts hur Timo Granetin (M) ska kunna fullgöra sin funktion som oppositionsråd i Vingåkers kommun hemställer Moderaterna att kommunfullmäktige beslutar att ge Timo Granetin (M) yttranderätt i kommunfullmäktige. Detta gäller endast yttranderätten och inte rösträtten. Beslutsunderlag Skrivelse från Moderaterna, 2013-09-30 Kommunstyrelsen 2013-10-28, 179 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

/01309-3 D 3?gJd-CI)',{ (" 10\ Till Kommunfullmäktiges Ordförande Kristina Jonsson 2013 09 30 Betr. Timo Granetin - oppositionsråd. Timo Granetin blev medlem i Moderata Samlingspartiet i Vingåker efter valet 2010. Han hade en uttalad ambition att satsa på politiken i Vingäker. Under 2012-2013 har han genomgått Moderaternas kandidatskola och fått en gedigen utbildning i hur kommunal- och rikspolitik fungerar. Då Timo Granetin blev medlem i Moderata Samlingspattiet i Vingåker efter valet 2010 stod han följaktligen inte med på Moderaternas fullmäktigelista. Den 1/9 2013 avgick Björn Andersson från ett flertal uppdrag inom kommunen Han avgick också som oppositionsråd för Moderaterna i Vingäker. Timo Granetin valdes att efterträda Björn Andersson som oppositionsråd i Vingäker. Då det ifrågasatts hur Tima Granetin skall kunna fullgöra sin funktion som oppositionsråd i Vingåkers kommun hemställer vi att Fulltnäktige beslutar ge Timo Granetin yttranderätt i Fulltnäktige. Vi är medvetna om att det enbart gäller yttranderätten och inte rösttätten. Timo Granetin är ersättare i BoU och har som oppositionsråd rätt att delta i övriga nämnders sammanträden och då också yttra sig i olika ärenden. Det finns flera exempel från andra kommuner där man gjort avsteg från gällande regler och vi hoppas på ett positivt beslut från Fulltnäktige Med vänlig hälsning Ordförande Moderata Samlingspartiet i Vingåker Lövgrens väg 13 64194 KATRINEHOLM Tel: 0707-149191 3

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2013-10-28 237 Sida Ks 179 Dnr 338/2013 101 Yttranderätt för oppositionsråd i kommunfullmäktige Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att ge Timo Granetin (M) yttranderätt i kommunfullmäktige under den resterande mandatperioden 2010-2014. Beskrivning av ärendet Moderaterna har inkommit med skrivelse till kommunfullmäktige. 2013-09-01 avgick Björn Andersson (M) bland annat som oppositionsråd för Moderaterna i Vingåker. Timo Granetin (M) valdes att efterträda Björn Andersson. Då det har ifrågasatts hur Timo Granetin (M) ska kunna fullgöra sin funktion som oppositionsråd i Vingåkers kommun hemställer Moderaterna att kommunfullmäktige beslutar att ge Timo Granetin (M) yttranderätt i kommunfullmäktige. Detta gäller endast yttranderätten och inte rösträtten. Yrkanden Martin Larsson (VTL) yrkar på att yttranderätt för oppositionsråd som inte sitter i kommunfullmäktige införs i kommunfullmäktiges arbetsordning, 20. Anneli Bengtsson (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag och avslag på Martin Larssons yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer Martin Larssons förslag mot arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Reservation Martin Larsson (VTL) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag Skrivelse från Moderaterna, 2013-09-30 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2013-11-11 165 Sida Kf Dnr 309/2013 512 Interpellation om trafikföringen och säkerhetsspeglar under järnvägstunneln Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen anses besvarad. Beskrivning av ärendet Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Persson (S) från Bo Sävhammar (KD) om trafikföringen och säkerhetsspeglar under järnvägstunneln. Frågan lyder: Hur kommer det sig att speglarna tagits bort och varför ingen ytterligare åtgärd vidtagits för att vidmakthålla trafiksäkerheten vid järnvägstunneln? Beslutsunderlag Interpellation, 2013-09-18 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2013-11-11 166 Sida Kf Dnr 368/2013 003 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och införande av resultatutjämningsreserv Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv enligt förslag. Kommunfullmäktige inför en resultatutjämningsreserv (RUR). Kommunfullmäktige beslutar att resultatutjämningsreservens ingående balans 2013-01-01 avseende åren 2010-2012 ska uppgå till 10 055 tkr i enlighet med riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Beskrivning av ärendet Nya bestämmelser i kommunallagens 8 kap innebär att kommunfullmäktige ska fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre tidsperspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur det mer konkret kan uppnås. Kommunallagen medger från och med 2013, med övergångsregler som kan tillämpas för åren 2010-2012, att kommunen om vissa kriterier är uppfyllda, kan reservera medel ur årets resultat till en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svar. För Vingåkers kommun är det två-procentsregeln som ska tillämpas, vilket innebär att den del av årets resultat som överstiger två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan tillföras RUR. Övergångsbestämmelserna innebär att reservering av medel kan göras för åren 2010-2012. Kommunen har möjlighet att reservera 10 055 tkr för dessa år eftersom de senaste årens bokslut inneburit goda ekonomiska resultat. Om kommunen tillämpar RUR ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av RUR. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2013-10-18 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Vingåkers kommun RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv, Balanskravsutredning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2013-10-18 Vår handläggare Elin Höghielm 0151-191 16, 073-066 38 39 elin.hoghielm@vingaker.se Till Kommunstyrelsen 1 (6) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv enligt förslag. Införa en resultatutjämningsreserv (RUR). Resultatutjämningsreservens ingående balans 2013-01-01 avseende åren 2010-2012 ska uppgå till 10.055 tkr i enlighet med riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Sammanfattning Nya bestämmelser i kommunallagens 8 kap innebär att kommunfullmäktige ska fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre tidsperspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur det mer konkret kan uppnås. VK101S v1.0 060208, tjut Riktlinjer GEH 2013.doc Kommunallagen medger från och med 2013, med övergångsregler som kan tillämpas för åren 2010-2012, att kommunen om vissa kriterier är uppfyllda, kan reservera medel ur årets resultat till en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371 8

