7. Ekonomisk plan inklusive finansieringsplan... 14 7.1. Ekonomisk plan budget... 14 7.2. Finansieringsplan... 14

Anso kan VINNVAÄ XT 2013

3 maj 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Vision och strategisk idé... 2 1.1. Bakgrunds- och nulägesbeskrivning... 2 1.2. Grundpelare i förnyelsearbetet inom Smart Housing Småland... 3 1.3. Tillväxtpotential genom satsningen Smart Housing Småland... 4 1.4. Förutsättningar för en internationellt ledande innovationsmiljö... 4 1.5. Hållbar utveckling och bostadsbrist blir tillväxtmöjligheter... 5 1.6. Genusbaserad kunskap för ökade tillväxtmöjligheter... 6 2. Regionalt ledarskap... 6 2.1. Samstämmighet med politiska visioner och åtaganden... 6 2.2. Näringsliv/ Offentlig verksamhet... 7 2.3. Forskning och utbildning... 7 3. Beskrivning av den funktionella regionen... 7 3.1. Geografisk kärna innefattande regionens aktörer... 7 3.2. Samverkan inom Sverige och internationellt... 8 4. Forskning och utveckling samt högre utbildning... 8 4.1. Forskningsmiljöer och forskare inom nyckelområden... 8 4.2. Viktig befintlig FoU-infrastruktur samt arenor för samarbete... 9 5. Innovationsstödsystemet... 9 6. Strategi och handlingsplan... 10 6.1. Strategi för att förverkliga den strategiska idén och visionen... 10 6.2. Handlingsplan för genomförande... 11 6.1. Tidplan och milstolpar... 13 7. Ekonomisk plan inklusive finansieringsplan... 14 7.1. Ekonomisk plan budget... 14 7.2. Finansieringsplan... 14 8. Strategi och plan för lärande... 15 8.1. Strategi för kunskapsutbyte och lärande inom och mellan aktörerna... 15 8.2. Följeforskning... 15

3 maj 2013 Sammanfattning Smart Housing Småland är en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. Nya sätt att kombinera glas och trä skapar nya värden för framtidens smarta byggande och boende. Med smart menas boende och byggd miljö som är önskvärd, flexibel, hållbar och prisvärd. Innovationsmiljön förskjuter en teknikdriven industri till ett marknadsfokuserat näringsliv med ökat tjänsteinnehåll. Affärsmöjligheter skapas då miljön genom innovativ teknik och industriella byggprocesser dels möter bostadsbrist i Sverige och internationellt, dels bidrar till mer hållbart boende och byggande med hög arkitektonisk kvalitet. Centrala inslag är användarcentrerade designmetoder som aktivt integrerar ett genusperspektiv och därigenom stärker förnyelsegraden och utmanar rådande normer. För att nå visionen skapas nya former för samverkan med utgångspunkt från trä- och planglasindustrin, så att dessa företag i samspel med andra aktörer radikalt stärker sin innovationsförmåga och internationalisering. Innovationsarbetet ska bygga på designmetoder som sätter användaren i centrum för att möta framtida bostadskonsumenters behov och önskemål, liksom på en hög grad av öppen innovation. Utifrån de befintliga styrkeområdena trä och glas utvecklas nya former av samverkan mellan, näringsliv, forskning och offentlig verksamhet i förändrade konstellationer genom insatser och miljöer för test och demonstration. I miljön skapas nya värden i produkter, tjänster och affärsmodeller som är globalt konkurrenskraftiga. Nya sätt att kombinera glas och trä är centralt i den strategiska idén. Transparenta intelligenta planglasprodukter kombineras med nya biobaserade material och industriellt byggande för ökad funktionalitet, attraktivitet och miljöfördelar inklusive energieffektivitet. Arbetet för att främja och leda förnyelsearbetet i regionen ska ske genom: - Aktiva mötesplatser för samverkan - Design- och arkitekturprocesser för innovation med användaren i centrum - Nya värden genom industriellt byggande, transparent intelligens och biobaserade material - Ökad förståelse för drivkrafter som påverkar byggandet - Ökad innovationsförmåga och internationalisering Bostadsbrist och ökade krav på hållbart byggande innebär tillväxtmöjligheter för Smart Housing Småland då miljöns utveckling kan möta dessa utmaningar i Sverige och internationellt. Initiativet bygger på en bred mobilisering från näringslivet inom glas och trä som finns koncentrerat i Småland, ledande forskning och utbildning inom området vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping, Glafo (Glasforskningsinstitutet) och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt länsstyrelser, regionförbund och andra viktiga offentliga aktörer i alla tre Smålandslänen. 1

1. Vision och strategisk idé 3 maj 2013 Vision: Smart Housing Småland är en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. Nya sätt att kombinera glas och trä skapar nya värden för framtidens smarta byggande och boende. Med smart menas boende och byggd miljö som är önskvärd, flexibel, hållbar och prisvärd. Innovationsmiljön förskjuter en teknikdriven industri till ett marknadsfokuserat näringsliv med ökat tjänsteinnehåll. Affärsmöjligheter skapas då miljön genom innovativ teknik och industriella byggprocesser dels möter bostadsbrist i Sverige och internationellt, dels bidrar till mer hållbart boende och byggande med hög arkitektonisk kvalitet. Centrala inslag är användarcentrerade designmetoder som aktivt integrerar ett genusperspektiv och därigenom stärker förnyelsegraden och utmanar rådande normer. Utifrån de befintliga styrkeområdena trä och glas utvecklas nya former av samverkan mellan näringsliv, forskning och offentlig verksamhet genom insatser och miljöer för test och demonstration. I miljön skapas nya värden i produkter, tjänster och affärsmodeller som är globalt konkurrenskraftiga. På medellång sikt (5 10 år) har samverkan och innovationsförmåga stärkts mellan aktörer inom Smart Housing Småland i strategiska partnerskap. Exporten har ökat genom innovationsinriktade partnerskap mellan svenska och utländska partners. På lång sikt (> 10 år) är positionen som internationellt ledande nod kring boende och hållbar byggd miljö befäst via globala strategiska allianser inom forskning, utbildning och marknadsutveckling. Strategisk idé: För att nå visionen skapas nya former för samverkan, så att företagen radikalt kan stärka sin innovationsförmåga och internationalisering. Innovationsarbetet ska bygga på öppen innovation och användarcentrerade designmetoder som möter framtida bostadskonsumenters behov och utvecklar den byggda miljöns arkitektoniska kvalitet. Särskilt fokus sätts på metoder för innovationsarbete och affärsutveckling i små och medelstora företag, vilka dominerar de aktuella näringsgrenarna. Nya sätt att kombinera glas och trä är centralt i den strategiska idén. Transparenta intelligenta planglasprodukter kombineras med nya biobaserade material och industriellt byggande för ökad funktionalitet, attraktivitet och miljöfördelar inklusive energieffektivitet. Viktiga inslag är entreprenörskap, design/arkitektur, byggteknik, energieffektivitet, industriell produktframtagning, ekonomiska drivkrafter och ett helhetsperspektiv på bostadsförsörjningssystemet. 1.1. Bakgrunds- och nulägesbeskrivning Trä och glas är två av Smålandslänens viktigaste industrigrenar. För de flesta företag har marknadsutvecklingen varit svag, trots långsiktiga tillväxtmöjligheter. Länen prioriterar därför i sina regionala utvecklingsstrategier insatser som understödjer dessa näringars utveckling och förnyelse. Även företagens egen förnyelsevilja har stärkts i finanskrisens spår. Västvärldens bostadsproduktion har kollapsat de senaste 20 åren i synnerhet i Sverige, där byggandet motsvarat cirka hälften av nivåerna per capita i omgivande länder. Fokus på hållbara städer och byggande stärks internationellt med ökad urbanisering. Stigande spänningar mellan sociala grupper ställer krav på kostnadseffektivt byggda miljöer och mer inkluderande samhällen. Samtidigt ökar kraven på hållbart nyttjande av energi och naturresurser, vilket ökar intresset för förnybara resurser som trä och biobaserade material. Spetskompetens och specialisering inom trä och glas i kombination, ger Småland och Sverige 2