För Vingåkers kommun är det 2-procentsregeln som ska tillämpas, vilket innebär att den del av årets resultat som överstiger 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan tillföras RUR. Övergångsbestämmelserna innebär att reservering av medel kan göras för åren 2010-2012. Kommunen har möjlighet att reservera 10.055 tkr för dessa år eftersom de senaste årens bokslut inneburit goda ekonomiska resultat. Om kommunen tillämpar RUR ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av RUR. 2 (6) Ärendets beredning Förändringar i kommunallagens 8 kapitel har medfört att kommunledningsförvaltningen har tagit fram förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Beslut ska fattas av kommunfullmäktige och måste ske under 2013 för att övergångsbestämmelserna för resultatutjämningsreserven ska kunna tillämpas för åren 2010-2012. Bakgrund I kommunallagen 8 kap 1 anges att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådana verksamheter som bedrivs genom andra juridiska personer. Från och med 2013 har lagtexten utökats och i samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport RUR i praktiken, resultatutjämningsreserv/balanskravsutredning bör riktlinjerna behandlas som ett separat beslutsärende och eftersom riktlinjerna handlar om långsiktighet bör man sträva efter bred politisk förankring. Riktlinjerna bör även innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur det mer konkret kan uppnås. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre tidsperspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år (kommunallagen 8 kap 5a ). Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. 9

Kommunfullmäktige har fastställt kommunövergripande verksamhetsmål (kf 60/2011) samt finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. Beslut om de finansiella målen fattas årligen i samband med fastställande av kommande års strategiska plan med budget och flerårsplan. 3 (6) Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med 2013 är det möjligt att reservera till eller disponera medel från, en resultatutjämningsreserv, RUR (kommunallagen 8 kap 3d ). Om kommunen vill tillämpa denna möjlighet ska fullmäktige besluta om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Detta ska i så fall framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Lagens syfte med RUR är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omsättningar, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Genom att använda RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika att göra kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomi i stort, det vill säga RUR är inte tänkt att hämma åtgärder som är viktiga ur effektiviseringssynpunkt. Enligt kommunallagen 8 kap 3d andra stycket får reservering till en resultatutjämningsreserv göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske istället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Vingåkers kommun har ett negativt eget kapital på 106 mkr inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna, enligt fastställt årsbokslut för 2012. Detta innebär att kommunen måste ha ett årligt resultat som överstiger 2 procent av skatter och statsbidrag innan RUR kan tillämpas och det är endast den del av resultatet som överstiger 2 procent som kan reserveras. Förändringarna i lagen träder ikraft från och med 2013. Under år 2013 finns det, enligt övergångsbestämmelserna, möjlighet att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010. 10