3 3 maj 2013 en unik position som testmarknad för internationellt gångbara lösningar. Sammantaget bäddar detta för betydande internationell marknadspotential för Smart Housing Småland. Den första industriella revolutionen i svenskt träbyggande skedde på 30-talet inom egnahemsbyggandet som utvecklade den småhusindustri som sedan dess stått för nästan allt villabyggande i Sverige. Den andra startade 1994 när lagstiftningen tillät byggandet av högre hus med trä. Detta har lett till en stadig men långsam utveckling av industriellt producerade flervåningshus med trästomme, numera ca 15% av den svenska flerbostadsmarknaden. Smart Housing Småland kan bidra till nystarten i bostadsbyggandet genom att understödja utvecklingen och bidra till en internationell inriktning för företagen. Det finns dessutom en stor potential inom segmentet verksamhetsbyggnader, till exempel förskolor, skolor, kontor och omsorgsbyggnader, där innovationsmiljön kan bidra till ökad kundnytta. Trä/trähusindustrin och fönster-/planglasindustrin i Småland domineras av små och medelstora företag med svag företagsintern forskning och innovationsförmåga. Internationaliseringen hos småhusindustrin är begränsad. Samtidigt är forskningsinstitut, akademi och specialistutbildningar med inriktning på glas och trä koncentrerade till Småland. De senaste åren har nya lösningar tagits fram inom området transparent intelligens (se faktaruta) men ännu utnyttjats mycket begränsat i fönsteroch husindustrin. På liknande sätt har förnybara biobaserade material ännu inte fått fotfäste inom byggandet. Fakta: Transparent intelligens Teknikområdet transparent intelligens kombinerar glasets materialegenskaper och transparens (genomskinlighet) med funktioner baserade på transparenta material som tunna metaller, oxider och polymerer. Glasets lastbärande förmåga kan utnyttjas på nya sätt. Tekniken är dold och finns redan i produkter som lågemissionsglas och solskyddsglas. Realiserbara produkter är glas som blir ogenomskinligt, byter färg eller sparar energi. Framtiden ger interaktiva fönster, väggar med touchfunktion, transparenta antenner och solceller, energi- och ytffektivitet samt potential att ta vara på digitaliseringens möjligheter i byggd miljö. 1.2. Grundpelare i förnyelsearbetet inom Smart Housing Småland Förnyelsearbetet ska ske genom: Aktiva mötesplatser för samverkan: En av de grundläggande strategierna för Smart Housing Småland är att skapa aktiva mötesplatser och samverkansforum mellan företag, akademi, offentlig sektor som inkluderar kunder och användare inom och utanför regionen. Syftet med dessa forum är att företag och andra aktörer ska identifiera och testa nya sätt att skapa värde för kund och samhälle och därigenom utveckla sina affärer. Design- och arkitekturprocesser för innovation med användaren i centrum: Med innovationsprocesser baserade på design och arkitektur kan visioner med spets och höjd skapas. Nya miljöer och produkter tas fram, gestaltas, och testas med värdeskapande för användaren som utgångspunkt. Ett systematiskt prototyparbete för bostäder ska möjliggöra innovationsprocesser med hög grad av interaktion mellan företag, offentlig sektor, beställare, arkitekter och användare, för att stegvis testa innovativa industriella lösningar. Nya värden genom industriellt byggande, transparent intelligens och biobaserade material: Mer attraktiva, yt- och energieffektiva, industriellt tillverkade bostäder möjliggörs genom tekniska innovationer inom transparent intelligens i kombination med biobaserade material som förbättrar träbyggandets miljöfördelar. Ökad förståelse för drivkrafter som påverkar byggandet: Smart Housing Småland kommer att ta ett helhetsgrepp om bostadsförsörjningssystemet. Detta inkluderande kommuners beslutsprocesser, affärssystemet med olika byggherreorganisationer, arkitekter, entreprenörer, tillverkare och framtida bostadskonsumenters krav och förväntningar. Utvecklingsarbetet ska drivas tillsammans med tillväxtkommuner i Sverige och internationellt.

3 maj 2013 Ökad innovationsförmåga och internationalisering: Dagens innovationsstödsystem kommer att utvecklas för att bättre stödja företagens innovation och internationaliseringsarbete. Öppna innovationsprocesser utvecklar nya samverkansformer. En ökad innovationsförmåga i företagen förbättrar samarbetet med akademin och företagens förmåga att identifiera forskningsutmaningar. Detta lägger grunden för mer strategiska forsknings- och innovationssatsningar inom området med nationell och internationell finansiering från offentliga och privata källor. 1.3. Tillväxtpotential genom satsningen Smart Housing Småland Tillväxtpotentialen är stor, då dagens årsproduktion står i bjärt kontrast mot behovet av bostäder och andra byggnader. Stora renoveringsbehov i befintligt bestånd är en tillväxtmarknad för industriellt producerade byggkomponenter och moduler. Att flytta byggandet från byggarbetsplats till industriell miljö ger kostnadseffektivare byggande med högre kvalitet, nya arbetsmetoder och teknologier som stärker företagens innovationsförmåga och ökade möjligheter att möta nationella och internationella behov. Nybyggnad av lägenheter i småhus respektive flerbostadshus, färdigställda 1970-2011, Källa: TMF /SCB. Smålands 30-tal husföretag sysselsätter drygt 2100 personer och producerar årligen nära hälften av knappt 10 000 industriellt producerade bostäder med trästommar i Sverige. En Vinnova-analys 2010 1 satte som mål att andelen bostäder som byggs med trästomme ska öka från ca 50% (90% av småhusen och 10% av flerbostadshusen) till ca 60 % (90 % småhus, 40% flerbostadshus). Tillsammans med en ökning av bostadsbyggandet till 40 000 bostäder/år medför detta en ökning av denna produktion till 23 000 bostäder. Merparten av denna ökning antas alltså komma från en ökad andel flerbostadshus byggda i trä. På 20-30 års sikt bedöms bostadsbehoven i Sverige vara väsentligt större, och en betydligt högre andel av flerbostadshusen kan byggas med trästomme. Internationellt sett är andelen trästommar i bostäder i Sverige väsentligt lägre än i USA (80-90%) och väsentligt högre än snittet i Europa (ca 10%) och Asien (lägre än 1%). Exportpotentialen är därför mycket omfattande och bör på lång sikt kunna generera minst lika stor tillväxt som den svenska marknaden. Planglasbranschen kan växa till följd av en ökad bostadsproduktion och öka förädlingsvärdet genom innovativ användning av planglas med attraktiva funktioner. Ett ökat industriellt byggande skapar också förutsättningar för effektivare produktionsprocesser, och därmed ökat förädlingsvärde. Det ger tillväxt i företagen inom Smart Housing Småland som helhet. 1.4. Förutsättningar för en internationellt ledande innovationsmiljö Smart Housing Småland fokuserar på innovationer som ger ökad konkurrenskraft och tillväxt i företagen på nationella och internationella marknader genom att koppla samman innovativ planglas-/glaskompetens med trä-/trähuskompetens. Innovationsmiljön bygger vidare på dessa etablerade styrkeområden och tillvaratar nya arbetsmetoder och tekniska möjligheter i 1 Trämanufaktur i ett uthålligt samhällsbygge Åtgärder för ett samverkande innovationssystem. Vinnova Analys VA 2010:11 4

3 maj 2013 skärningspunkten mellan dem. Därigenom stimuleras nyföretagande, och tillväxt i befintliga företag genereras, genom ökad innovationsförmåga och högre kunskapsinnehåll. I regionen finns internationellt konkurrenskraftig forskning inom träbyggnadsteknik, glas, entreprenörskap och industriell produktframtagning. Historiskt har husindustrin i Småland varit en internationellt intressant innovationsmiljö tack vare Sveriges tidigt långt drivna prefabricering av småhus. Inom planglasrelaterad produktion (fönster, dörrar, skyddsglas, laminerat glas etc) finns flera internationella koncerner i regionen. Smart Housing Småland har stor potential att öka attraktiviteten för dessa att bedriva utvecklingsarbete i regionen. Smart Housing Småland utvecklas i samverkan med innovationsmiljöer inom industriellt byggande i andra delar av landet, främst med miljöer i norra Sverige som medverkat i Lean Wood Engineering (LTU, TCN och SP samt industrin i Norrbotten och Västerbotten). Grunden till samverkan har lagts genom medverkan i utarbetandet av den strategiska forskningsagendan Industriella processer för byggande och förvaltning 2, som visar på Sveriges unika kompetens. Även Agenda Trä 3 visar på Sveriges goda ställning inom området. Vidare förutses intressanta synergier med innovationsmiljön OffshoreVäst (ansökan till Vinnväxt 2013) som bland annat inriktas på hållbara och yteffektiva bostadsmiljöer till havs. Biobaserade material med hög internationell relevans utvecklas starkt i Sverige. Detta reflekteras i förslaget från Skogsindustrierna om ett strategiskt innovationsområde (SIO) 4. Utgångspunkten är nya biobaserade produkter, med betydande användning i byggande (se även NRA 2020 5 ). Tillsammans med EU:s satsningar inom råvaror och biobaserad ekonomi 6 kommer SIO vara ett viktigt komplement och stöd till Smart Housing Småland. Inom planglasrelaterad produktion kan forsknings- och utvecklingskompetens i regionen nyttjas för att bygga in transparent intelligens i produkter med högt förädlingsvärde. Transparent intelligens är ett nyckelområde där Smart Housing Småland blir internationellt ledande i att skapa nya värden för framtidens boenden. 1.5. Hållbar utveckling och bostadsbrist blir tillväxtmöjligheter Ökade krav på hållbart byggande och bostadsbrist innebär tillväxtmöjligheter för Smart Housing Småland då miljöns utveckling möter utmaningarna i Sverige och internationellt. Exempelvis kan ökat träbygganden ge minskade koldioxidutsläpp med upp till 50 ton 7 per bostad. Trä ger låg vikt, låg resursförbrukning och goda transportmöjligheter. Innovationsmiljön kan vidare bidra till social hållbarhet i städer genom byggandet av kostnadseffektiva och attraktiva bostäder. Innovation i samverkan med tillväxtorter i Sverige och internationellt ger möjlighet att bygga attraktiva bostäder i hållbara stadsmiljöer för alla. Smart Housing Småland kan bidra till mer energieffektiva bostäder. Ökat ljusinsläpp möjliggör yt- och energieffektivare lägenheter. Energiprestandan ökas genom transparenta solceller i glaset samt att solinstrålningen hanteras på ett intelligent sätt genom smarta ytbeläggningar. Nya högeffektiva biobaserade isoleringsmaterial kan bidra ytterligare. 2 Stehn, Andersson, Engström, Johnsson, Löfsjögård, Söderqvist. Industriella processer för bygg och förvaltning - En forsknings- och innovationsagenda. Utarbetad för Vinnova 2012-2013. 3 Holmberg et.al. Agenda Trä Svensk trämekanisk industris visioner och mål 2050. Utarbetad för Vinnova 2012-2013. 4 Strategiskt innovationsområde (SIO) New bio-based materials, products and services ansökan till Vinnova från Skogsindustrierna 2013 5 Nationell forskningsagenda för skogsindustriella näringarna, NRA 2020. 6 Biobased for growth EU Public Private Partnership on Biobased Industries 7 Penaloza, Norén, Eriksson. Life Cycle Assessment of Different Building Systems: The Wälludden Case Study (Case study report to the CO2 WoodWisdom-net project). SP Report : 2013:07. 5