Om en kommun eller ett landsting vill reservera medel upparbetade 2010-2012, ska en ingående balans beräknas och beslutas av fullmäktige under räkenskapsåret 2013. Därefter är det inte möjligt att retroaktivt reservera medel. Kommunens resultat de senaste åren samt resultatet som procent av skatter och statsbidrag framgår av tabellen nedan. Årets resultat, tkr Skatter & statsbidrag, tkr Resultat som % av skatter & statsbidrag 2012 12 492 437 058 2011 6 906 430 818 2010 17 336 426 613 2,86% 1,60% 4,06% Eftersom kommunen enbart kan reservera medel till RUR de år då resultatet som procent av skatter och statsbidrag överstiger 2 procent framgår att kommunen har möjlighet att reservera medel till RUR för åren 2010 och 2012. Hänsyn måste tas till de beslut som finns avseende öronmärkta pengar i boksluten. För 2012 har öronmärkning av 2,5 mkr genomförts avseende Tidsenligt lärande. Årets resultat, tkr 2% av skatter och statsbidrag Överskjutande del som kan läggas i RUR Avgår ev öronmärkningar Till RUR, överskjutande del 2012 2011 12 492 6 906 8 741 8 616 3 751-1 710-2 500 1 251 Ej aktuellt 2010 17 336 8 532 8 804 0 8 804 Ovanstående innebär att kommunen kan reservera medel till RUR med 8.804 tkr för år 2010 samt med 1.251 tkr för år 2012. Totalt beräknas då kommunen ha ett ingående värde för RUR per 2013-01-01 på 10.055 tkr, vilket fullmäktige måste besluta om under 2013 i enlighet med de övergångsregler som anges i lagstiftningen. Den årliga reserveringen till RUR visas av tabellen nedan. Resultatutjämningsreserv (RUR), tkr Reservering 2010 Reservering 2011 Reservering 2012 IB 130101, RUR 11 8 804 0 1 251 10 055 4 (6)

Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv, se bilaga. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen fastställer dessa riktlinjer. 5 (6) För att vid behov möta konsekvenser av konjunktursvängningar och den effekt det har på kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag medges numera att medel reserveras. Tidigare har detta inte varit tillåtet, även om kommunen vid något tillfälle beslutat att öronmärka delar av årets resultat för vissa ändamål i samband med fastställande av årsredovisning/årsbokslut. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen ska tillämpa lagstiftningens möjligheter att reservera medel i en resultatutjämningsreserv (RUR). Under 2013 ges kommunen möjlighet, i och med de övergångsbestämmelser som gäller, att reservera de överskott som resultaten för åren 2010-2012 genererar till RUR. Därför föreslår kommunledningsförvaltningen att den del av årets resultat som enligt 2-procentsregeln kan tillföras RUR för åren 2010-2012 reserveras till RUR. Den ingående balansen per 2013-01-01 ska uppgå till 10.055 tkr och redovisas som eget kapital. Konsekvenser Genom att fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv blir det mer tydligt vad som gäller för Vingåkers kommun och hur kommunen förhåller sig till begreppet i lagstiftningen. Vid fastställande av finansiella mål och verksamhetsmål finns en tydlig definition av god ekonomisk hushållning att referera till. Detta bör underlätta kopplingen mellan kommunens mål och budget, vilket ger bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. Införandet av en resultatutjämningsreserv gör att intäktsbortfall som är kopplade till konjunkturläget i Sverige kan dämpas i de fall kommunen med anledning av detta redovisar ett negativt resultat. Balanskravsreglerna innebär att negativa resultat ska återställas inom tre år. Med RUR kan man i ett sådant läge undvika att belasta kommande års budget, i det fall båda kriterierna för disponering ur RUR är uppfyllda. Införande av RUR innebär inte att medel automatiskt avsätts till RUR om årets resultat som procent av skatter och generella statsbidrag överstiger 2 procent. Det är kommunfullmäktige som årligen beslutar i samband med fastställande av årsredovisning om reservering till RUR ska ske samt vilket belopp som i så fall är 12

aktuellt att reservera. Fullmäktige kan således välja att avstå från att reservera medel. Storleken på RUR i den enskilda kommunen måste värderas i samband med att eventuella reserveringar kan bli aktuella. 6 (6) Bilagor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RUR i praktiken, Sveriges Kommuner och Landsting VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Elin Höghielm Ekonomichef 13