3 maj 2013 En stark innovationsmiljö ökar konkurrenskraft och tillväxt hos befintliga företag och stimulerar nyföretagande. Detta stärker regionens ekonomiska hållbarhet, vilket är viktigt för de mindre orter som i första hand är hemvist för företagen inom innovationsmiljön. 1.6. Genusbaserad kunskap för ökade tillväxtmöjligheter En viktig förutsättning för innovationkraft och tillväxt i Smart Housing Småland är god kunskap om genus och jämställdhet i involverade organisationer. Ökad genuskomptetens hos ledare i innovationsmiljön är centralt för ökad jämställdhetsintegrering. 8 Detta skapar ökade möjligheter till bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för organisationsutveckling, samtidigt som det är centralt för att säkerställa god kompetensförsörjning 9 10 11. Samtliga industrigrenar inom Smart Housing är idag starkt mansdominerade. En stark tillväxt kräver bred mobilisering av arbetskraftsresurser. Näringslivet måste bli bättre på att rekrytera personer från grupper som idag är underrepresenterade i branschen. En stor andel kvinnor i regionens högre utbildningar, inte minst högskoleingenjörs, ger goda möjligheter till detta. Studier inom forskningsprogrammet SHARP indikerar att kvinnor prioriterar boendet högt i hushållens konsumtions- och investeringsbeslut 12. Aktivt arbete med genusperspektiv, inte minst genom användarcentrerade design-/arkitekturmetoder, ökar tillväxtmöjligheterna 2. Genusbaserad kunskap kan övervinna stereotypa normer, identifiera nya marknader och kundgrupper och ge nya affärsmöjligheter. Kvinnors konsumtionspreferenser driver exempelvis ekologisk hållbarhet i något högre utsträckning än mäns. Kvinnor och män tenderar också att göra olika typer av energival. Genusbaserad kunskap ska tillförsäkras genom att involvera individer som representerar olika grupper i samhället samt genom att skapa en balans mellan kvinnors och mäns deltagande i innovationsarbetet. 2. Regionalt ledarskap 2.1. Samstämmighet med politiska visioner och åtaganden Smålandslänen har en lång tradition av funktionella samarbeten. De tillhör samma strukturfondsområde och har ett gemensamt Brysselkontor. Senare års större regionala analyser som OECD Territorial Review 13 och en funktionsanalys av innovationsstödsystemet 14 har genomförts gemensamt. Därmed finns upparbetade strukturer mellan länen och en tydlig samsyn runt regionala behov och utmaningar. Utdrag ur RUP/RUS För att fortsätta att bygga en internationellt ledande industriregion behövs ett gott innovationsklimat som skapar förutsättningar för att kunskap och entreprenörskap ska leda till nya varor och tjänster, eller nya sätt att producera. Trä- och glasnäringen är områden som prioriteras i politiska styrdokument som RUP/RUS. En gemensam trästrategi och ett konkret handlingsprogram antogs 2012 av de tre regionförbunden och länsstyrelserna. Den unika samverkansplattformen som etablerats Träregion Småland utgör en viktig bas för Smart Housing Småland. Inom ramen för ett regeringsuppdrag har regionförbunden i Södra Småland och Kalmar, tillsammans med de fyra kommuner som utgör Glasriket, initierat ett samarbete kring förslag för den framtida utvecklingen av Glasriket. Parallellt löper en process för att etablera Pukeberg som Linnéuniversitetets kunskapsnod för glasdesign och industriell utveckling inom glasnäringen. 8 Genusvägar till innovation - Erfarenheter från VINNVÄXT, Vinnova VR 2011:08 9 Innovation and Gender, Vinnova VI 2010:03 10 http://www.arbetsplatslarande.se/publicerat/vad-r-vitsen-med-jmstlldhet- 11 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2012. Nyckeltalsinstitutet 12 Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Slutrapport till Naturvårdsverket från forskningsprogrammet SHARP. Naturvårdsverket. Rapport 5899. Dec 2008. 13 OECD Territorial Reviews, Småland-Blekinge, Sverige 2012 14 Innovationssystemet i Småland-Blekinge -En övergripande funktionsanalys, 2010, www.smalandblekinge.se 6

7 3 maj 2013 Dessa politiska inriktningsbeslut och processer backas upp i OECD:s analys som pekar ut traditionell industri som Smålands basnäring, med trä och glas som viktiga delar. OECD visar att industrin hanterat globaliseringen oväntat bra, men att förstärkt inriktning på förnyelse, kunskapsintensitet och innovation nu krävs för tillväxt och konkurrenskraft. 2.2. Näringsliv/ Offentlig verksamhet Flera offentliga satsningar har inletts för att stimulera innovationer inom hållbart bostadsbyggande. Ett exempel är Välle broar i Växjö Sveriges i särklass största satsning på träbyggande som också är ett långsiktigt forskningsprojekt med bland andra Linnéuniversitet, träindustrier och Södra. De tre residensstäderna Växjö, Jönköping och Kalmar har undertecknat en avsiktsförklaring för att gemensamt utveckla mer prisvärda bostäder. Bland övriga pågående aktiviteter finns fortsatt idéutveckling utifrån projektet Trästad 2012 och den nationella träbyggnadsstrategin samt en innovationsdrivande offentlig upphandlingstävling i Växjö för att stimulera innovativa lösningar för flerbostadshus. 2.3. Forskning och utbildning Forskning och utbildning hos Linnéuniversitet (Lnu) och Högskolan i Jönköping (HJ) samt de två forskningsinstituten SP och Glafo beskrivs i avsnitt 4. Stiftelsen Träcentrum är en arena för utbildningar och samarbeten och utgör en viktig länk mellan industri och akademi. HJ har direktkontakt med 500 företag i sin fadderföretagsverksamhet. Ett annat initiativ inom området är Linnaeus Technical Center lokala noder för teknik- och affärsutveckling för småföretag i regionen. Vid Lnu finns samverkan med näringslivet såsom The Bridge, ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningssamarbete med IKEA. Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik stöder forskning vid HJ och Familjen Kamprads Stiftelse ger stöd till utbildning och forskning som främjar entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling. Den industrifinansierade forskningsstiftelsen Centrum för Byggande och Boende med Trä stöder Smart Housing Småland. Sammantaget innebär detta att regionen säkerställt tillgång till såväl utbildad personal som ledande forskning och väl utvecklat utbyte mellan näringslivet, akademin och offentlig sektor. 3. Beskrivning av den funktionella regionen 3.1. Geografisk kärna innefattande regionens aktörer Smålandslänen har en lång industritradition inom glas- och träförädling. God tillgång på skog, småländsk entreprenörsanda och produktionstekniska innovationer har genererat otaliga företag inom trä- och glasförädling. Den trärelaterade industrin är starkt koncentrerad till Södra Sverige, där smålandslänen står för nära 50 procent av branschens totala sysselsättning. Liksom regionens övriga näringsliv är merparten små eller medelstora företag. Cirka hälften av alla svenska tillverkare av monteringsfärdiga hus, huskomponenter och stommar finns i Småland. Här finns flera av landets största husleverantörer som Moelven, Trivselhus, Myresjöhus, BoKlok och Flexator. Även dörr- och fönsterindustrin har en stor andel av företagen i Småland, inklusive globala företag som INWIDO och Jeld Wen. Hälften av de större planglasföretagen i Sverige finns i Smålandsregionen. I södra Sverige ligger 75 procent av svensk glastillverkning och glasbearbetning. Detta gör Småland till ett