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv, 1 (2) antagna av kommunfullmäktige 2013-xx-xx, xx I Kommunallagen 8 kap 1 anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Från och med den 1 januari 2013 har lagtexten utökats och i samma paragraf anges numera att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av denna. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Kommunfullmäktige i Vingåker fastställer årligen, i samband med beslut om strategisk plan med budget och flerårsplan, finansiella mål och verksamhetsmässiga mål kopplade till god ekonomisk hushållning för planperioden. Det finansiella perspektivet på god ekonomisk hushållning i Vingåkers kommun innebär att kommunen säkerställer att den i ett kort och ett medellångt perspektiv inte behöver vidta några drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Att ha ett ekonomiskt överskott är en del av den goda ekonomiska hushållningen. Noll är för lite av flera anledningar. Det handlar om att kommunen ska trygga servicen till kommuninvånarna, skapa utrymme för investeringar, ha beredskap för oförutsedda händelser och kunna stå emot omvärldsförändringar. Det innebär också att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn till kommande generationer. Verksamhetsperspektivet på god ekonomisk hushållning i Vingåkers kommun innebär att kunna prestera så mycket kvalitativ och ändamålsenlig verksamhet som möjligt utifrån tillgängliga resurser. Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i kommunen. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. En viktig faktor är att ha beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs att kommunen bland annat har en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. VK300S v1.0 040416, Riktlinjer God Ekonomisk Hushållning Vingåker 2013.doc Kommunen har också en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371 14

förutsättningar, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ger kommunen möjlighet att reservera medel i RUR för att kunna täcka eventuella underskott vid ett senare tillfälle. 2 (2) Uttag ur kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) kan göras då det underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, understiger genomsnittet. Som underlag för dessa beräkningar ska uppgifter/underlag från Sveriges Kommuner och Landsting användas. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Således ska två kriterier vara uppfyllda: 1. förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga och 2. balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till nollresultat (eller så långt reserven räcker). Kommunfullmäktige fastställer i samband med årsbokslutet om reservering till resultatutjämningsreserven ska ske samt vilket belopp som ska avsättas. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 2 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven redovisas under eget kapital i balansräkningen. Kommunstyrelsen förfogar över resultatutjämningsreserven och föreslår till kommunfullmäktige när medel kan tas i anspråk. Medel ur resultatutjämningsreserven får användas för att möta konjunktursvängningar i ekonomin. Medlen kan användas i samband med budgetarbetet för kommande år, men även under löpande år om stora svängningar i ekonomin sker med anledning av konjunkturläget. Uttaget per år får högst vara så stort att kommunen når den genomsnittliga skatteutvecklingen under de senaste tio åren. Uppföljning sker genom utvärdering i samband med årsbokslut och fastställande av kommunens årsredovisning. 15

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING RUR i praktiken 1 16

RUR i praktiken 2 17

Förord I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). 1 Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Det finns alltså ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. Utöver möjligheter att tillämpa RUR omfattar lagändringarna ytterligare några områden. Med denna skrift vill vi informera om vad det nya regelverket innebär och kommentera vissa delar av tillämpningen. Många upplever en osäkerhet om hur RUR bör hanteras i praktiken. Vår ambition är inte att normera hur regelverket ska tillämpas, utan att ge ett inspel om tillämpningen till våra medlemmar. I våra kommentarer har vi valt att relativt strikt följa propositionens intentioner med det nya regelverket. De möjligheter till lokala tillämpningar som kan finnas har inte berörts i så hög grad. Skriften har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av personer med lång tjänstemannaerfarenhet från ekonomistyrningsfrågor i kommuner och landsting. Dessa är Stefan Ackerby, Mats Dahlgren, Lennart Hansson, Hans Ivarsson, Lars Niklasson, Hans Petersson, Nicholas Prigorowsky, Margareta Smith och Annika Wallenskog. Anders Nilsson och Per Sedigh från Sveriges Kommuner och Landsting har fungerat som projektansvariga för arbetet. Stockholm, den 6 mars 2013 Mats Kinnwall Avdelningschef Avdelningen för ekonomi styrning Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunala resultatutjämningsreserver (prop 2011/12:172). RUR i praktiken 3 18