3 maj 2013 självklart centrum för glasbranschen i Sverige och norra Europa. Svensk konstglasproduktion är koncentrerad till sydöstra Småland där Orrefors Kosta Boda står för cirka 85 procent av branschens omsättning. 3.2. Samverkan inom Sverige och internationellt Det nya teknikområdet transparent intelligens utgår från kombinationer av transparenta material som skapar nya produkter. Inom RISE har Swedish ICT och The Interactive Institute tillsammans med Glafo utvecklat Ericssons framåtblickande koncept Window of Opportunity. Mobile Heights avser etablera södra Sverige som ett internationellt ledande kluster inom mobil kommunikation som Smart Housing Småland kan samarbeta med kring integration av det uppkopplade samhället i framtidens byggande. I Malmö finns Media Evolution City, ett kluster kring innovation i mediabranscher med intressanta samarbetsmöjligheter inom digitala spel och medier. Glafo samarbetar även med Ångströmlaboratoriets (Uppsala Universitet) världsledande forskningsgrupp inom funktionella beläggningar samt med Otto-Schott- Institute i Tyskland, en av Europas främsta glasforskningsmiljöer med spetskompetens inom ultrastarka glas. Internationellt samarbete finns också inom lastbärande glas i ett europeiskt WoodWisdom-netprojekt med partners från Österrike (TU Wien), Tyskland (TU Dresden), Slovenien och Turkiet. Inom träbyggande finns omfattande forsknings- och innovationssamarbete såväl i Sverige som internationellt. SP och Linnéuniversitetet har centrala positioner inom den nationella träbyggnadsutvecklingen och har utvecklade samarbeten med såväl näringsliv som offentliga aktörer runt om i landet, inte minst Trästad 2012. Nätverken inkluderar styrkecentrat inom industriellt träbyggande med säte i Luleå/Skellefteå (Luleå Tekniska Universitet) och Lunds Tekniska Högskola. Internationellt finns samarbeten med europeiska universitet, forskningsinstitut och branschorganisationer genom forskningsprojekt och standardiseringsarbete. Etablerade samarbetsprojekt finns bland annat inom livscykelanalys respektive brand med TU München, Holzforschung Austria, Aalto University i Finland, BRE i UK med flera och inom akustik med ETH Zürich, Die Holzindustrie i Österrike och FCBA i Frankrike. Samarbeten finns även med starka forskningsmiljöer i Kanada, USA och Nya Zeeland. Inom biobaserade material är ett av de ledande kompetenscentrumen Ecobuild, ett samarbete mellan SP, SWEREA, KTH och näringsliv i Sverige såväl som internationellt. Andra starka kompetenscentrum som samarbetar med miljöns aktörer finns inom Södra Innovation, Innventia, Wallenberg Wood Science Center (KTH, Chalmers mfl), Mittuniversitetet samt VinnVäxt-miljön Framtidens bioraffinaderi. Internationella kopplingar finns via EUforskningsprojekt såväl till Finland, Österrike, Tyskland, Frankrike som USA. Betydelsen av mångfald, talang och kreativitet för regional ekonomisk utvecklingen röner växande intresse bland ekonomer, regionala forskare och andra samhällsvetare. Prosperity Institute of Scandinavia på Jönköping International Business School är samarbetspartner till The Prosperity Institute i Toronto som leds av Professor Richard Florida. Genom Smart Housing Småland får därmed regionens företag tillgång till ledande nationella och internationella forsknings- och innovationsmiljöer. Via etablerade samarbeten kan miljön snabbt etableras som en viktig nationell och internationell nod inom området. 4. Forskning och utveckling samt högre utbildning 4.1. Forskningsmiljöer och forskare inom nyckelområden I Småland finns två lärosäten och två forskningsinstitut med verksamhet som är avgörande för utvecklingen av innovationsmiljön Smart Housing Småland: Linnéuniversitetet (Lnu) och Högskolan i Jönköping (HJ) respektive SP och Glafo. Inom konstellationen finns etablerad 8

9 3 maj 2013 forskning om produkternas och byggnadernas omgivning och användning, om material och tekniska lösningar samt om processer för affärsutveckling och industriell produktframtagning. Produktens/byggnadens sammanhang och användning Både Lnu, HJ och SP bedriver forskning om hållbart byggande och hållbara städer. Vid HJ finns även forskning om regional utveckling. Vad gäller byggnaders användning finns forskning inom arkitektur vid både HJ och Lnu, där forskningen om livet hemma vid Lnu och forskning om ljusmiljöer vid HJ är de två mest relevanta fokusområdena. Vid HJ bedrivs även forskning om värden för byggnader med fokus både på brukaren och fastighetsföretaget. Vid både Lnu och HJ finns relevant forskning inom designområdet, Lnu med speciellt fokus på glas. HJ och Lnu har också forskning inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) som kan komma ifråga för att kartlägga såväl inom användning och beteende som inom industriella produktionsprocesser. Material och tekniska lösningar för produkten/byggnaden Omfattande forskning om materialen trä och glas finns vid Lnu, SP Trä och Glafo. Vid Lnu och SP Trä finns ledande forskning om träbyggnadsteknik och träbyggsystem, bl.a. inom konstruktionsteknik, akustik, brand, hållbarhet och energieffektivitet. Vid Lnu och Glafo finns även forskning om samverkan mellan trä och glas. Utöver detta finns vid HJ forskning om hur kommunikationsteknik kan byggas in i fysiska produkter, så kallade inbyggda system. Affärsutveckling och industriell produktframtagning Både HJ och Lnu har forskning inom affärsutveckling, entreprenörskap, produktutveckling, produktionsteknik, logistik och internationalisering. Vid HJ finns även spetskompetens inom industriella processer och produktplattformar för kundanpassade produkter. Tillsammans bildar ovanstående tre forskningsområden en miljö inom regionen bestående av 34 professorer, 78 forskare och 55 doktorander. Denna miljö samarbetar för närvarande bland annat med utveckling av en gemensam forskarskola inom träområdet (KK-stiftelsen). Lärosätena bedriver några av landets mest sökta högskoleutbildningar inom byggteknik och byggnadsutformning samt utbildningar inom produktdesign, ekonomi och företagande. Lärosätena har också ett stort antal utbildningar inom sina respektive spetskompetenser, t.ex. inom International management, Industriell produktframtagning samt Ljusdesign vid HJ och utbildningar inom Skog och träteknik, Energi och Miljö samt vidareutbildning för yrkesverksamma inom hållbart träbyggande vid Lnu (KK-stiftelsens expertkompetensprogram). 4.2. Viktig befintlig FoU-infrastruktur samt arenor för samarbete I Jönköping finns tillgång till ljus- och materiallaboratorium samt testrum för brukarstudier (studie av ljuskriterier, välbefinnande och arbetsprestation). I Växjö finns trä- och maskinlaboratorium för forskning och undervisning med utrustning för mätning och simulering av ljud, vibrationer och hållfasthet i träkonstruktioner samt kompositer av glas och trä. I Växjö finns också tillgång till test- och demoanläggningar i form av Välle Broar och provboende i passivhus. Glafo har utrustning och kompetens för glasteknisk forskning samt inom transparenta material. SP har dessutom tillgång till omfattande provningsutrustning i bl.a. Borås. 5. Innovationsstödsystemet Även om förutsättningar för företagsutveckling och innovationsstödsystemen fortfarande ser olika ut i de tre länen, så har en gemensam bild av det småländska innovationssystemet upprättats. Det råder bred samsyn kring behov och utmaningar, vilket lagt grunden för länsövergripande strategier och åtgärdsplaner. Samsyn manifesteras bland annat i den Småländska trästrategin och i den breda uppslutningen bakom Smart Housing Småland. Samtliga län har offentligt del- eller helfinansierade aktörer som arbetar för att stötta företagens förnyelse- och innovationsprocessen. Liksom i resten av landet har antalet aktörer

3 maj 2013 ökat kraftigt de senaste decennierna, ofta genom svagt koordinerade etableringar där blandade huvudmannaskap försvårat styrning och rollfördelning. Uppställningen i figuren nedan bygger på den gemensamma funktionsanalysen 2010. Arbete pågår för att utveckla stödsystemet. Alla tre län arbetar med strategier och handlingsplaner för innovation. Inom de pågående regionbildningsprocesserna görs en översyn av det regionala ledarskapet för innovationsstödsystemet. Med ökad samverkan väntas arbetet effektiviseras och utvecklas så att mer kvalificerat stöd kan erbjudas regionens innovatörer. Genom att systematiskt mobilisera den expertis som innovationsstödsystemet förfogar över, ges goda förutsättningar för innovationer inom Smart Housing Småland att utvecklas och tas till marknaden på effektivt sätt. Aktörer i innovationsstödssystemet i Småland 2013 6. Strategi och handlingsplan 6.1. Strategi för att förverkliga den strategiska idén och visionen Smart Housing Smålands vision ska förverkligas genom att skapa ett omfattande kunddrivet innovationstryck som uppmuntrar utveckling av innovativa produkter och produktionsmetoder. Den övergripande strategin i mobiliseringsfasen (år 1-2), är att aktivt arbeta med att skapa detta tryck. Arbetet kommer att fortsätta under uppbyggnadsfasen (år 3-7), men kan då också komma att kompletteras med insatser inom andra områden. Utgångspunkten för miljöns utveckling är en kärngrupp av företag som idag arbetar med arkitektur/design, tillverkning och byggande av hus i trä med hög grad av industrialisering samt med produktframtagning inom transparent intelligens. Dessa företag skall leda vägen och aktivt utveckla branschen. Vi har identifierat sex huvudstrategier och två stödjande strategier för att nå dit: Mötesplatser ska stimulera innovationsvilja. Planeringsprocessens framgångsrika framtidsverkstäder bekräftar att det finns oerhört mycket på hyllorna som inte tillämpas kommersiellt. Största skälet är bristande kommunikation. Genom att etablera kommunikationsforum mellan företagen i kärngruppen, forskare och studenter, 10

11 3 maj 2013 användare och beställare, kan utvecklingsmöjligheter identifieras och samarbeten initieras. Förstudie- och affärsutvecklingsprojekt ska visa på innovationsmöjligheter. Företagen ska här erbjudas möjligheter till korta projekt med snabba beslutsvägar. Avsikten är dels att företag ska utveckla sina affärer och dels att skapa en fortsatt vilja och förmåga hos företag att utvecklas individuellt och i nätverk. Projekten initieras till stor del via mötesplatserna. Prototyper och demonstrationsprojekt ska skapa efterfrågan och intresse från kunder och användare för innovationer som ger smartare byggande och boende med höga arkitektoniska värden och därmed kommersialisering. Prototypverksamheten kommer dels att digitalt och reellt visa upp enskilda produkter och komponenter som blir resultat av förstudie- och affärsutvecklingsprojekten, och dels hela bostadsprototyper. Bostadsprototyperna ska bland annat användas i stadsutvecklingsprojekten som beskrivs nedan och en ny version per år planeras. Stadsutvecklingsprojekt ska stimulera innovationer inom stadsutveckling med avseende på boende. Med förebild i bland annat Växjös Välle Broar, kommer vi att aktivt arbeta med stadsutvecklingsprojekt såväl i Sverige som internationellt för att skapa en efterfrågan på innovationer hos kund-/beställarsida och i kommuner. Här finns också ett behov att påverka samhällets regler och system för byggande. Projekten ska skapa utbyte och möten mellan producenter och stora kundgrupper och affärsmöjligheter för innovationsmiljöns företag. Forsknings- och innovationsprojekt (FoI) ska lägga grunden för nya spjutspetsinnovationer inom Smart Housing Småland. Under första fasen initieras ett flertal forskningsprogram grundade i tydliga behov från företag och samhälle identifierade genom förstudier mm. För att kunna leverera ny spetskunskap i slutet av fas två måste resurser avsättas i fas ett för att söka extern forskningsfinansiering nationellt och internationellt, exempelvis från Horizon 2020. Internationalisering Ett mål är att en avsevärd del av produktion och koncept ska nå internationella marknader. Detta kräver nytänkande kring export och andra former av internationalisering, inklusive produktion utomlands och nya affärskonstellationer. Här tillvaratas synergier med prototyp- och stadsutvecklingsprojekt. Lärandestrategin och kommunikationsstrategin är stödjande strategier i Smart Housing Småland. Lärandestrategins fokus på kontinuerlig utvärdering kopplas till strategierna ovan (se vidare kap 8). Kommunikationsstrategin ska stödja en kontinuerlig samverkan mellan aktörerna i miljön samt utveckling av strategiska partnerskap nationellt och internationellt. Den ska nyttja synligheten hos stadsutvecklingsprojekt och prototypverksamheter. 6.2. Handlingsplan för genomförande Följande aktiviteter planeras för mobiliseringsfasens första år. Mötesplatser Årlig öppen framtidsverkstad Tematiska utvecklings-workshops i och utanför regionen, 4-6/år Påbyggd företagscoaching (Träregion Småland) för hus-, fönster- och glasindustri Företagsforskarskola och praktikplatser för högskolestudenter Trähusföretagens teknikergrupp (TMF), 4 möten/år Förstudie- och affärsutvecklingsprojekt Entreprenöriell produktframtagning i samverkan mellan trä- och glasindustri Design och arkitektur för ökad attraktion för boende Befintliga industriella byggsystem, marknadsandelar och utvecklingsbehov Marknadsanalys/förutsättningar för transparent intelligens i bostadstillämpning Biobaserade byggmaterial state of the art Offentlig innovationsupphandling Öppen innovation