Innehållsförteckning Förord 3 Läsanvisning 5 Nyheterna i lagstiftningen 5 Gammalt och nytt om god ekonomisk hushållning 5 Lokala riktlinjer för god ekonomisk hushållning 8 Resultatutjämningsreserv (RUR) allmänt 10 Lokala riktlinjer för reservering till RUR 11 Lokala riktlinjer för disponering av RUR 11 Budget och tillämpning av RUR under löpande år 13 Årsredovisning och förvaltningsberättelse med balanskravsutredning 14 Ikraftträdande och tillämpning under 2013 17 Bilaga 1: Kommunallagen, kapitel 8 18 Bilaga 2: Ändringar i kommunallagen 22 Bilaga 3: Ändringar i lagen om kommunal redovisning 25 RUR i praktiken 4 19

Läsanvisning Först ges en kort information om det som är nytt i lagstiftningen från och med den 1 januari 2013. Därefter följer en sammanfattning av hela regelverket om god ekonomisk hushållning. Sedan informerar och resonerar vi om de nya reglerna; framför allt om riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive hantering av resultatutjämningsreserver samt om hur en balanskravsutredning kan göras. Nyheterna i lagstiftningen Det främsta syftet med lagändringarna 2 är att kommuner och landsting i balanskravutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. De viktigaste nyheterna från och med 2013 kan sammanfattas med följande punkter. Kommunallagen (1991:900, kap 8) Lagen anger nu att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda får kommuner och landsting i balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Ökad tydlighet att balanskravet avser ett specificerat balanskravsresultat. Lagen om kommunal redovisning (1997:614, kap 4 och 5) Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning. Sedan tidigare har det funnits ett krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Nytt är att detta preciseras och att även den ekonomiska ställningen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringen sidordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. Gammalt och nytt om god ekonomisk hushållning Det har sedan lång tid funnits regler med innebörden att kommuner och landsting ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. Lagstiftningen har över tiden haft varierande utformning. Ett par milstolpar under senare tid är balanskravet och kraven om god ekonomisk hushållning. Lagen om kom- 2 Se bilaga 2 respektive 3. 8 kap kommunallagen finns i sin helhet i bilaga 1. RUR i praktiken 5 20

munal redovisning infördes år 1998, liksom balanskravet i kommunallagen. 3 Balanskravet började gälla år 2000. Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning förtydligades år 2005. 4 Hela regelverket och tillämpningen av det har med tiden blivit relativt komplicerat. För att förstå och tillämpa reglerna behöver man utöver lagarna läsa ett flertal utredningar och propositioner. Vissa regler är detaljerade och precisa, medan andra innehåller få detaljregleringar vilket ger kommuner och landsting viss frihet för lokala tillämpningar. För att få en helhetsbild av det nu gällande regelverket gör vi här en kortfattad sammanfattning av strukturen och de centrala beståndsdelarna i regelverket som gäller från och med år 2013. För mer detaljerad information måste man ta del av lagtexter och dess förarbeten och kommentarer. 5 Principen om god ekonomisk hushållning och balanskravet Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. I samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör behandlas som ett separat beslutsärende. Det kan också samordnas med budgetbeslutet men då bör riktlinjerna explicit framgå på ett tydligt sätt. Eftersom riktlinjerna handlar om långsiktighet bör man sträva efter en bred politisk förankring. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomsikt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Finansiella mål Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisning och i delårsbokslut. Revisorerna ska skriftligen göra en bedömning om resultaten i årsbokslut och delårsrapport är förenliga med beslutade finansiella mål. 3 Den kommunala redovisningen (prop 1996/97:52) samt Vissa kommunalekonomiska frågor (prop 1999/2000:115). 4 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (prop 2003/04:105). 5 Se även Hushållning i lagens namn, SKL 2005, www.skl.se. Klicka på Ämnen, Ekonomi, God ekonomisk hushållning RUR i praktiken 6 21