12 3 maj 2013 Prototyper Etablera prototypverkstad för produkter och komponenter med trä och glas Små prototyper av olika aspekter av transparent intelligens för träbyggande, 5-10/år Utformning av första bostadsprototypen (klar sommaren 2014, digital modell jan -14) Stadsutvecklingsprojekt Under planeringsprocessen för Smart Housing Småland har diskussioner förts med följande städer/kommuner kring att initiera eller medverka i pågående stadsutvecklingsprojekt Växjö, Kalmar, Jönköping, Upplands Väsby, Göteborg. Detta arbete förväntas resultera i konkreta samarbetsprojekt redan under hösten 2013. Forsknings- och innovationsprojekt Ett internationellt konsortium är redan bildat för en WoodWisdom-net-ansökan om Wood and glass in efficient modular construction. I övrigt kommer mötesplatserna och de tidiga förstudie- och affärutvecklingsprojekten att ligga till grund för inriktningen under 2013-14. Resurser avsätts för konsortiebyggnad och ansökningsarbete nationellt och internationellt. Miljön kommer också under 2013 engageras i ansökan om en företagsforskarskola inom trä. Internationalisering Under mobiliseringsfasen genomförs förstudier i form av analyser av marknad, byggregler mm för bostäder och transparenta intelligenta produkter på utvalda exportmarknader. Organisation och ledarskap Kansliet för Smart Housing Småland organiseras med SP-koncernen som värdorganisation. En extern styrgrupp utses av finansiärerna med en majoritet av näringslivsföreträdare. Styrgruppens funktion motsvarar en bolagsstyrelse. Nuvarande styrgrupp för planeringsprojektet kommer att ha ett möte den 4 september 2013 då en operativ styrgrupp tillsätts för mobilseringsfasen. Styrgrupp för mobiliseringsfasen Ordförande från näringslivet (utses gemensamt av nuvarande styrgrupp) 3 representanter för länen/regionerna (utses en vardera från respektive länsstyrelse/regionförbund) 2 representanter från näringslivet (utses av Centrum för byggande och boende med trä, CBBT) 2 representanter från näringslivet (utses av Trä- och möbelföretagen (TMF) 2 representanter från näringslivet (utses av Glasforskningsföreningen och Glasbranschföreningen) 1 representant (utses av SP) 1 representant (utses av Linnéuniversitetet) 1 representant (utses av Högskolan i Jönköping) Styrgrupp under planeringsprojektet Ordf: Christer Segersteen, Styrelseordförande, Södra V ordf: Minoo Aktharzand, Landshövding, Jönköpings län Roland Gustbee, Ordf Regionförbundet, Södra Småland Håkan Brynielsson, Direktör, Regionförbundet Kalmar Anders Isaksson, vd, Inwido Sverige Lars Atterfors, Divisionschef Byggsystem, Moelven Lotta Fonsell, vd, Villa Vida Ola Adolfsson, vd, Flexator Lars Lindberg, vd, GFAB Lindberg & Co Johan Blixt, Verksamhetsledare, CBBT Per-Erik Petersson, Teknisk direktör, SP Stephen Hwang, Rektor, Linnéuniversitetet Johan Roos, vd, JIBS, Högskolan Jönköping Processledningen utses av styrgruppen och är sammansatt enligt nedan och organiserad enligt en matrismodell. Sammansättningen är vald för att ta vara på de drivkrafter som initierat och mobiliserat Smart Housing Småland under planeringsprocessen. Processledningen initierar och/eller bereder inkomna aktivitetsförslag. Beslut fattas sedan av styrgruppen vid möten 6 gånger per år under mobiliseringsfasens 2 år.

3 maj 2013 Processledningen utgörs av: Per-Erik Eriksson (PE), SP, processledare 75% Marianne Grauers (MG), Glafo, bitr processledare 40%** Mikael Pekkari (MP), SP 60%* Mikael Ludvigsson (ML), Glafo 40%** Johan Palm (JP), Träcentrum Nässjö 35%** Peter Johansson (PJ), Högskolan i Jönköping 50%* Anders Melander (AM), Högskolan i Jönköping 50%* Ann-Charlotte Larsson (ACL), Linnéuniversitetet 50%* Erika Lagerbielke (EL), Linnéuniversitetet 20% 3 medarbetare från regionala offentliga aktörer i Jönköping, Kronoberg resp Kalmar. vardera 20% *) Varav projektarbetsuppgifter ca 25% (ej i budgeten för processledning) **) Varav projektarbetsuppgifter ca 10% Processledningen är relativt stor, vilket har bedömts som rationellt med hänsyn till att Småland som funktionell region är en stor geografi uppdelad i tre län/regioner. Processledningen kommer därför att ha representanter stationerade i samtliga tre län/regioner vilket säkerställer en närhet till företagen, akademierna och de offentliga organisationerna. För att säkerställa att genuskunskap tillämpas i arbetet kommer ett systematiskt lärande att säkerställas för processledning, styrgrupp och projektledning, liksom en jämn könsfördelning i arbetsgrupper. Genuskunskap och mångfaldsfrågor ska vara styrande vid planering av processarbetsformer och projekt, se vidare avsnitt 1.6. Planeringsprocessen 2012-2013 har inneburit en framgångsrik mobilisering av innovationsmiljön inom såväl näringslivet som akademin och den offentliga sektorn. Processen beskrivs i bilaga och har bland annat använt framtidsverkstäder som arbetsform för formuleringen av handlingsplanen. Deltagarna välkomnade arbetsformen som saknats inom dessa branscher. En viktig del av den fortsatta mobiliseringen är därför workshops i situationsanpassade former, kompletterat med uppsökande verksamhet och projektsamarbeten inom hela miljön. På motsvarande sätt kommer också mobilisering av intressenter utanför regionen att ske. Detta är avgörande då innovationsinriktade stadutvecklingsprojekt i tillväxtorter utanför regionen är ett centralt inslag, vilket kräver etablering av samarbete med lokala aktörer på dessa orter. Behoven av fysiska och immateriella investeringar är relativt små i inledningsskedet. En viss uppbyggnad av utrustning för framställning av virtuella och reella prototyper kommer att ske. Därtill kommer investeringar att ske i de bostadsprototyper som ska tas fram och visas. 13 6.1. Tidplan och milstolpar Milstolpe 2013 2014 2015 2016 Projektstart 1/7 Processledningens organisation i full funktion 30/9 Första tematiska utvecklingsworkshop Okt Första öppna framtidsverkstaden kärngrupp av företag etablerad Nov 5 produktprototyper färdiga Jan Etablerad prototypverkstad x Prototyp bostadsmodul version 1, 2 och 3 Juni x x Fönster med transparent intelligens säljs av någon svensk fönstertillverkare x Personer bor i bostäder byggda enligt SHSs koncept x Extern forskningsfinansiering inom SHS är 5 mkr/år x EU-projekt inom Horizon 2020 leds av SHS x Utvärdering av miljöns genomslag regionalt och nationellt x

7. Ekonomisk plan inklusive finansieringsplan 3 maj 2013 7.1. Ekonomisk plan budget Aktiviteter (Mkr) 2013 2014 2015 2016 2017-2023 (årlig budget) Mötesplatser 0,5 0,7 0,7 0,7 0,7 Förstudier/affärsutvecklingsprojekt 1,5 2,5 3,0 3,0 3,0 Prototyper 0,7 2,0 2,0 2,0 2,0 Stadsutvecklingsprojekt 0,4 0,6 0,8 0,9 1-1,5 Forsknings- och innovationsprojekt 0,3 3,0 6,0 10,0 11-15 Internationalisering 0,25 0,4 0,7 0,9 2-3 Lärandeaktiviteter 0,2 0,4 0,3 0,3 0,3 Kommunikation 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Processledning 2,7 4,7 4,7 4,7 4,7 Total summa 6,95 14,7 18,6 22,9 25-30 7.2. Finansieringsplan Finansieringen från samtliga offentliga regionala finansiärer, näringslivet och institut, universitet och högskolor är beslutad, sånär som på posterna för övrigt näringslivet 2015 och 2016. Beslutsprotokoll respektive LoI för samtliga dessa finansiärer bifogas ansökan. Tillkommande finansiering från näringslivet förväntas dels som direkt finansiering av miljön och dels, i större utsträckning, som insatser i olika projekt, exempelvis förstudier och affärsutvecklingsprojekt, prototyper och FoI-projekt. Utöver detta kommer stöd för forskningsprojekt och demonstratorer att sökas från privata och offentliga finansiärer i Sverige och internationellt. Finansiär (Mkr) 2013 2014 2015 2016 2017-2023 Kontant Eget arb. Kontant Eget arb. Kontant Eget arb. Kontant Eget arb. Kontant Eget arb. Offentliga regionala finansiärer 2,500 4,500 5,250 6,000 6,000 Länsstyrelsen i Jönköpings län 0,250 0,450 0,525 0,600 0,600 Länsstyrelsen i Kalmar län 0,050 0,100 0,100 0,100 0,100 Länsstyrelsen i Kronobergs län 0,250 0,450 0,525 0,600 0,600 Regionförbundet i Jönköpings län 0,583 1,050 1,225 1,400 1,400 Regionförbundet i Kalmar län 0,783 1,400 1,650 1,900 1,900 Regionförbundet i Södra Småland 0,583 1,050 1,225 1,400 1,400 Näringslivet 0,600 0,150 0,900 0,300 0,900 0,500 1,200 0,700 2-4 2-4 CBBT 0,250 0,500 0,500 0,500 TMF (Trä- och möbelföretagen) 0,100 0,150 0,200 0,300 0,200 0,300 0,200 0,300 Glasbranschföreningen 0,050 0,100 0,100 0,100 Glasforskningsföreningen 0,050 0,100 0,100 0,100 Elitfönster AB 0,150 Övrigt näringslivet 0,200 0,300 0,400 Institut, universitet och högskolor: 1,000 2,000 1,450 1,000 SP (inkl Glafo) 0,500 1,000 0,750 0,500 Linnéuniversitetet 0,250 0,500 0,350 0,250 Högskolan i Jönköping 0,250 0,500 0,350 0,250 Extern projektfinansiering 0,100 0,100 1,000 1,000 2,000 2,000 3,000 3,000 4-8 4-5 Summa regional finansiering 3,200 1,250 6,400 3,300 8,150 3,950 10,200 4,700 12-18 6-9 Totalt regional finansiering 4,450 9,700 12,100 14,900 18-27 Vinnova 2,500 5,000 6,500 8,000 8-3 Summa 5,700 1,250 11,400 3,300 14,650 3,950 18,200 4,700 20-21 5-9 Totalt 6,950 14,700 18,600 22,900 25-30 14

8. Strategi och plan för lärande 3 maj 2013 8.1. Strategi för kunskapsutbyte och lärande inom och mellan aktörerna Att etablera ett lärande partnerskap mellan deltagande aktörer är en förutsättning för ett framgångsrikt Smart Housing Småland. Det handlar om att odla den gemensamma förmågan att förstå och strategiskt förhålla sig till omvärld och framtid som grund för samhandling. Ett ofta underskattat bidrag i lärandet är att identifiera och tydligt kommunicera goda exempel; processer, metoder och initiativ som stärker arbetet i den önskade riktningen. Inledningsvis ska en gemensam bild av innovationsmiljön i sitt regionala, nationella och internationella sammanhang etableras. Aktiviteterna för detta är bland annat årliga öppna framtidsverkstäder samt lärresor. Framsynsarbete och omvärldsbevakning kommer att vara viktiga i lärandet även efter etableringsfasen. Efterhand kommer de delprocesser som stegvis etableras med bas i innovationsmiljön att bli allt viktigare som kanaler för detta. Integrationen av insikter från dessa kanaler blir en viktig funktion i processledningens och styrgruppens strategiska arbete. Aktiviteter som stöder involvering, dialog och åtaganden brett i partnerskapet kommer att genomföras även efter etableringsfasen. Över tid ökar möjligheterna att lära av partnerskapets egna erfarenheter genom olika former av utvärdering. Basen för detta lärande är följeforskning (se 8.2). Dessutom förväntas de utvärderingar som VINNOVA regelbundet initierar bidra till lärandet, inte minst i utbytet med övriga Vinnväxtmiljöer. 8.2. Följeforskning I satsningen ingår följeforskning som ett integrerat strategiskt utvecklingsverktyg. Följeforskningen syftar till att systematiskt över tid ta vara på insikter för att löpande utveckla den strategiska ansatsen, det sätt på vilket insatserna leds och styrs, liksom hur involverade parter samverkar sinsemellan och interagerar med omvärlden. Följeforskningen är en sparringpartner till processledning och styrelse och ska stödja dem i att hantera det oförutsedda, vara proaktiva och samtidigt hålla fast vid den övergripande strategin. Följeforskningen kommer att dokumentera och analysera perspektiv, roller och åtaganden hos aktörerna samt relationer dem emellan arbets- och organisationsformer skeenden i utvecklingen av innovationsmiljön samt innovationsmiljöns agerande i förhållande till andra satsningar och hur den tar tillvara synergier och utvecklar allianser med nyckelaktörer i dessa sammanhang Följeforskningen utformas för att understödja utbyten av erfarenheter med andra innovationsmiljöer, liksom för att identifiera behov av kompletterande kompetenser och vetenskaplig kunskap. Initialt kommer arbetet att innefatta en nulägesanalys eller nollpunktskartläggning. Därefter kommer följeforskningen att består av fem huvudmoment: 1. Halvårsvisa enkätundersökningar och djupintervjuer med nyckelaktörer 2. Löpande dialog mellan följeforskare och strategisk ledning 3. En årlig workshop kring en samlad bild utifrån följeforskningen 4. Årsvis sammanfattande rapport med huvudsakliga lärdomar och förslag till utveckling 5. Årsvis strategisk dialog med processledning, styrelse och VINNOVA 15