Mål och riktlinjer för verksamheten Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför ska även för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Även här får de enskilda kommunerna och landstingen själva välja hur dessa ska formuleras. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna har uppnåtts och följts. Balanskravsutredning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Av denna utredning ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels Årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels Årets balanskravsresultat. Av denna utredning eller av förvaltningsberättelsen bör en analys av både Årets balanskravs resultat och Balanskravsresultat att reglera göras. I prop 2011/12:172 finns ett exempel på hur en balanskravsutredning kan ställas upp. Kommuner och landsting har rådighet att själva avgöra hur denna analys slutligen ska utformas och det kan förekomma andra poster än de som finns med i detta exempel. Även i budgeten bör en balanskravsutredning göras. När man har balanskravsunderskott Om en kommun eller ett landsting i sin årsredovisning konstaterar ett balanskravsunderskott för året stadgar regelverket att underskottet ska regleras senast efter tre år. Ett underskott som till exempel uppstår för år 2013 ska således vara reglerat senast år 2016. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur en reglering ska ske. Beslut om en åtgärdsplan bör fattas snarast efter det att ett negativt resultat konstaterats. Det är emellertid viktigt att sätta in åtgärder så fort som möjligt så att inte tid går förlorad i onödan. Enligt prop 2003/04:105 bör det åtminstone översiktligt i delårsrapporten framgå vilka åtgärder som krävs för att uppnå balanskravet. Synnerliga skäl att inte reglera underskott Balanskravsresultatet räknas fram i en till resultaträkningen sidordnad balanskravsutredning. Där görs justeringar av ett antal angivna kostnader och intäkter (vissa realisationsvinster och -förluster, orealiserade förluster i värdepapper, återföring av orealiserade förluster i värdepapper). I förekommande fall ska även RUR hanteras i denna utredning. Det kan också förekomma att en kommun eller ett landsting väljer att redovisa andra poster i denna utredning. Enligt tidigare antagen lagstiftning kan det även finnas synnerliga skäl som gör att man inte behöver reglera ett underskott. 6 I förarbetena till lagreglerna ges ett antal exempel på företeelser som kan vara av sådan karaktär. 6 8 kap 5 b kommunallagen: Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. RUR i praktiken 7 22

Den finansiella ställningen är så stark att det kan vara försvarbart att under en tid gå med ett planerat underskott. Omstruktureringskostnader av engångskaraktär i samband med större strukturförändringar av verksamheten som på sikt leder till ett effektivare resursutnyttjande. Man har öronmärkt tidigare överskott för att användas till avgränsade och tillfälliga kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Andra skäl som kan försvaras med ett mycket väl motiverat resonemang om god ekonomisk hushållning. Det är tillåtet att budgetera med ett underskott för årets resultat i resultaträkningen om man kan hänvisa till synnerliga skäl. I de fall då det finns sådana poster kan det bli aktuellt att även lägga in dessa i en balanskravsutredning. Är företeelsen mer av bedömningskaraktär, till exempel om man anser sig ha en mycket stark finansiell ställning, kan det passa bättre att skriva om detta i den verbala analysen i anslutning till balanskravsutredningen. Resultatutjämningsreserver Från och med 2013 blir det möjligt att reservera till eller disponera medel från en resultatutjämningsreserv. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska man besluta om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Denna hantering ska framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Laglighetsprövning Beslut om god ekonomisk hushållning kan i princip inte prövas av domstol. En laglighetsprövning kan endast ske om det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om beslutet strider mot lag eller annan författning. Domstol kan också pröva om beslutet tillkommit i laga ordning. Lokala riktlinjer för god ekonomisk hushållning Lagen En nyhet (8 kap 1 kommunallagen) är att Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Om kommunen eller landstinget har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Sedan tidigare anges (8 kap 5 ) i samband med vad en budget ska innehålla följande: För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Enligt förarbetena är det angeläget att de nya riktlinjerna i 8 kap 1 slår fast principer och avser det strategiska, mer långsiktiga perspektivet, dvs. längre än det budgetperspektiv på ett år eller den plan för tre år som RUR i praktiken 8 23

behandlas i 4. Riktlinjerna bör även innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen respektive landstinget och hur de mer konkret kan uppnås. Vidare kan de långsiktiga målen för god ekonomisk hushållning beskrivas. Dessa kan sedan vara utgångspunkt för de mål och riktlinjer för verksamheten som avses i 8 kap 5. Fullmäktiges lokala riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommentarer: Kommuner och landsting har sedan tidigare mål och riktlinjer för sin verksamhet och finansiella mål för sin ekonomi i enlighet med 5. De nya reglerna om riktlinjer ger kommuner och landsting anledning att anlägga ett mer långsiktigt perspektiv på sin ekonomiska styrning. Eftersom det redan finns mål och riktlinjer med bäring på god ekonomisk hushållning ter det sig naturligt att kommuner och landsting har dessa som utgångspunkt vid formulering av riktlinjerna i enlighet med 1. Frågor som kommuner och landsting kan ställa sig när man ska formulera sig kring god ekonomisk hushållning kan exempelvis vara dessa: 1. Hur ser de demografiska förutsättningarna och andra omvärldsfaktorer ut framöver? 2. Hur påverkar det kostnader och intäkter? 3. Hur ser den finansiella ställningen ut? Ska den förbättras eller kan den ligga på nuvarande nivå? 4. Vilka resultatnivåer behövs för att nå den önskade finansiella ställningen? 5. Vad får ovan angivna nivåer för konsekvenser för omfattning och finansiering av investeringar? 6. Hur kan RUR användas i den långsiktiga planeringen? I praxis ser dessa beskrivningar ut på många olika sätt. Men de finansiella målen innehåller ofta ambitionsnivåer för några av följande storheter. En nyhet är att dessa beskrivningar också bör ha ett långsiktigt perspektiv. Årets resultat Nivå för eget kapital eller soliditet Självfinansieringsnivå för nya investeringar Nivå för skattesats Krav på förvaltningar och företag Om kommunen eller landstinget väljer att använda sig av RUR ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även innehålla: Hantering av RUR Därtill kommer frågeställningar kring mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning (denna fråga behandlas inte i den här rapporten). RUR i praktiken 9 24

Resultatutjämningsreserv (RUR) allmänt Lagens syfte med RUR Syftet med lagstiftningen är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Finansutskottet poängterar att det är statens ansvar att sköta stabiliseringspolitiken. 7 Med RUR kan kommunen eller landstinget vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, dvs inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. Om en kommun eller ett landsting ska ha en RUR måste fullmäktige, i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning, ange hur reserven ska hanteras. Förutom de minimiregler som ska vara uppfyllda för att få göra en reservering ges inte någon närmare precisering i lagen. Enligt författningskommentarerna bör riktlinjerna om reserveringen kopplas till resultatmål och ekonomisk ställning. Lokalt syfte med RUR Kommentarer: Om kommunen eller landstinget har behov av att specificera sitt generella syfte med RUR utöver vad lagstiftningen anger kan det anges under denna rubrik. Ett sätt att beskriva detta kan vara att reserverna ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att man redovisar ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar. Nedan följer några frågor som kommunen eller landstinget inledningsvis kan ställa sig när man ska formulera sina riktlinjer för hanteringen av RUR. 1. Ser vi några fördelar med att använda RUR i vår ekonomistyrning? 2. Har vi någon anledning att sätta upp högre krav än de angivna mininivåerna för när reserveringar till RUR ska tillåtas? 3. I vilka situationer får disponeringar från RUR göras? 4. I vilka situationer får disponeringar från RUR inte göras? 7 Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU15. RUR i praktiken 10 25

Lokala riktlinjer för reservering till RUR Lagen (8 kap 3 d, andra stycket kommunallagen) Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Lagen ställer alltså upp ett minimikrav för reservering. Förarbetena anger att man därutöver lokalt även bör göra en bedömning över vad som är ett rimligt resultatkrav för att till exempel klara framtida reinvesteringar utan att ta upp nya lån, och väga in andra viktiga faktorer vid bedömningen av resultatkravet. Lokal tillämpning Kommentarer: Här bör man beskriva under vilka förutsättningar man avser att göra reserveringar till RUR. Man kan strikt följa lagstiftningens miniminivåer, (enprocents- respektive tvåprocentsregeln), men det kan också vara så att man utifrån sina finansiella mål kommer fram till att man sätter upp högre gränsvärden. Exempelvis kan en investeringstung kommun, som redan i utgångsläget har en hög skuldnivå, i sina riktlinjer behöva välja högre procentsatser än lagkravets minimikrav. Detta för att i första hand långsiktigt konsolidera ekonomin och först därefter reservera medel till RUR. Enligt propositionen bör riktlinjerna också ange hur stor reserven högst får vara. Ett sådant tak kan exempelvis formuleras som en andel av skatteintäkter och generella bidrag. Vidare bör, enligt förarbetena, beslut om kommande års reservering fatttas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. Lokala riktlinjer för disponering av RUR Lagen (8 kap 3 d, tredje stycket kommunallagen) Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering än så görs inte i lagen. Däremot anger förarbetena att de närmare kriterierna bör beslutas på lokal nivå. Analogt med reservering fastställs disponering av medlen i årsredovisningen. Beslut om att använda medel från RUR i samband med budget och årsredovisning kommer endast att kunna underkastas en begränsad laglighetsprövning. RUR i praktiken 11 26

Lokal tillämpning Kommentarer: Här blir det aktuellt att beskriva när kommunen eller landstinget kan tillåta sig att disponera tidigare reserverade medel. I praktiken är det svårt att definiera hur en konjunkturcykel ser ut (både på förhand och i efterhand), hur omfattande den är och att slå fast hur en utjämning av konjunkturen ska gå till. Ett sätt att mera strikt definiera detta kan vara att tillämpa propositionens exempel, dvs att gå direkt på utvecklingen av det underliggande skatteunderlaget. Enligt förarbetena kan en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, användas som riktvärde för när uttag ska få göras ur RUR. Om prognosen understiger genomsnittet får reserven användas. Enligt propositionen bör en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet (och om man har för avsikt att disponera RUR). Av nedanstående tabell framgår vilka år som RUR enligt dessa kriterier skulle kunna tas i anspråk, dvs när differensen är negativ. Tabell 1. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig. Förändring i procent per år. Baseras på SKLs prognos från 2013-02-15. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Snitt 10 år 4,4 4,6 4,6 4,2 3,9 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 Årlig 5,4 5,3 1,6 2,8 4,4 4,0 3,5 3,3 4,1 4,7 Differens 1,1 0,7 3,0 1,4 0,5 0,2 0,3 0,6 0,2 0,8 Tabellen baseras på utfall för åren 1997 2011, resterande år är prognoser. Även i det tioåriga genomsnittet ingår det från och med år 2012 prognosår. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, dvs så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska alltså vara uppfyllda: 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga och 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Eftersom man aldrig vet hur lång en lågkonjunktur blir kan det i vissa fall vara lämpligt att spara en del av reserven till kommande år. På så sätt kan man mellan åren arbeta med olika kombinationer av åtgärder i verksamheten och disponering av RUR. En sådan lokal regel kan vara att x till y procent av reserven får tas i anspråk det första året, resten nästkommande år. RUR i praktiken 12 27

Budget och tillämpning av RUR under löpande år Enligt författningskommentarerna bör besluten om att reservera till respektive använda medel från RUR i första hand fattas i samband med besluten om budgeten. Några närmare riktlinjer för hur tillämpningen ska gå till ges inte av lag eller förarbeten. För en budget är de formella kraven inte specificerade på samma detaljeringsnivå som för en årsredovisning. Det är dock rimligt att även i budgeten presentera en balanskravsutredning som på ett tydligt sätt anger de justeringsposter som utifrån budgetförutsättningarna är aktuella, liksom de olika summeringsnivåerna. På så sätt blir det lätt att löpande följa utvecklingen. Löpande uppföljning och delårsbokslut I samband med behandling av delårsbokslut och bokslutsprognoser kan man behöva fatta beslut om en omprövning av reservering respektive disponering. Om det krävs åtgärder i verksamheterna kan dessa eventuellt vägas av mot att disponera RUR under förutsättning att skatteunderlagsprognosen och det prognostiserade resultatet tillåter det. Om man väljer att använda sig av RUR löpande under året, eller om man endast fattar beslut om RUR i samband med årsbudget och årsredovisning, beror på hur man i övrigt arbetar med sin interna ekonomistyrning. Nedan följer ett skissartat exempel över hur den löpande hanteringen kan gå till. Förutsättningarna är att det finns en ingående RUR på 80 och att det initialt finns en negativ differens mellan skatteunderlagets tioåriga genomsnitt och den senaste prognosen för år 2014 (som i tabell 1). Även årets resultat är negativt. Det enda som händer över den här tiden är att skatteunderlagsprognosen ändras. Mellan november 2013 och juni 2014 sker en försämring, därefter förbättras skatteunderlagsprognosen påtagligt och i bokslutsprognosen överstiger den det tioåriga genomsnittet. I exemplet har i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning beslutats att högst 80 procent av RUR får användas första året, därför uppgår medel från RUR till 64 i juni 2014. RUR i praktiken 13 28